Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående ändringar i gällande bestämmelser rörande skyldigheten att deltaga i byggnad och underhåll af kyrka m. to., prestgård samt tingshus och här ads fängelse.

1898-02-18 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1898:23, Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående ändringar i gällande bestämmelser rörande skyldigheten att deltaga i byggnad och underhåll af kyrka m. to., prestgård samt tingshus och här ads fängelse.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 23.

1

N:o 23.

■/* b 1: . • , v. ■1 ■ * • ''.i . •- * /!''.•.g '' :»[’-* it

^ 1 - •■•f''’1 - ''•! 1 -j i ir-s ,4>*!o

Ank. till Riksd. kansli den 18 febr. 1898, kl. 2 e. Öl.

'' '' • ''■ " |. - \hk iid iiTijr U> , ! .0< !'', ...»f»•; T

Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående ändringar i gällande

bestämmelser rörande skyldigheten att deltaga i byggnad

och underhåll af kyrka m. to., prestgård samt tingshus

och här ads fängelse.

Genom lag den 12 juni 1885 är beträffande byggnad och underhåll

af kyrka med hvad dertill hörer samt sockenstufva stadgadt:

»Kyrka med klockstapel, kyrkomur och annat, som till kyrka hörer,

så ock sockenstufva, som enkom för det med sådant hus afsedda ändamål

utan sammanhang med annan kommunal byggnad är eller varder

uppförd, skola, der icke annorlunda är särskildt förordnadt, uppehållas

och byggas på deras kostnad, hvilka inom församlingen erlägga kommunalutskylder.

I sådan kostnad skola de skattskyldige deltaga, för

fastighet efter hela och för andra beskattningsföremål efter en fjerdedel

af derå belöpande fyrktal; dock vare de, hvilka ega åtnjuta de genom

presterskapets previlegier förunnade förmåner, ej skyldige att i den kostnad

deltaga i vidsträcktare mån, än som med samma privilegier må

vara förenligt. Uppkommer vid beräkning, som ofvan sägs, bråktal,

skall det bortfalla»;

och i lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad

och underhåll af prestgård den 1 maj 1885 har förordnats:

»Der, enligt 26 kap. 2 § byggningabalken eller särskilda författningar,

det åligger socknemän att på sin kostnad bygga eller bättra

husen å prestgård, skola i sådan kostnad alla de, hvilka inom församBih.

till Riksd. Prot. 1838. 7 Sami. 12 Haft. (N:o 23.J 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 23.

lingen erlägga kommunalutskylder, deltaga, för fastighet efter hela samt

för andra beskattningsföremål efter en fjerdedel af derå belöpande fyrktal;

dock vare de, hvilka ega åtnjuta de genom presterskapets privilegier

förunnade förmåner, skyldige att i den kostnad deltaga endast i

den mån de ej äro derifrån enligt samma privilegier befriade. Uppkommer

vid beräkning, som ofvan sägs, bråktal, skall det bortfalla.»

Beträffande skyldigheten att deltaga i kostnaden för byggnad och

underhåll af tingshus och härad sfängelse har genom lag den 26 september

1884 stadgats: att i kostnaden för uppförande och underhåll af

sådan byggnad skola alla de, hvilka inom tingslaget erlägga kommunalutskylder,

deltaga, för fastighet efter hela samt för andra beskattningsföremål

efter en fjerdedel af derå belöpande fyrktal. Uppkommer vid

den beräkning bråktal, skall det bortfalla.

Beträffande skyldigheten att deltaga i kostnaden för byggande och

underhåll af samtliga dessa allmänna byggnader, gäller således, att deri

taga del alla de, som inom församlingen eller tingslaget betala kommunalutskylder,

och detta så, att afgiften beräknas för fastighet efter

hela det derå belöpande fyrktal och för andra beskattningsföremål efter

en fjerdedel af fyrktalet.

Nu hafva uti sex inom Andra Kammaren väckta motioner, hvilka

blifvit till lagutskottet hänvisade, föreslagits sådana ändringar af ofvannämnda

bestämmelser, att kostnaden för ifrågavarande allmänna byggnader

blefve jemnt fördelad på alla byggnadsskyldige i förhållande till

’ deras skattskyldighet till kommunen.

I lagen angående byggnad och underhåll af kyrka m. in. har en

ändring derhän föreslagits genom motionerna n:o 9 af hörr O. Anderson

i Hasselbol och n:o 70 af herr O. A. Ericsson i Ofvanmyra.

Den förre erinrar att, efter utfärdandet af nyssnämnda lag, hvarigenom

frågan ingalunda blifvit löst, utan endast ett steg tagits i rätt

rigtning, det af honom nu framstälda förslaget upprepade gånger förevarit

hos Riksdagen, men icke vunnit dess bifall, ehuru numera andra

beskattningsföremål än fastighet vuxit till så stor betydelse, att bevillningen

för dem stälde sig till fastighetsbevillningen såsom 2 till 3,

och anför, att det icke lärer kunna påstås, att fastighetsinnehafvaren

har större behof eller fördelar af anordningar, som främja en kommuns

religiösa intressen, än andra skattskyldige. Det vanliga skälet mot förslag

af den innebörd som detta, att andra beskattningsföremål än fastighet

vore mera rörliga, vore betydelselöst, då det vore allmänt kändt,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 23.

att vissa skatteobjekt äfven inom fastighetsbeskattningen vore rörliga.

Och om det också funnes mera rörlighet inom andra beskattningsföremål

än fastighet, så lemnades genom bevillningsförordningen full ersättning

derför, i det att den mindre inkomsten hade bevillningsafdrag och jordbruksfastigheten

vore åsatt högre bevillning, oaktadt intet annat beskattningsföremål

vore så beroende af väderleksförhållanden och mångskiftande

orsaker till felslagna förhoppningar och derigenom mindre

förmåga till skatternas betalande, än de privilegierade skattskyldige.

Härtill komme, att vid byggnad eller större reparationer å kyrka vore

vanligt, att man toge amorteringslån på 10, 20 å 30 år och derigenom

fördelade de större utgifterna för sådana företag.

På dessa grunder föreslår herr Anderson, att, med ändring af hvad

i lagen af den 12 juni 1885 stadgadt är i byggningabalkens 26 kap.,

Riksdagen ville för sin del antaga följande lag angående förevarande

byggnads- och underhållsskyldighet:

Kyrka med klockstapel, kyrkomur och annat som till kyrka hörer,

så ock sockenstuga, skola, der icke annorluuda är särskildt förordnadt,

uppehållas och byggas på deras kostnad, hvilka inom församlingen erlägga

kommunalutskylder, efter åsatt fyrktal; dock vare de, hvilka ega

åtnjuta de genom presterskapets privilegier förunnade förmåner, ej

skyldige att i denna kostnad deltaga i vidsträcktare mån, än som med

samma privilegier må vara förenligt.

Herr O■ A. Ericsson lemnar i sin motion i detta ämne en kort

framställning af äldre stadganden uti ifrågavarande hänseende och af

de förändringar, som dessa bestämmelser undergått intill dess lagen

den 12 juni 1885 utfärdades, och fortsätter:

Äfven efter denna lags tillkomst återstode dock än ett väsentligt

steg att tagas, innan full rättvisa och billighet äfven i detta hänseende

ernåddes, ty så länge som nämnda byggnader icke vore afsedda för

någon viss klass af medborgare, borde ej heller någon särskild deraf

mer betungas än den andra; hvarje medborgare borde deltaga i byggnads-

och underhållsskyldigheten i mån af skatteförmåga; och denna

uppfattning hade numera i vårt land vunnit stadga och ett allmänt

erkännande. Dertill borde med afseende å byggnad och underhåll af

kyrka med hvad dertill hörer erinras om olämpligheten utaf att göra

klasskilnad i skyldigheter.

Mot de framställningar uti ifrågavarande rigtning, som i Riksdagen

gjorts sedan 1885, hade man ej kunnat förebringa något annat väsentligt

skäl, än att det varit för tidigt att så omedelbart vidtaga en ändring

af omnämnda lagstadgande; men nu, då tretton år gått sedan Riks
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 23.

dagen antog 1885 års lag, hvilken allmänt ansågs som ett öfvergångsstadgande,

borde detta motskäl vara försvunnet, och rätta tiden inne fölen

rättvisare skattefördelning uti det afseende, hvarom nu fråga vore.

Herr O. A. Ericsson hemställer på dessa grunder, att Riksdagen

måtte för sin del besluta, att lagen angående skyldighet att deltaga i

byggnad och underhåll af kyrka med hvad dertill hörer, så ock af särskild

sockenstufva den 12 juni 1885 erhåller följande förändrade lydelse:

Kyrka med klockstapel, kyrkomur och annat, som till kyrka hörer,

så ock sockenstufva, skola, der icke annorlunda är särskildt förordnadt,

uppehållas och byggas på deras kostnad, hvilka inom församlingen erlägga

koramunalutskylder. I sådan kostnad skola de skattskyldige deltaga

efter den grund, som för utgörande af dessa utskylder är stadgadt ;

dock vare de, hvilka eg a åtnjuta de genom presterskapets privilegier

förunnade förmåner, ej skyldige att i den kostnad deltaga i vidsträcktare

mån, än som med samma privilegier må vara förenligt.

En utjemning af skyldigheten att deltaga i kostnaden för byggnad

och underhåll af prestgård föreslås likaledes af samme motionärer, herrar

O. Anderson i Hasselbol och O. A. Ericsson i Ofvanmyra. Den förre

har i motionen n:o 10 hemstält, att, med ändring af hvad i lagen af

den 1 maj 1885 stadgadt är i byggningabalkens 26 kap. rörande byggnad

och underhåll af prestgård, Riksdagen ville för sin del antaga följande

lag:

Der enligt 26 kap. 2 § byggningabalken eller särskilda författningar

det åligger socknemän att på sin bekostnad bygga eller bättra

husen å prestgård, skola i sådan kostnad alla de, hvilka inom församlingen

erlägga kommunalutskylder, deltaga lika efter åsatt fyrktal; dock

vare de, hvilka ega åtnjuta de genom presterskapets privilegier förunnade

förmåner, skyldige att i den kostnad deltaga endast i den mån

de ej äro derifrån enligt samma privilegier befriade.

Herr O. A. Ericsson har i motionen n:o 71 föreslagit Riksdagen

att för sin del antaga en ändrad lydelse af lagen den 1 maj 1885 af

samma innehåll som den af herr O. Anderson föreslagna lydelsen, men

på det sätt annorlunda formulerad, att orden i herr O. Andersons förslag

»lika efter åsatt fyrktal» utbytts mot orden »efter den grund, som

för utgörande af dessa utskylder är stadgadt», samt att herr Ericsson

i sitt förslag använder uttrycket »på sin kostnad» i stället för det i herr

Andersons förslag förekommande uttrycket »på sin bekostnad».

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 23. 5

Herr 0. Anderson anför, att äfven uti ifrågavarande afseende

ett steg i rätt rigtning blifvit taget genom lagen den 1 maj 1885,

men att, då rättvisa skulle skipas, detta borde ske till fullo och icke

endast till en fjerdedel. En församlings religiösa intresse vore eller

borde vara lika för alla, och derför vore större skäl, att byggnadsskyldigheten

för dess befrämjande blefve lika för alla efter skatteförmåga, än

för skolhusbyggnader, der endast de som hade barn i skolåldern hade

direkt nytta af dem. Det oaktadt hade ingen klagan försports öfver

lagen om full likställighet i dessa dryga kostnader, men deremot förspordes

mycket missnöje deröfver, att en lag, som vore bevisad och

erkänd orättvis, skulle år efter år få vänta på sin lösning.

Under hänvisning till sin ofvanberörda motion om ändring i lagen

angående byggnad och underhåll af kyrka m. m., anför herr O. A. Ericsson:

Sant vore, att skyldigheten att bygga och underhålla prestgård

icke kunde i allo ställas i analogi med samma skyldighet för kyrka med

hvad dertill hörde, enär af ålder stadgats, att äfven boställshafvaren

i mer eller mindre grad skulle deltaga i och till och med på eu del

trakter helt och hållet bestrida samma skyldighet. Och äfven under

detta årtionde hade från sjelfva regeringen framstälts förslag om att

ordna densamma mellan församlingen och boställshafvaren, hvilket förslag

Riksdagen likväl icke kunnat ena sig om. Riksdagen tycktes vilja

lösa ordnandet af sistnämnda fråga i samband med den väntade nya

prestlöneregleringen. Men beträffande åter ifrågavarande skyldighet de

skattskyldige församlingsboarne emellan, hade densamma senast reglerats

på samma sätt och efter samma grund, som med afseende å byggnadsskyldigheten

för kyrka vore stadgadt; och i detta hänseende kunde

också ifrågavarande skyldigheter till sin natur fullt jemnställas. Och

då, särskildt på vissa trakter inom landet, byggnads- och underhållsskyldigheten

af prestgård kräfde stora uppoffringar, hvaraf de skattskyldige,

enligt nu gällande bestämmelser, drabbades ojemnt, tillkoinme

det lagstiftaren att äfven härutinnan vidtaga rättelse.

Hvad till sist angår frågan om skyldigheten att taga del i kostnaden

för byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse, så

hafva förslag om utjemning af denna skyldighet framlagts dels af herr

O. Persson i Killebäckstorp, som i motionen n:o 39 hemställer, att

Riksdagen måtte för sin del besluta, att lagen angående skyldighet att

deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse

den 26 september 1884 erhåller följande förändrade lydelse:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 23.

»Med ändring af hvad 26 kap. 4 § byggningabalken och särskilda

författningar stadga angående skyldighet att deltaga i byggandet af

tingshus och häradsfängelse förordnas härigenom, att i kostnaden för

uppförande och underhåll af sådan byggnad skola alla de, hvilka inom

tingslaget erlägga kommunalutskylder, deltaga efter fyrktai»;

och dels af förbemälde herr O. A. Ericsson, som i motionen n:o 72 hemställer,

att, med ändring af hvad i lagen af den 26 september 1884

stadgadt är, Riksdagen ville för sin del antaga följande lag angående

skyldigheten att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus

och häradsfängelse:

att i kostnaden för uppförande och underhåll af sådan byggnad

skola alla de, hvilka inom tingslaget erlägga kommunalutskylder, deltaga

efter den grund, som för utgörande af dessa utskylder finnes stadgadt;

hvilka båda förslag innebära i sak detsamma.

Herr Persson erinrar, att han för sistlidet års Riksdag framlagt en

motion i samma syfte, hvilken dock fallit genom Första Kammarens

motstånd; att han i denna motion anfört, bland annat, att skatteregleringskomitén

i sitt utlåtande den 13 september 1882 förklarat, att man

sedan länge kommit till insigt derom, att mantalet icke vidare vore en

tillförlitlig gradmätare på olika fastigheters skatteförmåga; att komitén

föreslagit, att kostnaderna för de i 26 kapitlet 1, 2 och 4 §§ byggningabalken

omförmälda byggnader skulle utgå efter samma grund,

som komitén föreslagit för utgörande af kommunalutskylder; att i motioner,

som vjd 1884 års riksdag i ämnet framkommit, anförts, att

stadgandet i 1734 års lag om deltagandet i kostnaderna för byggandet

af tingshus och häradshäkte vore föråldradt och kunde icke anses tillämpligt

på landets närvarande förhållanden; att sedan tiden för stiftandet

af nämnda lag många andra näringar än jordbruket uppstått, af hvilka

domstolarne lika mycket anlitades och besvärades som af jordbrnkarne,

och att billighet och rättvisa fordrade, att förändring i samma rigtning,

som beslutats beträffande fördelning af kostnaderna för byggande af

andra gemensamma byggnader, såsom skolhus m. m., skedde för kostnaden

att bygga och underhålla tingshus och häradshäkte; att han betecknat

stadgandet i lagen den 26 september 1884, att de, som erlade

kommunalutskylder för andra beskattningsföremål än fastighet, skulle

deltaga i byggnadsskyldigheten efter en fjerdedel af derå belöpande

fyrktai, allenast såsom ett öfvergångsstadgande, för att slutligen komma

till målet eller lika deltagande i nämnda skyldighet för alla skattedra
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 23. 7

gande efter fyrktalet; samt att han ytterligare framhållit, att, då lagskipningen

vore en allmän angelägenhet, samt bruksidkare, fabrikanter,

handlande och handtverkare m. fl. i lika mån som jordbrukaren hade

intresse af rättskipningens behöriga handhafvande och, såsom förhållandena

numera utvecklat sig, lika mycket eller ännu mera än jordbrukaren

besvärade domstolarne, sådan fördelning syntes vara billig

och rättvis, hvadan skyldigheten till deltagande uti ifrågavarande skyldighet

torde böra bestämmas efter hvars och ens skatteförmåga, angifven

genom det honom påförda fyrktal.

Herr O. A. Ericsson hänvisar till den i hans ofvan omförmälda

motion beträffande skyldigheten att deltaga i kostnaden för byggnad

och underhåll af kyrka m. m. framstälda historik, deri redogjordes för

hurusom en rättvis reglering mellan de skattskyldige af den byggnadsskyldighet,

hvarom förmäldes i 1, 2 och 4 §§ af 26 kap. byggningabalken,

sedan lång tid tillbaka stått på dagordningen, utan att den ännu

fullständigt kunnat uppnås, och anför vidare, bland annat:

Med skäl kunde man fråga, hvarför egare eller innehafvare af

fastighet skulle deltaga fyradubbelt mot andra beskattningsföremål, då

det visat sig, att skattskyldige efter sistnämnda kategori lika mycket,

om icke mera än fastighetsegaren, besvärade domstolarne och hade intresse

utaf rättskipningens behöriga handhafvande? Hvarför icke här

fördela bidragen för upprätthållande af dessa lika med hvad som för

andra nyttiga samhällsinstitutioner vore stadgadt? Aktning för lagstiftaren

befrämjades ej, när sådana orättvisor läge i öppen dag,

hvilka berörde förhållanden, inom hvilka lag och rätt skulle skipas. Det

tillkomme således Riksdagen att, intill dess staten möjligen åtoge sig

ifrågavarande byggnadsskyldighet, fördela densamma emellan de skattskyldige

efter hvars och ens skatteförmåga, angifven genom det honom

påförda fyrktalet.

Utskottet har funnit lämpligt att i ett sammanhang behandla samtliga

ofvannämnda sex motioner och att om dem afgifva gemensamt

utlåtande, och detta af den anledning, att de afse ändringar i stadgande^

hvilka, ehuru angående olika slag af allmänna byggnader, äro

fullständigt likartade och grundade på samma principer, och derför att

jemväl de afsedda ändringarne beträffande de olika lagarne gå i alldeles

enahanda rigtning och i allt hufvudsakligt äro stödda på samma grunder.

Flere gånger förut har utskottet uttalat den mening, att en ytterligare

utjemning af byggnads- och underhållsskyldigheten beträffande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Lagutskottets Utlåtande N:o 23.

de allmänna byggnader, om hvilka i motionerna är fråga, påfordras af

rättvisa och billighet; och då det icke finnes någon i sakens egen

natur grundad anledning, hvarför fastigheter böra hafva sig ålagd en

drygare börda härutinnan än öfriga beskattningsföremål, bör efter utskottets

förmenande utjemningen ske genom att, på sätt alla motionärerna

yrkat, fullt likställa samtliga beskattningsföremål med hänsyn

till deras deltagande i förevarande besvär. Den uppfattning, som utskottet

sålunda hyser, torde vara allmänt erkänd såsom i och för sig

berättigad, medan skiljaktighet råder i frågan, när den rätta tidpunkten

för förändringens genomförande må anses vara för handen. Utskottet

håller före, att ett vidare uppskof icke är af förhållandena påkalladt.

De nu gällande författningarna, hvilkas natur att innefatta en blott

öfvergångsreglering helt visst från början stått klar för hvar och

en, hafva nu varit i gällande kraft inemot 13 och 14 år; och det

torde medgifvas, att en så pass lång tidrymd inneburit ett tillräckligt

långt förberedelsestadium för en förändring, hvars genomförande vid

lagarnes stiftande otvifvelaktigt uppfattades såsom en uppgift för en

ganska snar framtid. Man må i öfrigt ihågkomma, att en sådan lagändring

som den nu ifrågasatta alltid skall, när helst den sättes

i verket, tidigare eller senare, medföra en rubbning af bestående

förhållanden. Det bör dock anmärkas, att, då utvägen att genom amorteringslån

fördela bördan af särskilda byggnadsföretag på en längre

tidrymd helt visst i regeln kommer till användning i hvarje fall, der

kostnaden är af någon större betydenhet, öfvergången till det nya bör

kunna ske utan att blifva så påfallande eller känbar, som man vid

första påseendet kunde vara benägen antaga.

På grund af det anförda hemställer alltså utskottet,

l:o) att Riksdagen måtte, i anledning af herr O.

Andersons motion n:o 9 och herr O. A. Ericssons

motion n:o 70, för sin del antaga följande:

Lag

angående byggnad och underhåll af kyrka med hvad dertill hörer, så ock

af sockenstufva.

Med upphäfvande af hvad hittills varit stadgadt förordnas som följer :

Kyrka med klockstapel, kyrkomur och annat, som till kyrka hörer,

så ock sockenstufva, skola, der icke annorlunda är särskildt förordnadt,

uppehållas och byggas på deras kostnad, hvilka inom församlingen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 23.

9

erlägga kommunalutskylder, efter åsatt fyrktal; dock vare de, livilka

ega åtnjuta de genom presterskapets privilegier förunnade förmåner, ej

skyldige att i denna kostnad deltaga i vidsträcktare mån än som med

samma privilegier må vara förenligt;

2:o) att Riksdagen ville, med anledning af herr

O. Andersons motion n:o 10 och herr O. A. Ericssons

motion n:o 71, för sin del antaga följande:

Lag

r ,

angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad oeh underhåll af

prestgård.

Med upphäfvande af hvad hittills varit stadgadt förordnas som följer:

Der, enligt 26 kap. 2 § byggningabalken eller särskilda författningar,

det åligger socknemän att på sin kostnad bygga eller bättra

.husen å prestgård, skola i sådan kostnad alla de, hvilka inom församlingen

erlägga kommunalutskylder, deltaga efter åsatt fyrktal. Dock

vare de, hvilka ega åtnjuta de genom presterskapets privilegier förunnade

förmåner, skyldige att i den kostnad deltaga endast i den mån

de ej äro derifrån enligt samma privilegier befriade;

samt 3:oj att Riksdagen måtte, i anledning af

herr O. Perssons motion n:o 39 och herr O. A. Ericssons

motion n:o 72, för sin del antaga följande:

Lag

angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad oeh underhåll af

tingshus och liäradsfängelse.

Med upphäfvande af hvad hittills varit stadgadt förordnas som följer:

I kostnaden för uppförande och underhåll af tingshus och häradsfängelse

skola alla de, hvilka inom tingslaget erlägga kommunalutskylder,

deltaga efter åsatt fyrktal.

Stockholm den 18 februari 1898.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Bih. till llilcsd. Prat. Vid8. 7 Sami. 12 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 23.

Reservation

af herrar Hasselrör Lundström, Pehrsson, Rudebeck och C. F. Pettersson.

Herrar Fröberg, Öländer och Ohlsson hafva begärt fa antecknadt,

att de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1898.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.