Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till åtskilliga stadiganden, som böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

1898-05-09 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1898:101, Memorial med förslag till åtskilliga stadiganden, som böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o ioi.

1

N:ö 101.

Ank. till Riksd. kansli den 9 maj 1898, kl. 11 f. m.

Memorial med förslag till åtskilliga stadiganden, som böra införas i

det nya reglementet för riksgäldskontor et.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden i det

nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka angå: på riksgäldskontoret anvisade

kreditiv, riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarna

samt fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

De föreslagna §§ 15, 16 och 17 grunda sig på Riksdagens bifall till statsutskottets

memorial n:o 65, och tillägget till § 75 på bifall till utskottets memorial

n:o 82.

I 39 § af nu gällande reglemente förekommer, bland annat, bestämmelse

om insättning af riksgäldskontorets medel mot ränta i riksbanken efter öfverenskommelse

med fullmäktige i nämnda bank. Då emellertid jemlikt den för riksbanken

den 12 maj 1897 utfärdade lag, som med nästkommande år träder i kraft,

ränta icke vidare får af banken godtgöras å sådan räkning, hvarå riksgäldskontorets

medel derstädes insättas, har utskottet i nämnda reglement.sparagraf

vidtagit ändring, hvarigenom bestämmelsen om räntegodtgörelse för i riksbanken

insatta medel uteslutits.

Det i nuvarande 79 § förekommande, ursprungligen vid 1885 års riksdag

införda vilkorliga stadgandet om åtgärder i och för upphörande af de enskilda

bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor lärer, sedan motsvarande

bestämmelse blifvit enligt Riksdagens beslut utesluten ur det från nästkommande

Bih. till Riksd. Prot. 1898. 4 Sand. 1 Afd. 53 Höft. (N:o 101). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 101.

års början gällande reglemente för riksbanken, ej heller i riksgäldskontorets reglemente

böra vidare bibehållas; och har denna paragraf derför icke i utskottets

förslag upptagits.

Med afseende å 66 § angående det fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret

meddelade uppdrag i fråga om uppförande af riksdags- och riksbankshus

föreslår utskottet en förändrad lydelse i öfverensstämmelse med motsvarande, af

kamrarne godkända stadgande i ofvan omförmälda nya reglemente för riksbanken.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af lika innehåll med motsvarande

bestämmelser i 1897 års reglemente.

Med förbehåll, såsom vanligt, att få vid den slutliga uppställningen ändra

paragrafernas nummerordning, om sådant skulle erfordras, hemställer utskottet,

att det nu öfverlemnade förslaget till stadganden må af

Riksdagen godkännas.

Stockholm den 9 maj 1898.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

4

) f * t

h

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 101.

3

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 15.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit

och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af sju millioner

fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han

Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna

summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige

utbetalas, än sedan riksdagskallelsenL lifvit i allmänna tidningarne kungjord.

§ 16.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å

Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan

innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets

försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets

tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen

faststält till sju millioner fem hundra tusen kronor.

§ 17.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående

paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill

disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver

erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,

stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;

egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter

och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna

för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas

senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 18.

Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande

af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,

att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,

i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst ett hundra

femtio tusen kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 101.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och Övriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 30.

De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna medel må icke, under

någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas

till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot

strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets

fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 31.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid/örsäljning

af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen

för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof

eller för allmänna magasin sin rättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit

af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 32.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergvei-kstiondens upphörande, beslutat,

bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga

verk, som nu äro förpligtade till'', bergverkstiondes utgörande, från och med år

1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande

vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till

kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla

värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret

erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång

derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande

skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret

inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344

kronor 60 öre; och

c) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes

före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för dep af

detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 101.

5

samt med rätt i (ifrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen

från tionden från och med det år, under hvilkot de uppfylt de ofvan nämnda

vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;

så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda

vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 33.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken,

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger

Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller

på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af

Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 34.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

åren 1897 och 1898 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från

Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader

samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar å statsskulden efter afdrag

af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den

liqvid, som enligt § 44 skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med

statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp,

hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit

eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande

af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått.

§ 35.

Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter inflöte

för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter

och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Statskontoret

levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen

fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling

tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark,

hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde

beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål

af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.

Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra

mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att de genom denna försäljning

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 101

inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd

tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde

inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående

köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den

29 Maj 1874, har 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning,

jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande

medel må för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1

Januari 1889, af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret

att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.

Riksdagen år 1891 bar medgifvit, dels att ytterligare vissa andra mindre

kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om försäljningsmedlens

användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering

till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående stycke

omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarne för de kronoegendomar,

rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888 fattades

under tiden till och med utgången af år 1894, än äfven köpeskillingarne för de

egendomar, om hvilkas försäljning på grund af 1891 års Riksdags medgifvande

beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål

af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande det i följd häraf Riksgäldskontoret att,

uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

Riksdagen har härefter år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser

rörande ifrågavarande köpeskillingar må vara gällande med afseende å de kronoegendomar,

rörande hvilkas försäljning beslut fattades under tiden till och med

1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till och med utgången

af år 1900; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret att, såsom förut uppå

Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 36.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de

för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess

desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de

icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;

hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel, enligt Kongl.

Maj:ts föreskrift, Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 37.

(Kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut om Riksgäldskontor.-ts

upplåning).

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 101.

7

§ 38.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret

företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer

och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,

öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till

fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 39.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar äfvensom

de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta

tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk

åliggande utbetalningar, insättas i Riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till

hända och göras räntebärande genom deras utlåning på sätt, som Fullmäktige

i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl

att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,

som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta

företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans

förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån

skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningställningen

som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 40

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk

att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra

tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet

derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 41.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, eg a Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel

genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af

krediter på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte

att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret, i mån

af behof upplåna medel mot vare sig Kontorets skuldförbindelser eller obliga
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 101.

tioner i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller

efter föregången, af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige

öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter

och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna

för dessa obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer

lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 62.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kamrerarens och Kassörens

anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera

de under Kamrerarens och Kassörens vård befintliga låne- och säkerhetsmed

flere handlingar.

§ 63.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för

Riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning

årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under

deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke

allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier

finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler

och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes,

jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara

eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda,

med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning

blifvit föryttrade.

§ 64.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter

inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande

ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong). Maj:t

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 101.

9

sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler iuom kronans

hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,

som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna

åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt

gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva

de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och

inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik

upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen

och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick

samt, om så erfordras, reparerade.

§ 65.

Sedan Riksdagen ej mindre år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus

samt af de vid statsregleringarne för åren 1885, 1886, 1887 och 1888

tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,584,500 kronor och åt

Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontoret

öfverlemnade medel, än ock år 1888, i sammanhang med beslutet

om uppförande å vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne byggnader för inrymmande

af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen

samt af Riksbanken, föreskrift, att för detta ändamål skulle bildas en byggnadsfond

för riksdags- och riksbankshus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande

af nytt riksdagshus bildade fonden, dels de till nytt hus för Riksbanken afsätta

l, 500,000 kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen

af gamla sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under sju års tid

årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, åligger

det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att jemte Fullmäktige i Riksbanken förränta

de denna fond tillhörande medel, i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut

från fonden uttagas.

i ''■ i O v 1 vV • V VI-''lull '' : I C.11U il tf: fj . : t;. • ;l

§ 66.

'' J W< * . > '' • '' '' *'' '' •• it 1-

Gemensamt med Fullmäktige i'' Riksbanken ega Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att förvalta den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden

för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder, som erfordras

för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen

m. m. och Riksbanken, allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter,

som i särskilda skrivelser af den 11 och 12 maj 1888 blifvit af Riksdagen

meddelade.

Bih. till Riksd. Prof. 1898. 4 Sand. 1 Afd. 53 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Metnorial N:o 101.

§ 67.

Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola

Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning

under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva

och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan

Fullmäktiges berättelse till nuvarande- Riksdag afgafs.

§ 68.

Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens Revisorers första sammanträder

som skall ega rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober eller, om helgdag

då inträffar, dagen derefter, utfärda kallelse genom kungörelse i tidningar.

Derest Revisor, sedan lagtima Riksdag är afslutad och innan Revisorerne

sammanträda hos Fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola Fullmäktige

ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten. På

enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.

§ 69.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige föranstalta om tryckning och utdelning

med allmänna tidningarne af Revisorernes öfver revisionen af statsverket

och Riksgäldskontoret afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill

hörande förklaringar, hviika handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till

näst sammanträdande Riksdag och Revisorer öfverlemnas.

§ 70.

Före nästkommande Riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll

med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med

behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta

kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) ; upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af. de skrifmaterialier

och öfriga, effekter, som för Riksdagens; behof kunde, erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventmiepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna

tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere

arbeten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 101.

II

För Öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,

som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga

reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under

riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga

reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut

upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna

effekter.

§ 71.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömshobns nya kanalbolag den 27 april

1894 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper

skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige

i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en

person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i

enlighet med de af Kongl. Maj:t för Balslands kanalaktiebolag den 7 april 186»

och för Kinda kanals aktiebolag den 4 september 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,

årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning

och räkenskaper.

§ 72.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan

afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,

deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna

om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra

Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru

vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet

för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

-X 1 '''' t i ‘ItrWJlUijl !.:i V.V.i

§ 73.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall

vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af

Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens förvaltning

och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige

utse ett ombud så väl till den allmänna ordinarie sammankomst, son»

mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision,

som till allmän extra ordinarie sammankomst.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsidskottds Memorial N:o 101.

§ 74.

Fullmäktige i Riksgäldskontor skola bland sig utse en ledamot i postsparbankens

styrelse.

§ 75.

Sedan Riksdagen år 1892 dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontor

att låta i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det för ståndsriksdagarne

fullbordade registret genom lämplig person enligt af Fullmäktige faststäldt formulär

och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela,

utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt fullständigt

register till Kamrarnes protokoll med bihang för tiden från och med år 1867

samt till och med året näst före det, under hvilket registret varder i manuskript

fullbordadt, dels bemyndigat Fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader

tills vidare för ändamålet använda tillsammans 5,000 kronor, har Riksdagen

år 1894 bemyndigat Fullmäktige att, för fullbordande i manuskript af

ifrågavarande register, af nämnda förslagsanslag i mån af behof använda, förutom

återstoden af nyssberörda 5,000 kronor, ett belopp af 20,000 kronor.

Härjemte har 1898 års Riksdag bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att, för tryckning i en upplaga af 1,500 exemplar af register till Kamrarnes protokoll

med bihang för åren 1867—1896 samt för registerverkets bindning m. m„

af förslagsanslaget till riksdagskostnader under åren 1898—1900 i mån af behof

använda ett belopp af 50,000 kronor, dels ock föreskrifvit, att det fullbordade

registerverket skall utan afgift tillkandahållas de embetsmyndigheter, bibliotek

m. fl. institutioner, hvilka ega att kostnadsfritt erhålla riksdagstrycket, äfvensom

efter Fullmäktiges bestämmande personer, som med registrets upprättande haft

befattning, samt att försäljningspriset för öfriga exemplar skall utgöra 7 kronor

50 öre för ledamot af Riksdagen och 15 kronor för andra köpare.

§ 76.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret;

och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den

närmaste tillsynen öfver biblioteket.

Öl : § 77,''..,''

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den

ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller

andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för

Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 101.

13

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i

den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men

Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd

till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger

sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig

man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan

riksdagarne afsäger sig förtroendet eller i justitieombudsmansembetet insattes

eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets

vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att

å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet

till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna

före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af Fullmäktige i hvardera

verket vara tillstädes.

§ 78.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet

eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland

Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

Bih. till Riksd. Prof. 1898. 4 Sami. 1 Afd. 53 Höft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.