Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående ändrade bestämmelser rörande afoch tillträde af ecklesiastika boställen.

1898-04-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1898:72, Utlåtande, i anledning af väckt motion angående ändrade bestämmelser rörande afoch tillträde af ecklesiastika boställen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

1

''t. . a VMt.-ii ur; ■ >\ ,,, mi,'': o- -y >'' yUrrii ■■■■''■ ■

i/ :‘tf '' "t!h;!.:£- - m-- > 41/n :

il >■ ,L;tsi •• I... i ilr-. ■. ; ,;i»: :;;i 1 t.T*''. till Hd tl»

sr:o ra.

!'' I ?.f .v-md -i.''- ■ filt J

Ank. till Eiksd. kansli den 28 april 1898, kl 2 e. m.

i i!;i. : ’ •'' ,<!r., + - i''", 1 !• 1 ■ . . ■ ■* >'' 1 .V v:Js

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående

ändrade bestämmelser rörande af- och tillträde af ecklesiastika

boställen.

Uti en inom Första Kammaren väckt och derifrån till lagutskottet

hänvisad motion, n:o 9, anför herr Sörensson:

Enligt § 13 i presterskapets privilegier af den 1 fl oktober 1723 eger

prestman, som blifvit utnämnd till presterlig befattning, icke förr tillträda

ledigt gäll eller med sitt bohag i prestgården inflytta, än nådåret helt

förflutet är. En dylik bestämmelse gäller äfven om tillträda^ af kapellansoch

klockarebol äfvensom annex-, stom- och mensalhemman. Rätter fardag

vid'' alla dessa hemman är den 1 maj.

Denna tillträdestid är dock med afseende på vårarbetet synnerligen

olämplig och kan vålla stor förlust för tillträdaren, vare sig han sjelf vill

bruka bostället eller utarrendera det åt annan person. Vårarbetet begynner

vanligen, i synnerhet i södra delarne af vårt land, mycket tidigare,

ofta redan i början af april, och kan ej utan stor skada uppskjutas en

eller annan vecka in i maj. Ett sadant uppskof kan dock med nuvarandé

tillträdestid knappast undvikas; ty en tillträdande boställshafvare kan ej

gerna börja vårarbetet samma dag han eger rättighet inflytta i bostället

Han blir ofta ej färdig med anskaffande af dragare, redskap, utsäde m. m.

förrän halfva månaden är till ända, och då kan jorden vara alldeles otjenlig

Bih. till Eiksd. Prot. 1898. 7 Sami. 42 Häft. (N:o 72). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

till beredning. För att förekomma denna olägenhet stadgas numera ganska

allmänt i de arrendekontrakt för ecklesiastika hemman, hvilka af myndigheterna

utfärdas, att tillträdande arrendator eger redan den 14 mars taga

i besittning den arrenderade egendomen eller åtminstone så stor del af

ladugårdshusen, som äro nödiga för tillträdarens dragare.

Äfven i fråga om höstbruket saknas föreskrifter i gällande lag med

afseende på de allra flesta ecklesiastika boställen i vårt land, och dock

kan afträdarens underlåtenhet att så vintersäd och höstplöja jorden äfvenledes

medföra stor förlust för tillträd åren.

I det förslag till ecklesiastik boställsordning, som förelädes 1894

års Riksdag, innehåller § 82, mom. 1, 2, 3, föreskrifter, genom hvilkas

antagande som allmän lag de allra flesta af ofvan antydda olägenheter

skulle blifva afhulpna, och då hvarken lagutskott eller Riksdag nyssnämnda

år, så vidt jag kunnat finna, emot dess^i föreskrifter gjorde någon

anmärkning, så får jag vördsamt föreslå, att Riksdagen för sin del ville

antaga följande

Bestämmelser rörande af- och tillträde af ecklesiastilct boställe:

1. Med afträde å de löningsboställen, som skola vara i författningsenlig

ordning utarrenderade, förhålles efter allmän lag.

2. Alla andra boställen afträdas såsom hittills den 1 maj; inrymme

dock afträdåren från den 14 mars honom, som efter kommer, halfva

husen, sätesbyggnaden deri ej inbegripen.

3. Året före afträdet skall, om tillträdaren sådant påkallar, afträdaren

låta åt tillträdaren verkställa erforderligt höstbruk och sådd emot

ersättning, som, i brist af åsämjande, bestämmes af tre gode män, utsedde

i den ordning lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 i fråga om val

af sådana föreskrifver; dock att tillträdaren anskaffar utsäde.

ii'' / ;Ptf« mai -r >. ’ ... -t*.* i''!1. '' .-i’i »■ "■ :• 4 n ■< ■

-c .’»•■! ;.jt ci i j '' -t .»■:•.•> •? 11 * ■ rrm v —n—- umntn .■> *->U.*•?''<•>• j»''; «*

De af motionären ifrågasatta bestämmelserna äro, på sätt motionären sjelf

påpekat, hemtade ur det af Kongl. Maj:t för 1894 års Riksdag framlagda,

men af Riksdagen icke antagna förslag till ecklesiastik boställsordning, i

hvilket de återfinnas i det kapitel, som handlar om af- och tillträde af

ecklesiastika boställen.''''-'' *’ ; r ^ ‘''‘I{!

De ifrågavarande bestämmelserna, sådana de föreligga i motionärens

förslag, gifva enligt utskottets mening rum för anmärkningar, hvilka icke

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

träffa förslaget af år 1894, men hvilka hafva sin anledning deri, att föreskrifterna

lösryckts ur det sammanhang, hvari de förekommo uti sistnämnda

förslag.

Motionären använder uttrycket löningsboställen. Enahanda beteckningssätt

förekom uti 1894 års förslag, men första paragrafen af sistnämnda

förslag angaf uttryckligen, hvilka boställen vore att hänföra till nämnda

kategori, likasom ock hvilka boställen vore att öfver hufvud anse såsom

ecklesiastika. Det synes utskottet, som om vid ny lagstiftning å det område,

hvarom nu är fråga, man icke bör antaga beteckningssätt sådana

som förenämnda, med mindre uttryckligen angifves, hvad derunder rätteligen

bör förstås.

Vidare saknar motionärens förslag nödiga bestämmelser, om och i

hvilken omfattning de ifrågasatta föreskrifterna, derest de blefve antagna,

skulle kunna ega tillämpning äfven för nu varande boställshafvare.

Slutligen har motionären icke uppmärksammat, att i vissa delar af

vårt land förefinnes den landssed, att afträdande boställshafvare är berättigad

till den skörd’ som faller af det höstutsäde, hvilket han före afträdandet

verkstält, en landssed, med afseende å hvilken särskildt förbehåll

var intaget i den kongl. propositionen till 1894 års Riksdag.

Dessa erinringar, som torde utvisa, att förslaget i dess nuvarande

form icke kan antagas, synas i öfrigt gifva stöd för en tvekan derom,

huruvida det öfver hufvud kan vara lämpligt att, pa sätt motionären önskar,

göra till föremål för särskild lagstiftning en speciel fråga sådan

som den förevarande, hörande till ett ämne, der de särskilda delarne inbördes

ega det samband, att de helst böra på en gång och i ett sammanhang

komma under öfvervägande och pröfning.

Af hvad utskottet sålunda anfört föranlåtes utskottet hemställa,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 april 1898.

På lagutskottets vägnar:

K. S. HUSBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.