Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående tillägg till § 63 i förordningen om kommunalstyrelse på landet och § 37 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd.

1898-02-25 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1898:27, Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående tillägg till § 63 i förordningen om kommunalstyrelse på landet och § 37 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 27.

1

N:o 27.

Ank. till Riksd. kansli den 26 februari 1898, kl. ''/i3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående tillägg till § 63

i förordningen om kommunalstyrelse på landet och § 37 i

förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd.

Uti två inom Andra Kammaren väckta motioner, n:is 24 och 25,

har herr J. Eliasson föreslagit tillägg till gällande bestämmelser i förordningen

om kommunalstyrelse på landet samt förordningen om kyrkostämma

m. m. i syfte att i kungörelserna angående de ordinarie kommunal-

och kyrkostämmor, hvilka enligt nyssnämnda förordningar hållas

i oktober månad hvarje år för bestämmande af utgifts- och inkomststater,

skola angifvas de utgifter, hvilka, utöfver de förut beslutade,

anses böra utgå under det följande året.

Herr Eliasson anför:

»Uti kongl. förordningarne om kommunalstyrelse å landet samt om

kyrkostämma, kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 äro nära nog

likartade stadganden gifna i fråga om kallelse till kommunal- och kyrkostämmor

samt beträffande upprättandet och antagandet af utgifts- och

inkomststaterna, särskildt likväl för kommun och särskild! för kyrka och

skola. Deruti föreskrifves, att kungörelse om kommunal- och kyrkostämmor

skall innehålla bestämd uppgift om tid, ställe och öfverläggningsämne,

äfvensom ock att inga andra ärenden få företagas än de som i kungörelsen

äro upptagna, samt att ny fråga kan vid hvilkendera som helst

af dessa stämmor väckas, men icke förr än vid annan stämma och efter

vederbörlig pålysning afgöras. Genom dessa bestämmelser kan det väl

anses vara tydligen föreskrifvet, att nya eller förökade utgifter icke

Bill. till Riksd Urat 1898. 7 Sand. 14 Höft. (N:is 27—29). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 27.

utan att de beslutberättigade lemnats tillfälle att på förhand få vetskap

derom, kunna införas; men i strid emot nämnda bestämdt uttalade grundsats

förekomma i kommunalstämmoförordningens § 62 och kyrkostämmoförordningens

§ 36, samt synnerligen i Kongl. Maj:ts på anförda besvär

meddelade resolutioner, föreskrifter, som gifva anledning till ganska

betänkliga undantag från den förut gifna regeln. Det heter i kommunalstämmoförordningen,

att i utgiftsförslaget skall upptagas de utgifter,

som enligt kommunalnämndens framställning kunna af kommunens

gemensamma behof för det nästföljande året påkallas, samt i kyrkostämmoförordningen,

att likaledes utgiftsförslaget bör upptaga icke

allenast de utgifter, som redan äro beslutade att under det nästföljande

året utgöras, utan äfven de, hvilka kyrko- och skolrådet derutöfver anser

af behofvet påkallade att under samma år utgå. Genom Kongl. Maj:ts

nådiga resolution den 30 juni 1871 har 62 § af kommunalstämmoförordningen

blifvit tolkad så, att vid kommunalstämma, sammankallad för

att uppgöra utgifts- och inkomststat, förökade utgifter kunna beslutas

utan annan pålysning derom, än att uppgörandet af utgiftsstat förekommer

till afgörande, och Kongl. Maj:ts resolution den 10 augusti

1883 gifver ökadt stöd för sådan uppfattning. När kommunalstämmoförordningens

omnämnda § blifvit så tydd, torde deraf framgå, att kyrkostämmoförordningens

likartade stadganden äfven böra förstås på samma

sätt. Följden häraf har blifvit den, efter min erfarenhet, att flere nya

utgifter beslutats, utan att en stor del af de skattskyldige fått veta

något derom förrän det varit för sent.

Huruvida bestämmelserna beträffande antagandet af utgifts- och

inkomststaterna, med den tolkning dessa fått uti nyss omförmälda kongl.

resolutioner, äro konseqventa med andra föreskrifter i kommunallagarne,

likasom ock om de befordra hvad med kommunal sjelfstyrelse är afsedt,

derom tillåter jag mig vara en tviflare. Åro såväl kommunalnämnd

som kyrko- och skolråd endast förvaltningsmyndigheter, så bör ock

efter min tanke deras förslag underkastas samma offentlighet, som i

öfrigt är föreskrifven. * Hvad som kan och bör undvikas är ett hemlighetsmakeri,

hvilket ofta medför split och fördenskull hellre borde af lagarne

förbjudas än tillåtas.

Grundtanken i kommunallagarne är efter min uppfattning, att en

hvar, som deltager i kommunens skatter, äfven skall ega rätt att deltaga

i besluten derom, och för att få tillfälle dertill kräfves ju att erhålla

underrättelse om när och i hvilket omfång sådan fråga förekommer till

afgörande. Det måste ock kunna anses förunderligt, att när det är

fråga om bestämmandet af utgifter, så skall ett annat sätt vara tillåtet

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 27.

vid de ordinarie stämmorna i oktober än hvad som gäller för den öfriga

tiden af året. Dessutom kan det förefalla mig såsom stridande mot

hvartannat, att stämma, hållen samma dag den pålyses, icke får fatta

beslut om utgift eller erläggande af bidrag dertill, medan vid oktoberstämmorna

det kan beslutas om huru stora utgifter som helst, utan att

de skattskyldige veta något derom förut, likasom ock att pålysning om

ämnet skall vara nödvändig, till och med eu vecka förut, i fråga om

namnförändring i röstlängden, der en förutvarande afgått och en ny

kommit i stället, men specielt när det är fråga om utgifter, vare sig

små eller stora, som kommunalnämnd eller kj^rko- och skolråd — man

kan tänka sig utan att vara eniga — anse behöfliga, då skall pålysning

ej iakttagas. Sådana inkonseqvenser medföra efter mitt förmenande

icke någon belåtenhet vid kommunallagarnes tillämpning.

I ett fall öfverensstämma ej kommunal- och kyrkostämmoförordningarne.

Kommunalstäinmoförordningens 63 § föreskrifver, att särskildt

de i utgiftsförslaget upptagna utgifter, som först då till beviljande föreslås,

jemte de frågor och behof, af hvilka desamma påkallas, skola till

öfveriäggning och afgörande företagas. Uti kyrkostämmoförordningen

förekommer icke någon likartad bestämmelse, ehuru det äfven här torde

kunna anses lika behöfligt. Ett tillägg till kyrkostämmoförordningen i

detta afseende bör efter min tanke kunna försvaras.

Genom det nu anförda tror jag mig hafva visat, att såväl kommunal-

som kyrkostämmoförordningarne i nu omnämnda fall lida af

betänkliga brister och inkonseqvenser. År detta, som mig synes, obestridligt,

så framkallas deraf nödiga rättelser. Frågan blir då, på hvad

sätt detta förhållande må kunna ändras. En hufvudsak förefaller det

mig vara, att alla utgiftsfrågor behandlas lika, och att således vid

stämma, utlyst för bestämmande af utgifts- och inkomststat, icke måtte

tillåtas att besluta om nya eller förökade utgifter utan att sådant blifvit

i kungörelsen om stämman såsom öfverläggningsämne upptaget. Ett

tillägg i detta syfte skulle efter min uppfattning vara tillfredsställande.»

På grund af hvad sålunda anförts hemställer motionären

dels i motionen n:o 24, att Riksdagen måtte för sin del besluta,

att i 63 § af Kong]. Maj:ts nådiga förordning om kommunalstyrelse å

landet den 21 mars 1862, efter mom. 1, införes ett tillägg af följande

lydelse:

Inga andra nya eller förökade utgifter må i denna stat upptagas

än de, som i kungörelsen om stämman äro angifna;

dels ock i motionen n:o 25, att Riksdagen äfvenledes måtte för sin

del besluta, att i 37 § af kongl. förordningen om kyrkostämma samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 27.

kyrkoråd och skolråd deri 21 mars 1862, sådan den lyder enligt kongl.

kungörelsen den 3 augusti 1866, införes följande tillägg, i ett nytt

moment:

De uti utgiftsförslaget upptagna utgifter, som enligt § 36 först

till beviljande föreslås, jemte de frågor och behof, hvaraf desamma

påkallas, skola härvid särskildt till öfverläggning och afgörande företagas;

och få inga andra nj^a eller förökade utgifter i utgiftsstaten

uppföras än de, som i kungörelsen om stämman äro angifna.

Utskottet har den uppfattning, hvars rigtighet också, på sätt

motionären framhållit, bestyrkts af praxis, att de i förordningarne om

kommunalstyrelse på landet samt om kyrkostämma m. m. gifna stadganden

derom, att kungörelse om kommunal- eller kyrkostämma skall

innehålla, bland annat, bestämd uppgift om öfverläggningsämne för

sammanträdet, och att inga andra frågor än de, som sålunda angifvits

i kungörelsen, få vid stämman företagas, icke äro, tillämpade på de

ordinarie stämmorna i oktober månad, att fatta så, som innebure de

föreskrift, att i kungörelse om sådan stämma skall intagas en detaljerad

uppgift om de nya utgifter, som enligt förslaget till utgifts- och inkomststat

anses nödiga för det följande året. Dessa stadganden få

säkerligen anses uppfylda, om kungörelse till stämman innehåller uppgift

derom, att fråga förekommer om antagande af utgifts- och inkomststat.

Ehuru utskottet sålunda är ense med motionären om grundförutsättningen

för hans förslag, kan utskottet emellertid icke finna bestämmelser

sådana som de af honom ifrågasatta vara behöfliga. Visserligen

är det af vigt, att de röstegande före en stämma få kännedom om,

hvilka ärenden som skola derå behandlas; men, hvad nu särskildt

angår de ordinarie stämmorna i oktober, är att märka, att ifrågavarande

båda förordningar innehålla föreskrifter, att på dessa stämmor

skall bestämmas utgifts- och inkomststat för det följande året, samt att

i det förslag till sådan stat, som af kommunalnämnden beträffande

kommunens allmänna utgifter och af kyrko- eller skolråd i hvad angår

utgifter för kyrka och skola uppgjorts och för stämman framlägges,

skola upptagas jemväl de utgifter, hvilka utöfver de förut beslutade må

anses behöfliga. Då detta således får anses vara allmänt bekant, och

då man måste förutsätta det intresse hos de röstegande, att de, när i

en kungörelse om kommunal- eller kyrkostämma tillkännagifves, att

frågan om utgifts- och inkomststat förekommer till behandling, taga

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 27.

del af det af vederbörande uppgjorda förslaget, särskildt i hvad det

angår nya utgifter, så måste man anse det vara nog sörjdt för tillfälle

för vederbörande att före stämman få kännedom om, hvilka nya

utgiftsfrågor derå förekomma till behandling, och att de af motionären

ifrågasatta tilläggen i detta afseende till bestämmelserna i 63 § af förordningen

om kommunalstyrelse på landet och 37 § i förordningen om

kyrkostämma m. m. äro öfverflödiga.

Hvad till sist angår det af herr Eliasson gjorda förslag om införande

i sistnämnda förordning af ett stadgande likartadt med bestämmelsen

i 63 § af förordningen om kommunalstyrelse på landet, att

vid den ordinarie kommunalstämman i oktober de i utgiftsförslaget

upptagna utgifter, som först då till beviljande föreslås, jemte de frågor

och behof, af hvilka desamma påkallas, skola särskildt till öfverläggning

och afgörande företagas, så finner utskottet väl i sin ordning, att

man går så till väga äfven vid den ordinarie kyrkostämman i samma

månad i afseende på de utgifter, om hvilka denna stämma har att fatta

beslut, men då utskottet är öfvertygadt derom, att i allt fall så städse

sker, och då den ifrågasatta lagändringen sålunda synes utskottet, praktiskt

sedt, skäligen onödig och i alla händelser allt för obetydlig för att

böra ensamt för sig komma till stånd, så anser sig utskottet ej heller

böra biträda denna del af hvad som föreslagits i motionen n:o 25.

Af hvad utskottet sålunda anfört föranlåtes utskottet hemställa:

l:o) att herr Eliassons motion n:o 24 icke må af

Riksdagen bifallas; och

2:o) att herr Eliassons motion n:o 25 ej heller må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 25 februari 1898.

På lagutskottets vägnar:

Carl B. Hasselrot.

Herr Ohlsson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

ärendets behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.