Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af §§ 1 och 5 tryckfrihetsförordningen, bc <•.Lr ii-. . r jboititanj -ol odi&iio ‘to.väft.

1898-04-18 · 17 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 14 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1898:9, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af §§ 1 och 5 tryckfrihetsförordningen, bc <•.Lr ii-. . r jboititanj -ol odi&iio ‘to.väft.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

1

7 . I

ijjfnuvt

ra xtotJ

u ; i7 jor>«tor iir-.i''i ;o:<!

. : -v , . • * v f r vr.M:..* i o) an,-, .''''th/S-i f t 4» !8 aob i

lignit.! i;< [.;/ , i • ; • -J j -fibttff ''Svbvl • ,W'') /: fjlovit .jbtiM

N:0 9. f'';.*/;!''- ; 1 >■- ir.pji eJaftxmih

r .<i i.; '' ! i-7 • •: j. i .b/w,, i to v>: : i i: •••;i->:-{y''{T».)jo<.Jr MO

■i! - :: i i t ■ ■: s.''/ ■ !> normjj !h;''l

-n,!, Ank. till ftiksd. kansli den 19 april 1898, kl, 3 e. m.

1 M ■> ! •>.''!•• I; i •: (''•.!: .Ii OJ ’i, I •'' -VUiV-Z iif! ff ,V7 J'':/>8''iöi.j lj‘,f J.fjf Dl/

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändring af §§ 1 och 5 tryckfrihetsförordningen, bc <•.Lr

ii-. . r jboititanj -ol odi&iio ‘to.väft.

Uti en af Andra Kammaren till konstitutionsutskottet remitterad

motion, n:o 198, kar herr E.! Olsson i Kyrkebol, med hänvisning till

konstitutionsutskottets utlåtanden n:o 19 år 1895 och n:o 8 år 1896

samt § 4 i sistnämnda års riksdagsbeslut, hemstält, att Riksdagen ville

antaga att hvila till grundlagsenlig behandling följande förändrade

lydelse af nedanstående §§ i tryckfrihetsförordningen:, do; t ■ ••, M

• j: ''it,;/.i -oitill. dov nio jUcRit-Ik oLjs?....x{''■■;,• ■ s9f» iitj efuioosi»»

•i,& j : >:(<•„ nf ; i i /.amu il nuik

trii-nh vald.h.lfit nr-A;

5:o) Privilegier å boktryckeri skola ej erfordras, utan stånde

hvar och en fritt att, utan hinder af någon särskild författning, äldre

privilegier eller något boktryckerireglemente, samt utan att vara underkastad

någon skråordning, anlägga sådana tryckerier, af hvad beskaffenhet

eller vidd honom tjenligt synes, uti stad eller inom ett afstånd

derifrån af högst en half mil inom samma län, der staden ligger, eller

uti köping. -.-.avp toft -n.te. kwi-.jv q tu ■.“.t. mom

Då boktryckeri anlägges å ort, som lyder under landsrätt,

skola i alla mål, som boktryckningen röra, boktryckare, arbetare i

Bill. till Riksd. Prof. 1898. 3 Sami. 7 Käft. (N:o 9.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

tryckeriet samt der tryckta skrifters författare och utgifvare lyda under

rådstufvurätten i närmaste inom länet belägna stad, der sådan rätt finnes.

Den nytt boktryckeri inrättar — — — — — — — —

— — — — — — innehåll och skrifart.

§ 5.

6:o) Förbrytelser emot denna lag upptagas vid rådstufvurätten

i den stad, der skrift, som föranledt åtal, blifvit tryckt, eller, om den

blifvit tryckt å ort, som lyder under landsrätt, vid rådstufvurätten i

närmaste inom länet belägna „«stad. Stämningstiden vare åtta dagar,

om boktryckeriet är beläget i stad, der rådstufvurätt finnes, men i

annat fall fjorton dagar. Uppstår fråga om boktryckares eller författares

af en tryckt skrift tilltalande eller hörande, böra ban eller de

vid rätten personligen till svars stånda, men åtnjute i öfrigt deras

rättegångsformåner, enligt allmän lag och särskilda författningar, uti

allt hvad genom detta förordnande icke uttryckligen annorlunda

stadgadt är.

8:o) Finner chefen för justitiedepartementet eller hans ombud

sig befogad att, på de grunder för qvarstad å tryckt skrift, bär ofvan

stadgade äro, förordna eller äska, att någon skrift med qvarstad beläggas

må, vare han eller det berättigad att sådan qvarstad erhålla

medelst skyndsam handräckning, som ej får vägras af vederbörande

Konungens befallningshafvande, magistrat eller kronobetjent; börande

öfver förloppet af qvarstadsförrättningen: i och orsakerna dertill, samt i

afseende på den åklagade skriften, om och huru många exemplar då

ännu finnas uti boktryckarens värjo, anteckning trefaldt, författas, hvaraf

den ena tillstädes chefen för justitiedepartementet eller hans ombud,

den andra magistraten i den stad, under hvilkens rådstufvurätt boktryckeriet,

enligt § 1, lyder, och den tredje boktryckaren. Magistraten

vare pligtig att, vid ansvar såsom för embetsförsummelse, med näst

afgående post, en afskrift af denna anteckning till justitiekansleren

insända. I Stockholm varde samma anteckning, genast eller sist inom

nästföljande dags utgång, till justitiekansleren aflemnad. Justitiekansleren

må sedermera i Stockholm, inom åtta dagar, och i landsorterna

allra sist inom trenne veckor efter det qvarstaden lagd blifvit, hafva

hänvisat målet till vederbörlig domstol och aktor förordnat; då domstolen,

sist inom åtta dagar, må pröfva, om qvarstaden skall ega be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

3

stånd. Sker det ej, och är icke qvarstad inom en månad häfven, ege

boktryckare rätt i enahanda ordning, som handräckning till qvarstadens

beläggande meddelad blifvit, att fordra dess brytande, hvilket icke

vägras må, vid ansvar af embetets förlust.

Chefen för justitiedepartementet — — — — — — — —

— — — — —— — — erhållas.

12:o) I fråga om qvarstad böra, i sådant fall, vederbörande

Konungens befallningshafvande, magistrat eller kronobetjent ovägerligen

och vid ansvar biträda; dock må — — —— — — — —

— — — inlemnad.

Vid en jemförelse mellan den föreslagna lydelsen af ifrågavarande

lagrum och deras nuvarande lydelse finner man, att motionärens

förslag innefattar dels införande af bestämmelse, att boktryckeri

skulle få anläggas äfven i köping, dels inskränkning af rätten att

anlägga boktryckeri inom en half mil från stad till det län, inom

hvilket staden är belägen, dels ock vissa förändrade föreskrifter beträffande

laga domstol, stämuingstid samt biträde för erhållande af qvarstad.

Uti de två af motionären åberopade utlåtandena tillstyrkte konstitutionsutskottet

ett förslag till ändrad lydelse af nu ifrågavarande

delar af §§ 1 och 5 tryckfrihetsförordningen, hvilket endast deruti

skiljer sig från det af motionären nu framstälda, att uti 1895 och 1896

års förslag borttagits den ovilkorliga rätten att anlägga boktryckeri

inom en half mils afstånd från stad, samt att åt Kongl. Maj:t öfverlemnats

att uppå skeende framställning tillåta inrättande af boktryckeri

å landsbygden.

Vid 1895 års riksdag förföll förslaget, hvilket i Första Kammaren

ej vunnit flera än 27 röster, men följande år blef det af båda

kamrarne antaget till hvilande, af Första Kammaren med 61 röster

emot 60 och af Andra Kammaren med 109 röster emot 53. Då det

sålunda hvilande förslaget till slutligt afgörande förekom vid 1897 års

Riksdag, antogs det af Andra Kammaren, men blef emellertid af Första

Kammaren förkastadt med 96 röster mot 20, hvadan förslaget återigen

förföll.

Enär frågan angående utsträckt rättighet att anlägga boktryckeri

äfven derförinnan förekommit hos Riksdagen, anser sig utskottet böra

här lemna en redogörelse för denna frågas tidigare behandling.

Vid Riksdagen 1865 — 1866 väcktes inom bondeståndet tre sär
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

skilda motioner, innefattande förslag, dels att rättigheten till anläggande

af boktryckeri måtte varda helt och hållet frigifven, dels att boktryckeri

finge anläggas i köping eller sådan by eller annan plats, som räknade minst

500 invånare och vore belägen tre mil från stad, dels ock att sådan rättighet

måtte förunnas köpingar och andra samhällen på landet, der folkmängden

på ett inskränktare område uppginge till minst 1,000 personer. Konstitutionsutskottet

tillstyrkte bifall till motionerna i den omfattning, att boktryckeri

finge anläggas hvar som helst inom eller utom stad, samt afgaf

ett i enlighet dermed affattadt förslag till ändring af åtskilliga

tryckfrihetsförordningens bestämmelser. Detta förslag antogs af borgareoch

bondestånden att hvila till vidare grundlagsenlig behandling, men

afslogs af ridderskapet och adeln samt presteståndet, hvarefter förslaget

vid omröstning i förstärkt konstitutionsutskott förkastades. Det blef

dock återupptaget redan vid 1867 års riksdag. Motion väcktes nemligen

då inom Andra Kammaren, åsyftande fullständig frihet för anläggande

af boktryckeri såväl i stad som på landet. Denna motion tillstyrktes

af konstitutionsutskottet, som för Riksdagen framlade enahanda förslag

till ändringar i tryckfrihetsförordningen som vid nästföregående riksdag.

Vid ärendets behandling i kamrarne blef detta förslag af Andra Kammaren

till alla delar antaget, hvaremot detsamma af Första Kammaren

återförvisades till utskottet för vissa jemkningars iakttagande. Åndradt

i enlighet med de inom Första Kammaren framstälda anmärkningar,

blef derefter förslaget antaget att hvila till 1870 års riksdag, då det

af båda kamrarne godkändes. Förslaget vann emellertid icke bifall af

Kongl. Maj:t, som i sitt svar å rikssalen den 8 april 1870 meddelade,

att Kongl. Maj:t ansett svårighet kunna uppstå att på hvarje ort, der

boktryckeri enligt Riksdagens förslag finge anläggas, finna lämplig

person för uppdraget att såsom justitiestatsministerns ombud vaka öfver

tryckta skrifters allmängörande, med afseende hvarå äfvensom å de

kostnader, som genom dessa ombuds aflönande skulle uppstå, samt i

betraktande jemväl deraf, att handräckning till verkställande af qvarstad

å tryckt skrift icke skulle kunna å landet med erforderlig skyndsamhet

erhållas, Kongl. Maj:t, då förslaget ej heller vore af något trängande

behof påkalladt, funnit sig icke böra till detsamma lemna samtycke.

Härefter förekom frågan ej inom Riksdagen förr än år 1881, då

inom Andra Kammaren väcktes två motioner, båda afseende fullständigt

frigifvande af rättigheten till anläggande af boktryckeri. Konstitutionsutskottet

afgaf å nyo förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen,

öfverensstämmande, frånsedt en mindre väsentlig skiljaktighet, med

det förslag, som af 1870 års Riksdag antogs. Genom begge kamrarnes

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

5

sammanstämmande beslut blef förslaget hyllande till 1882 års riksdag,

då emellertid detsamma, bifallet af Andra Kammaren utan votering,

blef af Första Kammaren med 60 röster mot 36 ogilladt och sålunda

förföll. Vid 1884 års riksdag återupptogs, i motion inom Andra

Kammaren, förslaget med den lydelse, hvari det vid 1882 års riksdag

förelåg. Konstitutionsutskottet förklarade sig vidblifva den ställning,

utskottet tidigare intagit till frågan, och framlade å nyo det 1882 förkastade

förslaget. Inom kamrarne rönte dock detta enahanda öde som

1882. Andra Kammaren biföll det nemligen utan votering, under det

att Första Kammaren, med 62 röster mot 27, förkastade detsamma.

Af den lemnade redogörelsen framgår, att konstitutionsutskottet

vid alla de tillfällen, förevarande fråga blifvit väckt inom Riksdagen,

uttalat sig för en utsträckning af rättigheten att anlägga boktryckeri,

och såväl denna omständighet som de ofvan angifna omröstningsresultaten

utvisa, att den åsigt, att krafvet på en dylik utsträckning

hade sitt berättigande, inom Riksdagen varit ganska starkt representerad.

Den utgång, frågan hittills fått, torde emellertid vara beroende derpå,

att de framlagda ändringsförslagen varit för vidtgående och ansetts i

sig innebära afsevärda olägenheter, som lade hinder i vägen för deras

antagande. Sålunda torde det hufvud sakligaste skälet, som anförts emot

de förslag, hvilka innefattade fullkomlig frihet för anläggande af boktryckeri

å landet, hafva varit den omständighet, som 1870 föranledde

Kongl. Maj:t. att icke lemna sitt samtycke till det då af Riksdagen

antagna förslaget, eller att med införande af dylik frihet det icke skulle

blifva möjligt att på ett tillfredsställande sätt utöfva den uppsigt öfver

tryckerier, som erfordrades med hänsyn till beskaffenheten af vår tryckerilagstiftning,

och emot 1895 och 1896 års förslag har hufvudsakligen

anmärkts, att, då någon olägenhet ej försports af den enligt tryckfrihetsförordningens

nuvarande lydelse befintliga ovilkorliga rätt att inom ett

afstånd från stad af högst en half mil anlägga tryckeri, det ej funnes

någon som helst anledning att göra denna rätt vilkorlig, äfvensom att

det vore principielt origtigt, att tillstånd till anläggning af boktryckeri

å landet gjorts beroende, icke af ett bestämdt lagstadgande, utan af

Kongl. Maj:ts pröfning i administrativ väg för hvarje förekommande fall.

Motionären har tydligen nu sökt att med stöd af den vunna

erfarenheten från de föregående tillfällen, då frågan varit under behandling,

framkomma med ett ändringsförslag, som kunde hafva större utsigt

att vinna bifall, då det, såsom af det föregående synes, beträffande sjelfva

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

hufvudfrågan, d. v. s. rätten att anlägga tryckeri, är af mindre omfattning

än något af konstitutionsutskottets förslag i ämnet.

Motionärens förslag att till köpingar utsträcka rättigheten att

anlägga tryckeri anser utskottet vara betingadt af rättvisa och billighet;

också hafva under de diskussioner, som i kamrarne blifvit förda uti

detta ämne, åtskilliga af de tidigare förslagens ifrigaste motståndare

förklarat sig ej hafva någon betänklighet mot att tillstyrka ett förslag,

som inskränkte sig till att till köpingar utsträcka ifrågavarande rätt.

Man måste väl erkänna, att skilnaden mellan köpingarne och våra småstäder

icke är större, än att de beträffande förevarande rättighet kunna

jeraställas, och då man anser sig hafva möjlighet att i småstäderna finna

personer, lämpliga att utses till justitieministerns ombud, torde man lika

väl kunna finna sådana i våra köpingar. A.f Sveriges köpingar hafva

åtskilliga numera nått en sådan utveckling, att de i afseende på folkmängd,

affärslif och betydenhet i öfrigt öfverträffa många af rikets

städer, och invånarne i dylika kraftiga, framåtgående samhällen synas

väl kunna hafva rättmätig fordran att ej fortfarande i fråga om möjligheten

att få tryckalster utförda vara sämre lottade än de obetydligaste

småstäderna.

Hvad särskilt folkmängden beträffar, finner man af statistiken

för år 1895, att af de 21 köpingarne 8 stycken hafva flera än 1,000

och 3 flera än 2,000 invånare. Sveriges minsta stad Sigtuna, med 536

invånare, öfverträffas i invånareantal af 14 köpingar, och af städerna

finnas 36 stycken, hvilka icke hafva så stort antal invånare som

köpingarne Lysekil och Tidaholm, hvardera med 2,700. Dessa jemförelser

kunna enligt utskottets åsigt ej annat än ytterligare tala för

motionärens förslag i denna del.

Visserligen skulle kunna anmärkas, att köpingarne ej hafva rådstufvurätt,

men samma anmärkning gäller två städer, nemligen Haparanda

och Borgholm, i hvilka dock, enligt till chefen för justitiedepartementet

ingångna underrättelser, tryckerier finnas inrättade. Nya bestämmelser

med afseende å forum i tryckfrihetsmål äro sålunda i alla

händelser nödiga, och då utskottet är betänkt på att föreslå sådana, så

finner sig utskottet oförhindradt att förorda bifall till motionen i

denna del.

Hvad härefter angår motionärens förslag om sådan inskränkning

af rättigheten att anlägga boktryckeri inom en half mil från stad,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

7

att denna rätt begränsades till det län, inom hvilket staden vore belägen,

så, enär detta förslag tydligen tillkommit endast för ;att förebygga

den oegentlighet, som skulle ligga deruti, att ett tryckeri,

anlagdt inom en half mil från staden, skulle kunna komma att lyda under

Konungens befallningshafvande i ett annat län än det, hvari tryckeriet

vore beläget, men utskottet beträffande laga forum i tryckfrihetsmål

besluta framlägga ett här nedan omförmäldt förslag, hvarigenom möjligheten

af en dylik oegentlighet förebygges, samt utskottet i allt fall

anser mindre lämpligt, att någon inskränkning göres i den grundlagsstadgade

rätten att anlägga tryckeri inom nämnda afstånd från

stad, har utskottet funnit motionärens förslag i denna del ej böra tillstyrkas.

Den utsträckta rättighet i afseende på boktryckeriers anläggande,

som nu af utskottet föreslagits, påkallar äfven förändringar uti vissa

andra af tryckfrihetsförordningens stadganden, och motionären har i

detta afseende beträffande laga domstol, stämningstid samt biträde af

närmaste kronobetjent för erhållande af qvarstad föreslagit enahanda

bestämmelser, som ingingo i 1895 och 1896 års förslag.

I fråga om laga domstol torde först böra anmärkas, att utskottet,

som utgått från den grundsatsen, att brott emot tryckfrihetsförordningen

böra beifras med största möjliga skyndsamhet, för att icke verkan af

anstäldt åtal må blifva förfelad, i likhet med motionären, ansett, att

alla tryckfrihetsmål, således äfven sådana, som röra tryckerier i köpingar,

böra behandlas vid rådstufvurätt. När derefter fråga uppstått,

huruvida i analogi med de gällande bestämmelserna beträffande tryckerier,

anlagda inom eu half mil från stad, rådstufvurätten i närmaste

stad skulle bestämmas såsom laga forum för mål rörande tryckerier i

köpingar, har vid öfverläggningen härom med rätta blifvit anmärkt,

att det icke alltid skulle blifva så lätt att afgöra, hvilken stad som

vore den närmaste.

Ett par exempel torde belysa frågan. Sålunda har utskottet

inhemtat, att afståndet utefter landsväg mellan köpingen Vernamo och

Jönköping samt mellan Vernamo och Vexiö beräknas vara lika stort,

eller 78 kilometer. På jernväg är afståndet från Vernamo till Jönköping

endast 72 kilometer, men till Vexiö mer än dubbelt så långt,

under det att fogelvägen deremot är betydligt kortare till Vexiö än

till Jönköping. En ort, hvilken inom kort torde vara att räkna till

köpingarnes antal, nemligen Kungsör, är belägen på lika stort afstånd,

16 kilometer, från städerna Köping och Arboga.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

De anmärkta omständigheterna skulle ju tydligen vålla svårigheter

vid tillämpning af lagen. Först och främst kunde i sådana fall

som de nyss antydda en anläggare af boktryckeri råka i tvekan, hos

hvilken myndighet han borde göra anmälan om tryckeriets anläggning, och

vidare kunde ifrågasättas dels i hvad mån pröfning skulle ske, huruvida

en inkommen anmälan om anläggning af boktryckeri blifvit gjord å vederbörlig

ort, dels ock, derest ett fel i detta hänseende funnes vara begånget,

huruvida föreläggande skulle meddelas att göra anmälan å annat ställe.

En utväg att lösa denna fråga, som synes utskottet särdeles

lämplig, är att bestämma rådstuf vur ätten i länets residensstad till laga

domstol för mål rörande tryckeri i köping. Härigenom skulle de nyss

antydda svårigheterna försvinna och den skyndsamhet vid rättegången

i tryckfrihetsmål, hvilken man uppstält såsom grundsats, i väsentlig

grad främjas, då tvister angående forum ej borde kunna uppstå. Derjemte

skulle ock det vinnas, att intet särskildt stadgande erfordrades

för att förekomma, att, till följd af föreskrifterna rörande anmälan om

tryckeris inrättande eller öfvertagande af annan egare, Konungens

befallningshafvande skulle kunna få embetsåligganden att ombesörja

å ort, belägen utom länet.

Utsträcker man denna bestämmelse och gifver densamma den

omfattning, att rådstuf vur ätten i den stad, der länets styrelse har sitt

säte, skall vara laga domstol i fråga om skrifter, tryckta å ort, som

lyder under landsrätt, och således äfven å tryckerier, belägna inom en

half mil från stad, ernår man, på samma gång man vinner konseqvens,

på ett enkelt sätt det resultat, hvartill motionären velat komma genom

sitt ofvanberörda förslag till inskränkning i rättigheten att inom nämnda

afstånd från stad anlägga tryckeri, hvarjemte härigenom blir tydligt

bestämdt, under hvilken domstol de tryckerier höra, som äro anlagda

i stad, hvarest rådstufvurätt ej finnes.

I sammanhang härmed hemställer utskottet, att hvad i 5 §, 6:o

tryckfrihetsförordningen förekommer om tryckfrihetsmåls upptagande,

»i Stockholm vid första allmänna underrätt, i öfriga städer, der första

och andra underrätt finnas, vid den sistnämnda, akademiernas jurisdiktionsrätt,

enligt deras konstitutioner, dock oförkränkt», måtte utgå,

såsom numera saknande all tillämplighet.

Motionärens förslag att stadga fjorton dagars stämningstid i afseende

på tryckalster, hvilka utgått från tryckeri, som icke är beläget

i stad, innebär i sig ett afsteg från grundsatsen om snabb rättegång i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ö

tryckfrihetsmål, hvilket med nuvarande lättade kommunikationer alls

icke torde vara af behofvet påkalladt. Då utskottet tvärtom anser en

tid af åtta dagar vara tillräcklig för beredelse att svara i tryckfrihetsmål

äfven för de fall, då tryckeri, från hvilket den skrift utgått, som

föranledt åtalet, är beläget å ort, som lyder under landsrätt, synes med

hänsyn till de speciella förhållanden, som i tryckfrihetsförordningen

regleras, en för alla förekommande fall gällande stämningstid af åtta

dagar böra bestämmas.

Beträffande biträde af närmaste kronobetjent för erhållande af

qvarstad, anser sig utskottet böra tillstyrka motionärens förslag.

Med den af utskottet förordade utsträckning af rätten att anlägga

boktryckeri torde eu förändring böra vidtagas i föreskrifterna

angående val af jurymän. Bestämmelsen i 5 § 2:o tryckfrihetsförordningen,

att till ledamöter i jury skola väljas personer, »i staden eller orten

derintill nära boende», är ytterst byggd på den tanken, att juryn bör så

sammansättas, att man i densamma får personer från orten, der den

åtalade gerningen är begången, hvilka hafva sådan kännedom om personliga

förhållanden, att de kunna förstå hvad till äfventyrs beslöjade

och otydliga uttryck betyda, och denna tanke hvilar ju tydligen på en

rigtig grund. Om emellertid denna bestämmelse bibehålies oförändrad,

under det att man till köpingar utsträcker rättigheten att anlägga tryckeri,

skulle det i många fäll innebära ett hinder att till jurymän välja

de enligt nyssnämnda princip dertill lämpligaste. Då dertill kommer,

att uttrycket i nyssnämnda lagrum, att till ledamöter i juryn skola

väljas personer, i staden eller orten derintill nära boende, i och för sig

ej är fullt tydligt, enär olika åsigter kunna göra sig gällande beträffande

frågan, huru vidsträckt detta uttryck skall tolkas, torde en lämpligare

och mera exakt bestämmelse böra införas; och föreslår utskottet i detta

afseende föreskrift, att till jurymän skola väljas personer, bosatta i

staden eller inom länet. ■ ■''*

Då enligt de af utskottet nu förordade förändringarne i tryckfrihetsförordningen

tryckeri aldrig kan föranleda embetsåtgärd af Konungens

befallningshafvande i annat län än det, inom hvilket tryckeriet är

beläget, torde dels uttrycket i 1 § 5:o tredje stycket »den Kongl. Maj:ts

befallningshafvande, under hvars styrelse eller embetes tillsyn staden

hörer», uti hvilket dessutom, i olikhet med hvad som eljest skett i tryckfrihetsförordningen,

användts orden »Kongl. Maj:ts», böra utbytas emot

Bill. till Riksd. Prof. 1898. 3 Sami. 7 Käft. '' 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

»Konungens befallningshafvande i länet», dels ock det af motionären

uti bestämmelserna i 5 § 8:o och 12:o, angående erhållande af qvarstad,

framför orden »Konungens befallningshafvande» använda uttrycket

vederbörande kunna såsom öfverflödigt utgå.

I enlighet med hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af ifrågavarande motion,

ville antaga att hvila till vidare grundlagsenlig behandling

följande förslag till förändrad lydelse af nedanstående

paragrafer i tryckfrihetsförordningen:

Tryckfrihetsförordningen.

§ l.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

5:o. Privilegier å boktryckeri

skola ej erfordras, utan stånde hvar

och en fritt att, utan hinder af

någon särskild författning, äldre

privilegier eller något boktryckerireglemente,

samt utan att vara

underkastad någon skråordning, anlägga

sådana tryckerier, af hvad

beskaffenhet eller vidd honom tjenligt

synes, uti stad eller inom ett

afstånd derifrån af högst en half

mil.

Då ett boktryckeri sålunda utom

stad anlägges, skola, i alla mål, som

boktryckningen röra, boktryckare,

arbetare i tryckeriet samt der tryckta

skrifters författare och utgifvare

lyda under stadens rätt.

Den ett nytt boktryckeri inrättar,

åligger att sist fjorton dagar, innan

någon skrift derifrån utgifves, så

väl hos magistraten i den stad,

5:o. Privilegier å boktryckeri

skola ej erfordras, utan stånde hvar

och en fritt att, utan hinder af

någon särskild författning, äldre

privilegier eller något boktryckerireglemente,

samt utan att vara

underkastad någon skråordning, anlägga

sådana tryckerier, af hvad

beskaffenhet eller vidd honom tjenlig!

synes, uti stad eller inom ett

afstånd derifrån af högst en half

mil eller uti köping.

Då boktryckeri anlägges å ort,

som lyder under landsrätt, skola i

alla mål, som boktryckningen röra,

boktryckare, arbetare i tryckeriet

samt der tryckta skrifters författare

och utgifvare lyda under rådstufvurätten

i den stad, der länets styrelse

har sitt säte.

Den. nytt boktryckeri inrättar,

åligger att sist fjorton dagar, innan

'' .V V/ .iV

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

11

(Nuvarande lydelse:)

hvaruti boktryckeriet anlägges, eller

under hvars domsrätt han såsom

boktryckare skall lyda, som ock

hos den Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

under hvars styrelse eller

embetes tillsyn staden hörer, skriftligen

tillkännagifva, att och hvarest

han boktryckeri anlagt. Der boktryckeri

ombyter egare, åligge den

nye egaren att, innan någon skrift

utgifves, göra så beskaffad anmälan,

som nu sagd är. I båda fallen

åligger det Konungens Befallningshafvande,

sedan behörig anmälan

hos honom blifvit gjord, att genast

eller med först omgående post derom

underrätta Chefen för Justitiedepartementet.

Anlägges eller öfvertages

boktryckeri utan föreskrifven

anmälan, plikte boktryckaren

etthundra riksdaler. Utgifves från

ett icke behörigen anmäldt tryckeri

någon brottslig skrift, vare boktryckaren,

jemte författaren, underkastad

lika straff och ansvar för skriftens

innehåll och skrifart.

(Föreslagen lydelse;)

någon skrift derifrån utgifves, så

väl hos magistraten i den stad,

hvaruti boktryckeriet anlägges, eller

under hvars domsrätt han såsom

boktryckare skall lyda, som ock

hos Konungens Befallningshafvande i

länet skriftligen tillkännagifva, att

och hvarest han boktryckeri anlagt.

Der boktryckeri ombyter egare,

åligge den nye egaren att, innan

någon skrift utgifves, göra så beskaffad

anmälan, som nu sagd är.

I båda fallen åligger det Konungens

Befallningshafvande, sedan behörig

anmälan hos honom blifvit gjord,

att genast eller med först omgående

post derom underrätta Chefen för

Justitiedepartementet. Anlägges eller

Öfvertages boktryckeri utan föreskrifven

anmälan, plikte boktryckaren

etthundra riksdaler. Utgifves

från ett icke behörigen anmäldt

tryckeri någon brottslig skrift, vare

boktryckaren, jemte författaren, underkastad

lika straff och ansvar för

skriftens innehåll och skrifart.

§ 5.

2:o. Derefter ega parterna välja

hvar sina fyra och domstolen fem,

tillsammans tretton, i staden eller

orten derintill nära boende, för medborgerlig

dygd väl kända personer,

af hvilka, sedan de efter lag blifvit

af domstolen ojäfviga förklarade,

en ibland de af vederparten och

2:o. Derefter ega parterna välja

hvar sina fyra och ‘domstolen fem,

tillsatiimans tretton, i staden eller

inom länet boende, för medborgerlig

dygd väl'' kända personer, af

hvilka, sedan de efter lag blifvit

af domstolen ojäfviga förklarade,

en ibland de af vederparten och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

en ibland de af domstolen nämnda en ibland de af domstolen nämnda

personer, bör af hvardera parten personer, bör af hvardera parten

utan anförda skäl uteslutas. utan anförda skäl uteslutas.

6:o. Förbrytelser emot denna lag

upptagas vid allmän underrätt i den

stad, der boktryckeriet, ifrån hvilket

den åklagade skriften utkommit, anlagdt

är eller, på sätt 1 § innehåller,

vid anläggandet anmäldt blifvit. I

Stockholm sker detta upptagande vid

första allmänna underrätt; i öfriga

städer, der första och andra underrätt

finnas, vid den sistnämnda; akademiernas

jurisdiktionsrätt, enligt deras

konstitutioner, dock oförkränkt. Stämningetid

vare i allt fall, ehvad tryckeriet

inom eller, på sätt nyssnämnda

§ utstakar, utom staden är beläget,

enahanda, och förhålles dermed^ som,

om stämningstid i staden, lag säger.

Uppstår fråga om boktryckares eller

författares af en tryckt skrift tilltalande

eller hörande, höra han eller

de vid sådan rätt personligen till

svar stånda, men åtnjute i öfrigt

deras rättegångsförmåner, enligt

allmän lag och särskilda författningar,

. uti allt hvad genom detta

förordnande icke uttryckligen annorlunda

stadgadt är.

8:o. Finner Chefen för Justitiedepartementet

eller hans ombud sig

befogad, att, på de grunder för

qvarstad å tryckt skrift, här ofvan

stadgade äro, förordna eller äska,

det någon skrift med qvarstad be
-

6:o. Förbrytelser emot denna lag

upptagas vid rådstufvurätten i den

stad, der skrift, som föranledt åtal,

blifvit tryckt, eller, om den blifvit

tryckt ä ort, som lyder under landsrätt,

vid rådstufvurätten i den stad,

der länets styrelse har sitt säte. Stämningstid

vare åtta dagar. Uppstår

fråga om boktryckares eller författares

af en tryckt skrift tilltalande

eller hörande, höra han eller de vid

rätten personligen till svar stånda,

men åtnjute i öfrigt deras rättegångsförmåner,

enligt allmän lag

och särskilda författningar, uti allt

hvad genom detta förordnande icke

uttryckligen annorlunda stadgadt är.

8:o. Finner Chefen för Justitiedepartementet

eller hans ombud sig

befogad, att, på de grunder för

qvarstad å tryckt skrift, här ofvan

stadgade äro, förordna eller äska,

det någon skrift med qvarstad be
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

13

(Nuvarande lydelse:)

läggas må, vare han eller det berättigad,

att i Stockholm, genom biträde

af Öfver ståthällar eernbetet, och

i öfriga städer samt orterna, medelst

skyndsam handräckning, som ej får

vägras af den magistrat, hvarunder

boktryckeriet, enligt § 1, lyder, sådan

qvarstad erhålla; börande öfver förloppet

af qvarstadsförrättningen och

orsakerna dertill, samt i afseende

på den åklagade skriften, om och

huru många exemplar då ännu

finnas uti boktryckarens värjo, anteckning

trefaldt författas, hvaraf

den ena tillställes Chefen för Justitiedepartementet

eller hans ombud,

den andra magistraten och den tredje

boktryckaren. Magistraten vare

pligtig att, vid ansvar såsom för etnbetsförsummelse,

med näst afgående

post, en afskrift af denna anteckning

till Justitiekansleren insända. I

Stockholm varde samma anteckning,

genast eller sist inom nästföljande

dags utgång, till Justitiekansleren

aflemna?. Justitiekansleren må

sedermera, i Stockholm, inom åtta

dagar, och i landsorterna, allra sist

inom trenne veckor, efter det qvarstaden

lagd blifvit, hafva hänvist

målet till vederbörlig domstol och

aktor förordnat, då domstolen, sist

inom åtta dagar, må pröfva, om

qvarstaden skall ega bestånd. Sker

det ej, och är icke qvarstad inom

en månad häfven, ege boktryckare

rätt, i enahanda ordning, som handräckning

af magistraten till qvarstadens

beläggande meddelad blifvit,

(Föreslagen lydelse:)

läggas må, vare han eller det berättigad

att sådan qvarstad erhålla

medelst skyndsam handräckning, som

ej får vägras af Konungens Befallningshafvande,

magistrat eller kronobetjent;

börande öfver förloppet af

qvarstadsförrättningen och orsakerna

dertill, samt .i afseende på

den åklagade skriften, om och huru

många exemplar då ännu finnas

uti boktryckarens värjo, anteckning

trefaldt författas, hvaraf den ena

tillställes Chefen för Justitiedepartementet

eller hans ombud,

den andra magistraten i den stad,

under hvilkens rådstufvurätt boktryckeriet,

enligt § 1, lyder, och den

tredje boktryckaren. Magistraten

vare pligtig att, vid ansvar såsom

för embetsförsummelse, med näst

afgående post, en afskrift af denna

anteckning till Justitiekansleren

insända. I Stockholm varde samma

anteckning, genast eller sist

inom nästföljande dags utgång, till

Justitiekansleren afiemnad. Justitiekansleren

må sedermera, i Stockholm,

inom åtta dagar, och i landsorterna,

allra sist inom trenne

veckor, efter det qvarstaden lagd

blifvit, hafva hänvist målet till

vederbörlig domstol och aktor för■

ordnat, då domstolen, sist inom

åtta dagar, må pröfva, om qvarstaden

skall ega bestånd. Sker

det ej, och är icke qvarstad inom

en månad häfven, ege boktryckare

rätt i enahanda ordning, som handräckningtill

qvarstaden s beläggande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

att fordra dess brytande, hvilket meddelad blifvit, att fordra dess

icke vägras må, vid ansvar af em- brytande* hvilket icke vägras må

betets förlust. Chefen för Justitie- vid ansvar af embetets förlust!

departementet — Chefen för Justitie-departementet

^ erhållas. --—* — ■***» —1 erhållas.

12:o. I frågor om qvarstad höra, 12:o. I frågor om qvarstad böra,

i sadant fall, Konungens JBefallnings~ i sadant fall, Konungens Befallnings~

hafvande och vederbörande magistra- hafvande, magistrat eller kronobetjent

ter ovägerligen och vid ansvar bi- ovägerligen och vid ansvar biträda;

träda j dock ma inlemnad. dock ma — — — — inlemnad.

''Ill
-

\* Stockholm den 18 april 1898.

in fir

it ’Tvf

'' ■ ’ i m Oh HiV ill1 Öl1

t-K'' i>Kiiyy

a in

, bf Ki/Tf''. > si

På utskottets vägnar:

■bpi! > .. ■- -m , ''i i .fsr

O. BERG-IUS.

. • t

•;,ni

’oif r

a .er

• n

Uri

r

''Al.- ■ <4

Ii;.''i

t ur. ‘ r>. i i a ,in. i A ■: > 11 > i y. 111 i {11

■ ■ vr;. i \''J.

~ H.liJ.. »i tf; ■; in ii tf ... ... "■ ''i . • .. ...

ajf. Ijj*

-eu. rån b . bnmrroit.; lOTeistfa:}! n.n •• åt in hot..-iio.ii. ,aa \ J-nair

->r 4"'' : fi‘.ieru-i^boe ...?i K•. ir . 1

. I-.,

nr

i
-

t‘ f I! r*

'' '' '' * MUll

Bese r vatio n^r:

11 in Si i.

OMjfT

rn,ai

101)

1 rh''!

i . ''

t"A

rund

tp

af herr Dahn, som anfört: »Då jag har den åsigteny att boktryckeri

inom: en half mils afstånd från stad:, hvilket således hör till

stadens närmaste omkrets, ija kan vara beläget invid dess gräns, bör*

af rent praktiska skål, fortfarande som 1 hittills lyda under stadens rådstufvurätt,

anser-jag* att utskottets förslag bort hafva följande lydelse:

''m;, j .uovtrif : ir<> -b ''.ca-, .-o-tubv: .ibacf;

al nio:-

. * y hö;jj

■■iTJ.i-ihid a«ohr‘”>:u v riu i

• no

<h1 r.u.hbw.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9. ’

15

. '' ''»•. ''imTMJ vr-r/\)

jr»)-''»'' fij" ’■* i:. Mil f i; V ‘i:j l oii''1! r''J n«*,giilH’ofe

Tryckfrihetsförordningen.

■; u IsT/'' j IfilUaW •»'' (I-"''

§ I»

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

5:o. Privilegier å boktryckeri

skola ej erfordras, utan stånde

hvar och en fritt att, utan hinder

af någon särskild författning, äldre

privilegier eller något boktryckerireglemente,

samt utan att vara

underkastad någon skråordning,

anlägga sådana tryckerier, af hvad

beskaffenhet eller vidd honom Renligt

synes, uti stad eller inom ett

afstånd derifrån af högst eu half

mil.

I)å ett boktryckeri sålunda utom

stad anlägges, skola, i alla mål, som

boktryckningen röra, boktryckare,

arbetare i tryckeriet samt der tryckta

skrifters författare och utgifvare

lyda under stadens rätt.

Den ett nytt boktryckeri inrättar,

åligger att sist fjorton dagar, — —

som ock hos den Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande, under hvars

styrelse eller embetes tillsyn staden

5:o. Privilegier å boktryckeri

skola ej erfordras, utan stånde

hvar och en fritt att, utan hinder

af någon särskild författning, äldre

privilegier eller något boktryckerireglemente,

samt utan att vara

underkastad någon skråordning,

anlägga sådana tryckerier, af hvad

beskaffenhet eller vidd honom Renligt

synes, uti stad eller inom ett

afstånd derifrån af högst en half

mil eller uti köping.

I fråga om boktryckeri i stad,

som lyder under landsrätt, eller i

köping skola i alla mål, som boktryckningen

röra, boktryckare, arbetare,

i tryckeriet samt der tryckta

skrifters författare och utgifvare

lyda under rådstufvurätten i den

stad, der länets styrelse har sitt säte,

men i fråga om boktryckeri, anlagdt

inom ett afstånd af högst en half

mil från stad med egen rådstufvurätt,

under denna rätt.

Den nytt boktryckeri inrättar,

åligger att sist fjorton daga?, —

_< . ui* . »iilt . — • » -i— \+U -ili *—i £ J

som ock hos Konungens Befallningshafvande

v länet, hvartill staden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9A

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

horer, skriftligen tillkännagifva, att hörer, skriftligen tillkännagifva, att

innehåll och skrifart. innehåll och skrifart.

§

2:o. Derefter ega parterna välja

hvar sina fyra och domstolen fem,

tillsammans tretton, i staden eller

orten derintill nära boende, för medborgerlig

dygd — — — —---

uteslutas.

6:o. Förbrytelser emot denna lag

upptagas vid allmän underrätt i den

stad, der boktryckeriet, ifrån hvilket

den åklagade skriften utkommit, anlagdt

är eller, på sätt 1 § innehåller,

vid anläggandet anmäldt blifvit. 1

Stockholm sker detta upptagande vid

första allmänna underrätt; i öfriga

städer, der första och andra underrätt

finnas, vid den sistnämnda; akademiernas

jurisdiktionsrätt, enligt deras

konstitutioner, dock oförkränkt. Stämningstid

vare i allt fall, ehvad tryckeriet

inom eller, på sätt nyssnämnda

§ utstakar, utom staden är beläget,

enahanda, och förhålles dermed, som,

om stämningstid i staden, lag säger.

Uppstår fråga om boktryckares

eller författares af eu tryckt skrift

tilltalande eller hörande, böra han

eller de vid sådan rätt personligen

till svar stånda, men åtnjute i öfrigt

deras rättegångsform åner, enligt

allmän lag och särskilda författ
-

2:o. Derefter ega parterna välja

hvar sina fyra och domstolen fem,

tillsammans tretton, i staden eller

inom länet, hvartill staden hörer,

boende, för medborgerlig dygd —

— — uteslutas.

6:o. Förbrytelser emot denna lag

upptagas vid den rådstufvurätt, under

hvilken enligt § 1 det boktryckeri

lyder, der skrift, som föranledt åtalet,

blifvit tryckt. Stämningstid vare

åtta dagar. Uppstår fråga om boktryckares

eller författares af en

tryckt skrift tilltalande eller hörande,

böra han eller de vid rätten

personligen till svar stånda, men

åtnjute i öfrigt deras rättegångsförmåner,

enligt allmän lag och

särskilda författningar, uti allt hvad

genom detta förordnande icke uttryckligen

annorlunda stadgadt är.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9. 1*

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

ningar, uti allt hvad genom detta

förordnande icke uttryckligen annorlunda

stadgadt är.

8:o. Finner Chefen för Jusjitie- 8:o. Finner Chefen för Justitiedepartementet

--------departementet etc. (lika med ut
-------------skottets

förslag)--------

--------erhållas. — — — —--------

— — — — — —---erhållas.

I frågor om qvarstad böra,

med utskottets förslag) —

— —--— inlemnad.

samt af herr Johnsson, som ansett, att utskottet bort förorda utsträckning

af rätten att anlägga tryckeri äfven till municipalsamhälle.

12:o. I frågor om qvarstad böra,

--------inlemnad.

12:o.

etc. (lika

Herr Bergius har velat låta här anteckna, att han ej deltagit i

detta utlåtandes justering.

Herr friherre Wrangel von Brehmer har anhållit fa antecknadt,

att han ej öfvervarit ärendets slutliga behandling i utskottet.

Bih. till Biksd. Prot. 1898. 3 Sami. 8 Häft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.