Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till checklag, till lag angående ändrad lydelse af 12 § utsökning slag en och till lag angående ändrad lydelse af 10 § 4 mom. i förordningen om nya utsökningslag ens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall den 10 augusti 1877.

1898-02-08 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1898:3, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till checklag, till lag angående ändrad lydelse af 12 § utsökning slag en och till lag angående ändrad lydelse af 10 § 4 mom. i förordningen om nya utsökningslag ens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall den 10 augusti 1877.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 3.

1

N:o 3.

Ank. till Riksd. kansli den 8 februari 1898, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag

till checklag, till lag angående ändrad lydelse af 12 §

utsökning slag en och till lag angående ändrad lydelse af

10 § 4 mom. i förordningen om nya utsökningslag ens

införande och hvad i afseende derå iakttagas skall den

10 augusti 1877.

Genom proposition, n:o 13, af den 22 december 1897 har Kongl.

Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet och högsta

domstolen förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga följande

förslag till

ko Checklag.

1 §■

Check skall innehålla:

uttrycklig, i sjelfva texten införd benämning af check;

det penningebelopp, som skall betalas;

till hvem betalningen skall ske ;

dens namn, som skall infria checken (trassat);

den ort, hvarest betalningen skall ske;

dens underskrift, som utställer checken, och dagen för dess

utställande.

Bill. till Rikad. Prof. 1898. 7 Sami. 3 Höft. (N:is 3—5.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 3.

Check må ej utställas till betalning å annan tid än vid uppvisandet

(»vid anfordran», »vid sigt» eller dylikt). År ej tid för betalningen

angifven, anses den betalbar vid uppvisandet.

Såsom betalningsort gälle, der ej annat angifvits, den vid trassatens

namn utsatta ort.

År den summa, som skall betalas, flere gånger utsatt, men till

olika belopp, gälle det, som minst är.

Utfästes i check ränta, vare det ogilt.

2 §•

Check må kunna lyda på betalning till innehafvaren. Lyder check

på betalning till viss man eller innehafvaren, vare, utom i det afseende,

hvarom i 10 § sägs, så ansedt, som .vore den utstäld till innehafvaren.

3 §.

Med de afvikelser, som af bestämmelserna i denna lag föranledas,

skall hvad i vexellagen den 7 maj 1880 finnes stadgadt

om öfverlåtelse af vexel (indossament),

om utställares och öfverlåtares ansvarighet,

om vexels betalning,

om återgångstalan för bristande betalning,

om betalningsskyldighet för duplett af vexel samt

om vexels preskription

ega motsvarande tillämpning å check.

4 §•

öfverlåtelse af check må ej tecknas å afskrift (kopia) af checken.

5 §•

Utan hinder deraf, att check är utstäld till innehafvaren, må den

genom öfverlåtelse göras betalbar till viss man.

6 §•

A check, som genom öfverlåtelse eller annorledes, öfvergått till

trassaten, må denne ej grunda återgångstalan, utan så är att, der trassa
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 3. 3

ten drifver rörelse vid kontor å skilda orter, checken öfvergått till ett

annat åt dessa kontor än det, hvarå den är dragen.

Check, som öfvergått till trassaten, må ej vidare iitgifvas.

7 §•

Aro mellan tvenne jemnlöpande tvärstreck öfver framsidan af en

check anbragta orden »till bank eller bankir» eller andra dermed liktydiga

ord, må betalning ej ske till annan än bank eller bankir; finnes

mellan tvärstrecken viss bank eller bankir utsatt, må betalning ej till

annan än denne utgifvas.

Påteckning, hvarom nu är sagdt, må af en hvar behörig innehafvare

af checken anbringas. Sådan påteckning kan ej med laga verkan

utstrykas, återkallas eller förändras; dock må, der ej viss bank eller

bankir angifvits, tillägg derom göras.

8 §•

Tecknas å check godkännande till betalning (accept), vare det

utan verkan. ’

9 §■

Vill checkinnehafvare mot utställaren eller öfverlåtare bevara sin

rätt till återgångstalan, uppvise checken till betalning inom tid, som i

10 § sägs. Att. checken blifvit uppvisad utan att betalning erhållits,

skall styrkas antingen genom protest, som inom samma tid verkstälts

i enlighet med hvad om protest af vexel gäller, eller ock medelst ett

å checken anbragt, af trassaten eller annan å hans vägnar eller aftvå

ojäfviga vittnen undertecknadt intyg, som tillika skall angifva dagen

för uppvisandet; skolande, der protest ej verkstälts, tiden för meddelande

af sådan underrättelse, som i 45 § vexellagen sägs, räknas från den

dag, då enligt intyget uppvisandet skedde.

År i fråga om check uppmaning gifven, som i 42 § vexellagen

om vexel sägs, skall om verkan deraf gälla hvad i nämnda lagrum

finnes stadgadt.

10 §■

År check betalbar å samma ort, hvarest den är utstäld, skall,

för bevarande af rätt till återgångstalan, checken, der den lyder på

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutslcottets Utlåtande N:o 3.

betalning till viss å den ort bosatt person eller till viss å den ort

bosatt person eller innehafvaren eller till innehafvare^ uppvisas till

betalning sist å tredje dagen från det den utstäldes. Annan inom riket

betalbar check skall'' uppvisas sist å tionde dagen från det den utstäldes

eller, der för dess befordran i vanlig ordning från den ort, der den

är utstäld, till betalningsorten erfordras längre tid än fem dagar, sist

å femte dagen efter utgången af den tid. År utställelseort ej utsatt,

anses checken vara utstäld å betalningsorten. Finnes, der check lyder

på betalning till viss person eller till viss person eller innehafvaren,

vid checktagarens namn viss ort utsatt, anses han vara bosatt å den ort.

Infaller tid, då uppvisandet sist bör ske, på söndag eller annan

allmän helgdag, må uppvisandet ske å nästa söckendag. Hvad i 92 §

vexellagen är om vexel stadgadt skall ega motsvarande tillämpning å

check.

Om tid för uppvisandet af utomlands betalbar check gälle hvad

å betalningsorten är föreskrifvet.

11 §•

Den tid, inom hvilken checkinnehafvares återgångsfordran preskriberas,

räknas från den dag, då checken är utstäld.

12 §.

År återgångsfordran preskriberad, eller har den på checken grundade

rätt gått förlorad genom försummelse att företaga någon för dess

bevarande föreskrifven handling, skall hvad i 93 § vexellagen är i fråga

om vexel stadgadt ega tillämpning å check; dock att, i saknad af utredning

om annat förhållande, utställaren anses till fordringsegarens

skada göra vinst, motsvarande checkens belopp, der fordringen förfaller.

13 §.

Har check förkommit, må den kunna dödas på sätt om dödande

af förkorn men vexel finnes stadgadt.

14 §.

Hvad i 84, 85 och 86 §§ vexellagen är i afseende å vexel stadgadt

om förhållandet till utländsk lag skall ega motsvarande tillämpning

å check; dock vare penningeanvisning giltig såsom check, der den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 3. 5

är affattad i enlighet med de bestämmelser, som å betalningsorten för

check gälla.

15 §.

Hvad om rättegång i vexelmål, så ock om verkställighet af dom

i sådant mål är föreskrifvet skall ega motsvarande tillämpning i fråga

om mål angående återgångsfordran på grund af check.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1899.

2:o Lag

angående ändrad lydelse af 12 § utsökning slag en.

Härigenom förordnas, att 12 § utsökningslagen, sådant detta lagrum

lyder enligt lagen den 14 april 1893, skall erhålla följande ändrade

lydelse:

För fordran, som är till betalning förfallen och grundar sig å

skuldebref eller annat skriftligt fordringsbevis, må man söka gäldenären

hos öfverexekutor i den ort, der gäldenären har sitt bo och hemvist

eller någon tid sig uppehåller. Den ingenstädes eger stadigt hemvist,

sökes der han finnes, eller, om han utrikes är, der han inom riket

senast var boende. År gäldenären utländsk man eller grundas fordran

å löpande förskrifning, må gäldenären sökas hvar han träffas.

Hvad nu är sagdt ege icke tillämpning i fråga om fordran, som

grundar sig å vexel eller check.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1899.

3:o Lag

angående ändrad lydelse af 10 §4 mom. i förordningen om nya utsökningslagens

införande och hvad i afseende derå iakttagas skall den

10 augusti 1877.

Härigenom förordnas, att 10 § 4 mom. i förordningen om nya

utsökningslagens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall den

10 augusti 1877 skall erhålla följande ändrade lydelse:

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Lagutskottets Utlåtande N:o 3,

Häfver någon fått invisning å viss man, och får ej betalning af

honom; njute då betalning af den, som invisningen gaf, med ränta till

sex för hundrade, der det ej styrkes, att den, som invisningen fått,

varit vållande, att betalning i rättan tid ej följt.

Om check gälle hvad särskildt är stadgadt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1899.

De i förevarande proposition — hvilken af båda kamrarne till lagutskottet

hänvisats — innefattade lagförslag äro, såsom man torde finna,

undantagandes tidsbestämmelserna rörande de ifrågasatta lagarnes trädande

i kraft, af alldeles enahanda lydelse med de af Kongl. Maj:t

uti proposition n:o 31, till sistlidet års Riksdag framlagda lagförslag,

och utskottet har alltså anledning att i minnet återkalla, hvad vid behandlingen

af sistberörda proposition förekom såväl inom lagutskottet

— dit propositionen hänvisades för förberedande granskning — som

uti kamrarne.

Lagutskottet tillstyrkte nästan enhälligt propositionens antagande

i oförändradt skick, under anförande dels att åtskilliga fördelar för

affärslifvet genom checklagens antagande skulle beredas, dels ock att

någon olägenhet af densamma icke torde kunna påvisas. Denna hemställan

blef af Andra Kammaren bifallen, hvaremot Första kammaren

med 66 röster emot 52 afslog utskottets hemställan och Kongl. Maj:ts

proposition.

Att döma af den diskussion, som föregick kamrarnes beslut,

grundade sig motståndet emot checklagen dels å den uppfattning, att

densamma ej visat sig behöflig, dels å vissa förmenta brister hos sjelfva

lagen, dels ock — såsom det vill synas hufvudsakligen — å den omständigheten,

att Norge och Danmark då ännu ej antagit någon sådan

lag, ehuru man såsom hufvudskål för lagens antagande anfört vigten af

gemensam lagstiftning i ämnet för de trenne nordiska länderna.

Sedan Norge och Danmark numera, enligt hvad departementschefen

uti sitt anförande till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

den 6 oktober 1897 upplyser, hvar för sig antagit checklag,

i allt väsentligt öfverensstämmande med det i förevarande proposition

framlagda checklagsförslag, har denna senare invändning förlorat sin

betydelse, och hvad beträffar öfriga betänkligheter, som andragits mot

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 3. 7

lagens införande, anser utskottet, att desamma ej böra tillmätas afgörande

vigt.

Väl må medgifvas, att något trängande behof af checklagstiftning

för vårt land ej, såvidt utskottet kunnat finna, hittills låtit sig förmärka

— detta sannolikt beroende derpå, att invisningssystemet, deri inräknadt.

postremissvexlarna, sådant det hos oss kommit till användning,

visat sig fungera jemförelsevis tillfredsställande — men denna

omständighet lärer ej kunna förringa lagens värde, försåvidt dess införande

kan beräknas blifva gagneligt. I detta afseende delar utskottet

den af 1897 års lagutskott uttalade mening. Särskildt torde förslagets

bestämmelser om regressrätt mot utställare och öfverlåtare komma att

gifva ökad fasthet och stadga åt affärslifvet.

Äfven detaljbestämmelserna uti checklagförslaget äro, enligt utskottets

mening, fullt tillfredsställande. Hvad som från några håll

anmärkts deremot, att check kan äfven å enskild person utställas, synes

utskottet sakna berättigande, då intet skäl finnes att antaga att trassel

och oreda derigenom skulle i ökad grad uppkomma. Det må nemligen

ej förglömmas, att checkens användning såsom betalningsmedel kommer

att grundas uteslutande pa förtroende för den, som check utställer,

hvarför det .ej synes vara någon anledning att förtaga denne möjligheten

att vid checks utställande taga i anspråk tillgodohafvanden hos

enskilda personer.

De i propositionen utöfver checklagsförslaget innefattade lagförslag

hafva ej gifvit anledning till någon erinran från utskottets sida.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen måtte antaga de i förevarande

proposition framlagda förslag till

l:o checklag;

2:o lag angående ändrad lydelse af 12 § utsök ■

ningslagen;

3:o lag angående ändrad lydelse af 10 § 4 mom.

i förordningen om nya utsökningslagens införande och

hvad i afseende derå iakttagas skall den 10 augusti

1877.

Stockholm den 8 februari 1898.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.