Utlåtande, i anledning af väckt motion om förbättrade löneförmåner åt vissa lärare och lärarinnor vid folkskolor och småskolor I en inom Andra Kammaren väckt motion
1898-04-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SLU 1898:3, Utlåtande, i anledning af väckt motion om förbättrade löneförmåner åt vissa lärare och lärarinnor vid folkskolor och småskolor I en inom Andra Kammaren väckt motion
Dokumentets text
Sammansätta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 3.
17
N:o 3.
Ank. till Riksd. kansli den 28 april 1898, kl. 5 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om förbättrade löneförmåner
åt vissa lärare och lärarinnor vid folkskolor
och småskolor
I
en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 60), som blifvit
till förberedande behandling af sammansatta stats- och lagutskottet
öfverlemnad, har herr A. Thylander föreslagit, att Riksdagen för sin
del ville besluta, att lärare och lärarinnor vid småskolor, äfvensom
biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor, hvilka före 1885 antingen
genomgått en kurs vid något privat seminarium med 7 å 8
månaders kurs, eller ock på annat sätt före samma tid ådagalagt, att
de egde kunskaper och färdigheter, som gjorde dem skickliga att innehafva
ofvannämnda tjenster, skulle erhålla samma lagstadgade löneförmåner,
som examinerade lärare och lärarinnor, då för dem kunde företes
intyg från statens folkskoleinspektör och församlingens skolråd om, att
de en längre tid till dessa myndigheters fulla belåtenhet fullgjort sina
åligganden.
Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för detta yrkande,
tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.
De för lärare och lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor
samt för biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor nu gällande
bestämmelser om kompetensvilkor för erhållande af lagstadgad aflöning
hafva beslutits af 1897 års Riksdag och återfinnas i kongl. kungörelsen
den 28 maj samma år, der det säges:
»Lärare eller lärarinna, som, efter att hafva i stadgad ordning
vid vederbörligt seminarium eller, enligt § 6 i kongl. kungörelsen angående
lönetillskott af allmänna medel för lärare och lärarinnor vid
Bih. till Riksd. Brok 1898. 4 Sami. 2 Afd. 2 Haft. 3
18
Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 3.
folkskolor och småskolor den 5 juni 1885, inför folkskoleinspektör
undergått pröfning för anställning vid småskola, vid mindre folkskola
eller vid folkskola i egenskap af biträdande lärare eller lärarinna, blifvit
behörigen antagen till lärare eller lärarinna vid någon af förenämnda
skolor, skall i lön för åtta månaders undervisning åtnjuta minst trehundra
kronor. Har läraren eller lärarinnan efter sålunda undergången
pröfning oförvitligt tjenstgjort vid någon eller några af här omförmälda
skolor under sammanlagdt tio tjenstår, infallande före eller efter dessa
bestämmelsers trädande i tillämpning, skall han eller hon för åtta månaders
undervisning i lön erhålla minst trehundrafemtio kronor, räknadt
från och med början af kalenderåret närmast efter det, hvarunder det
tionde tjenståret utgått.»
Det i nämnda kungörelse åberopade stadgande om pröfning inför
folkskoleinspektör har följande lydelse:
»Med de lärare och lärarinnor, som före den 11 januari 1878 blifva
vid småskola anstälda, må nämnda pröfning kunna verkställas jemväl
af vederbörande folkskoleinspektör, i sammanhang med offentligen
kungjord inspektion och i skolrådets närvaro; egande folkskoleinspektören
att meddela intyg, huruvida sådan lärare eller lärarinna besitter
de i § 5 a) föreskrifna insigter och färdigheter.»
Bestämmelse om viss kunskapspröfning tillkom såsom vilkor i sammanhang
med beviljande af ökadt statsbidrag till lärarnes aflöning, i
fråga om småskolelärare genom kongl. kungörelsen den 11 januari 1878
och beträffande öfriga ifrågavarande lärare genom kongl. kungörelsen
den 21 mars 1881.
Då under en följd af år sträfvandena vid organisationen af folkskoleväsendet
gått ut på att jemväl vid småskolan och den mindre
folkskolan erhålla endast examinerade lärare, synes det utskottet icke
vara välbetänkt, att utjemna skilnaden i aflöning emellan examinerad
och oexaminerad lärare och såmedelst motverka dessa sträfvanden. Detta
blefve visserligen icke i allo följden af bifall till den föreliggande motionen,
men utskottet föreställer sig, att om eftergift med afseende å
kompetensfordringarna gjordes för vissa af lärarne, ett sådant medgifvande
kunde komma att vid en följande riksdag upprepas till förmån
för öfriga. Samtliga oexaminerade lärare, hvilka tillträdt sina
platser efter det ofvannämnda kungörelser af åren 1878 och 1881 blifvit
gällande böra dessutom redan vid tillträdet hafva varit fullt medvetna
derom, att de saknade utsigter till erhållande af den högre aflöning,
hvars beviljande åt examinerade lärare berättigade skoldistrikt att erhålla
höjdt lönetillskott af statsmedel. Härtill kommer, att 1897 års
Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 3. 19
Riksdag, som jemväl till pröfning förehaft denna fråga, godkänt i detta
afseende nu gällande bestämmelser.
Mot motionärens förslag kan i sammanhang härmed erinras, att
den förmån, han velat få tillerkänd vissa lärare, väl icke borde, på
sätt hans förslag innebär, bestämmas efter den tidpunkt, då samma
lärare genom undergången seminariekurs eller annorledes styrkt sin
skicklighet, utan i stället, om den bör beviljas, göras beroende af den
tid, då läraren erhöll sin anställning i skolans tjenst. I sådant hänseende
skulle kunna ifrågasättas, om ej de nu uppstäda kompetensvilkoren
för erhållande af högre aflöning böra undanrödjas för de lärare
och lärarinnor, som blifvit anstälda vid småskola före den 11 januari
1878, för hvilka en lättnad att vinna sådan kompetens redan är
beredd, i det att den af dem fordrade pröfning må kunna verkställas
af vederbörande folkskoleinspektör. Samma skäl, som antagligen föranledt
stadgandet om denna lättnad, eller dels hänsyn dertill att fordringar
å examen ej funnits uppstäda, då nämnda lärarinnor tillträdde
sina befattningar, dels ock möjligheten af att lemna ett sådant medgifvande,
då småskoleläraretjenster icke af sina innehafvare kräfva samma
skicklighet och kunskapsmått, som fordras af lärare vid folkskola, synas
nemligen utskottet tala för att bemälda småskolelärare och lärarinnor,
som före den 11 januari 1878 tillträdt sina befattningar, utan särskild
pröfning berättigas till erhållande af samma aflöningsförmåner, som
tillkomma examinerade småskolelärare och lärarinnor. Utskottet finner
sig emellertid för närvarande icke böra förorda någon förändrad bestämmelse
i detta syfte utan hemställer alltså,
att herr Thylanders förevarande motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 28 april 1898.
På det sammansatta utskottets vägnar:
K. S. HUSBERG.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.