Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om förbättrade löneförmåner åt vissa lärare och lärarinnor vid folkskolor och småskolor I en inom Andra Kammaren väckt motion

1898-04-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SLU 1898:3, Utlåtande, i anledning af väckt motion om förbättrade löneförmåner åt vissa lärare och lärarinnor vid folkskolor och småskolor I en inom Andra Kammaren väckt motion

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansätta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 3.

17

N:o 3.

Ank. till Riksd. kansli den 28 april 1898, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om förbättrade löneförmåner

åt vissa lärare och lärarinnor vid folkskolor

och småskolor
I

en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 60), som blifvit

till förberedande behandling af sammansatta stats- och lagutskottet

öfverlemnad, har herr A. Thylander föreslagit, att Riksdagen för sin

del ville besluta, att lärare och lärarinnor vid småskolor, äfvensom

biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor, hvilka före 1885 antingen

genomgått en kurs vid något privat seminarium med 7 å 8

månaders kurs, eller ock på annat sätt före samma tid ådagalagt, att

de egde kunskaper och färdigheter, som gjorde dem skickliga att innehafva

ofvannämnda tjenster, skulle erhålla samma lagstadgade löneförmåner,

som examinerade lärare och lärarinnor, då för dem kunde företes

intyg från statens folkskoleinspektör och församlingens skolråd om, att

de en längre tid till dessa myndigheters fulla belåtenhet fullgjort sina

åligganden.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för detta yrkande,

tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

De för lärare och lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor

samt för biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor nu gällande

bestämmelser om kompetensvilkor för erhållande af lagstadgad aflöning

hafva beslutits af 1897 års Riksdag och återfinnas i kongl. kungörelsen

den 28 maj samma år, der det säges:

»Lärare eller lärarinna, som, efter att hafva i stadgad ordning

vid vederbörligt seminarium eller, enligt § 6 i kongl. kungörelsen angående

lönetillskott af allmänna medel för lärare och lärarinnor vid

Bih. till Riksd. Brok 1898. 4 Sami. 2 Afd. 2 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 3.

folkskolor och småskolor den 5 juni 1885, inför folkskoleinspektör

undergått pröfning för anställning vid småskola, vid mindre folkskola

eller vid folkskola i egenskap af biträdande lärare eller lärarinna, blifvit

behörigen antagen till lärare eller lärarinna vid någon af förenämnda

skolor, skall i lön för åtta månaders undervisning åtnjuta minst trehundra

kronor. Har läraren eller lärarinnan efter sålunda undergången

pröfning oförvitligt tjenstgjort vid någon eller några af här omförmälda

skolor under sammanlagdt tio tjenstår, infallande före eller efter dessa

bestämmelsers trädande i tillämpning, skall han eller hon för åtta månaders

undervisning i lön erhålla minst trehundrafemtio kronor, räknadt

från och med början af kalenderåret närmast efter det, hvarunder det

tionde tjenståret utgått.»

Det i nämnda kungörelse åberopade stadgande om pröfning inför

folkskoleinspektör har följande lydelse:

»Med de lärare och lärarinnor, som före den 11 januari 1878 blifva

vid småskola anstälda, må nämnda pröfning kunna verkställas jemväl

af vederbörande folkskoleinspektör, i sammanhang med offentligen

kungjord inspektion och i skolrådets närvaro; egande folkskoleinspektören

att meddela intyg, huruvida sådan lärare eller lärarinna besitter

de i § 5 a) föreskrifna insigter och färdigheter.»

Bestämmelse om viss kunskapspröfning tillkom såsom vilkor i sammanhang

med beviljande af ökadt statsbidrag till lärarnes aflöning, i

fråga om småskolelärare genom kongl. kungörelsen den 11 januari 1878

och beträffande öfriga ifrågavarande lärare genom kongl. kungörelsen

den 21 mars 1881.

Då under en följd af år sträfvandena vid organisationen af folkskoleväsendet

gått ut på att jemväl vid småskolan och den mindre

folkskolan erhålla endast examinerade lärare, synes det utskottet icke

vara välbetänkt, att utjemna skilnaden i aflöning emellan examinerad

och oexaminerad lärare och såmedelst motverka dessa sträfvanden. Detta

blefve visserligen icke i allo följden af bifall till den föreliggande motionen,

men utskottet föreställer sig, att om eftergift med afseende å

kompetensfordringarna gjordes för vissa af lärarne, ett sådant medgifvande

kunde komma att vid en följande riksdag upprepas till förmån

för öfriga. Samtliga oexaminerade lärare, hvilka tillträdt sina

platser efter det ofvannämnda kungörelser af åren 1878 och 1881 blifvit

gällande böra dessutom redan vid tillträdet hafva varit fullt medvetna

derom, att de saknade utsigter till erhållande af den högre aflöning,

hvars beviljande åt examinerade lärare berättigade skoldistrikt att erhålla

höjdt lönetillskott af statsmedel. Härtill kommer, att 1897 års

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 3. 19

Riksdag, som jemväl till pröfning förehaft denna fråga, godkänt i detta

afseende nu gällande bestämmelser.

Mot motionärens förslag kan i sammanhang härmed erinras, att

den förmån, han velat få tillerkänd vissa lärare, väl icke borde, på

sätt hans förslag innebär, bestämmas efter den tidpunkt, då samma

lärare genom undergången seminariekurs eller annorledes styrkt sin

skicklighet, utan i stället, om den bör beviljas, göras beroende af den

tid, då läraren erhöll sin anställning i skolans tjenst. I sådant hänseende

skulle kunna ifrågasättas, om ej de nu uppstäda kompetensvilkoren

för erhållande af högre aflöning böra undanrödjas för de lärare

och lärarinnor, som blifvit anstälda vid småskola före den 11 januari

1878, för hvilka en lättnad att vinna sådan kompetens redan är

beredd, i det att den af dem fordrade pröfning må kunna verkställas

af vederbörande folkskoleinspektör. Samma skäl, som antagligen föranledt

stadgandet om denna lättnad, eller dels hänsyn dertill att fordringar

å examen ej funnits uppstäda, då nämnda lärarinnor tillträdde

sina befattningar, dels ock möjligheten af att lemna ett sådant medgifvande,

då småskoleläraretjenster icke af sina innehafvare kräfva samma

skicklighet och kunskapsmått, som fordras af lärare vid folkskola, synas

nemligen utskottet tala för att bemälda småskolelärare och lärarinnor,

som före den 11 januari 1878 tillträdt sina befattningar, utan särskild

pröfning berättigas till erhållande af samma aflöningsförmåner, som

tillkomma examinerade småskolelärare och lärarinnor. Utskottet finner

sig emellertid för närvarande icke böra förorda någon förändrad bestämmelse

i detta syfte utan hemställer alltså,

att herr Thylanders förevarande motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 april 1898.

På det sammansatta utskottets vägnar:

K. S. HUSBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.