Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 57

1898-04-09 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1898:57, Lagutskottets Utlåtande N:o 57

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 57.

1

N:o 57.

Ank. till Riksd. kansli den 9 april 1898, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts -proposition med förslag

till lag angående ändrad lydelse af 86 § utsökning slag en,

till lag om ändring i vissa delar af förordningen angående

inteckning i fast egendom den 16 juni 1875, till

lag angående ändrad lydelse af 51 § konkurslagen, till

lag om ändring i vissa delar af förordningen angående

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14

april 1866 och till lag angående ändrad lydelse af 71

§ i lagen om dikning och annan afledning af vatten den

20 juni 1879.

Genom proposition, n:o 11, af den 22 december 1897, hvilken af

båda kamrarne blifvit till lagutskottet hänvisad, har Kongl. Maj:t, under

åberopande af propositionen bifogade, i statsrådet och högsta domstolen

förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga följande förslag till

l:o) Lag

angående ändrad lydelse af 80 § utsökningslagen.

Härigenom förordnas, att 86 § utsökningslagen skall erhålla följande

ändrade lydelse:

Bih. till Riksd. Prof. 1898. 7 Sand. 32 Höft. (Näs 57, 58).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 57.

Då fast egendom blifvit utmätt, vare utmätningsmannen pligtig att

genast å landet till domaren och i stad till rätten insända bevis om utmätningen

och beloppet af den fordran, hvarför utmätningen skett.

Myndighet, som enligt 28 § meddelat förordnande om fast egendoms

försäljning eller hos hvilken, jemlikt 51 § konkurslagen, äskats försäljning

af konkursbos fastighet i den ordning, som om utmätt fast egendom är

stadgad, vare ock pligtig att bevis derom ofördröjligen insända, å landet

till domaren och i stad till rätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1899.

2:o) Lag

om ändring i vissa delar af förordningen angående inteckning i fast

egendom den 16 juni 1875.

Härigenom förordnas, att 23, 24, 25, 38 och 61 §§ i förordningen angående

inteckning i fast egendom den 16 juni 1875 skola erhålla följande

ändrade lydelse:

23 §.

År fast egendom såld efter utmätning eller eljest i den ordning,

som om utmätt fast egendom finnes stadgad, vare, sedan köpeskillingen

blifvit emellan borgenärerna fördelad, inteckning för fordran, som antingen

alldeles icke eller endast till någon del kunnat af köpeskillingen

gäldas, utan verkan. Sådan inteckning varde, ändå att inteckningshandlingen

ej i hufvudskrift företes, dödad, der ny egare efter erhållen lagfart

det äskar och till rätten ingifver bevis om de inteckningar, som vid egendomens

försäljning deri funnos, så ock handling, som visar köpeskillingens

fördelning, samt intyg att fördelningen blifvit godkänd eller vunnit

laga kraft.

24 §.

Har inteckning, på grund deraf att konkurs inträffat, blifvit genom

laga kraft egande beslut förklarad vara utan verkan; då må ocky på an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N.''o 57.

3

sökan af ny egare, som fått lagfart å egendomen, inteckningen dödas utan

hinder deraf att den handling, hvarå inteckningen beviljats, icke i hufvudskrift

företes.

25 §.

Har intecknad fordringshandling kommit i gäldenärens eller, der

den intecknade egendomen tillhör annan, i dennes hand, och är ej sådant

fall för handen, att inteckningen kan dödas utan att inteckningshandlingen

i hufvudskrift företes, må densamma å nyo utgifvas med fortfarande inteckningsrätt.

38 §.

Då fast egendom blifvit utmätt eller, enligt 28 § utsökningslagen,

förordnande meddelats om sådan egendoms försäljning, så ock då, jemlikt

51 § konkurslagen, äskats försäljning af konkursbos fastighet i den ordning,

som om utmätt fast egendom är stadgad, skall, sedan bevis härom

till rätten eller domaren inkommit, beviset vid rätten uppläsas och i inteckningsprotokollet

införas, på landet å nästa rättegångsdag under lagtima

ting, och i stad å nästa rättegångsdag för inteckningsärenden. Visas,

att utmätningen upplyfta, eller att frågan om egendomens försäljning

eljest förfallit, vare ock sådant i protokollet antecknadt.

Har vid försäljning af fast egendom i den ordning, utsökningslagen

bestämmer, fordran, som är i egendomen intecknad, kunnat till fullo gäldas

af köpeskillingen, skall anmärkning derom i inteckningsprotokollet göras,

der ny egare efter erhållen lagfart det äskar och till rätten ingifver bevis

om de inteckningar, som vid egendomens försäljning deri funnos, så ock

handling, som visar köpeskillingens fördelning, samt intyg att fördelningen

blifvit godkänd eller vunnit laga kraft.

61 §.

Vid rätten skall i öfverensstämmelse med inteckningsprotokollet föras

bok så inrättad, att deraf lätteligen kan ses hvarje egendom, deri inteckning

blifvit sökt, tiden då det skett, sökandens namn, beloppet af fordran

eller beskaffenheten af annan rättighet hvarför inteckning är sökt, så ock,

der inteckning blifvit beviljad eller afslagen, förnyad, nedsatt, annorledes

förändrad eller dödad, eller ock ansökning om inteckning blifvit förklarad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o Öl.

hyllande eller derefter åter hos rätten anmäld, tiden då sådant skedde. Då

angående utmätning eller eljest enligt 38 § anteckning skett i protokollet,

varde ock det i boken anmärkt.

De närmare föreskri it ernå om bokens förande meddelas af Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1899; dock att, der försäljning

eller annan omständighet, på grund hvaraf enligt äldre lag inteckning

utan inteckningshandlingens företeende kunnat dödas, inträffat före nämnde

dag, den lag" skall ega tillämpning.

3:o) Lag

angående ändrad lydelse af 51 § konkurslagen.

Härigenom förordnas, att 51 § konkurslagen skall erhålla följande

ändrade lydelse:

Fast egendom må ej annorledes än å ofientlig auktion säljas, der ej

alla vid sammankomsten närvarande borgenärer, så ock gäldenären, dertill

samtycka. År sådan egendom för gäld intecknad, då må försäljning utom

offentlig auktion ej ske, der ej inteekningshafvare, hvilkens rätt är deraf

b eroende, det medgifver och för inteckningens dödande aflemnar inteckningshandlingen

till den, som af inteckningshafvaren och köparen utses;

sker försäljningen å auktion, varde de inteekningshafvare, som kände äro,

dertill kallade. Ej må å sådan auktion egendom säljas under inteckningarnes

värde, sammanlagdt med det belopp, som med förmånsrätt framför

desamma enligt lag bör ur egendomen utgå, der ej borgenärerna i den

ordning, 59 och 60 §§ stadga, till den försäljning lemna bifall, så ock de

inteekningshafvare, hvilkas rätt är af försäljningen beroende, dertill samtycka

och för inteckningarnes dödande aflemna inteckningshandlingarne,

efter ty nyss är sagdt. Kan försäljning sålunda ej ske, ega borgenärerna

hos vederbörande myndighet äska försäljning i den ordning, som om fast

egendom, den der utmätt blifvit, särskilt är stadgad.

Lös egendom må ej heller säljas annorledes än å auktion, den der

blifvit lagligen kungjord, der ej borgenärerna i den ordning, som i 59 och

60 §§ stadgas, besluta, att egendomen eller någon del deraf må säljas under

hand, samt rättens ombudsman efter gäldenärens hörande dertill lemnar

bifall. Lös egendom, deri borgenär har panträtt eller annan förmånsrätt,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 51.

som endast i viss egendom gäller, må ej i något fall utan hans samtycke

säljas utom auktion. Skall helt fartyg eller gods i fartyg säljas, ega borgenärerna,

der fartyget finnes å ort inom riket, hos vederbörande utmätningsman

äska försäljning i den ordning, som om dylik egendom, den der

blifvit utmätt, särskildt är stadgad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1899.

4:o) Lag

om ändring i vissa delar af förordningen angående jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof den 14 april 1866.

Härigenom förordnas, att §§ 2, 24 och 26 i förordningen angående

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866 skola

erhålla följande ändrade lydelse:

§ 2-

Göres hos den i § 1 nämnda underrätt skriftlig ansökning om särskilda

nämndens tillsättande, och visar sökanden, att Konungen godkänt

behofvet af jordens eller lägenhetens afstående eller begagnande, samt att

tiden, då den skall afstås eller upplåtas, blifvit genom Konungens förordnande

eller parternes öfverenskommelse bestämd; utfärde rätten stämning

på egare och andre, som uppgifvas i saken hafva del. Rätten föranstalte

jemväl, att, till underrättelse för möjligen varande okände eller icke uppgifne

rättsegare, tiden för ärendets företagande varder, såväl från predikstolen

i den sockens kyrka, der fastigheten är belägen, som ock genom

allmänna tidningarne, kungjord tre gånger, sista gången minst fjorton

dagar före den dag, hvilken till sakens företagande är utsatt; och varde

ärendet antecknadt i rättens inteckningsprotokoll, på landet å nästa rättegångsdag

under lagtima ting och i stad å nästa rättegångsdag för inteckningsärenden,

så ock i intecknings- eller fastighetsboken anmärkt. Jordens

eller lägenhetens egare, då han höres, vare skyldig att hos rätten, i ändamål

af instämning, uppgifva deri, som i anseende till nyttjanderätt med

honom del i saken häfver, vid äfventyr som i § 25 stadgas. Hos rätten

skall jemväl företes bevis derom, huruvida jorden eller lägenheten är med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 57.

inteckning besvärad; och egen parterne att, innan nämnden sättes, i laga

ordning sin talan i fråga om ersättningens belopp och sättet för dess utgörande

utföra.

Uppstår, vid fråga om jords eller lägenhets begagnande till utläggning

af elektriska ledningstrådar, parterne emellan tvist, huruvida derigenom

må förorsakas så betydlig skada, att jorden eller lägenheten lösas

skall, . eller om intrånget är af beskaffenhet, att ersättning derför, enligt

hvad i § 1 mom. 2 stadgadt är, utgå bör, pröfve och afgöre rätten sådant,

innan nämnden sättes. Anses ersättning för intrång höra ega ruin, bestämme

ock rätten, efter ty som intrånget finnes vara öfvergående eller

fortfarande, huruvida slik ersättning skall utgå på eu gång eller i årlig

afgift under den tid, intrånget kommer att fortfara.

Emot rättens beslut i dessa frågor må talan fullföljas i hofrätt

genom besvär inom den tid, i 25 kap. 5 § rättegångsbalken stadgas. I

hofrättens beslut må ändring sökas likaledes genom besvär, som, jemte

borgen för kostnad och skada, skola till Konungen ingifvas inom den tid,

30 kap. 18 § samma balk bestämmer.

§ 24.

Lösen för jord eller lägenhet, som afstås skall, så ock ersättning för

intrång, hvilken skall på en gång utgå eller blifvit beräknad för sjelfva

anläggningen, vare den, som jordens eller lägenhetens begagnande yrkat,

skyldig att till ersättningstaganden utgifva inom den för jordens eller lägenhetens

afstående eller upplåtande stadgade tid eller, om ersättningsbeloppet

derförinnan ej hunnit bestämmas, inom tre månader efter det sådan bestämmelse

skett. För betalning af årlig afgift sätte rätten ut tid, der

parterne ej åsämjas.

Har ej öfverenskommelse om ersättningen träffats eller nämnden

sitt beslut meddelat inom den tid, då jorden eller lägenheten afstås eller

upplåtas bör, må sådant ej hindra arbetets företagande, derest sökanden

hos Konungens befallningshafvande ställer full borgen för lösnings- eller

ersättningsbeloppet samt för kostnad och skada. Kronan vare för sådan

borgen fri.

År jord eller lägenhet, som afstås skall, intecknad, varde ersättningsbeloppet

derför inom den för dess utgifvande här ofvan stadgade

tid nedsatt i ränteriet hos Konungens befallningshafvande, som kungör

sådant vederbörande ersättningstagande och inteckningsegare, samt liqvid

dem emellan sedermera i laga ordning uppgör. Har ej för pröfning af

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 57.

7

ersättningens storlek ärendet varit till rätten instäradt, skall ock anmälan

om ärendet af Konungens befallningshafvande ofördröjligen insändas, å

landet till domaren och i stad till rätten; och skall i ty fall anteckning

göras i inteckningsprotokollet, så ock i intecknings- eller fastighetsboken,

såsom i § 2 sägs. År ersättningsbeloppet faststäldt genom öfverenskommelse

emellan den ersättningstagande och den, som ersättningen gifvit,

och förmenar inteckningsegaren värdet hafva blifvit för lågt beräknadt,

vare denne berättigad att, der ej full liqvid för hans fordran honom lemnas,

äska jordens uppskattning af nämnd, i den ordning förut i denna lag

är vordet-stadgadt; dock gånge beslutet om jordens afträdande icke dess

mindre i verkställighet.

Sådan talan, som efter §§ 21 och 22 föras kan, må ej heller utgöra

hinder för vederbörande att, sedan ersättningsbeloppet blifvit inom

stadgad tid erlagdt eller nedsatt, jorden eller lägenheten tillträda eller

begagna. Fördröjes utöfver nämnda tid betalningen; då skall, i händelse

någon till ersättning berättigad det yrkar, frågan om jordens eller lägenhetens

afstående eller begagnande, så vidt på hans rätt inverkar, vara

förfallen och ankomma på ny pröfning.

§ 26..

Kan inteckning i jord, som, på sätt omförmäldt blifvit, är vorden

afträdd, ej till fullo af ersättningen gäldas, må den inteckning, utan

hinder deraf att inteckningshandlingen ej i hufvudskrift företes, dödas,

der den, till hvilken jorden afträdts, det äskar samt företer, förutom gravationsbevis,

intyg att ersättningen blifvit å behörig ort nedsatt eller,

der hela den intecknade fastigheten afträdts, handling, som visar ersättningens

fördelning, jemte bevis att fördelningen blifvit godkänd eller

vunnit ..laga kraft.

Ändå att inteckning blifvit dödad, hafve fordringsegaren den rätt

till talan, som honom eljest, efter ty ofvan sägs, tillkommit.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1899; dock skall i fråga om

dödande af inteckning i jord, som före den dag blifvit afträdd, äldre lag

lända till efterrättelse.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 57.

samt

5:o) Lag

angående ändrad lydelse af 71 § i lagen om dikning och annan afledning

af vatten den 20 juni 1879.

Härigenom förordnas, att 71 § i lagen om dikning och annan afledning

af vatten den 20 juni 1879 skall erhålla följande ändrade lydelse:

Är fast egendom i följd af de i 3 kap. gifna bestämmelser afträdd,

vare, sedan löseskillingen blifvit fördelad, inteckning för fordran, som

antingen alldeles icke eller endast till någon del kunnat af löseskillingen

gäldas, utan verkan. Sådan inteckning må, ändå att inteckningshandlingen

ej i hufvudskrift företes, dödas, der den, som egendomen inlöst,

efter erhållen lagfart det äskar och till rätten ingifver gravationsbevis,

så ock handling, som visar löseskillingens fördelning, samt intyg att fördelningen

blifvit godkänd eller vunnit laga kraft.

Ändå att inteckning blifvit, efter ty nu är sagdt, dödad, hafve

fordringsegaren den rätt, hvarom i 69 § 3 mom. förmäles.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1899; dock att i fråga om

dödande af inteckning i fastighet, som före den dag blifvit afträdd, äldre

lag skall lända till efterrättelse.

Ifrågavarande proposition är föranledd af Riksdagens skrifvelse till

Konungen den 3 maj 1895, deri Riksdagen, på grund af enskild motionärs

derom afgifna framställning, anhöll, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta

och för Riksdagen framlägga förslag till lag i syfte att förekomma obehörigt

bruk af sådana inteckningar, som enligt 23 § i förordningen angående

inteckning i fast egendom må dödas, utan att inteckningshandlingen

i hufvudskrift uppvisas, men med hvilka dylik åtgärd icke vidtagits.

Deri utväg att förebygga de med nuvarande lagstiftning förenade

olägenheter i antydda hänseende, hvilken i förenärnnda motion förordades

och äfven af Riksdagen ansågs vara förtjent af beaktande, har emellertid

vid den utredning i ämnet, hvarom Kongl. Maj:t låtit föranstalta, befunnits

ej kunna godkännas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o Öl.

9

Man hade i nämnda hänseende ifrågasatt införande af bestämmelser,

enligt hvilka, då öfverenskommelse träffats om fördelning af köpeskillingen

för såld fastighet eller så snart beslut om sådan fördelning vunnit laga

kraft, det skulle åligga utmätningsman eller öfverexekutor att genast till

rätten eller domaren insända bevis om de inteckningar, som antingen alldeles

icke eller endast till någon del kunnat af köpeskillingen gäldas,

hvilket bevis sedermera borde uppläsas vid rätten och införas i inteckningsprotokollet,

hvarigenom gravationsbevisen derefter komme att innehålla

upplysningar, som innebure en varning till allmänheten för dylika

värdelösa inteckningar. Genom ett sådant tillvägagående skulle emellertid,

på sätt föredragande departementschefen erinrat, det åsyftade ändamålet

icke kunna till fullo vinnas. Mellan den exekutiva försäljningen

och den tidpunkt, då anteckning om hvad sålunda anmälts komme att i

inteckningsprotokollet införas, kunde, särskildt i fall beslutet om köpeskillingens

fördelning öfverklagades, ganska lång tid förflyta, och derunder

kunde det obehöriga användandet af inteckningshandlingarne försiggå lika

obehindradt som efter nu gällande lagstiftning.

För att förekomma denna olägenhet har det alltså befunnits nödigt

att till ett tidigare stadium förlägga insändandet af anmälan om vidtagen

eller tillämnad exekutiv åtgärd rörande fast egendom; och har i detta hänseende

uti propositionen föreslagits att utsträcka de nu i 86 § utsökningslagen

inrymda stadgandena om skyldighet för utmätningsman att, då fastighet

blifvit för icke intecknad fordran utmätt, derom till rätten eller

domaren insända bevis till att gälla såväl vid utmätning af fast egendom

för intecknad fordran som äfven i de fall, då, på grund af myndighets

förordnande, exekutiv försäljning af sådan egendom skall ega rum.

De förändringar, som i enlighet härmed erfordras i 86 § utsökningslagen

samt 38 § inteckningsförordningen, skulle emellertid endast komma

att afse försäljning, som egde rum efter utmätning eller på grund af

myndighets förordnande. För de fall att fast egendom, som tillhör konkursbo,

skall försäljas i annan ordning än den exekutiva, har det ansetts

ej låta sig göra att föranstalta om anteckning i inteckningsprotokollet, enär

någon myndighet ej finnes, åt hvilken uppdraget att hos rätten eller domaren

göra anmälan om försäljningen lämpligen kan anförtros. Men då

äfven dylik försäljning, enligt nuvarande lydelsen af 23 § inteckningsförördningen,

medför rätt att döda inteckningar utan inteekningshandlingens

uppvisande och således kan gifva anledning till samma obehöriga begagnande

af inteckningar, som ofvan antydts i fråga om exekutiv försäljning,,

har man måst på annan väg söka förebygga dylika missbruk, i hvilket

ändamål uti propositionen föreslagits, att vid försäljning af konkursbos

-Bill. till Riksd. Prot. 1898. 7 Sand. 32 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 57.

fastighet under hand eller å frivillig auktion i fastigheten meddelad inteckning

för fordran fortfarande kommer att gälla, ehvad köpeskillingen

förslår till fordringens fulla gäldande eller icke. Eu följd häraf blir, att

försäljning till lägre belopp än det inteckningshafvarne sammanlagdt ega

att ur fastigheten utfå ej kan ifrågakomma med mindre inteckningarna för

det öfverskjutande beloppet innehafvas af köparen eller ock godvilligt dödas,

derom bestämmelser föreslagits i 51 § konkurslagen.

Ofvan angifna lagändringar hafva omedelbarligen föranledts af Riksdagens

förenämnda skrifvelse. Derutöfver innehåller emellertid propositionen

åtskilliga andra ändringsförslag dels i fråga om expropriationsförordningen

och dikningslagen — hvilka förslag likvisst stå i samband med

de förut omförmälda och af dessa föranledts — dels ock beträffande andra

stadganden i inteckningsförordningen än de ofvan berörda.

I sistnämnda hänseende har föreslagits förändring af 23 och 25 §§ inteckningsförordningen

derhän, att inteckning för fordran, som vid exekutiv

försäljning ej kan af köpeskillingen till fullo gäldas, är utan verkan och

ej må vidare återupplifvas, i sammanhang hvarmed uteslutits föreskrifterna

i 23 och 24 §§ inteckningsförordningen om inkallande af inteckningshafvare

att höras öfver deri omförmälda ansökningar om inteckningars

dödning.

Slutligen har, jemlikt en inom högsta domstolen gjord erinran, i

38 § inteckningsförordningen intagits föreskrift, att i inteckningsprotokollet

anteckning må kunna göras derom, att intecknad fordran vid exekutiv

försäljning kunnat ur köpeskillingen fullt utgå.

Mot de i propositionen innefattade lagförslag, i afseende å hvilkas

närmare innehåll utskottet tillåter sig hänvisa till de vid propositionen

fogade, i statsrådet samt i högsta domstolen afgifna yttranden, har utskottet,

vid granskning, icke funnit något att i hufvudsak erinra.

Allenast beträffande förslaget om ändrad lydelse af 86 § utsökningslagen

har utskottet ansett en omredigering af dess första stycke erforderlig.

Då den deri föreskrifna anmälan om utmätnings verkställande

har, i fråga om utmätning för icke intecknad fordran, äfven den uppgiften

att bereda anteckning om sådan förmånsrätt, som enligt 17 kap. 9 § handelsbalken

skall ifrågavarande fordran tillkomma, har utskottet nemligen

ansett nödigt, för undvikande af felaktig uppfattning hos rätten eller domaren

om innebörden af en från utmätningsmannen inkommen anmälan,

att uti paragrafen stadga skyldighet för den sistnämnde att uti det bevis,

som skall af honom insändas, uttryckligen angifva, huruvida utmätningen

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets Utlåtande N:o 57.

skett för intecknad eller icke intecknad fordran, hvarjemte det ansetts

lämpligt att genom stadgandets affattning utmärka, att beviset bör tydligt

individualisera den fordran, för hvilken utmätning skett.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

l:o) att Riksdagen, under förklarande att Kongl.

Maj:ts ifrågavarande proposition icke kan i oförändradt

skick bifallas, måtte för sin del antaga följande

Lag

angående ändrad lydelse af 86 § utsökningslagen.

Härigenom förordnas, att 86 § utsökningslagen

skall erhålla följande ändrade lydelse:

Då fast egendom blifvit utmätt, vare utmätningsmannen

pligtig att genast å landet till domaren och i

stad till rätten insända bevis om utmätningen, innefattande

uppgift om beloppet af den fordran, för hvilken

utmätningen egt rum, samt huruvida samma fordran

är intecknad eller icke intecknad äfvensom hvad i öfrigt

kan vara erforderligt för att tydligt utmärka, hvilken

den fordran är, hvarför utmätningen skett.

Myndighet, som enligt 28 § meddelat förordnande

om fast egendoms försäljning eller hos hvilken, jemlikt

51 § konkurslagen, äskats försäljning af konkursbos

fastighet i den ordning, som om utmätt fast egendom

är stadgad, vare ock pligtig att bevis derom ofördröjligen

insända, å landet till domaren och i stad till rätten.

Ö 7

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1899.

2:o) att de i förevarande proposition innefattade

förslag till

a) Lag om ändring i vissa delar af förordningen

angående inteckning i fast egendom den 16 juni 1875;

b) Lag angående ändrad lydelse af 51 § konkurslagen;
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets Utlåtande N:o <57.

c) Lag om ändring i vissa delar

angående jords eller lägenhets afstående

hof den 14 april 1866; och

d) Lag angående ändrad lydelse

om dikning och annan afledning af

juni 1879

må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 9 april 1898.

af förordningen

för allmänt be
af

71 § i lagen

vatten den 20

På lagutskottets vägnar:

K. S. HUSBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1898:64 Riksdagens Skrifvelse N:o 64 s. 16 i texten