Memorial, angående statsreglering en för år 1899. ...
1898-05-11 · 29 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 3,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 25 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1898:105, Memorial, angående statsreglering en för år 1899. ...
Dokumentets text
Statsutskottets Memorial N:o 105.
1
I
. .i. No 105.
'' v4 i t ''l, -r. • , •'' r. /i* • ... .» . v... .... , • r. .»,, r. - ; ;
• »ijl .tQtXiWi * ii'' >•'' .! - • • i j J .‘v ■ /•'''' .»J H'' J •
Ank. till Riksd. kansli deta 11 maj 1898, kl. 12 midd.
:h * j j b l''\ j.'' if> (vyij.1 ?.•r. '' v •; *■
i‘> ;hil\>T ,u.; ?;''./• J5;. r: ''V'';:.''.; '' ? 70 )*± v
Memorial, angående statsreglering en för år 1899.
... (R. A.)
Sedan icke allenast beloppen af de utaf Riksdagen beviljade anslag
blifvit af Riksdagen bestämda, utan ock de summor blifvit faststälda,
hvartill såväl statsverkets ordinarie inkomster som tull- och postmedlen, bevillningsafgifterna
för särskilda förmåner och rättigheter, stämpelmedlen,
bränvinstillverkningsskatten och hvitbetssockertillverkningsafgiften för
år 1899 skola beräknas, äfvensom beslut fattats, huru stor del af riksbankens
vinst för år 1897 skall öfverlemnas till statsverket, får utskottet,
jemlikt 39 § riksdagsordningen, för Riksdagen framlägga resultatet
af statsregleringeu jemte den utskottet åliggande utredning af riksgäldskontorets
behof.
Härvid har utskottet dock först att afgifva yttrande öfver vissa
väckta, ännu oafgjorda förslag samt angående sättet för anvisande af
vissa anslagsbelopp med mera, på sätt här nedan synes. I
I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Kongl.
Maj:t föreslagit, att såsom tillgång vid förevarande statsreglering må
beräknas och användas öfverskott å statsregleringarna för föregående av
12,615,000 kronor.
Beträffande resultatet af 1896 års statsreglering hade statskontoret
i underdånig skrifvelse den 17 juli nästlidet år anmält, att å statsverkets
Bih. till Riksd. Prot. 1898. 4 Samt. 1 Afd. 57 Höft. (N:o 105). 1
J di • '' ■ !
opaginerad Kontrollera mot PDF
21 StitsutåomVMfaertaTWfr^lOS.
inkomster samt ordinarie och extra förslagsanslag uppstått ett nettoöfverskott
af .................................................................. kronor 11,828,759: 4 7,
hvartill borde läggas:
af myntverkets behållning för år 1896 enligt
kongl. brefvet den 5 maj 1882 ........................ „ 209,159: 34
besparing å nionde hufvudtitelns anslag
»bidrag till folkskolelärares pensionering»............ „ 500: —
odisponerade behållningar å en del extra
statsanslag enligt särskilda Kongl. Maj:ts föreskrifter
............................................................... „ 67,591: 8 9
så att öiverskottet på det hela upp^iÄgié till...... kronor 12,106,010: 7 0.
Vidare hade statskontoret i samma skrifvelse, beträffande förhållandet
med1 derinuti ''rikshufvudbokfen''1 under benämning af »fonden för
reserverade medel» upplagda särskilda räkningen öfver öfverskott och
brister i statsregleringarne, anfört, att behållningen å denna fond enligt
1895 års riksbokéliit Utgjorde krönor ''23,199,457: 61,’''
hvartill komme
dels ofvannämnda öfver
.
skott ............... kronor 12,106,010: 7 0
och dels från
riksgåldskon-1
toret till statskontoret
levererad
andel af
nettobehållningen
af Skåne—Hållande,
Mellersta1 Hallands,
Göteborg—Hal-*’
lands, Landskrona—Engelholms
och
Malmö—-Billesholms
jemvägars
trafikinkomster
för
år''1896............ „ 509,003:19 12,615,013:89 35,814,471:50
att om derifrån afräknades hvad i 1896 års riksstat
blifvit anvisadt att från fonden utgå.......... kronor 674,000: —
uppkomme det belopp af ......................................... kronor 35,140,471: 50,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utffltsntskottets Memorial N;o-,3
hvartill, enligt 18£>6 års r^Jiufvpd^ok, bebållpmgen å,,nyssnämnda
särskilda ränning .vid samma , års slut, nppginge, samt att (af denna behållning,
hvaraf vore disponerade enligt 1897 års riksstat ,8,296,Q00
kronor och enligt 1898 års riksstat 14,229,000 kronor, alltså återptqde
att disponera en summa af 12,615,471 kronor 50 öre.
Angående statsregleringen för år 1897 har departementschefen
meddelat, att. enligt en approximativ beräkning .öfversjrottet å densamipa
skulle blifva omkring 18,479,000 kronor, hvilket öfverskott departementschefen
ansett,,icke höra, dagas i anspråk fpr den pu föreliggande statsregleririgen,
utan böra reserveras för den budget, som, ekall uppgöras
för år 1900.
i Utskottet hemställer,
l:o
,.ptt såsom . tillgång vid statsregleringen för år
1899 må beräknas och användas öfverskott å.pjptsregleringarpa
för föregående år 12,615,000 kronpr.
I statsyprkpproppsitionen har Kongl. ,.j^aj:t fqreslggit^Riksdagpn
medgifva, att till arbetareförsäkringsfonden måtte i riksstaten för år 1899
eafsåttas. ett belopp,,af 2,000,000 kronor.
Uti särskilda inom Andra Kulparen väckta mp^ipper har, i, fråga
om afsättande af medel till nämnda fond föreslagits:
af herr P. O. Lundell m. fl. i motionen n:o 36:
att Riksdagen måtte förhöja det af Kongl. Maj :t för arbetarepensioneringen
å 1899 års riksstat begärda anslag fr^n 2,000,0,00 till
3,000,000 kronor;
af herr M. Dahn i motionen n:o 59 och af herr T. Zetter strand
m. fl. i. motiqpen.mo 86: .
att Riksdagen måtte till arbplareförsäkringsfonden för år 1899 anslå
ett belopp , af 4,000,000, krpnor;
af herr H. Pgntzarliielm i, motionen n:o 137:
att Riksdagen måtte, .besluta, att för år 1899 skall till arbetareförsäkringsfonden
afsättas ett . belopp,,af 2,600,000 kronor utöfver den
af Kongl. Maj:t,,föreslagna, samman;
af herr A. Hedin m. fl. i, motionen. n;o 81:
ptt Riksdagen matte besluta, att år 1899 till arbetareförsäkringsfonden
skall,, utöfver den,af Kongl. Maj:t föreslagna gumman,f(afsättas
;pU .belppp af 8,400,000; kronor;
4
Statsutskottets Memorial N:o 105.
af herr D. Bergström m. fl. i motionen n:o 152:
att Riksdagen måtte bevilja 20,000,000 kronor, att under åren
1899—1902 afsättas till arbetareförsäkringsfonden, samt deraf i riksstaten
för år 1899 afsätta ett belopp af 5,000,000 kronor;
samt af herr C. Lindhagen i motionen n:o 120:
att Riksdagen ville besluta, att ett belopp, motsvarande hvad som
inflyter i stämpelafgift å bouppteckningen efter Afred Nobel, eller åtminstone
hvad deraf proportionsvis belöper på dennes i utlandet efterlemnade
egendom, skall i sinom tid vederbörligen afsättas till arbetareförsäkringsfonden
.
Efter derom af Kongl. Maj:t gjord framställning beslöt 1895 års
Riksdag att för försäkring för beredande af pension vid varaktig oförmåga
till arbete i riksstaten för år 1896 afsätta ett belopp af 1,400,000
kronor, och enligt bref af den 15 november 1895 har Kongl. Maj:t förordnat,
att dessa medel skola tills vidare af statskontoret förvaltas och
fruktbargöras samt särskildt bokföras under benämning arbetareförsäkringsfonden.
Enahanda belopp 1,400,000 kronor har sedermera för
hvardera af åren 1897 och 1898 blifvit i enlighet med Kongl. Maj:ts
förslag afsätta till nämnda fond. Det belopp af 2,000,000 kronor, som
enligt Kongl. Maj:ts nu föreliggande proposition skulle för år 1899 afsättas
till fonden, har, på sätt framgår af det i propositionen åberopade
statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 14 sistlidne januari, föreslagits
med fästadt afseende’ vid det då förebådade förslaget till lag
angående försäkring för beredande af pension eller lifränta. Antagandet
af nämnda förslag beräknades nemligen komma att under det första året
för staten medföra en kostnad af 1,927,000 kronor. Då emellertid detta
lagförslag icke vunnit Riksdagens bifall, anser sig utskottet ej hafva giltiga
skäl tillstyrka, att för nästkommande år högre belopp tillgodoföres
arbetareförsäkringsfonden än det, som för hvart af de föregående åren
blifvit till densamma afsatt, eller 1,400,000 kronor. Med afseende å de
skilda meningar, som inom Riksdagen gjort sig gällande rörande arbetareförsäkringsfrågans
lösning, kan utskottet ingalunda anse lämpligt,
att Riksdagen nu för ifrågavarande ändamål beviljar en högst betydande
summa för att, på sätt i den af herr Bergström m. fl. väckta motionen
föreslagits, under loppet af de följande åren afsättas till fonden.
Hvad angår herr Lindhagens ofvan omförmälda motion, synas
betänkligheter ur rent formel synpunkt möta mot antagande af det deruti
framstälda förslaget. Detta förslag innebär i sjelfva verket, att Riksdagen
skulle besluta, att af en på grund af allmän lag till statskassan
Statsutskottets Memorial N:o 105.
5
inflytande skatteinkomst,, som enligt gällande grunder för statsregleringen
bör i sin helhet vara att påräkna såsom tillgång för statsutgifternas
bestridande, en särskild post — hvars belopp för öfrigt ännu icke blifvit
fastslaget och enligt motionärens uppgift kan komma att vexla mellan
i runda tal 900,000 kronor och 1,800,000 kronor — skulle uttagas för
att användas till ett specielt ändamål. Ett sådant förfarande synes
utskottet vara i hög grad oegentligt, och anser sig utskottet alltså icke
böra tillstyrka bifall till berörda motion.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,
); 2:o
a) att Kongl. Maj:ts förevarande framställning
må på det sätt bifallas, att Riksdagen besluter, att i
riksstaten för år 1899 skall till arbetareförsäkringsfonden
afsättas ett belopp af 1,400,000 kronor;
b) att ofvan omförmälda, af herrar P. O. Lundell
m. fl., M. Dahn, T. Zetterstrand m. fl., H. Pantzarhielm,
A, Hedin m. fl. och D. Bergström m. fl. väckta motioner
må anses besvarade genom utskottets under mom. a)
gjorda hemställan; samt
c) att herr C. Lindhagens ifrågavarande motion
icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit, att till underlättande
af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors
bildande måtte i riksstaten för år 1899 afsättas 250,000 kronor.
Till protokollet öfver finansärenden den 14 sistlidne januari har
statsrådet och chefen för finansdepartementet i denna fråga anfört följande:
»I riksstaterna för hvart och ett af åren 1891, 1892, 1893, 1894
och 1895 har Riksdagen på Eders Kongl. Maj:ts framställning uppfört
ett belopp af 100,000 kronor till underlättande af åtgärder för arbetares
olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande. Af dessa afsätta medel
återstodo vid 1896 års utgång 335,579 kronor 34 öre. Då, enligt hvad
chefen för civildepartementet meddelat mig, till följd af den med innevarande
års början i kraft trädande ökning i det från staten utgående
förvaltningsbidrag till registrerade sjukkassor, möjligt är, att större delen
af nämnda återstod kan hafva åtgått vid slutet af innevarande år, får
jag efter samråd med chefen för nämnda departement och med hänsyn
till det ökade årliga behofvet af medel för ifrågavarande ändamål, tillstyrka,
att för ändamålet må för år 1899 afsättas 250,000 kronor.»
6
^Stat$td?J(Qtt$ts Mentor ial.\lf;o 105.
, Utekottet hemställer,
3:o
att Riksdagen må i riksstaten förgår, 1899 uppföra
ett belopp, af 250,000 kronor, att till underlättande
,af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors
bildande afsättas.
I en inom andra kammaren väckt, till utskottet remitterad motion
(n:o 158) har herr E. Åkerlund, med hvilken herrar A. Göransson och
G. Sandquist instämt, föreslagit, att Riksdagen måtte besluta att af nu
förefintliga öfverskott i. statskassan afsätta 1,000,000 kronor för bildande
af en fond till beredande af lättnader för mindre bemedlade att förskaffa
sig egna hem och egna jordbruk, samt att Riksdagen ville anhålla, att
Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och förelägga Riksdagen förslag till
en sådan fonds användande för dermed åsyftadt ändamål.
I skrifvelse den 14 maj 1891 anhöll Riksdagen, att Kongl. Maj:t
täcktes låta utreda, huruvida icke genom statsmagternas försorg tillfälle
kunde beredas för obemedlade och mindre bemedlade att på lämpliga
vilkor bilda egna jordbruk, hufvudsakligen å inom landet ännu befintliga
stora odlingsbara utmarker. Sedan med anledning deraf Kongl. Maj:t
den 25 september ..samma år uppdragit åt en komité att åvägabringa
utredning i berörda hänseende, dervid komitén skulle hafva att taga i
öfvervägande ej () mindre i hvilken, mån och under hyilka vilkor upplåtelse
af jord från kronans egendomar kunde för befordrande af det
af Riksdagen angifna syftemål ega rum än äfven huruvida berörda
syftemål kunde genom ändring i gällande lagstiftning eller på annat
sätt befrämjas, samt denna komité till en början afgifvit förslag till
lag angående hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring samt
sedermera med skrifvelse den 23 november 1892 öfverlemnat ett
betänkande, innefattande förslag dels till styckning och försäljning af
vissa ; jordbruksdomäner, dels till torrläggning på statens bekostnad af
vissa till odling tj enliga sankmarker för att vinna tillfälle till upplåtelse
derå af mindre jordbrukslägenheter och dels till upplåtelse af odlingslägenheter
å lämpliga trakter inom Vesterbottens och Norrbottens län,
aflät Kongl. Maj: t propositioner dels till 1894 års Riksdag angående åtgärder
i syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade bereda tillfälle
att bilda egna jordbruk och dels .till 1896 års riksmöte med förslag till lag
St åt,?u tiltö t f.Vtb'' M&tfto r ia''l N:ol65. 7
om hertinfänsklyfriing, egöstyckning och jordafsöttdrirtg m.'' rti: Båda
desSä ''pröpositiöttör hafva af Riksdagen'' blifvit1 i htifvudsak bifallna
Sålunda hafva vigtiga åtgärder vidtagits i det syfte, sorti med
ifrågåVafändé mötiört'' ''afsrtk.'' Vid sådant förhållande och1 infiän''''ännu visat
sig, huruvida dessa åtgärder varit af beskaffenhet att så kraftigt,
som önskligt är, främja berörda syfte, finner utskottet sig icke kunna
förorda bifall till de nya åtgöranden i förevarande afseende, som motionefi’''
sytiés inhebatå'', helst ’ ut&köttet1 icke1 anser tillrådligt att, på sätt
mötiönätén hefiistälty ert'' förtd afSättés för befordrande'' af ett visst ändamål,
* • utan att'' någon söm''1 helst1 utredning1 förebrägfs på hvad sätt
denna fond skäll1 ''till1 förmån''1 förlett sådant ändamål användas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,
4:o
att herr Åkerlunds förevarande motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.''
Riksdagen har i anledning af Kongl. Maj:ts framställning och med
bifall'' till'' statsutskottets hemställan i dess utlåtande n:o 9 medgifvit,
att Vadstena och S:t Pers församlingar må, till fullbordande af Vadstena
klosterkyrkas restaurering, såsom räntefritt lån'',''’ att af riksgäldskontoret
utbetalas, bekomma ett belopp af 16,000 kronor, med skyldighet för
församlingarna att''senast från och med det elfte året efter lånets utbetaläiidé''
årligen återgälda minst en tiondedel af lånebeloppet.
Enär statsregleringen lemnar tillgång att utan upplåning betacka''
detta belopp, hemställer utskottet,
5:o
att beloppet 16,000 kronor af det till1 fullbordande
af Vadstena klosterkyrkas restaurering''beviljade
lån må i riksstaten för år 1899 uppföras, att af statskontoret
ersättas riksgäldskontoret.
Med bifall till utskottets hemställan i punkten 3:0 af dess utlåtande
n:o 20 har Riksdagen till anskaffande af ny rörlig materiel vid
statens redan trafikerade jernvägar för år 1899 beviljat 3,500,000 kronor;
och har utskotfét i nämnda utlåtande anmält, att utskottet framdeles
komme att afgifva förslag om sättet för anskaffande af detta belopp.
8
Statsutskottets Memorial N:o 105.
I berörda hänseende har Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen
föreslagit, att omförmälda belopp måtte anvisas att utgå å riksstaten
utom hufvudtitlarna.
Utskottet har häremot icke något att erinra och hemställer alltså,
■ ■ :vi ^ ''it: v:v rts;. G ,>■ / i'' <■''('''' , • : . y.
6:o »:«
i er r:i. u ,• ; , ; (J. V ,, ,v,p, > r i ..,-r
att anslaget för nästkommande år å 3,500,000
kronor till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens
redan trafikerade jemvägar må anvisas att utgå
å riksstaten för år 1899 utom hufvudtitlarne.
Med anledning af Kongl. Maj:ts framställningar (statsutskottets
utlåtande n:o 47) har Riksdagen för år 1899 beviljat följande anslag
till jernvägsanläggningar för statens räkning, nemligen:
till fortsättning af statsbanan mellan Boden och Ytter Morjärv
1,300,000 kronor,
till fortsättning af statsbanan mellan Krylbo och Örebro 3,800,000
kronor,
till påbörjande af en statsbana från Göteborg öfver Uddevalla till
Skee 750,000 kronor,
och till påbörjande af en statsbana från Gellivare förbi Luossavaara
och Kiirunavaara malmfält till riksgränsen i rigtning mot Ofoten 5,400,000
kronor, med rätt för Kongl. Maj:t att låta af sistnämnda belopp förskottsvis
under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 750,000
kronor.
Om sättet för anskaffande af dessa belopp åligger det stats- ,
utskottet att nu afgifva yttrande.
Kongl. Maj:t har föreslagit, att anslagen till fortsättning af statsbanorna
mellan Boden och Ytter Morjärv samt mellan Krylbo och Örebro,
tillsammans 5,100,000 kronor, måtte anvisas att utgå å riksstaten
utom hufvudtitlarne, och har utskottet ej något att deremot erinra.
Beträffande den bohuslänska banan samt jernvägen Gellivare—
riksgränsen har af Kongl. Maj:ts ifrågasatts, att de till dessa jernvägsanläggningar
för nästkommande år beviljade medel skulle utgå af riksgäldskontoret.
Då emellertid statsregleringen lemnar tillgång att utan
upplåning betäcka ej mindre hela det för bohuslänsbanan beviljade
beloppet 750,000 kronor, än äfven af anslaget för jernvägen Gellivare
-—riksgränsen det belopp å likaledes 750,000 kronor, som Kongl. Maj:t
Statsutskottets Memorial N:o 105.
9
berättigats att förskottsvis under innevarande år utanordna, har utskottet
ansett sig böra framställa förslag om uppförande af jemväl dessa
belopp, tillsammans 1,500,000 kronor, å riksstaten utom hufvudtitlarne.
Utskottet hemställer alltså,
7:o
att anslaget för år 1899 till fortsättning af statsbanan
mellan Boden och Ytter Morjärv 1,300,000
kronor må anvisas att utgå å nämnda års riksstat
utom hufvudtitlarne;
8:o
att jemväl anslaget för nästkommande år till
fortsättning af statsbanan mellan Krylbo och Örebro
3,800,000 kronor må uppföras å samma års riksstat
utom hufvudtitlarne;
• • i * : - 7
9:o
att å 1899 års riksstat utom hufvudtitlarne likaledes
må upptagas det för nämnda år beviljade anslaget
till påbörjande af en statsbana från Göteborg
öfver Uddevalla till Skee 750,000 kronor; samt
10:o
att af det för nästkommande år beviljade anslaget
till påbörjande af en statsbana från Gellivare till
riksgränsen ett belopp af 750,000 kronor må anvisas
till utgående å 1899 års riksstat utom hufvudtitlarne.
Deremot och då upplåning synes erforderlig för anskaffande af
dels återstående 4,650,000 kronor af sistnämnda anslag till påbörjande
af en statsbana från Gellivare till riksgränsen och dels de för år 1899
beviljade 1,500,000 kronor af 1896 års fond till låneunderstöd för enskilda
jernvägar, får utskottet hemställa,
Bih. till Riksd. Prot. 1898. 4 Sami. 1 Afd. 57 Höft.
2
10
Statsutskottets Memorial N:o 106.
■ ■■, • - < .* r\h ■ *«>> ti
ll:o
att återstående 4,650,000 kronor af anslaget till
påbörjande af en statsbana från Gellivare till riksgränsen
samt de af 1896 års Riksdag för år 1899
beviljade 1,500,000 kronor till låneunderstöd för enskilda
jernvägar må till utgående från riksgäldskontor
anvisas, att enligt Kongl. Maj-.ts disposition utbetalas,
och riksgäldskontoret bemyndigas att medelst
försäljning af svenska statsobligationer i mån af behof
bereda erforderlig tillgång till förenämnda belopps
utbetalning.
Med bifall till Kongl. Majrts derom aflåtna proposition och utskottets
hemställan i dess utlåtande n:o 66 har Riksdagen bemyndigat
riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen, för fortsatt utveckling
af statens telefonväs ende, ett lånebelopp af en million kronor, att,
i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kongl. Maj:t
pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jemte ränta,
motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlemnande
till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret inom tolf år
från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån
telegrafverkets medel dertill lemnade tillgång, dock så, att dylika afbetalningar
borde en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret
tillkännagifvas.
Med anledning häraf hemställer utskottet,
12:o
att i förslagsberäkningen öfver riksgäldskontorets
inkomster och utgifter från och med den 3
maj 1898 till årets slut må upptagas fullmägtige medgifven
upplåningsrätt för ofvan nämnda belopp 1,000,000
kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Memorial N:o 105.
Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit, att till förstärkande
af statsverkets kassaförslags fond måtte i riksstaten för år 1899
afsättas 40,692 kronor 73 öre.
Till protokollet öfver finansärenden den 14 sistlidno januari bär
föredragande departementschefen, efter att hafva beräknat det för
1899 års statsreglering disponibla öfverskottet till 574,700 kronor, yttrat
följande:
»Det har under senare tider varit vanligt, att det öfverskott, som
uppstått, efter det medel anvisats för öfriga statsbehof, blifvit afsatt till
förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond. Det skulle alltså äfven
nu kunna ifrågakomma att för sådant ändamål disponera det förefintliga
öfverskottet, 574,700 kronor. Jag har emellertid förut i dag såsom
min åsigt uttalat, att, med begagnande af en del utaf det å 1897 års
statsreglering uppkomna betydande öfverskottet, anordningar borde vidtagas
för åvägabringande af den ändring i sättet för statsinkomsternas
upptagande i riksstaten, att åtminstone större delen af de inkomster,
som påräknats för ett år, men inflyta först under det derpå följande,
upptagas i riksstaten för det år, under hvilket de inflyta; och har
Eders Kongl. Maj:t, med godkännande af denna åsigt, förordnat om
den för ändamålet erforderliga utredning. Då, enligt hvad jag hoppas,
förslag om vidtagandet af den ifrågavarande anordningen, hvilken komme
att. — på ett i någon mån effektivare sätt — verka i samma rigtning
som en ökning i statsverkets kassaförlagsfond och sålunda faktiskt
öka statsverkets rörelsekapital med ett betydande belopp, skall kunna
föreläggas 1899 års Riksdag, synas mig skäl saknas att af det nu
ifrågavarande beloppet till kassaförlagsfonden afsätta mer, än som fordras
till dess uppbringande till jemnt 15,000,000 kronor.
Statsverkets kassaförlagsfond utgjorde enligt 1896 års rikshufvudbok
vid samma års slut...................................>........ kronor 14,122,907: 2 7.
Till fonden har vidare afsatts:
enligt riksstaten för år 1897
ii ii
ii
1898
ii
ii
800,100: —
36,300: —
hvadan fonden vid innevarande års utgång kommer
att utgöra ........................................................ kronor 14,959,307:27.
För fondens fyllande till 15,000,000 kronor fordras alltså en
ytterligare afsättning till densamma af 40,692 kronor 73 öre; och
hemställer jag, att sistnämnda belopp må afsättas till statsverkets
kassaförlagsfond.»
12
Statsutskottets Memorial N:o 105.
Med anslutning härtill hemställer utskottet,
13:o
att Riksdagen må, till förstärkande af statsverkets
kassaförlagsfond, å riksstaten för år 1899
anvisa 40,692 kronor 73 öre.
Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit, att till
fonden för extra amortering af statsskulden måtte, utöfver det belopp,
som jemlikt 1889 års Riksdags beslut bör dit ingå, eller 85,333 kronor
33 öre, afsättas 534,007 kronor 27 öre.
Statsrådet och chefen för finansdepartementet har i detta ämne
anfört:
»Återstoden af den för året disponibla tillgångssumman, eller 534,007
kronor 27 öre, synes mig böra användas till ökad afbetalning på
statsskulden. I fråga om formen för en sådan afsättning tillåter jag mig
erinra derom, att med anledning af upptagandet utaf 1888 års från obligationsinnehafvarnes
sida ouppsägbara svenska tre procent statslån 1889 års
Riksdag beslöt, att till de under riksgäldskoritorets förvaltning stående
liqvidations- och amortissementstonderna skulle årligen, räknadt från och
med år 1890, utbetalas en annuitet till belopp motsvarande fyra procent
af den för nämnda lån erhållna valuta, eller 885,333 kronor 33 öre, af
hvilken annuitet ränta å 1888 års lån främst skulle utgå, men återstoden
användes till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller
obligationsinköp tid efter annan. Beloppet af nyssnämnda annuitet bestämdas
med hänsyn dertill, att, då låneaftalet angående 1888 års lån
aftåg konvertering af belopp tillhörande 1872 och 1878 årens lån och
således hela den, efter afdrag af kapitalrabatten, inflytande valutan
komme att användas till betalning af skuld, löpande med fyra procent
årlig ränta och utgörande samma belopp som det, hvartill nämnda valuta
u_PP§9nge} för 1888 års lån en annuitet ansågs böra anvisas till beloppet
lika med räntan å den till konvertering afsedda skulden, hvilket belopp
sammanfölle med fyra procent å valutan för 1888 års lån efter afdrag
af kapitalrabatten. I fullmägtiges i riksgäldskontoret förut omförmälda
förslagsberäkning för år 1899 är af berörda annuitet, 885,333 kronor
33 öre, ett belopp af 800,000 kronor beräknadt såsom ränta å 1888
års lån, hvaremot återstoden, eller 85,333 kronor 33 öre, i enlighet
med 1889 års Riksdags beslut afsatts till fonden för extra amortering
af statsskulden.
Statsutskottets Memorial N:o 105.
13
Med afseende å hvad jag ofvan anfört, anser jag mig böra förorda,
att det belopp, som af de för år 1899 beräknade statstillgångar
återstår, sedan de beräknade utgifterna blifvit tillgodosedda och förut omförmälda
afsättning till kassaförlagsfonden egt rum, eller 534,007 kronor
27 öre, må afsättas till fonden för extra amortering af statsskulden
utöfver det af fullmägtige i riksgäldskontoret i sådant afseende redan
beräknade belopp, 85,333 kronor 33 öre, då alltså afsättningen i sin
helhet komme att uppgå till 619,340 kronor 60 öre.»
Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 49, har herr A.
Petersson i Påboda föreslagit, att af det öfverskott, som å statsinkomsterna
i och för 1899 års statsreglering är disponibelt, ett belopp
af högst fem millioner kronor öfverlemuas till riksgäldskontoret för att,
efter dess fullmägtiges bepröfvande, användas antingen till afbetalning
å 1887 års statslån eller ock till inköp af utelöpande statsobligationer.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att, sedan statsverkets
kassaförlagsfond blifvit genom den under nästföregående punkt
tillstyrkta afsättning uppbragt till 15,000,000 kronor, återstående öfverskottsmedel
för ifrågavarande statsreglering böra användas till ökad
afbetalning å statsskulden. Detta synes lämpligen böra ske på det
sätt, som af Kongl. Maj:t föreslagits, eller så, att medlen ingå till fonden
för extra amortering af statsskulden, hvarigenom ock det ändamål,
som med herr Peterssons förevarande motion afses, skulle varda tillgodosedt.
I händelse utskottets här ofvan gjorda förslag vinna Riksdagens
bifall, utgör det belopp, som finnes tillgängligt för särskild afsättning
till berörda fond, 426,994 kronor 5 öre; och får utskottet sålunda
hemställa,
14:o
a) att Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj:ts
framställning, må besluta, att under år 1899 skall till
den under riksgäldskontorets förvaltning stående fonden
för extra amortering af statsskulden, förutom det
belopp, som på grund af 1889 års Riksdags beslut
bör till densamma ingå, utbetalas 426,994 kronor
5 öre; och
b) att herr Peterssons förevarande motion må
anses besvarad genom utskottets under mom a) gjorda
hemställan.
14
Statsutskottets Memorial N:o 105.
Under förutsättning af bifall till hvad utskottet här ofvan föreslagit,
och om i öfrigt några på statsregleringen inverkande beslut icke
vidare varda af innevarande Riksdag fattade, skulle, utan ^beräkning
bland inkomsterna af bevillning af fast egendom samt af inkomst,
statsregleringen för år 1899 utfalla sålunda:
UÄ
.v.: Tillgångar och inkomster:
öfverskott å statsregleringarna för föregående
år .................................................................... kronor 12,615,000: —
Statsverkets ordinarie inkomster (statsutskottets
utlåtande n:o 89)............................................... „ 22,603,000: —
Statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar
(bevillningsutskottets betänkande n:o 31):
Tullmedlen ................................. kronor 41,000,000: —
Postmedlen ................................. „ 9,925,000: —
Bevillningsafgifter för särskilda
förmåner och rättigheter ... „ 750,000: —
Stämpelmedlen .......................... ,, 4,400,000: —
Bränvinstillverkningsskatten „ 15,500,000: —
Hvitbetssockertillverknings
afgiften.
................................ „__9,000,000: — 80,575,000: —
Af riksbankens vinst för år 1897 (bankoutskottets
memorial n:o 4) .................................................... kronor 2,000,000: —
hvadan tillgångarna och inkomsterna för år 1899,
med undantag af bevillningen af fast egendom _
samt af inkomst, uppgå till.................................... kronor 117,793,000: —
Utgifter:
De på ordinarie stat uppförda utgifterna hafva blifvit bestämda
till följande belopp:
Första hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 2) ...................- . kronor 1,320,000: —
Transport kronor 1,320,000: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Memorial N:o 105.
Transport kronor 1,320,000: —
Andra hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 3 och memorial
n:o 39) .........................................
Tredje hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 4)...........................
Fjerde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 5 och memorial
n:is 46 och 56)..........................
Femte hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 6).......................
Sjette hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 7 samt memorial
n:o 41) ..........................................
Sjunde Imfvudtiteln( statsutskottets
utlåtande n:o 8 och memorial
n:o 42) ..........................................
Åttonde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 9, memorial
n:o 79 samt sammansatta statsoch
lagutskottets utlåtanden
n:is 2 och 4) ..............................
Nionde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden n:is 10 och 100)
3,842,450: —
606,750: —
26,528,460: —
7,164,965: —
5,756,200: —
1 i-. 11 * * / i. V '' lj i• * • •4
19,219,350: —
14,222,099: —
3,429,450: — 82,089,724:
De extra ordinarie utgifter,
som blifvit för år 1899 anvisade
att utgå från statskontoret, utgöra:
Första hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 2) ........................ „ 150,000: —
Andra hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 3) ........................ „ 28,250: —
Tredje hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 4)......................... „ 4,500: —
Fjerde hufvudtiteln (statutskottets
utlåtande n:o 5).......................... „ 5,431,390: —
Femte hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden nås 6 och 57 samt
memorial n:o 64)............ „ 3,569,335: —
Transport kronor 9,183,475: — 82,089,724:
16
Statsutskottets Memorial N:o 10&■
it
Transport kronor
Sjette hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden n:is 7 och 80) samt
memorial n:o 41) ...... „
Sjunde hufvudtiteln (statsutskottets
0 utlåtanden n:is 8 och 99)......
Åttonde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden n:is 9, 71 och
93 samt memorial n:o 79 och
sammansatta stats- och lagutskottets
utlåtande n:o 4 ... „
Nionde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 10) ............ ,,
Härtill komma
dels utom hufvudtitlarne:
till anskaffande af ny rörlig materiel
vid statens trafikerade
jernvägar (statsutskottets utlåtande
n:o 20).............................. „
till fortsättning af statsbanan
mellan Boden och Ytter Morjärv
(statsutskottets utlåtande
,n:0 47) .......:.................................. „
till fortsättning af statsbanan
mellan Krylbo och Örebro
(statsutskottets utlåtande n:o 47) „
till påbörjande af en statsbana
från Göteborg öfver Uddevalla
till Skee (statsutskottets utlåtande
n:o 47)............................. „
till påbörjande af en statsbana
från Gellivare till riksgränsen
(statsutskottets utlåtande n:o 4 7) „
dels till utgående från riksgäldskontor:
riksdags-
och revisionskostnader
samt aflöningar m. m., förslags
-
9,183,475: — 82,089,724:
4,354,350: —
901,150: —
1,945,101:
1,540,000:
3,500,000:
1,300,000:
3,800,000:
750,000:
750,000:
vis
723,600:
17,924,076: —
10,100,000:
Transport kronor 723,600:— 110,113,800: —
Statsutskottets Memorial N:o 105.
17
Transport kronor
räntor och afbetalningar å statsskulden
kronor 13,886,707: 27
efter afdrag
af de till
riksgäldskontoret
ingående
rånte- och
kapitalbetalningar,
förslagsvis
..... „ 3,037,800: —
723,600:— 110,113,800:
10,848,907: 27
lån till fullbordande af Vadstena
klosterkyrkas restaurering
(statsutskottets utlåtande n:o
9).............................:................... „__ 10,000: —
dels och, om utskottets här ofvan under punkterna
2:o, 3:o och 13:o gjorda förslag bifallas:
afsättning till arbetareförsäkringsfonden......... kronor
afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares
olycksfallsförsäkring och sjukkassors
bildande .......... „ 250,000
till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond „ 40,692
11,588,507: 2 7
1,400,000:
.vann
kronor 123,393,000
5,600,000
7 3
hvilket utgiftsbelopp med....................................
öfverstiger summan af de här ofvan angifna
tillgångarna och inkomsterna, bland hvilka
bevillning af fast egendom samt af inkomst
ej beräknats................•..j.(,.r,......(V,T.kronor 117,793,000:
...........ji*. viyrt ''»t*
Utskottet hemställer alltså,
v r
15:o
''■( p ilj H t 1 i’t f »Vi Q Jii ■'' ^i f1 i''} Hl f-H.
att Riksdagen må för år 1899 åtaga sig en bevillning
af fast egendom samt af inkomst till belopp
af fem millioner sexhundra tusen kronor; samt
Bih. till Riksd. Frot. 1898. 4 Sami. 1 Afd. 57 Hälft. 3
18
Statsutskottets Memorial N:o 105.
16:0
i •; ; 4 *• , v • f; • ‘äw léiki ’ -
att bevillningsutskottet må erhålla uppdrag att
föreslå sättet, huru nämnda bevillning bör utgå.
Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit, att Riksdagen
må medgifva, att vid statsregleringen för år 1899 de i Rikets
Ständers skrifvelse den 12 maj 1841 angifna grunder i afseende å
dispositionen af besparingarna å hufvudtitlarne fortfarande måtte blifva
gällande.
Utskottet, som ej haft något att härvid erinra, får hemställa,
17:ö
att Riksdagen må besluta, att vid statsregleringen
för nästkommande år de i Rikets Ständers skrifvelse
den 12 maj, 1841 angifna grunder i afseende å
dispositionen ''af besparingarne å hufvudtitlarne fortfarande
skola blifva gällande.
Till närmare upplysning om såväl innehållet af riksstaten för år
1899, sådan den blifvit af utskottet förslagsvis upprättad, som ock
riksgäldskontorets inkomster och utgifter till 1899 års slut, jemväl
sådana de blifvit af utskottet beräknade, får utskottet hänvisa till hosföljande
bilagor n:is 1, 2 och 3.
Énligt, bilagorna n:is 2 och 3, innefattande förslagsbéräkningar
öfver riksgäldskontorets inkomster och utgifter från och med dön 3
innevarande maj till nästkommande års slut, utgöra riksgäldskontorets
utgifter:
för tiden från och med den 3 innevarande maj
till detta års slut ...................................................... kronor 41,047,119: 85
samt under år 1899 .................................................... „ 21,162,707: 27
Summa kronor 62,209,827: 12
Riksgäldskontorets inkomster åter hafva upptagits
till:
under år 1898, nti befintlig behållning inbefäknad, „ 44,525,218: 88
och under år 1899........................................................ ^ 21,162,707: 27
Summa kronor 65,687,926: 15
Statsutskottets Memorial N:o 105.
19
Inkomsterna och tillgångarna, den nu befintliga behållningen inberäknad,
öfverstiga således utgifterna med 3,478,099 kronor 3 öre,
utgörande riksgäldskontorets beräknade behållning vid 1899 års slut.
Stockholm den 11 maj 1898.
På statsutskptfej^ vägnar:
CHR. LUNDEBERG.
:j> U t:<4. ■ .. .. v...........it.
;0''# .. j \ :• ■’■
i ,.__________
Reservation
vid punkten 2:o mom. a) (angående afsättning af medel till arbetareförsäkringsfonden)
:
af herr S. G. von Friesen, som ansett, att utskottet bort tillstyrka
bifall till Kongl. Maj:ts förslag i ämnet; och
vid punkten 10:o (angående anslaget till påbörjande af en statsbana
från Gellivare till riksgränsen):
af herr S. G. von Friesen, hvilken ansett, att utskottet bort hemställa
om bifall till hvad af Kongl. Maj:t i detta ämne föreslagits.
20
Statsutskottets Memorial N:o: 105.
It er;;
ftaftii
•.aapoiåft
a ten o in o''t! i b [.dg. i
it
Bil.
Riksstat
. j
Kronor.
ö.
Tillgångar och inkomster;
öfverskott å statsregleringarna för föregående år
........
12,615,000
Statsverkets inkomster:
Ordinarie inkomster ..............................................
22,603,000: —
Bevillningar:
Tullmedel...........................................................
41,000,000: —
Postmedel............................................................
9,925,000: —
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och
rättigheter ...................................................
750,000: —
Stämpelmedel ....................................................
4,400,000: —
Bränvinstillverkningsskatt ................................
15,500,000: —
Hvitbetssockertillverkningsafgift ....................
9,000,000: —
Bevillning af fast egendom samt af inkomst
5,600,000: —
86,175,000: —
108,778,000
—
Af riksbankens vinst för år 1897 .....i______
LI t T 5 • V. \\\1 ''Tv;
2,000,000
—
I av;! t7 i i 1 hoe! i 5is ,1 \">éins va o
g m.
!
i. ti- ».’• V • \.y v k\ j
j h sv" j\ i
It j
UV I.r .röclMj In ;
• f* - i? .
*^X t J ..
fj-.OA V‘,0 V.OSU
\ i ’VA
- moll norl tolior-h-it- ,rö f,Horeri; nejiliv
rf m
■r .>A .& r;r'';i
} »■*
■nunjs j;ifnb i -frj/jl/ .1
jUloX ]•« f)«v
>'' jfjt H Al jd j
1
Summa kronor
123,393,000
—
Statsutskottets Memorial N:o 105.
21
N:o 1.
för år 1899.
Ordinarie.
Extra.
Summa.
Kronor.
ö.
1,320,000
150,000
1,470,000
3,842,450
—
28,250
—
3,870,700
606,750
—
4,500
—
611,250
26,528,460
—
5,431,390
—
31,959,850
—
■
7,164,965
—
3,569,335
—
10,734,300
—
■
5,756,200
—
4,354,350
—
10,110,550
—
19,219,350
—
901,150
_
20,120,500
_
14,222,099
—
1,945,101
—
16,167,200
__
3,429,450
—
1,540,000
—
4,969,450
—
3,500,000
—
3,500,000
—
—
—
1,300,000
—
1,300,000
—
—
3,800,000
—
3,800,000
—
—
750,000
—
750,000
—
_ _.
—
750,000
—
750,000
—
82,089,724
—
28,024,076
—
—
—
110,113,800
—
Utgifter:
Att utgå från statskontoret:
Andra
Tredje
Fjerde
Femte
Sjette
Sjunde
Åttonde
Nionde
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
Utom hufvudtitlarne:
Till anskaffande af ny rörlig
materiel vid statens redan trafikerade
jern vägar.......................
Till fortsättning af statsbanan
mellan Bodenoch Ytter Morjärv
Till fortsättning af statsbanan
mellan Krylbo och Örebro ....
Till påbörjande af en statsbana
från Göteborg öfver Uddevalla
till Skee..............................
Till påbörjande af en statsbana
från Gellivare till riksgränsen.
Att utgå från riksgäldskontor et:
Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m., förslagsvis
Räntor och afbetalningar å statsskulden............ 13,886,707:2 7
efter afdrag af de till riksgäldskontoret ingående
rånte- och kapitalafbetalningar 3,037,800: —
723,600: —
förslagsvis ................................................................................... 10,848,907: 2 7
lån till fullbordande af Vadstena klosterkyrkas restaurering
Afsättning till arbetareförsäkringsfonden.
16,000: -
Afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och\
sjukkassors bildande...:............................................................................................
Till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond ......................:.............................[
11,588,507
1,400,000
250,000
40,692j
27
37
Summa kronor; 123,393,000|—
22
Statsutskottets Memorial N:o 105.
Bil.
Förslagsheräkning öfver riksgäldskontorets inkomster och
Riksgäldskontorets kassabehållning den 3 maj 1898 ................... 11,739,095:59.
Kapitalfordran för tills vidare förräntade medel:
emot uppköpta obligationer ................................ 607,362: 19.
„ reverser och depositionsbevis.................... 13,356,500: — 14,028,862: 19.
Utländska valutor ............................................................................... 3,926,666: 67.
Saldo å räkningar med utländska banker och bankirbus ............ 217,978: 18.
Fordran af liqvidations- och amortissementsfonderna .................... 1,028: 25.
Inkomster.
Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd,
som förfalla med 2,296,600 kronor, hvaraf beräknas
inflyta................................................................................................ 2,109,400: —
Ränta å utbetalda belopp från odlingslånefonden............................ 177,969:43.
D:o å lån till kongl. telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af
statens telefonväsende .......... 195,800: —
D:o å riksgäldskontorets tills vidare förräntade medel ................ 350,000: —
Upplåning:
Vid 1897 års riksdag beräknad upplåning:
för samma och föregående år,,.......... 9,927,959: 08.
„ år 1898 ........................................................ l,928,gOQ: — 11,856,159:08.
Af riksgäldskontoret utbetald ersättning till Malmö—Billesholms
jernvägsafctiebolag för af bolaget förskotterade belopp
å räkningar, som fåll bolaget inkommit efter afslutandet af
dess räkenskaper för år 1895.................................................... 2,140: 02.
Vid 1898 års riksdag beviljadt lån till kongl. telegrafstyrelsen
för fortsatt utveckling af statens telefonväsende .................... 1,000,000: —
Kronor 12,858,299:10.
Transport 12,858,299: 10.
Kronor.
29,908,630
88
2,833.169
43
32,741,800)31
Statsutskottets Memorial N:o 105.
23
N:o 2.
utgifter från och med den 3 maj 1898 till årets sint.
Kronor.
ö.
Utgifter:
Riksdags-, kyrkomötes- och revisionskos kläder samt aflöningar m. in.:
Riksdags- och revisionskostnader.....................i..... 160,000
Kyrkomöteskostnader................................................ 45,000
Kostnader för Riksdagens hus ................................ 20,000:
., „ „ bibliotek........:............... 545:84.
Löner, arfvoden och expenser vid riksgäldskoutoret 51,000
Löner å indragnings- och pensionsstat vid d:o.... 8,400
Aflöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition ................ 16,062:50. 301,008:34.
! i
Annuiteter och räntor:
Till H. M. Konungen................................................ 300,000: —
Återstoden af 1898 års annuitetsanslag:
för 1886 års lån ........................ 1,014,942:23.
„ 1887 „ „ ........................ 878,913: —
„ 1890 „ „ ........................ 579,226:67.
» 1894 „ „ ........................ 270,000: - 2,743,081:90.
Ränta å medgifven och beräknad, ännu icke verk
stäld
upplåning .................................................... 100,000: —
Ränta och amortering å Skåne—Hallands och
Malmö—Billesholms jernvägsaktiebolags af riks
gäldskoritorét
öfVertagna obligationslån ........... 166,190: —
D:o d:o å af riksgäldskoutoret öfvertagna kommun
lån
........................................................................ 59,621:81.
Ränta å Gamla lånet, å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital
samt å Göta kanals reparationsfond äfvensom
inlösningsprovision å Skåne—Hallands och
Malmö—Billesholms jernvägsaktiebolags förfallna
obligationer och kuponger................................... 13,470: 86. 3,382,364: 57. 3,683,372
91
Transport] 3,683,372]9l|
24
Statsutskottets Memorial N:o 105.
Transport kronor 12,858,299: 10.
som minskas med:
under tiden från den BO april 1897 verkstäld upplåning
genom försälj ning af 1887 års 3T6V% obligationer 158,985: —
af kongl. telegrafstyrelsen återbetalda lånemedel
för telefonväsendets utveckling........................ 412,500: —
skilnaden mellan 1896 års beräknade anslag till
odlingslånefonden, 605,000 kronor, och det enligt
kongl. brefvet den 22/10 1897 till utgående
från riksgäldskontoret bestämda belopp,
116,604 kronor 47 öre.................................... 488,395: 53.
skilnaden mellan det vid 1897 års riksdag Uddevalla—Venersborg—Herrljunga
jernvägsaktiebolag
beviljade ytterligare låneunderstöd,
620,000 kronor, och det af nämnda bolag
lyftade belopp, 600,000 kronor .................... 20,000: —
Kronor.
32,741,800
c.
31
1,074,880: 53. 1 1,783,418
57
Summa kronor
44,525,218 88
Statsutskottets Memorial N:o 105.
25
Kronor.
Transport''
Utelöpande, förfallna obligationer af 1891 års tillfälliga lån ..............................
Köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheten ................................................
Vid 1879 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisadt anslag, högst
4,000,000 kronor, för inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, återstoden
............................................................................................ 730:31.
Vid 1890 års riksdag å riksgäldkontoret anvisade medel, 250,000
kronor, till bestridande af ifrågakommande kostnader vid inköp
af jernvägen mellan Luleå och norska gränsen, återstoden ...
Vid 1895 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret beviljadt
belopp, 2,600,000 kronor, för anläggning af en bibana från
Vännäs till Umeå och Storsandskär, återstoden........................ 150,000: —
Låneunderstöd till enskilda jernvägsanläggningar, 1896 åre fond:
Återstoden af 1897 års anslag 1,500,000 kronor ................... 791,666:67.
1898 års anslag ........h...................,.................................1,500,000:— i
Odlingslånefonden:
1893 års anslag, återstoden af kronor 661,595:47 ................ 511,595:47.
229,042: 77.
n
n
1894
1895
1896
1897 års anslag ................................................... 1,000,000:
efter afdrag af för sistnämnda år beräknade
till kongl. statskontoret inflytande annuiteter
å odlingslån .................................................... 525,500: —
1898 års anslag ................................................... 1,000,000: —
efter enahanda afdrag .................................... 571,800: —
32,446: Öl.
63,301: 73.
116,604:47.
474,500:
428,200:
Vid 1898 års riksdag beviljadt lån till kong!, telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling
af statens telefonväsende
Återbetalning till kongl. statskontoret af till riksgäldskontorets förvaltning öfveri
lemnade
kassabehållningar............................................................................
Till liqvidations- och amortissementsfonderna.....................................i...............
Beräknad behållning vid 1898 års slut .............................................................
Summa kronor
jhll v
3,683,372
8,280
2,057,072
91
81
fn :>! : i
1
379,773
08
2,291,666
. .. :*-U.-r
''J.: • -Iiit i . (
67
iij it <
. v\‘.\\Vå
■■ i
O
1,6^6,647
68
. 1,000,000
—
30,000,000
—
306
70
3,478,099
03
44,525,218(88
1:1 un.
null,,.
. 1 idåo
Bih. till Rikså. Prof. 1898. 4 Sami. 1 Afd. 57 Haft.
4
26
Statsutskottets Memorial N:o 105.
Bil.
Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets
Beräknad behållning vid 1899 års början ...................................................
Inkomster:
Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd,
som under år 1899 förfalla med 2,707,200 kronor, hvaraf beräknas
inflyta ......................................................................................... 2,450,000
Ränta å 1885—1899 års hela anslag till odlingslånefonden............ 256,000
D:o å riksgäldskontorets tills vidare förräntade medel.................... 100,000
D:o å lån till kongl. telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af
statens telefon väsende.................................................................... 231,800:
Ersättning af statsverkets medel:
Motstående för år 1899 upptagna riksdags- och revisionskostnader, aflöningar
m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade lånen samt räntor och amortering
å öfrig statsskuld ............................................ 14,610,307: 27.
efter afdrag af den för riksgäldskontoret under
samma tid beräknade inkomst af kapital- och
ränteinbetalningar ............................................ 3,037,800:— 11,572,507:27''
Lån till fullbordande af Vadstena klosterkyrkas restaurering.... 16,000: —
Upplåning:
till betäckande af motstående beräknade utgifter:
för lån till enskilda jernvägsanläggningar ................................ 1,500,000
„ odlingslånefonden .................................................................... 386,400
„ påbörjande af en statsbana från Gellivare till riksgränsen 4,650,000
Kronor.
3,478,099
03
3,037,800
11,588,507
6,536,400
27
Transport] 24,640,806|30
Statsutskottets Memorial N:o 105.
27
N:o 3.
inkomster och utgifter år 1899.
Utgifter:
Riksdags- och revisionskostnader samt avlöningar m m.:
Riksdags- och revisionskostnader....................................................... 585,000
Kostnader för Riksdagens hus............... 25,000
„ „ „ bibliotek.................................................... 3,000
Löner, arfvoden och expenser vid riksgäldskontoret........................ 74,050
Löner å indragnings- och pensionsstat vid d:o................................ 14,400:
Aflöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition ....................................................................... 21,250:—j
= “723,600: — j
I
Annuiteter och räntor:
Till H. M. Konungen .................................................................... 300,000:
Annuitetsanslag:
1860 års lån emot premieobliga- Kapital,
tioner ........................................ 8,888: 89.
1880 års 3£ % lån.................... 1,633,500: —
1886
1890
1894
°2
3
%
242,222: 22.
357,333: 33.
132,300: —
Ränta.
81,884: 44.
3,481,805: 25.
2,040,756: 67.
1,152,200: —
540,000: —
= 2,374,244: 44. 7,296,646: 36.
Ränteanslag:
1887 års 3^ % lån 1,756,584: —
1888 „ 3 % „ 800,000:— —-- 2,556,584: —
Till fonden för extra amortering
af statsskulden............................ 512,327:38.---
Kr. 2,886,571: 82. 9,853,230: 36. 12,739,802:18.
Ränta å medgifven och beräknad, ännu icke verkstäld upplåning 602,600: -
Transport 14,366,002: 18.
Kronor.
28
Statsutskottets Memorial N:o 105.
Transport
fn i iTKsJij sl )o
Xl''\'' ■ ''W ''. \w .«
. "d.‘ ■ >;? i v:
1) tl.V /I.''
• ‘j >/,.
Kronor.
ö.
24,640,806
; >*!<« i It i
30
Summa kronor| 24,640,806i30
;ll!,‘0,0
• ''I .
•tf» .
,1 I:
"X 8 i
i-OH
liiviTUi fl’:!/*) *iOi r
nr ..qqa bin*
l'')*) -i.
Statsutskottets Memorial N:o 105.
29
Transport 14,366,002: 18.
Ränta och amortering å Skåne—Hallands och Malmö—Bill&holras
iernväg8aktiebolags af riksgäldskontoret öfvertagna obligationslån
...Z......................................................................... 163,910: —
Ränta och amortering å af riksgäldskontoret öfvertagna,
för teckning af aktier i Skåne—Hallands,
Mellersta Hallands och Göteborg—Hallands jern
vägsaktiebolag
upptagna kommunlån..........65,051: 81.
Ränta å Gamla lånet, å Konung Carl XlII:s hemgiftskapital samt
å Göta kanals reparationsfond äfvensom inlosningsprovision å
Skåne—Hallands och Malmö—Billesholms jern vägsaktiebolags
förfallna obligationer och kuponger, tillsammans .......................L
Låneunderstöd till enskilda jernvägsanläggningar:
228,961: 81.
15,343:
Vid 1898 års riksdag anvisade medel till odlingslånefonden:
efter afdrag för samma år beräknade, till kongl. statskontoret
inflytande annuiteter å odlingslån ....................... 613,600: —
Vid 1898 års riksdag beviljadt anslag till påbörjande af en statsbana från Gelli
vare
till riksgränsen...................................................................................................
Lån till fullbordande af Vadstena klosterkyrkas restaurering ...............................
Beräknad behållning vid 1899 års slut.....................................................................
Kronor.
ö.
14,610,307
27
1,500,000
—
386,400
—
4,650,000
16,000
—
3,478,099
,03
Summa kronor
24,640,806|30
Bih. till Biksd. Prof. 1898.
4 Sami. 1 Afd. 57 Höft.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1898:142 Skrifvelse till Konungen, angående statsregleringen för år 1899 och sättet för anvisande af vissa anslag sbelopp. fV>'': i: -: 1 • i'''' -1 .''i.* ■*■''*)! :)!> s. 1 i texten