Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 24. 1

1898-02-25 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1898:24, Lagutskottets Utlåtande N:o 24. 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 24. 1

•Sfgh tylly ii*»m (a*.vgj5-»o'''' ior{;f0^ÄliiJ/sdg.«K u !.!■.> fe fl? i- :>''i: ojk,?

«U:\''pV(jl r! jo affila1 19b ,:,''i Åq agnv aivn(ft <’ i;:>t

■fr *i£»i) ns tiq - it;f ''-"q.iois» -jo .•»si.-Hno/ftViöi jo stoiqtl?.i tfiii . v*ii;.-

.vAh fcfefvmtfc .tj-a

• •« :j xi, t »III; 5 ''jjiiiato? !"m x-; Å Av 1v mi »islmfil Nv tf k tfa»,»i ‘ Ii.;) .1;{, >.

.lovmt-mVai ifi wiölbyn: 9(1. va'' tun* -.»bouvtuffegniir lieorf 0: rim''vl

:i nit;''tolft''? . mifbn vrfod lobim tmurjcJ ir. -tm'') , rc>cf

dbo ‘itisqtjif it t>[a .in liv . ■;> < i t ’ '' x. > t - * c ^bgui träl w 11 ro. 11 on; i>t''.

■ 1 il liv tf ,if9i/.T0ty''i vloi, {);} Sbrsmifolif; u»iiöo -5 dala;

v VV''V -sUViVwwA . '' V . . ■ A r; . I'' , i) ''Ul‘.r.!'' ■■jh : I;1 i: t 11'' T’ ■, t’

X:o 24.

vt,•, ;w'' '' /Vy:V\A<v.'' « jV.'' wvsv

Ant. till Ritsd. tansli den 25 februarit 1898, tl. ’/,3 e. m.

■''-''it *i: / .viv * ■■ 1 t’=Jtv/i t‘jd 1 f- .Hull* 1 .< > art; tohlftfej'''' 9,bila £l‘t it i

yifbb.jii in !>,;•> vt i v .v( in;''d ,r n;.? (nn|

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående vissa ändringar

i förordningen om landsting den 21 mars 1862.

■ .1 ■■ J - i /: , ''V .[i,A • < ■ • t;-, r, i v, '' ''! 1 ''tv O

t ''»?•> ibt1 . >111-j ''■■■:1 dn." utu:I«/! ,,;i 4 14.> 11

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottets behandling

hänvisad motion, n:o 44, hafva herrar Sten Nordström, vtrfo?/ Ericson och

L. P. Mallmin hemstält, att Riksdagen ville för sin del antaga följande

ändringar uti nu gällande landstingsförordning:

§ 16. Tjenstgöringstid för landstingsman är två år, räknadt från och

med den 1 september det år, då valet skett; dock med rätt för nyvald

landstingsman att dessförinnan till sekreteraren insända motion till landstinget.

§ 22. Landstingsman, som utan sålunda anmäldt, af landstinget godkändt

förhinder uteblifver, skall höta till landstingskassan för hvarje dag,

han är frånvarande, sex kronor, men dubbelt, om han uraktlåter att underrätta

suppleanter eller göra anmälan hos landstinget, på sätt 21 § föreskrifver.

§ 24. Landstingsman eller suppleant åtnjuter dagtraktamente med sex

kronor för hvarje dag, som han vid landstinget tjenstgör jemte ersättning för

resekostnaden fram och åter, beräknad efter skjutslega för två hästar, der

Bill. till niksd. Prat. 1898. 7 Sami. 13 Käft. (N:is 24—26.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 24.

icke jernväg är att tillgå eller ångbåtslägenhet begagnas, men efter afgiften

i första klassens vagn på jernväg, der sådan finnes, och för hyttplats

eller, när hyttplats ej förekommer, en salongsplats på ångfartyg, der resan

såmedelst sker.

§ 32. Rättighet att vid landstinget väcka nya förslag tillkommer

Konungens befallningshafvande samt hvarje medlem af landstinget.

Nytt förslag bör, för att komma under behandling, innefatta ett

ämne inom landstingets befogenhet, vara skriftligen uppsatt och senast

trettio dagar före landstingets början aflemnadt till sekreteraren, hvilken

det åligger att inom åtta dagar derefter låta trycka samtliga framställningar,

skrivelser och motioner samt med posten skyndsamligen afsända ett exemplar

deraf till landstingets ordförande och hvar dess ledamot.

Till stöd för motionen hafva motionärerna först och främst hänvisat

till en under sistlidet års Riksdag inom Andra Kammaren afgifven motion,

n:o 5, hvari hemstäldes, att Riksdagen måtte besluta sådan ändring

af § 32 i förordningen om landsting, att orden »senast fjorton dagar»

måtte ändras till »senast trettio dagar».

Derefter fortsätta motionärerna: Det skäl, som vid frågans behandling

inom Andra Kammaren anfördes emot och som måhända var hufvudsakligaste

orsaken till att sistnämnda förslag der afslogs, var den förändrade

lydelse, som 16 § i landstingsförordningen erhållit genom kongl. förordningen

af den 28 november 1890, hvarigenom stadgades, att tjenstgöringstid

för landstingsman vore två år, »räknadt från och med den 1 september

det år, då valet skett». Detta hinder torde emellertid mycket lätt

kunna afhjelpas derigenom, att nyvald landstingsman tillerkändes rättighet

att motionera, oberoende deraf att hans mandat eljest icke inträdde förrän

den 1 september.

Det hade klagats och kanske icke utan befogenhet, att landstingens

förhandlingar vore nog brådstörtade och till följd deraf besluten icke alltid

tillräckligt motiverade eller öfvervägda. En af hufvudorsakerna till

detta missförhållande torde kunna sökas i den omständigheten, att landstingsmannen

icke åtnjöte något arfvode. Visserligen utgjorde landstingsmannabefattningen

ett förtroendeuppdrag, hvars belöning skulle innefattas

i detta förtroende. Men man lefde icke af äran och man behöfde

icke vara stor menniskokännare för att veta, hvilket stort inflytande den

ekonomiska sidan af saken utöfvade inom vårt offentliga Rf. Med känne
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 24.

dom om ett stort antal landstingsmäns lefnadsförhållanden, trodde motionärerna

derför, att det skulle vara välbetänkt, om dessa erhölle skälig

godtgörelse för sina utlägg under vistelsen vid landstinget. Ett särskildt

skäl dertill torde kunna sökas i den omständigheten, att, sedan landstingsinstitutionens

början, jernvägsnätet vunnit den utbredning inom vårt land,

att reseersättningarna till landstingsmannen derigenom högst väsentligt

nedbringats. Följaktligen torde ett måttligt tilltaget dagtraktamente till

landstingsmannen under vistelsen vid landstinget i högst ringa grad inverka

på landstingens budgeter och under alla omständigheter fullt uppvägas

genom frågornas mera allsidiga skärskådning och behandling.

Den vid sistlidet års riksdag väckta motion, till hvilken motionärerna

uti sin nu förevarande framställning hänvisat, afsåg, såsom redan

angifvits, ändring af den tid, inom hvilken motioner skola, för att komma

under landstingets behandling, vara till landstingets sekreterare aflemnade.

Det förmenades nemligen, att den nu stadgade tiden af fjorton dagar före

landstingets början vore allt för kort, då i följd deraf motionerna icke kunde

i tillräckligt god tid före landstinget komma landstingsmännen till hända.

Lagutskottet, som hade att öfver berörda motion afgifva förberedande

utlåtande, fann emellertid den föreslagna lagändringen ur flera synpunkter

mindre lämplig.

»Först och främst är», så yttrar sig utskottet, »enligt utskottets åsigt,

intet allmänt behof af förändring i bestående förhållanden för handen.

Hvad motionären härutinnan anfört, torde få anses beröra endast undantagsfall.

Sålunda lärer inom de allra flesta landstingsområden kommunikationsväsendet

hafva nått den utveckling, att, äfven med bibehållande

af den nu stadgade motionstiden, motionerna hinna tryckas och komma

landstingsmännen till hända i god tid före afresan till landstinget. Äfven

om i en eller annan ort så ej kan ske, torde deraf härflytande olägenheter

ej vara synnerligen betydande. Ofta blifva, enligt hvad erfarenheten

ådagalägger, ärendena genom tidningarnas försorg bragta till allmänhetens

kännedom; och landstingsmannen har då tillfälle att på detta

sätt blifva uppmärksamgjord på ärendenas beskaffenhet. I öfrigt kan under

tiden för sjelfva landstingets sammanträde landstingsmannen i allmänhet

medhinna att om ärendena erhålla tillbörlig kännedom under öfverlägg
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lagutskottets Utlåtande N;o 24.

ning derom med öfriga ledamöter. Erfarenheten torde bestyrka, att just

denna öfverläggning under landstingssammanträdet är för den enskilde

landstingsmannens uppfattning och bedömande af frågorna vida vigtigare

än det genomläsande och begrundande på egen hand, som kringsändande

af de tryckta motionerna afser att främja. Motionären har visserligen

påstått, att landstingets förhandlingar pågå i allmänhet ej mera än två

dagar, men savidt utskottet har sig bekant, pläga de flesta landsting vara

samlade i åtminstone fyra dagar. År sålunda behofvet af lagändringen

ringa eller intet, komme emellertid dess genomförande att bereda åtminstone

en väsentlig olägenhet. Denna skulle bestå deri, att nyvalde landstingsmän

derigenom komme att beröfvas möjlighet att vid första landstinget under

tjänstgöringsperioden väcka någon motion. Enligt 16 § landstingsförordningen

beräknas en landstingsmans tjenstgöringstid — före hvars inträdande

någon motionsrätt ej lärer honom tillkomma — från den 1 september

det ar valet skett; och i följd häraf blefve han genom motionstidens

utsträckning till trettio dagar, enär landstingen sammanträda under

september månad, afskuren från att sin motionsrätt utöfva».

På grund af hvad sålunda anförts, hemstälde lagutskottet, att motionen

i fråga icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda, och blef

denna hemställan af båda kamrarne bifallen.

Nu föreliggande motion innefattar förslag till ändringar af landstin

gsförordn i ngen i trenne särskilda hänseenden; dels i samma syfte som

den vid förra riksdagen afgifna, här ofvan omförrnälda motion, dels derutinnan,

att landstingsmännen skulle tillerkännas dagtraktamente under

tjenstgöring vid landstinget, dels ock slutligen i syfte att skärpa ansvaret

för landstingsmans fö rf al lolösa frånvaro vid landstingets förhandlingar.

Hvad angår förstnämnda ändringsförslag, till hvilket höra de ifrågasatta

ändringarna i §§ 16 och 32 af landstingsförordningen, vidhåller utskottet

den uppfattningen, att förlängning af motionstiden vid landstingen

icke är af något allmänt behof påkallad. Hvad af 1897 års lagutskott i

sådant hänseende uttalades, synes utskottet fortfarande ega giltighet.

I fråga särskildt om den i § 16 föreslagna ändring, åsyftande att

förebygga den af 1897 års lagutskott påpekade, af förändring i motionstiden

härflytande olägenhet — det ifrågasatta uteslutandet ur paragrafen

af orden »och suppleant» torde få anses bero på förbiseende af motionärerna

— kan utskottet ej finna densamma lämplig. Genom att tillerkänna

nyvald landstingsman rätt att, innan hans lagstadgade tjenstgörings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande U:o 24.

5

tid inträda väcka motion skulle t. ex. kunna inträffa, att motion blefve till

landstinget afgifven af person, som aldrig komme att tillhöra landstinget.

Ej heller kan utskottet finna behöfligt att, såsom motionärerna föreslagit,

i landstingsförordningen intaga bestämmelse om skyldighet för landstingets

sekreterare att inom viss tid ombesörja tryckning och kringsändande

till landstingsmannen af motioner och öfriga till landstinget inkomna

handlingar, enär sådant, såvidt utskottet känner, redan allmänt tillämpas

och det för öfrigt synes böra öfverlemnas till landstingen sjelfva att i

fråga om expedition och dylikt besluta på sätt med hänsyn till särskilda

förhållanden kan befinnas lämpligast.

Hvad vidare beträffar förslaget om ändring i landstingsförordningens

§ 24 i syfte att tillerkänna landstingsman eller suppleant dagtraktamente

under tjenstgöringen vid landstinget, står denna bestämmelse i strid med

den allmänna grundsatsen i fråga om kommunala förtroendeuppdrag, att

nemligen desamma skola fullgöras utan särskild ersättning; och härtill

kommer att, såvidt utskottet kunnat erfara, hittills ej yppats den ringaste

svårighet att finna lämpliga personer villiga att utan ersättning för vistelsen

vid landstinget åtaga sig ifrågavarande uppdrag.

Hvad slutligen vidkommer det i motionen framlagda förslag, att

genom ändring i § 22 af landstingsförordningen skärpa ansvaret för förfallolös

frånvaro från landstingets förhandlingar, hafva motionärerna för

denna ändring ej förebragt någon som helst motivering, och då utskottet

ej har sig bekant, att något behof af den ifrågasatta ändringen framträda

har ej heller denna kunnat tillvinna sig utskottets godkännande.

Med stöd af det ofvan anförda hemställer alltså utskottet,

, Pf • i * * i •'''' '' - i * * i i i ’ '' ’ r ; , 11 i i •1 v ‘ : '' " '' i. > i J • * ■ *■'' i■ ■ ‘; ; ■ >, |

att .ifrågavarande motion icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 25 februari 1898.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Herr Ohlsson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i ärendets

behandling inom utskottet. ! tv

i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.