Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till 16 § i förordningen om landsting den 21 mars 1862.

1898-03-01 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1898:35, Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till 16 § i förordningen om landsting den 21 mars 1862.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagntékottets Utlåtande N:o 35.

5

N:o 35.

Ank. till Riksd. kansli den 1 mars 1898, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till 16 § i

förordningen om landsting den 21 mars 1862.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottets behandling

hänvisad Inotion, n:o 2, hemställer herr É. H. Sjövall,

att Riksdagen ville för sin del besluta, att till 16 § af kongl. förordningen

om landsting den 21 mars 1862 skall fogas följande tillägg:

Afgår landstingsman eller suppleant under den för honom bestämda

tjenstgöringstid, anställes fy 11 nåd sval; och bör den sålunda valde tjenstgöra

under den tid, som för den afgångne återstått.

Till stöd för motionen anföres:

I kongl. förordningen om landsting, sådan den ursprungligen lydde,

stadgades, att tjenstgöringstiden för såväl landstingsman som suppleant

skulle vara två år. Denna bestämmelse hade gifvit anledning till olika tolkningar.

Särskild! syntes man icke vara på det klara med, om mandatet

skulle anses hafva inträdt redan vid valet eller först från och med den

dag, då landstinget sammanträdde närmast efter valet. Sedermera hade

genom kongl. förordningen af den 28 november 1890 ett förtydligande i

så måtto skett, att tjenstgöringstiden förklarats skola vara två år från den

1 september det år, hvarunder valet egt ruin. Det ville emellertid synas,

som om ett förtydligande af landstingsförordningen borde ske jemväl i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 35.

annat afseende. Det hände en och annan gång, att landstingsman eller

suppleant afsade sig sitt uppdrag eller doge, innan de två år, för hvilka

han blifvit utsedd, tilländagå!!, och icke sällan inträffade det, att en suppleant

redan året efter sitt inväljande utsåges till landstingsman. Nu vore

det, som sagdt, bestämdt, att tjenstgöringstiden för såväl landstingsman

som suppleant vore två år. Då derjemte i landstingsförordningen icke

funnes föreskrift derom, att den person, som invaldes till landstingsman

eller suppleant i stället för den, som afgått före de bestämda två åren,

skulle tjenstgöra endast under den tid, som återstått för den afgångne,

skulle man väl helst vilja antaga deras mening vara den rätta, som ansåge,

att valet under alla förhållanden måste afse två år.

Emellertid gåfves det exempel på, att somliga valförrättare ansåge,

att den, som invaldes i stället för en före de två årens slut afgående

landstingsman eller suppleant, endast finge tjenstgöra för den tid, som

återstått för den afgångne. Stöd för denna åsigt torde kunna hem tas af

gällande lagbestämmelser i liknande fall, såsom t. ex. 15 § af riksdagsordningen,

hvari stadgades, att om riksdagsman för Andra Kammaren afginge,

innan den tid, för hvilken han blifvit vald, tilländalupit, afsåge det

nya valet den för förre representanten återstående tiden.

I 30 § af gällande förordning om kommunalstyrelse på landet såväl

som i 31 § af förordningen om kommunalstyrelse i stad funnes i fråga

om val af kommunalfullmägtige, ledamöter och suppleanter i kommunalnämnden

på landet samt stadsfullmägtige i stad likaledes stadgadt, att

vid fyllnadsval den valde borde tjenstgöra under den tid, som för den

afgångne återstått.

Exempel på tillämpningen af nu anförda tvenne olika uppfattningar

af landstingsförordningens 16 § förekomme af färskt datum inom Malmöhus

län. Så blef öfverste O. R. Hedenblad i Helsingborg år 1896 vald

till suppleant i stället för en, som samma år ingick som landstingsman

och som hade ett år qvar af sin tjenstgöririgstid. År 1897 ansågs herr

Hedenblad af stadsfullmägtige vara i tur att afgå, och nytt val efter honom

förrättades. Han blef visserligen på nytt invald, men gifvetvis kom lian

icke i den tur, som eljest tillkommit honom. Med grosshandlare R. Hellberg

i Landskrona, var förhållandet alldeles enahanda, enär han invaldes

1896 och nytt val efter honom företogs 1897.

Såge man på det öfver Malmöhus läns landstings förhandlingar år

1896 förda protokollet och de till detsamma af sekreteraren upprättade

förteckningar öfver de landstingsmän och suppleanter, som voro i tur att

afgå, och de, hvilka borde qvarstå, hvilken förteckning åt landstinget godkänts

utan anmärkning, funne man, att såväl öfverste Hedenblad som

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 35. 7

grosshandlare Hellberg upptagits som för 1897 kvarstående och icke som

afgående suppleanter.

Till häfvande af nu påvisade otydlighet i landstingsförordningen och

förekommande af så stridiga uppfattningar af vederbörande landsting och

stadsfullmägtige som de här anförda, och då den af stadsfullmägtige i

Helsingborg och Landskrona häfdade åsigten hade starka skäl för sig i

citerade lagrum rörande liknande val, ansåge motionären, att det af honom

föreslagna tillägget till landstingsförordningens 16 § vore af behofvet

påkalladt.

Enligt utskottets uppfattning föreligger ej någon tvetydighet i afseende

å rätta tolkningen af landstingsförordningens bestämmelser om den

tid, för hvilken val till landstingsman eller suppleant skola gälla.

Innan 16 § genom kongl. förordningen den 28 november 1890 erhöll

sin nuvarande lydelse, kunde visserligen, på sätt motionären omnämnt,

tvekan råda, huruvida den till två år bestämda tjenstgöringstiden skulle

räknas från det valet skett eller från den dag, då landstinget närmast efter

valet sammanträdde; men numera är med önskvärd tydlighet uttaladt, att

tjenstgöringstiden skall utgöra två år, räknade från den 1 september det

år, då valet egt rum.

Det tillvägagångssätt, som uti de af motionären åberopade exempel

tillämpats, är alltså, enligt utskottets mening, stridande mot landstingsförordningens

föreskrifter.

Att fyllnadsval är något för landstingsförordningens andemening

främmande, kan skönjas bland annat af bestämmelsen i dess 14 §, der det

stadgas, att, i händelse landstingsman af vissa anledningar skiljes från sitt

uppdrag, den efter röstetalet närmast varande suppleanten då skall till

ordinarie landstingsman inkallas, och att nytt val skall anställas, endast

för så vidt hela valförrättningen förklaras ogiltig.

Hvad motionären anfört om analog tillämpning å landstingsmannaval

af bestämmelserna uti förordningarna om kommunalstyrelse angående

fyllnadsval, torde dess mindre förtjena vitsord, som den omständigheten,

att landstingsförordningen, hvilken utkommit samma dag som sistnämnda

förordningar, ej i likhet med dessa innehåller bestämmelser om fyllnadsval,

snarare häntyder derpå, att den anmärkta olikheten varit af lagstiftaren

åsyftad.

Det af motionären föreslagna tillägg till landstingsförordningens 16 §

innebär alltså, enligt utskottets mening, eu verklig lagändring; men då,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 35.

efter utskottets uppfattning, någon olägenhet af de nuvarande stadgandena

om val af landstingsman och suppleant, derest de rätt efterföljas, ej är att

befara, och något behof af lagändringen sålunda icke förefinnes, anser sig

utskottet ej kunna tillstyrka bifall till motionärens förslag, så mycket mera

som förändringen af 16 § ej kan lämpligen ega rum, utan att samtidigt

andra paragrafer, exempelvis ■ 14 §, af landstingsförordningen erhålla förändrad

affattning.

Med stöd af det anförda hemställer utskottet alltså,

att herr Sjövalls ifrågavarande motion icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 1 mars 1898.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Herr Ohlsson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i ärendets

behandling inom utskottet.

Stockholm 1898. Kung! Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.