Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af vädd motion om sådan ändring i lagen angående tillsättning af presterliga tjenster in. fl. författningar, att prestval skola med slutna sedlar förrättas.

1898-03-30 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1898:54, Utlåtande, i anledning af vädd motion om sådan ändring i lagen angående tillsättning af presterliga tjenster in. fl. författningar, att prestval skola med slutna sedlar förrättas.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 54.

N:o 54.

Ank. till Riksd. kansli den 30 mars 1898, kl. 11 f. in.

■ ,4;(T*; r V i • •'' ! • < ■ ;il \i\. bI •<? i

Utlåtande, i anledning af vädd motion om sådan ändring i lagen

angående tillsättning af presterliga tjenster in. fl. författningar,

att prestval skola med slutna sedlar förrättas.

Utskottet har från Andra Kammaren fått mottaga en af herr

J. Nydahl inom nämnda kammare väckt motion, n:o 85, af följande

lydelse:

»Enligt § 30 i lagen angående tillsättning af presterliga tjenster

den 26 oktober 1883 skall val af prest verkställas öppet. I detta afseende

skiljer sig nämnda valförrättning från alla andra offentliga valförrättningar,

hvilka, åtminstone »der så äskas», skola ske med slutna

sedlar. Det torde dock icke med fog kunna påstås, att det skydd mot

obehöriga påtryckningar och frestelsen till personliga hänsyn, som

ligger i den slutna omröstningen, är mindre af behofvet påkallad t vid

prestval än vid andra val. Snarare tvärt om. inga andra valförrättningar

hafva i allmänhet i vårt land visat sig så egnade att sätta

de intresserades lidelser i rörelse och att framkalla en ihärdig och

hetsig agitation som just prestvalen, likasom ej heller vid något annat

val den röstberättigade, i följd af den mångsidiga beröring, som råder

mellan församlingsmedlemmen och hans prest, och det grannlaga i

förhållandet dem emellan, är så blottstäld för lockelsen att gifva sin

röst åt den, som tros hafva den största utsigten att blifva vald. Men

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 54. 5

är det vid något tillfälle, som den röstegande bör fullkomligt fritt få

följa sin öfvertygelse, så är det väl, när han skall utse sin själasörjare.

Försök ha ej heller saknats att få den slutna voteringen lagstadgad

jemväl vid prestval. Sålunda väcktes vid riksdagarne 1893

och 1894 i Andra Kammaren motion i sådant syfte, af dåvarande

stockholmsrepresentanten herr Gustaf Ericsson. Att motionen båda

gångerna förkastades, anser jag icke vara något hinder att nu åter

draga frågan under Riksdagens ompröfning, då de invändningar, som

uttalats mot ifrågavarande lagändring, icke synas mig vara af beskaffenhet

att förtjena något synnerligt afseende.

De hufvudsakligaste af dessa invändningar äro: att den ifrågavarande

valhandlingen är en sådan, för hvilken allt förhemligande af valmannens

ställning i fråga bör vara främmande; att den slutna valförrättningen

icke skulle föranleda minskad tidsutdrägt, men väl skulle, genom möjligen

inträffande namnförvexlingar, vålla allehanda valtrakasserier; samt

att någon allmän önskan om det slutna valsättets införande vid prestval

icke försports, åtminstone i landsbygden.

Det är sant, att alla, som äro berättigade att deltaga i ''val af

själasörjare, borde hafva det moraliska mod att öppet, utan menniskofruktan

eller menniskobehagsamhet, afgifva sin röst på den, de anse

vara den värdigaste och lämpligaste; men det är lika sant, att detta

mod långt ifrån är till finnandes hos alla. Det torde tvärt om, i synnerhet

bland dem, som i ett eller annat afseende äro i en mer eller mindre

beroende ställning, vara jemförelsevis få, som icke vid ifrågavarande

tillfälle låta sig påverkas af hänsyn , till andras önskningar eller till

valets sannolika utgång. Men en lag bör icke vare afpassad för ideella,

utan ''för verkliga förhållanden. Och det moraliska mod, som man vid

det öppna prestvalet fordrar af valmännen, det kräfves företrädesvis

hos de fattige, de beroende, ty för den burgne och sjelfständige väljaren

är det en jemförelsevis ringa sak att öppet säga, hvilken prest han

önskar. De förra hafva vid prestvalen, liksom vid alla andra allmänna

angelägenheters afgörande, så litet att säga, att man åtminstone borde

förunna dem att efter bästa öfvertygelse få utöfva den lilla rösträtt,

som tillkommer dem.

Mot det påståendet, att det slutna valsättet icke skulle föranleda

minskad tidsutdrägt vid valhandlingens förrättande, torde vara nog att

erinra om det kända förhållandet, att ett stadsfullmägtigeval — hvilket,

förrättas med sluten omröstning — försiggår på vida kortare tid än ett

prestval med lika stort antal väljare.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Lagutskottets Utlåtande N:o 54.

Beträffande den uttalade farhågan, att den slutna omröstningen

skulle vålla namnförvexlingar och deraf förorsakade valtrakasserier, så

kan den vid närmare eftertanke ej annorlunda anses än såsom skäligen

ogrundad. Skrifkunnigheten är numera så pass allmän bland vårt folk,

att ingen valman behöfver äfventyra att framlemna en felaktig valsedel,

och man kan för öfrigt taga för temligen gifvet, att, om det slutna

valsättet införes, det skall blifva allmän sed att tillhandahålla de röBtegande

tryckta valsedlar. Att faran för namnförvexlingar är vida större

vid vissa andra val, t. ex. vid val af riksdagsman till Andra Kammaren,

än vid prestval, torde, för att af en hvar inses, endast behöfva påpekas.

Det har slutligen sagts, att någon allmännare önskan om det

öppna valsättets utbytande mot det slutna icke skulle hafva gifvit sig

till känna åtminstone i landsbygden. Att några dylika önskningar hittills

icke framburits i Riksdagen af representanter från landsbygden,

är emellertid intet bevis för att de icke skulle förefinnas. Att inom den

ort, jag närmast känner, meningen är alldeles afgjord för det slutna

valsättet, tror jag mig med visshet kunna försäkra, och jag har ingen

anledning förmoda, att icke opinionen skulle vara detsamma inom öfriga

orter i vårt land, der, liksom i min hembygd, de sociala förhållandena

i någon högre grad fått sin pregel af storindustriens inflytande. —

Prestval återkomma i en församling i regeln först efter flera års mellantid,

och allmänheten hinner derför från det ena valet till det andra

glömma det obehag, som är förenadt med det öppna valsättet, och den

tröstar sig i alla händelser med den tanken, att. det är länge till nästa

val. I denna omständighet torde man hafva att söka en af anledningarna

till, att berörda önskan för landsbygdens vidkommande icke

tidigare framburits i Riksdagen.

Det slutna valsättets företräde framför det öppna ligger, i få ord

sagdt, deruti, att de röstegande vid dess användande äro bättre i tillfälle

att rösta efter sin öfvertygelse och mindre blottstälda för risken

att i följd af ofrivillig uraktlåtenhet att svara vid uppropet — en uraktlåtenhet,

som blir allt svårare att undvika, ju mera väljarnes antal

ökas — förlora sin valrätt, hvarigenom detta valsätt gifver ett trognaTe

uttryck af de röstegandes åsigter, än som genom begagnandet af den

öppna voteringen kan ernås; att det föranleder minskad tidsutdrägt

vid valförrättningen och gör denna förrättning mindre besvärlig såväl

för valförrättare som valmän; samt sist, men ej minst, att det är bättre

än det öppna valsättet egnadt att skydda de svages rätt. — Och dessa

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 54. 7

det slutna valsättets företräden göra sig i synnerhet gällande vid

prestval.

Till sist har jag anledning påpeka, att den ifrågasatta reformen

icke innebär ett steg i reaktionär rigtning eller står i strid med yrkandet

på den öppna omröstningens införande vid Riksdagen; t}*- den slutna

omröstningen vid val har under senare tider hos oss kommit allt mera

i användning, och att vid Riksdagen införa öppen omröstning vid val

har mig veterligen aldrig varit ifrågasatt.

På grund af det anförda tillåter jag mig underställa Riksdagen

det förslag, som ofvannämnde motionär väckte vid riksdagarne 1893

och 1894, och får alltså vördsamt föreslå, att Riksdagen ville för sin

del besluta den ändring uti § 30 af kongl. förordningen den 26 oktober

1883 rörande prestval och deremot svarande särskilda föreskrifter för

hufvudstaden och andra orter, att dessa val skola med slutna sedlar

förrättas.»

I motionen hafva nio af Andra Kammarens ledamöter instämt.

Såsom motionären erinrat, har frågan om utbytande af den för

prestval nu föreskritna öppna omröstningen emot val med slutna sedlar

vid tvenne föregående riksdagar — 1893 och 1894 — varit föremål

för behandling utan att dock hafva föranledt till någon förändring af

bestående förhållanden. Vid båda tillfällena har nemligen såväl Första

som Andra Kammaren bifallit lagutskottets i ämnet afgifna, afstyrkande

hemställan.

De skäl, som lagutskottet dervid till stöd för sin uppfattning om

lämpligheten af det öppna valsättets bibehållande anfört, hafva varit af

dels principiel, dels praktisk natur. I förstnämnda afseende har framhållits,

huru som den öppna omröstningen vore egnad att långt bättre

än den slutna motsvara karakteren af eu valhandling sådan som den

ifrågavarande, för hvilken allt förhemligande af valmännens ställning i

frågan bör vara främmande. Angående praktiska hänsyn har utskottet

uttalat, att den ifrågasatta förändringen ingalunda skulle, såsom påståtts,

föranleda minskad tidsutdrägt, men väl en del olägenheter, egnade att

i betänklig grad förringa valhandlingens trygghet, i hvilket hänseende

utskottet särskilt erinrat, hurusom möjligen inträffande namnförvexlingar,

vid det öppna valsättets användande lätta att undvika, icke sällan

skulle vålla allehanda valtrakasserier.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Lagutskottets Utlåtande N:o 54.

Derförutom har utskottet betonat, att någon allmännare önskan

‘åtminstone icke på landsbygden yppats om den ifrågastälda förändringens

genomförande.

De sålunda af lagutskottet anförda skäl har nu motionären sökt

gendrilva, dervid särskildt framhållits, att den öppna omröstningen gåfve

anledning till utöfvande af obehörig påtryckning. Gent häremot tillåter

sig utskottet uttala, att det endast i undantagsfall torde förekomma,

att personer i sådan ställning, att tryck kan af dem utöfvas, på obehörigt

sätt begagna denna sin magt i fråga om en angelägenhet, som

enligt allmänna uppfattningen bör betraktas såsom rent personlig. Motionärens

farhågor torde derför få anses väsentligt öfverdrifna. Härtill

kommer, att möjligheten till trycks utöfvande ingalunda är utesluten,

om ock i någon mån försvårad, genom slutna omröstningens användande.

Erfarenheten från andra, med större intresse omfattade val torde härom

bära nogsamt vittnesbörd.

Då de röstandes olika röstetal i allt fall måste å de slutna röstsedlarne

antecknas och i protokollet öfver valet införas, lärer man för

öfrigt häraf kunna sluta till på hvem alla de, som ej till äfventyrs hafva

lika röstetal, afgifvk sin röst, och syftet med den slutna omröstningen

skulle härigenom i icke ringa mån förfelas.

År alltså, enligt utskottets åsigt, den fördel, som i angifna hänseende

kan af den ifrågasatta förändringen förväntas, ringa, lärer emellertid

ej med fog kunna bestridas, att praktiska olägenheter skulle deraf

blifva en följd.

Hvad af lagutskottet vid frågans föregående behandling härom

anförts, eger, enligt utskottets mening, full giltighet. Sålunda måste

— utan att någon rimlig anledning förefinnes att antaga, det den slutna

omröstningen skulle medföra någon tidsbesparing — sannolikheten af

otydliga valsedlar och deraf föranledda besvär öfver valet blifva väsentligt

större. Man må nemligen ej förgäta, att valmanscorpsen vid prestval

till ej oväsentlig del utgöres af personer, hvilka ega ringa förmåga

att bedöma en valsedels rigtiga affattning.

Hvad motionären anfört derom, att faran för namnförvexlingar

skulle vid val af riksdagsman till Andra Kammaren vara vida större

än vid prestval, lärer bero på förbiseende af den olika beskaffenheten

hos valmanscorpsen vid ena och andra tillfället.

Tillika vill utskottet påpeka, att den slutna omröstningens införande

icke, såsom motionären förmenat, i och för sig gör de röstegande

mindre blottstälda för risken att i följd af underlåtenhet att svara vid

uppropet förlora sin valrätt; och motionären har icke ens ifrågasatt

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets Utlåtande N:o 54.

vidtagande af någon ändring i 30 §:s andra moment, der reglerna för

upprop och påföljden af försummelse dervid finnas faststälda.

Slutligen ligger det, enligt utskottets åsigt, stor vigt å den omständigheten,

att någon allmännare önskan om den slutna omröstningens

dfiförande vid prestval ej låtit 8ig förspörjas, enär häruti kan anses

ligga ett bevis derför, att olägenheter af den nuvarande anordningen

ej i någon större mån framträda

Med stöd af det anförda hemställer alltså utskottet,

att herr Nydahls ifrågavarande motion icke må till

i någon Riksdagens åtgärd föranleda.

..tnUoviaRi invid''''goiihutnlnd -vi-Uo-o''; > t Hallon Ajtoi

Stockholm den 30 mars 1898.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Reservation

af herr Ohlsson, med hvilken herrar F. Andersson, P. G. Petersson,

J. Anderson, Nilsson och E. Svensson instämt:

I kongl. förordningarna den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på

landet, om kommunalstyrelse i stad, och om kyrkostämma samt kyrkoråd

och skolråd föreskrifves, att »val skall, der så äskas, förrättas med

slutna sedlar».

Då jemväl uti öfriga lagar och författningar föreskrifna val regelmessigt

kunna eller skola förrättas med slutna sedlar, synas mig verkliga

skäl icke vara för handen att i fråga om prestval bibehålla ovilkorlig

föreskrift, att valet skall öppet verkställas. Det torde tvärtom kunna

anses ganska lämpligt och följdrigtigt, att prestval, såsom varande en

kyrklig kommunalangelägenhet, i förenämnda hänseende likställes med

andra kommunala val. Utan att söka göra mig till tolk för någon särskild

mening derom, att ur praktisk synpunkt ena valsättet under alla

omständigheter är att föredraga framför det andra, — något som för

öfrigt icke lärer kunna med fullt fog påstås, — har jag ansett mig af

rent principiella skäl kunna och böra hemställa,

Bill. till Riksd. Prat. 1898. 7 Sami. 29 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 54.

att Riksdagen i anledning af förevarande motion

ville för sin del antaga följande Lag om ändrad lydelse

af § 30 mom. 1 i Lagen angående tillsättning

af presterliga tjenster den 26 oktober 1883:

1. Valet skall, der så äskas, förrättas med slutna

sedlar.

Herrar Husberg och Rudebeck hafva begärt få antecknadt, att de

icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

STOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTERTRÄDARE, 1898.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.