Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande statens jernväg strå fik.

1898-02-15 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1898:20, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande statens jernväg strå fik.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

1

N:o 20.

Ank. till Riksd. kansli den 15 februari 1898, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande statens jernväg strå fik.

(R. A.)

I.

1 statsverkspropositionen har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att för år 1899 anvisa å riksstatens sjette hufvudtitel, till utförande af

nya byggnader och anläggningar vid statens jernväg strafik, 1,357,000 kronor,

med rätt för Kongl. Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis under

innevarande år af tillgäng-liga medel utanordna 304,400 kronor.

Af det vid ofvannämnda proposition fogade utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 14 sistlidne januari inhemtas, att det

sålunda äskade anslagsbeloppet skulle användas på följande sätt:

Vid Jerfva:

Utvidgning af spårsystemet.................................................... 4,000 kronor.

Med anledning af det i förhållande till trafikens nuvarande omfattning

begränsade spårutrymmet vid denna station mötte ofta svårigheter

vid utförande af vagnsvexlingar, hvilket åter hade till följd, att

tåg försenades. Då det derjemte vore af stor betydelse för tåganordningen,

att vid vissa tillfällen å stationen kunde mottagas trenne tåg

på en gång, hade ytterligare ett sidospår ansetts böra utläggas.

Bih. till Riksd. Frat. 1898. 4 Sami. 1 Åfd. 14 Raft. (N:o 20).

Ty a byggnader

och anläggningar.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

Vid Upsala:

Anordnande af vattenledning från Fyrisån till lokomotivstallarna jemte

uppförande af pumphus vid Fyrisån.......................... 12,000 kronor.

Det vatten, som i Upsala nu användes för lokomotivens behof,

erhölles från tvenne brunnar, belägna strax intill lokomotivstallarna.

Vattnet vore för ändamålet synnerligen otjenligt, enär det afsatte en

betydlig mängd pannsten af bård beskaffenhet, hvilken pannsten icke

kunde aflägsnas med användande af vanliga rengöringsmedel, utan för

hvars bortskaffande dyrbara arbeten måste utföras å lokomotivpannorna.

I följd häraf vore det i ekonomiskt hänseende af allra största vigt, att

tjenligt vatten anskaffades; och då verkstälda undersökningar för utrönande,

huruvida på större djup befintligt vattenlager skulle vara af

mjukare beskaffenhet, icke gifvit tillfredsställande resultat, i det att

jemväl detta vatten befunnits innehålla kalksalt i stor mängd, återstode

endast att leda vatten till stationen från Fyrisån ofvanför staden, hvilken

ås vatten för ifrågavarande ändamål vore af god beskaffenhet. Med

hänsyn till vattenledningens längd vore emellertid nödigt att i närheten

af ån anordna ett mindre pumphus.

Vid Byvalla:

Utvidgning af spårsystemet ..................................................... 6,200 kronor.

Denna utvidgning betingades af den förnämligast till följd af förbindelsen

med Byvalla-Långshyttans jernväg ständigt växande trafiken.

Vid Storvik:

Utvidgning af spårsystemet .................................................... 6,400 kronor.

Det hade länge varit ett önskningsmål att här få spårsystemet

ökadt, och behofvet af större spårutrymme måste med hänsyn till den

betydligt ökade trafiken inom allra närmaste tiden tillgodoses. Kostnaden

för ifrågavarande utvidgning beräknades till 9,600 kronor, hvaraf

en tredjedel borde bestridas af Gefle-Dala jernvägsaktiebolag, hvars

jernväg anslöte till statsbanan vid denna station.

Vid Voxsäter, mellan Kilafors och Bollnäs:

Anordnande af mötesstation .................................................. 5,100 kronor.

Denna anläggning ansåges behöflig för att tågmöten måtte kunna

anordnas å den 17 kilometer långa sträckan mellan nämnda stationer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

3

Vid Bollnäs:

Uppförande af stall för 2 lokomotiv .................................. 12,000 kronor.

Jernvägsstyrelsen, som, enligt hvad under III i detta utlåtande

omförmäles, hos Kongl. Maj:t gjort framställning om anskaffande af 20

lokomotiv, har i sammanhang härmed anmält behofvet af ökadt utrymme

för lokomotivens uppställande med 17 stallplatser. Med hänsyn till

tåganordningarna vore dessa förslagsvis fördelade på stationerna Bollnäs,

Mjölby, Nässjö, Engelholm, Halmstad, Vännäs och Lakaträsk eller eventuelt

i sistnämnda stations ställe Murjek, för den händelse nemligen

persontrafikens utveckling på Gellivarebanan skulle göra valet af sistnämnda

station önskvärdt. Af de härför ifrågasatta anslagen har Kongl.

Maj:t emellertid i propositionen upptagit endast dem, som afsåge uppförande

af lokomotivstall vid Bollnäs, Mjölby, Nässjö och Vännäs.

Vid Hallsberg:

Fullbordande af det hus, innehållande filialförråd, mindre verkstad, pumpstation,

10 öfverliggningsrum för maskinafdelningens personal samt

bostad för en vagnförman, hvartill 54,000 kronor anvisats för år

1896 .................................................................................... 15,000 kronor.

I fråga om detta anslagsbehof har jernvägsstyrelsen, under hänvisning

till hvad i dess underdåniga skrifvelse den 28 november 1895

anförts rörande grund!äggningsarbetets fördyrande, hos Kongl. Maj:t

anmält, att det belopp, som förut för anläggningen i fråga beräknats,

befunnits vara otillräckligt, enär arbets- och materialprisen betydligt

stegrats efter uppgörandet af de ursprungliga kostnadsberäkningarna.

Vid Humla:

Utvidgning af spårsystemet och Uppförande af nytt stationshus

.............................................................................. 51,000 kronor.

A stationen funnes allenast trenne spår och stationshuset vore

otillräckligt för nuvarande förhållanden. Behofvet af ifrågavarande anläggningar

framginge nogsamt af styrelsens statistiska redogörelser,

exempelvis för åren 1885 och 1895, hvaraf inhemtades, att antalet resande

och mängden befordradt gods ökats från 51,111 st. och 17,080 ton år

1885 till resp. 86,602 st. och 20,639 ton år 1895, samt att derjemte

totalinkomsterna vid stationen under samma tid stigit med 37,605 kronor.

Hvad särskildt stationshuset anginge, så vore detsamma redan från början

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

otillräckligt för dåvarande trafik och hade sedermera icke undergått någon

väsentlig ändring.

Vid Marie dam:

Anordning för ökande af vattentillgången för lokomotivens

behof ............................................................................... 5,600 kronor.

Vattentornet vore beläget 600 meter söder om stationshuset, hvarigenom

vållades svårighet och tidsutdrägt vid vattentagning. I den mån

trafiken tillvuxit, hade krafvet på anordning för lättare och snabbare

vattenutlemning derstädes blifvit allt större och vore nu oafvisligt.

Vid Deg er iin:

Utvidgning af spårsystemet .............................................. 11,000 kronor.

Utvidgningen afsåge anordnande af ett tredje rundspår i syfte dels

att bereda plats för det icke obetydliga antal vagnar, som vid stationen

vore behöfligt, dels ock att underlätta möjligheten af tågmöte derstädes

vid tågrubbningar och dylikt, något som under nuvarande förhållanden

endast med stora svårigheter kunde ega rum.

Vid Karlskoga:

Anläggning af lastkaj ............................................................... 2,100 kronor.

Vid stationen saknades lastkaj, men då årligen omkring 600 vagnar

derstädes lastades och lossades, syntes det vara med billighetens fordringar

öfverensstämmande, att eu dylik kaj för trafikanternas beqvämlighet

anlades.

Vid Fry lasta:

Förlängning af hamnbryggan ................................................. 3,100 kronor.

Utrymmet å den statsbanan tillhöriga hamnbryggan toges strängt

i anspråk för godstrafiken och vore otillräckligt för nuvarande trafikförhållanden.

Stundom funnes nemligen flera hundra vagnslaster gods —

hufvudsakligen skogsprodukter — upplagda å bryggan i afvaktan på

transport med bantåg. I följd häraf kunde plats icke på en gång beredas

det ofta rätt stora antalet ångbåtar och pråmar, som skulle anlöpa

bryggan, hvilket åsamkade trafikanterna obehag och kostnader.

o

Vid Amot:

Utläggning af ett stickspår

5,300 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

5

Spårutrymmet vid stationen vore redan nu otillfredsställande, ocli

behofvet af dess utvidgande blefve oafvisligt, så snart en under anläggning

varande trämassefabrik, från hvilken väntades stark trafik, blefve

färdig. Ifrågavarande spår lämpade sig dessutom särdeles väl för lastning

af virke från en på samma sida om banan belägen ångsåg, hvars

egare förklarat sig ämna upphöra med sågningen derstädes, för så vidt

icke bättre anordning åstadkom mes för lastningen af produktern a från

ångsågen.

Vid Falköping-Ranten;

Anordnande af elektrisk belysning ...................................... 37,000 kronor.

Den nuvarande gasbelysningen vid stationen vore otillräcklig och

jemväl i annat afseende otillfredsställande. Flera vid stationen inträffade

olycksfall och missöden vore att tillskrifva den befintliga belysningens

ofullkomlighet. Särskildt i betraktande af den mängd tåg och den betydliga

vexling, som nattetid måste derstädes ombesörjas, vore förbättrad

belysningsanordning af vigt. Under sistlidne vinter expedierades med

nattsignaler 28 tåg per dygn, och utom de genomgående nattågen ankomme

nu till stationen efter kl. 9 eftermiddagen 3 godståg och 1 persontåg,

som der hade slutstation, samt afginge derifrån på morgonen

3 godståg och 2 persontåg. För samtliga dessa tåg måste vexlingar

under en stor del af natten utföras. Vexlingarnes omfattning kunde i

någon mån belysas af det sakförhållandet, att under de senare åren

antalet af- och tillkopplade vagnar per månad utgjort i medeltal 10,000

stycken. Att det vid en så omfattande trafik vore af högsta vigt att,

till förekommande i möjligaste mån af fara för vexelpersonal och passagerare

samt skada å materiel, ega en ändamålsenlig och tillräcklig belysning,

syntes ligga i öppen dag, och ansåge jernvägsstyrelsen i alla

åfseenden förmånligast att dervid begagna elektriskt ljus.

Vid Lagmansholm:

Utvidgning af spårsystemet ........................................... 2,750 kronor.

Vid Torp:

Utvidgning af spårsystemet ...............:............................... 3,000 »

Utvidgningarna afsåge anordnande vid Lagmansholm af ett stickspår

och vid Torp af ett sidospår, hvilka spår vore behöfliga såväl för

underlättande af vagnsvexlingar å stationerna som i synnerhet för uppställande

af vagnar vid transport af grus från en mellan stationerna

belägen, nyupptagen grustägt,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o. 20.

Vid Flöda:

Utvidgning af spårsystemet jemte förvärf af derför erforderlig mark

samt uppförande af nytt stationshus ....................... 99,000 kronor.

Spåranordningarna vid stationen vore otillräckliga och derjemte

otillfredsställande, i ty att hela stationen läge i skarp kurva, hvarvid den

betydligt begränsade utsigten för vagnsvexlingarna medförde både svårigheter

och faror. Godsmagasinet vore beläget vid ett ändspår —något

som ingalunda. vore förenligt med nutida fordringar på snabb expediering.

Då stationen saknade särskild lastkaj, måste vidare lastning å

jern vägsvagn af sadant virke, som icke sjöledes dit ankomme, försiggå

vid hufvudspårets platform — en anordning, som icke allenast vore

olämplig, utan rent af farlig för trafiksäkerheten. Hvad sjelfva stationsbyggnaden

beträffade, lemnade anordningar och utrymme deri mycket

öfrigt att önska, med hänsyn till den under senare åren ökade trafiken,

gällande detta i all synnerhet persontrafiken, som under år 1895 uppgick

till.43,593 stycken befordrade personer mot 32,779 under år 1885.

Då härtill komme, att lokalerna vore så fuktiga, att de, enligt hvad

läkare intygat, vore menliga för personalens helsotillstånd, hade jernvägsstyrelsen

ansett sig böra anmäla behofvet af nytt stationshus i samband

med stationens utvidgning i öfrigt.

Vid Jons er ed:

Ändring af bron öfver kanalen och förlängning af sido
sP^r.

....................................................................................... 9,400 kronor.

Enligt mellan chefen för statens jernvägsbyggnader och fabriksidkaren

Wilh. Gibson den 25 juli 1855 träffad öfverenskommelse angående

. statsbanans framdragande norr om och invid Jonsereds fabrik

skulle jernvägen så anläggas, att den befintliga vattenledningen, der

densamma af banan öfverbyggdes, framdeles vid behof kunde utvidgas

till en bredd af 40 fot med lodräta sidomurar, hvarvid staten förbehölls

rätt att under sjelfva jernvägen låta på egen bekostnad verkställa utvidgningen.

Med stöd af denna bestämmelse hade Jonsereds fabrikers

aktiebolag nu, under anförande, att hela den vattenmängd, som för fabriksdriften

numera erfordrades, icke kunde genom broöppningen genomsläppas,

anhållit, att jernvägsstyrelsen måtte föranstalta om brons ombyggnad

för beredande af den föreskrifna bredden af 40 fot mellan sidomurarne;

och hade bolaget dervid tillika eventuelt hemstält om spännviddens

å bron ökande ända derhän, att vattengenomloppet blefve 14

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

7

meter bredt, dock med förklarande, att kostnaden för den ytterligare

ökningen skulle bestridas af bolaget.

I samband med den sålunda ifrågasatta ombyggnaden både uppstått

fråga om sjelfva brons ökning till sådan bredd, att tvenne jernvägsspår

kunde derå framdragas. Lokaltrafiken å stationerna närmast Göteborg

tillväxte nemligen alltjemt och torde, i den mån stadens befolkning kunde

förskaffa sig bostäder vid eller i närheten af dessa stationer, snart antaga

sådana proportioner, att dubbelt spår måste anläggas för denna

trafiks besörjande. Det både derför synts lämpligt, att vid nu förestående

ombyggnad af sagda bro tillse, att utrymme bereddes för berörda

dubbelspår.

Ofvan angifna förlängning af sidospåret vid Jonsereds fabriks lastplats

borde, enligt styrelsens förmenande, bekostas till hälften hvardera

af bolaget och statsbanan. Visserligen ålåge det icke enligt förberörda

öfverenskommelse staten att tillhandahålla större spårutrymme vid lastplatsen

än det, som redan funnes derstädes, men utvidgningen i fråga

erfordrades ej blott för brons ombyggnad, utan äfven för trafiken på

platsen. Lastspåret rymde allenast 7 vagnar och spårutrymmet vore

otillräckligt jemväl vid sjelfva stationen, hvadan ofta inträffade, att till

lastplatsen destinerade vagnar måste qvarhållas i Göteborg till olägenhet

för såväl trafikanter som jernvägen, hvilken icke kunde på tillfredsställande

sätt omsätta vagnparken.

Linien Göteborg—Falköping-Ränteri:

Uppläggning af ytterligare en telegrafledning (för morsetelegraf

ering) ..................................................................... 7,300 kronor.

En tredje morseledning mellan Göteborg och Falköping-Ranten

hade länge till följd af den ökade trafiken varit önskvärd och behofvet

deraf vore numera, sedan nordvestra stambanan lagts under distriktsbefälet

i Göteborg och Vestkustbanan införlifvats med statsbanenätet,

oafvisligt.

Linien Falköping-Ranten—Skof de:

Uppläggning af en telegrafledning (för morsetelegrafering) 1,800 kronor.

Den i Sköfde nu befintliga linievexeln vore till stort hinder för den

korrespondens, som icke berörde Sköfde och Karlsborg, hvadan vexelns

borttagande och morseliniens utsträckande till Falköping-Ranten skulle

i hög grad underlätta telegrambefordringen å morselinien vester om Laxå.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

Vid Norrköping:

Utläggning af ett rundspår utmed hamnspåret.................... 5,000 kronor.

För att under nuvarande starka trafik och med befintligt ringa

spårutrymme i möjligaste mån underlätta lastningar och lossningar vid

hamnen i Norrköping måste vexlingarne å hamnspåren derstädes inskränkas

till minsta möjliga tid och den egentliga rangeringen af vagnarne

utföras a stationens bangård. Då härigenom stora olägenheter

vållades, måste annan anordning för vagnarnes uppställande träffas; och

hade i sådant syfte föreslagits utläggande af ett rundspår. Å detta spår

skulle till hamnen destinerade vagnar aflemnas, under det att uttagning

vid hamnen af tomma och lastade vagnar påginge, dervid ett spår ständigt

vore ledigt för trafiken mellan stationen och hamnen. Genom den

föreslagna anordningen skulle dessutom vagnsflyttningarna för godsrörelsen

vid hamnen kunna utföras på afsevärdt kortare tid och med ej

obetydligt mindre kostnad, än hittills kunnat ske.

Utvidgning af spårsystemet .................................................. 6,600 kronor.

Ifrågavarande utvidgning skulle bestå i anordnande af ett stickspår

i norra ändan af bangården. Detta spår vore behöfligt för att vexlingar

skulle kunna förrättas oberoende af norrifrån kommande eller

norrut gående tåg. Härigenom skulle icke blott vagnsvexlingsarbetet

kunna utföras på kortare tid, utan jemväl trafiksäkerheten vid stationen

komma att i väsentlig grad ökas.

Vid Mjölby:

Uppförande af stall för 2 lokomotiv ............................... 10,000 kronor.

Rörande detta arbete hänvisas till hvad här ofvan anförts i fråga

om behofvet af lokomotivstall vid Bollnäs station.

Vid Sömmen:

Anordning för ökande af vattentillgången för lokomotivens

behof ................................................................................... 3,050 kronor.

Vid Aneby:

Anordning för ökande af vattentillgången för lokomotivens

behof ............ 1,332 kronor.

Den växande trafiken med deraf föranledd ökning af vattenbehof
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

9

vet för lokomotiven nödvändiggjorde här kraftigare uppfordringsverk

med gröfre sug- och tryckledningar än de nu befintliga.

Vid Nässjö:

Uppförande af stall för 5 lokomotiv .................................. 30,000 kronor.

I fråga härom hänvisas till hvad ofvan anförts rörande uppförande

af stall vid Bollnäs station.

Vid Ousby:

Anordning för ökande af vattentillgången för lokomotiv 3,000 kronor.

Anordningen betingades af nödvändigheten att inom möjligast

korta tid uppfordra vatten.

Vid Eslöf:

Ändring och utvidgning af stationen med jordförvärf 158,000 kronor.

Då denna station borde vara så anordnad, att åtminstone tvenne

statsbanetåg och ett tåg från hvardera af de anslutande bibanorna, hvilka

för närvarande vore tre till antalet, kunde der samtidigt emottagas, kräfdes

härtill ett större spårsystem, än som under andra förhållanden vore för

den i allt fall betydliga och ständigt växande trafiken erforderligt. Nuvarande

spårsystemet vore emellertid så begränsadt, att trafiken endast

med svårighet och tidsförlust kunde skötas. Redan sedan flera år tillbaka

hade dessutom utrymmet i allmänhet å stationen varit synnerligen

knappt, helst vid tillfällen, då lifligare trafik måst ombesörjas. Expeditionslokalerna

hade visat sig vara otillräckliga. Enahanda vore förhållandet

med resgodsrummet och godsmagasinet. På grund af bristande utrymme

i det sistnämnda inträffade ej sällan, att gods måste stå ute med risk

att komma bort eller ock uppstaplas i sådana högar, att deraf vållades

tidsutdrägt och svårighet för dess varsamma behandling. Efter nu förestående

inledande å stationen af ytterligare en jernväg, Eslöf-Röstångabanan,

syntes det i sjelfva verket blifva omöjligt att nöjaktigt sköta

trafiken vid stationen, med mindre än att en genomgripande utvidgning

deraf verkstäldes.

Jernvägsstyrelsen hade för den skull låtit utarbeta ett omfattande

program för förbättrade anordningar vid denna station att utföras i

den mån sådant betingades af trafikens tillväxt. Den del af planen,

som nu föreslås till utförande, beräknades kräfva en kostnad af 363,000

Bih. till fli/csd Prot. 1898. 4 Sand. 1 Afd. 14 lläft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

kronor. I detta belopp inginge emellertid jemväl kostnaden för beliöfliga

signal- och vexelförreglingsanordningar äfvensom, då det måste vara

med statens fördel mest förenligt att redan under närmaste framtiden,

innan värdet å den för bebyggande lämpliga marken stegrats, det för

stationsutvidgningen i dess helhet erforderliga område inköptes, kostnaden

för hela detta jordförvärf. Med stöd af de allmänna grunder,

Kongl. Maj:t den 31 oktober 1896 faststält för bestämmande af de

enskilda jernvägarnes afgifter för begagnande af statsbanestationer, hade

styrelsen emellertid beräknat, att af sagda kostnadssumma, 363,000

kronor, de vid Eslöf anslutande banorna skulle erlägga tillsammans

205,000 kronor, hvarför endast återstoden, 158,000 kronor, härofvan

föreslagits till utgående af statsmedel.

Linien Malmö—Nässjö:

Uppläggning af ytterligare en telegrafledning (för morse
telegrafering)

..................................................................... 17,600 kronor.

Telegramvexlingen å linien Malmö—Nässjö hade i följd af ökad

person-. och godsbefordran samt förbindelserna mellan de många enskilda

jernvägarne och vestkustbanan betydligt tilltagit. Sålunda befordrades

_ år 1896 187,298 stycken telegram mot 99,980 stycken år

1890. Vid sådant förhållande och då telegramantalet gifvetvis komme

att än ytterligare ökas med nästa års ingång, från hvilken tidpunkt

östra stambanan skulle lyda under distriktsbefälet i Malmö, hade det

synts styrelsen nödvändigt, att åtgärder snarast möjligt vidtoges för

ökande af telegrafens kapacitet å nämnda linie.

Linien Helsingborg—Malmö:

Uppläggning af ny telegrafledning (för morsetelegrafering) 8,500 kronor.

Af tillgängliga statistiska siffror framginge, att telegrammens antal

vid Malmö station under år 1896 uppgått till omkring 42,000 stycken

flera än under år 1895, af hvilken ökning vid pass 31,000 stycken

beräknades komma på vestkustbanan. Medräknadt de telegram från

sistnämnda bana, som genom öfverdragning förmedlades i Malmö, kunde

telegramantalet å vestkustbanan antagas till minst 40,000 stycken.

För närvarande funnes mellan stationerna Malmö och Billesholms grufva

endast två morselinier, hvaraf den ena ginge direkt till Helsingborg och

vore indragen. på de stationer, der bibanorna anslöte, och den andra

slutade vid Billesholms grufva, der öfverdragning och vexel funnes.

Denna senare linie förmedlade alla mellanliggande stationer och använ
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

11

des uteslutande för tågtelegrafer ingen. Största delen af förenämnda

40,000 stycken telegram skulle alltså expedieras å den direkta linien.

Den naturliga följden häraf blefve, att under bråd tid öfverdragningen

i Malmö sällan eller aldrig komme till användning, utan telegrammen

finge transiteras af Malmö station, hvarigenom väsentlig ökning i expeditionsgöromålen

uppstode, på samma gång som telegrammen försenades.

Då äfven den direkta morselinien delvis användes för tågledningen å

bandelen Landskrona—Engelholm och således vid inträffande tågrubbningar

å sistnämnda handel båda linierna vore upptagna, blefve det

under sådana förhållanden omöjligt att expediera telegram till Helsingborg

och der bortom belägna stationer.

Vid Höganäs nedre station:

Utvidgning af spårsystemet ..................................................... 4,700 kronor.

Stationen egde endast ett 70 meters hinderfritt mötesspår och

ett stickspår, rymmande 2 jernvägsvagnar, i följd hvaraf all vexling af

för Höganäs stenkolsverk och Höganäs hamn afsedda vagnar vore för
-

bunden med största svårighet och tidspillan.

Vid Vestraby:

Ändring af inredningen i stationshuset ................................. 2,500 kronor.

Vid Stureholm:

Ändring af inredning i stationshuset .................................. 2,500 kronor.

Vid Söderhvidinge:

Ändring af inredningen i stationshuset ............................ 2,000 kronor.

Uppförande af boställshus för stationsföreståndaren och

en stationsbetjent ........................................................... 10,000 „

Samtliga här omnämnda stationshus vore beträffande såväl expeditionslokaler

som bostad för stationsföreståndaren för trånga och otillräckliga

samt i öfrigt af ganska dålig beskaffenhet. De kunde derför

ej heller utan dyrbara föi stärkningar af grund och väggar påmuras med

en våning. Det hade af denna orsak ansetts vara fördelaktigt att genom

ändring af inredningen anordna nuvarande lokaler till endast tjenstelokaler

samt att uppföra nya boställshus, inrymmande bostäder för stationsföreståndare

och 1 å 2 stationsbetjente, med iakttagande dervid, att

möjlighet beredes till anordnande vid behof af bostad åt ytterligare en

betjent. Jernvägsstyrelsen hade med anledning häraf föreslagit sådana

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

nya boställshus ej blott vid Söderhvidinge, utan äfven vid Vestraby och

Stureholm, men Kongl. Maj:t hade ansett, att beträffande de två sistnämnda

stationerna kunde dermed anstå.

t

Vid Kjeflinge:

Tillbyggnad af stationshuset för erhållande af större

resgodsrum ........................................................................... 3,500 kronor.

Anordnande af pumphus, vattentorn och tvenne vattenkastare

jemte rörledningar ............................................. 35,500

Det nuvarande resgodsrummet med 10 qvadratmeters fri golfyta

hade visat sig vara otillräckligt för den rätt betydliga persontrafiken.

Sedan vid vestkustbanans införlifvande med statsbanorna statens

jernvägar äfven fått öfvertaga det kontrakt om tillhandahållande af

vatten vid Furulunds station för lokomotivens behof, som upprättats

mellan Malmö—Billesholms jernvägsaktiebolag och Malmö yllefabriks

aktiebolag, hvilket kontrakt vore så affattadt, att rätt till fria resor å

statsbanan medgåfves vederbörande i större utsträckning, än lämplio-t

vore, hade från jernvägsstyrelsens sida hos nämnda bolag gjorts framställningar

om ändring i detta kontrakts bestämmelser. Då emellertid

dessa framställningar icke ledt till åsyftadt resultat, i det att bolaget

förbundit denna fråga med den om trafikerandet af bolagets fabriksspår

vid Furulund, hade jern vägsstyrelsen uppsagt kontraktet till upphörande

den 14 september 1899.

Det blefve derför nödigt att vidtaga åtgärder för vattentagning

för lokomotivens behof efter sagda tid, och hade i sådant syfte föreslagits

ofvan angifna anordningar vid Kjeflinge station.

Vid Teckomatorp:

Utvidgning af spårsystemet .................................................. 2,500 kronor.

Till detta arbete hade af 1896 års Riksdag beviljats ett anslag af

8,000 kronor. Den för samma utvidgning ursprungligen upprättade

planen hade emellertid blifvit af styrelsen för Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolag

omarbetad och det nya förslaget understäldt jernvägsstyrelsens

pröfning och godkännande. Dervid hade befunnits, att kostnaden

för planens genomförande till följd af dels nya spåranordningar,

dels ock stegrade pris å materialier och arbetslöner blifvit förhöjd^a,5

att statens jernvägars bidrag till utvidgningen enligt gällande kontraktsbestämmelse

skulle ökas med ofvannämnda belopp, 2,500 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

13

Vid Helsingborgs ångfärjestation:

Utläggande af tvenne spår och anordning för jernvägs
vagnars

rengörande .......................................................... 6,600 kronor.

Då spårsystemet vid Helsingborgs centralstation vore så begränsadt,

att till och med de vanliga tågen endast med svårighet kunde der

inrymmas, än mindre de vagnar mottagas, hvilka ej finge rum vid ångfärjestationen,

och då vidare godstrafiken vid denna senare vore stadd

i liflig tillväxt, kunde för närvarande trafiken derstädes ombesörjas allenast

med anlitande af Helsingborgs stads hamnspår. Detta skedde

med stor tidsutdrägt vid vagnarnes omflyttande, hvadan behofvet af de

föreslagna stickspåren å statens eget område vore högeligen påfallande.

Ofvan angifna rengöringsanstalt vore vid denna gränsstation mot

Danmark behöflig, bland annat, för att internationella bestämmelser skulle

kunna iakttagas angående rengöring af så kallade öfvergångsvagnar

samt vagnar, hvilka användes till transport af lik, sjuka djur etc.

Vexel- och signalsäkerhetsanläggning ................................... 5,000 kronor.

Denna anläggning erfordrades, för att den allt mera tilltagande

godstrafiken skulle kunna på för trafiksäkerheten betryggande sätt ombesörjas.

Uppförande af stationshus......................................................... 30,000 kronor.

Beloppet vore beräknadt för stationshus af provisorisk art, innehållande

rum för expeditioner, res- och ilgods samt post, väntsalar och

lamprum.

Vid platsen saknades nu stationshus, och inga andra anordningar

funnes för de resandes mottagande än ett af bräder uppfördt skjul utan

eldstad, och detta ehuru persontrafiken nått en hög siffra. Under sistlidna

år såldes sålunda vid stationen omkring 48,600 personbiljetter,

hvarförutom vid pass 57,600 resande på genomfart passerade derstädes.

Krafvet på tidsenligare anordningar för åtminstone persontrafiken vid

ångfärjestationen kunde med hänsyn till såväl jernvägens som den trafikerande

allmänhetens intressen icke längre åsidosättas.

Vid Odåfcra:

Ändring och tillbyggnad af stationshuset ........................ 12,000 kronor.

I stationshuset funnes allenast ett ytterst litet expeditionsrum

med utrymme för endast en skrifplats. Då emellertid trafiken vid stationen

så ökats, att utvidgning af spårsystemet under innnevarande år

opaginerad Kontrollera mot PDF

*4 Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

mast vidtagas samt stationspersonalen förstärkas, ock då större industriella

anläggningar vore under uppförande i stationens omedelbara närhet,

vore det oafvisligen nödvändigt att tillöka expeditionslokalerna genom

att taga i anspråk de tvenne rum, som nu vore anvisade till bostad

tör stationsföreståndaren. Bostad åt denne sistnämnde äfvensom åt en

stationsbetjent skulle åter beredas genom påbyggnad af stationshuset.

Vid Rögle:

Utvidgning af spårsystemet ..................................................... 5,700 kronor.

På grund af den stora trafiken — under år 1896 afsändes 5,060

vagnslaster — hvilken trafik i följd deraf, att industriella anläggningar

uppforts i stationens närhet,. med säkerhet komme att än ytterligare

ökas, rymdes tågen numera ej på de befintliga mötesspåren, utan måste

de sönderdelas och införas pa bredvid liggande tegelbruksspår.

Vid Vegeholm:

Utvidgning af spårsystemet .................................................. 3,700 kronor.

Endast 155 meter hinderfritt mötesspår funnes vid stationen. Då

denna vore belägen närmast söder om Engelholm, der tågmöte i re^el

egde rum, vore det emellertid behöfligt. att erhålla mötesspår med större

längd för att kunna vid tågrubbningar anordna möten vid Vegeholm.

Vid Engelholms hamn:

Utvidgning af spårsystemet samt anordnande af lastplan 3,800 kronor.

Stationen saknade nu ordentlig och tillräcklig lastplan, hvilken

olägenhet redan gjort sig märkbar vid bettransporterna genom svårigheter

att på o tillfredsställande sätt kunna betjena den trafikerande allmänheten.

A det. lastspår, som nu funnes i norra ändan af stationen,

kunde nemligen ej flera än 2 jern vägs-vagnar på en gång lastas. Utrymme

saknades också för förlängning af lastspår och lastplan och kunde

icke för rimligt pris förvärfvas.

Vid Barkåkra:

Utvidgning af spårsystemet ................................................... 4,900 kronor.

Mötesspårens längd utgjorde allenast 135 meter, hvilket visar sig

vara i hög grad hederligt för trafiken vid tillfällen, då möten mellan

de långa . bettågen derstädes måste anordnas samt då å stationen betlastning

i större skala egde rum.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

15

Vid Grefvie:

Utvidgning af spårsystemet ................................................ 3,000 kronor.

Stationen, som utgjorde mötesplats för såväl snälltåg som godståg,

hade icke mera än 282 meters hinderfritt mötesspår, hvilket vore

otillräckligt och för tågmanövreringen besvärligt, helst stationen läge i

kurva, hvarigenom utsigten för ankommande tåg försvårades.

Vid Båstad:

Tillbyggnad af stationshuset .................................................. 12,000 kronor.

En tidsenlig och rymlig II klass väntsal samt större utrymme för

resgodsrum vore här af behofvet påkallade med hänsyn till den lifliga

trafiken, särskildt under badtiden. Nuvarande expeditionslokaler vore

jemväl alldeles för trånga.

Vid Skottorp:

Ändring af inredningen i stationshuset .............................. 2,500 kronor.

Uppförande af boställshus för stationsföreståndaren och

tvenne stationsbetjente ................ 11,500 kronor.

I fråga om behofvet af dessa arbeten hänvisas till hvad ofvan anförts

under Vestraby, Stureholm och Söderh vidinge.

Vid Laholm:

Anordnande af vattenkastare i norra ändan af stationen jemte rörledning

från vattentornet ...................................................... 7,200 kronor.

Anläggningen erfordrades för att inbespara tid och undvika vexling

vid vattenlemning för lokomotivens behof.

Vid Långås:

Uppförande af ett betjeningshus, rymmande 3:ne lägenheter om 1 ruin

och 1 kök, af hvilka dock endast 2:ne skulle till en början inredas

.................................................................................... 9,000 kronor.

Vid förenämnda station funnes icke bostäder för behöflig stationspersonal,

och vore det så godt som omöjligt att i närheten erhålla

sådana. Sålunda kunde vid Långås bostad åt stationsbetjening icke förhyras

på närmare afstånd från stationen än 2 kilometer.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

Vid Himle:

Utvidgning af spårsystemet...................................................... 8,500 kronor.

Vid inträffade tågförseningar vore det af stor vigt att vid denna

station, belägen 10, i kilometer söder om och närmast intill Varberg

— som i regel är mötesstation — kunna anordna tågmöten. Då likväl

tillräckligt långt spår saknades, hade tågmöte vid Himle hittills endast

kunnat ega rum med iakttagande af särskilda försigtighetsmått och med

mycken tidspillan. Ökning af mötesspårens längd vore derför ett behof,

som måste tillgodoses.

Linien Halmstad—Göteborg:

Anordnande af ytterligare en telegrafledning (för morse
telegrafering)

................................................................ 13,000 kronor.

Enär alla telegraflinier norr om Malmö nästan ständigt vore upptagna,

måste vestkustbanans samtliga stationer expediera sina telegram

uppåt landet via Göteborg; och enär endast en direkt linie funnes mellan

Halmstad och Göteborg, å hvilken dessutom alla telegram från Helsingborg

i och för tågledning och dylikt skulle meddelas stationerna norr

om Halmstad, vore densamma högst väsentligt anlitad, hvadan en ny

direkt linie vore af behofvet påkallad.

Linien Höganäs nedre station—Åstorp:

Inläggning af nytt spår med räler af f. d. Göteborg—

Hallands jernväg* modell ............................................ 39,000 kronor.

Å nämnda handel funnes inlagda räler om 21,5 kilograms vigt per

meter, hvilka för nuvarande trafik och nu använd rörlig materiel vore

för klena och för ty måste snarast möjligt utbytas mot tyngre räler.

Till en början skulle å ifrågavarande linie nedläggas räler med 24,8

kilograms vigt per meter, hvilka räler, enligt hvad nedan angifves,

ifrågasatts till upptagning å linien Varberg—Almedal.

Linien Varberg—Almedal:

Inläggning af annat spår å 72,4 kilometer..................... 291,100 kronor.

Sedan den öfriga delen af den egentliga vestkustbanan, nemligen

Helsingborg—Varberg, numera vore belagd med räler af 31 och 34 kilograms

vigt per meter och samtliga broars öfverbyggnader äfvenledes

blifvit eller under den närmaste tiden blifva förstärkta, så att tyngre

lokomotiv med större dragkraft kunde användas, kräfde den ständigt

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

17

ökade trafiken samt ett rätt utnyttjande af dragkraften ovilkorligen

tyngre räler å bandelen Varberg—Almedal, hvarest nu funnes räler af

endast 24,8 kilograms vigt per meter. Då det dessutom synts styrelsen

angeläget, att den påbörjade förstärkningen af öfverbyggnaden å de

bandelar, hvarå de mest snabbgående tågen framginge, snarast möjligt

genomfördes, hade styrelsen tänkt låta mot räler af 40 kilograms vigt per

meter utbyta de mellan Göteborg och Hallsberg liggande rälerna om

34 kilograms vigt per meter. Tillgången på sådana räler af sist sagda

slag, hvilka ej vore mera slitna än att de kunde med fördel nedläggas

å nu ifrågavarande handel, inskränkte sig emellertid till 41,8 kilometer

spår; och då styrelsen hölle före, att vid hädanefter skeende nyanskaffning

af räler till bandelar med lifligare trafik räler med mindre

vigt än 40 kilogram per meter icke borde upphandlas, skulle för utbyte

å återstående 30,6 kilometer spår å linien Varberg—Almedal nya stålräler

med sistnämnda vigt per meter användas.

Under antagande, att Kongl. Maj:t gillade denna anordning,

hade styrelsen anmält, att i styrelsens förslag till omkostnadsstat för

år 1898 komme att upptagas ett belopp af 78,300 kronor för erhållande

af så stor mängd brukbara stålräler (till 27,3 km. spår) vägande

34 kilogram per meter, som behöfde nedläggas å linien Yarberg—Almedal,

för att sedermera derifrån få räler till tvärbanan Åstorp—Höganäs,

hvarest rälsutbytet afsåge att omfatta 27,3 kilometer bana.

Vid Pilgrimstad:

Anordning för ökande af vattentillgången för lokomotivens

behof.......................................•................................................... 450 kronor.

Ökning af vattentillgången erfordras i följd af trafikens tillväxt.

Vid Mattmar:

Anordnande af ett tredje genomgångsspår med lastkaj

och våg.................................................................................... 6,000 kronor.

Rörelsen vid stationen har genom nya industriella anläggningar

och affärsföretag vuxit till sådan, omfattning, att befintliga spåranordningar

— förutom hufvudspåret, ett sidospår och ett stickspår — vore

otillräckliga för trafikens ombesörjande på ett för såväl statsbanan som

trafikanter tillfredsställande sätt. Svårigheterna vore i all synnerhet

märkbara vid vagnsflyttningar, hvilka hufvudsakligen måste verkställas

med handkraft och derför toge lång tid i anspråk. I samband med

Bill. till Riksd. Prof. 1S98. é Sami. 1 Afd. Ii Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

anläggningen af sidospår måste invid detsamma anordnas lastkaj jemte

dit ledande väg.

Vid Storlien:

Tillbyggnad af hotellet för beredande af ökadt utrymme

för matsal och kök.............................................................. 6,500 kronor.

Lokalerna i denna byggnad vore alldeles otillräckliga för att de

stundom till ett 40 å 50-tal uppgående personer, som vid tågs ankomst

besökte restaurationen, skulle kunna tillfredsställande betjenas. En afsevärd

del af den utländska turisttrafiken berörde Storlien, och sagda trafik

torde i ej ringa grad vara beroende af de anordningar, som vidtoges

för de resandes beqvämlighet.

Vid Ny åker:

Anordning för ökande af vattentillgången för lokomotiv 2,500 kronor.

Denna anordning erfordrades i följd af trafikens tillväxt.

Linien Vännäs—Boden:

Uppläggning af ytterligare en telegrafledning (för morse
telegrafering).

..................................................................... 17,000 kronor.

Redan nu vore det ofta förenadt med svårighet och tidsutdrägt att

utvexla telegram mellan orter norr och söder om Vännäs; och dessa

olägenheter torde med all säkerhet ökas under den närmaste tiden.

Vid Vännäs:

Uppförande af stall för 2 lokomotiv.................................... 12,000 kronor.

I fråga härom hänvisas till hvad ofvan anförts rörande behofvet

af lokomotivstall vid Bollnäs.

Vid en hvar af stationerna Bastuträsk, Järn, Sandträsk, Lakaträsk

och Polcirkeln:

Uppförande af kolbås vid samtliga dessa stationer för

en sammanlagd kostnad af......................................... 10,000 kronor.

Nödig kontroll öfver kolförrådet vid en hvar af dessa stationer

kunde ej utöfvas med mindre det inrymdes i särskildt bås.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

19

Vid Brännberg:

Utläggning af ett stickspår .................................................... 2,500 kronor.

Spåret erfordrades för underlättande af vid stationen ofta förekommande

virkeslastningar.

Vid Luleå och å Svartön:

Påbörjande af anläggning för lossning af stenkol............ 30,000 kronor.

Den stora mängd stenkol (inemot 25,000 ton), som årligen under

loppet af den korta seglationstiden måste mottagas på Svartön för

statens jernvägars räkning, gjorde det nödvändigt att till nedbringande

af lossningskostnaderna derstädes sörja för lämpliga anläggningar för

lossningen. Härtill erfordrades i främsta rummet utsträckning af kajen,

planering af mark samt nedläggning af nya spår, emedan inom kort

allt nu tillgängligt utrymme i dessa afseenden komme att tagas helt

och hållet i anspråk af malmtrafiken. Påbörjandet af anläggningen,

hvilken vore afsedd att förläggas nära den plats för ökadt malmupplag,

hvarom här nedan förmäles, borde af ekonomiska skäl företagas i sammanhang

med afplaneringen af denna plats.

Terrassering af plats för malmupplag............................... 19,200 kronor.

Vid tiden för sjöfartens på Luleå öppnande de senaste åren hade

platserna för malm varit till fullo upptagna; och skulle sjöfarten något

år blifna fördröjd utöfver den vanliga tiden eller upplagen af annan

orsak ökas, skulle afsevärda svårigheter säkerligen uppstå för beredande

af plats för den malm, som från malmfälten nedforslades till Svartön.

Det vore alltså af högsta vigt, att å Svartön befintliga, för malmuppiag

lämpliga platser gjordes för sådant ändamål användbara genom erforderlig

afplanering, hvarigenom skulle beredas utrymme för ytterligare

omkring 50,000 ton malm.

Till fullföljande af anordningar för vexelförreglings- och

förbättrade signalapparater vid stationer å bandelar,

på hvilka nattåg framgå................................................ 75,000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

Utläggning af

ytterligare ett

jernvägsspår

mellan Arlöfs

och Lunds stationer

m. m.

Diverse arbeten: för vestkustbanan.............. 50,000 kr.

» öfriga statsbanor....... 52,018 » 102,018 kronor.

Med hänsyn till jernvägsnätets och trafikens utveckling vore det

nödvändigt att hafva erforderliga medel tillgängliga för tillgodoseendet

af sådana behof, hvilka ej kunde under längre tid i förväg förutses,

men likväl måste utan dröjsmål fyllas.

Summan af förenämnda belopp uppgår till 1,357,000 kronor, deraf

för vestkustbanan 590,200 kronor.

Utskottet, som vid Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

haft något att erinra, hemställer,

att Riksdagen må för år 1899 anvisa å riksstatens

sjette hufvudtitel, till utförande af nya byggnader och

anläggningar vid statens jernvägstrafik," 1,357,000

kronor, med rätt för Kongl. Maj:t att låta utaf detta

belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga

medel utanordna 304,400 kronor.

II.

Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för år 1899 anvisa

å ^riksstatens sjette hufvudtitel, för utläggning af ytterligare ett jernvägsspår

mellan Arlöfs och Lunds stationer samt inläggning af nya räler

å dubbelspåret mellan Malmö och Arlöf m. m., ett belopp af 385,000

kronor.

Redan då södra stambanan anlades, förutsågs, att i framtiden ett

ytterligare spår å sträckan mellan Malmö och Lund skulle blifva nödvändigt.

Detta föranledde jemväl dertill, att man vid förvärfvandet af

mark för jernvägsanläggningen beräknade sådan för dubbel bana, samt

att broarne gåfvos den bredd, att två spår skulle kunna å desamma utläggas.

Efter erinran härom har departementschefen till statsrådsprotokollet

anmält, att stadsfullmägtige i Malmö och Lund i skrifvelse den

16 maj 1894 hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes låta vidtaga erforderliga

åtgärder för att mellan de båda städerna åstadkomma en ökad regelbunden

jernvägsförbindelse. Stadsfullmägtige hade dervid anfört hufvudsakligen

följande: Af jernvägsstyrelsens berättelse angående statens

jernvägstrafik för år 1892 inhemtades, att utaf statsbanestationer och

privata trafikleder i riket Malmö hade att näst efter hufvudstaden upp
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

21

visa största antalet afgångna och anlända resande, eller 481,411, samt

att Lunds resandeantal, 430,426, Lomme i ordningen närmast derefter och

föga understege Malmös. Men äfven de mellanliggande stationerna,

Åkarp med 110,959 afgångna och anlända resande samt Arlöf (från

hvilken station dessutom Malmö—Billesholms jernväg upptoge trafik)

med 76,751 resande hade uti ifrågavarande afseende framstående rum,

nemligen Åkarp det 13:de och Arlöf det 25:te. På den korta jern vägssträckan

af omkring halfannan mil låge således fyra af svenska statsbanans

stationer, hvilka i fråga om persontrafik intoge de höga ordningsnumren

2, 3, 13 och 25 bland statsbanenätets nära 300 stationer.

Berörda berättelse utvisade i tabell 7, att utaf statsbanans särskilda

delar, ordnade efter bruttoinkomst för hvarje bankilometer, bandelen

Malmö—Arlöf innehade främsta rummet med 37,254 kronor för kilometer

samt delarne Åkarp—Arlöf och Lund—Åkarp det tredje och

fjerde med resp. 30,024 kronor och 28,307 kronor, under det att bandelarne

närmast norr om Lund lemnade en väsentligt mindre inkomst,

och Lunds station, hvilken i fråga om passageraretrafik intoge n:o

3, deremot med afseende på inkomst af afsändt gods först komme i

n:o 45. Häraf framginge, att den höga inkomsten å bandelen Lund

—Malmö i väsentlig mån inflöte af lokaltrafik, äfvensom att denna vinstgifvande

lokaltrafik till hufvudsakligaste delen utgjordes af en för vårt

land oerhördt liflig persontrafik. Jernvägsstyrelsen hade sökt afhjelpa

behofvet af bättre kommunikationer mellan Malmö och Lund, hvilka

båda städer varit stadda i rask utveckling, genom ett väsentligt ökadt

antal tåg, hvilka blifvit å bandelen småningom insatta och som vid

tiden för aflåtandet af stadsfullmägtiges skrifvelse, med inräknande af

genomgående snälltåg, person- och godståg, utgjorde vintertiden tolf

och sommartiden tretton ordinarie tåg i hvardera rigtningen. Och likväl

befunnes dessa städers behof af förbindelse med hvarandra och

med mellanliggande orter och etablissement, ^med hvilka de stode i

den lifligaste beröring, såsom Arlöfs fabriker, Akarps stationssamhälle

och tegelbruk, Alnarps landtbruksinstitut. Hvilans folkhögskola m. fl.,

ännu icke på långt när tillfredsstäldt. Trafiken kunde ej längre på

ett tillfredsställande sätt tillgodoses genom blott insättandet af ytterligare

ett eller annat tåg. Dsn olikartade trafik, som framginge öfver

bandelen mellan städerna Malmö och Lund, måste åtskiljas, så att den

genomgående trafiken äfvensom godstrafiken hädanefter som hittills

framfördes medelst stora ordinarie tåg, stälda i omedelbar förbindelse

med statsjernvägarnes öfriga bantåg, men deremot den lokala persontrafiken

besörjdes medelst små, lätta, blott af en vagnsklass bestående,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

från hvardera ändpunkten hvarje halftimme afgående tåg, uti hvilka

konduktören kunde sälja biljetterna under färden och som upptoge

passagerare på åtskilliga andra ställen än vid de nuvarande stationerna.

En sådan lokaltrafik kunde ej genomföras, med mindre än att ett andra

banspår utlades mellan Malmö och Lund. Härigenom skulle emellertid

icke allenast blifva fullständigt sörjdt för trafikens framtida utveckling;

äfven för staten skulle en sådan förändring lända uteslutande till båtnad.

Den rullande materiel, som erfordrades för det nya spåret, skulle

blifva ofantligt mycket enklare och lättare än den nu begagnade, och

detta ej blott för billighetens, utan lika mycket för ändamålsenlighetens

skull, enär tågen måste kunna utan afsevärdt dröjsmål stoppas och

sättas i gång, på det att den talrika utmed jernvägen boende landtbefolkningen,

hvilken sommartiden ökades med å landet utflyttade stadsbor,

vid nära intill hvarandra anordnade hållplatser måtte kunna stiga

på och utur tågen. Dessa nya lokaltåg med blott en vagnsklass, med

lätt och billig trafikmateriel samt ringa driftkostnad, skulle medgifva

indragning af en stor del nu på linien framgående tunga och dyra tåg

samt derigenom föranleda afsevärda besparingar, samtidigt som de

skulle ofantligt utveckla trafiken och öka trafikinkomsten.

Till följd af remiss hade jernvägsstyrelsen den 25 januari 1897

häröfver till Kongl. Maj:t afgifvit utlåtande och deruti anfört:

Den lokala persontrafiken mellan städerna i fråga vore af en för vårt

land ovanlig storlek. Redan vid den tidpunkt, år 1892, från hvilken

stadsfullmägtige hemtat de närmare uppgifterna i ämnet, hade densamma

stigit till betydande höjd, och don derefter förflutna tiden betecknade

en oafbruten stegring icke allenast af jernvägstrafiken i dess helhet

till och från städerna i fråga, utan äfven -— och detta i än högre grad —

af nyssberörda lokaltrafik. Exempelvis hade alltså för år 1895 — det

senaste år, för hvilket, då styrelsens utlåtande afgafs, statistiska uppgifter

föreiåge samlade — sammanlagda antalet resande till och från

Malmö och Lund varit 12 procent större än motsvarande antal för år

1892, medan åter den lokala persontrafikens stegring från sistnämnda

är utgjorde i det närmaste 15 procent — 253,500 resande år 1892

mot 290,594 år 1895. En så betydande lokaltrafik hade icke kunnat

på tillfredsställande sätt ombesörjas med det jemförelsevis ringa antal

genomgående tåg, som å södra stambanan blifvit insatta, utan kräft

särskilda anordningar derutöfver. I följd häraf hade också dagliga

lokaltåg till ganska betydligt antal anordnats mellan Malmö och Lund,

i syfte att underlätta förbindelsen mellan städerna. Det oaktadt hade

trafikanspråken ej blifvit som sig borde tillgodosedda. Derpå gåfves

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

23

äfven andra bevis än nu föreliggande framställning. Förslag hade

nemligen bragts å bane att åstadkomma bättre kommunikationer mellan

Malmö och Lund medelst anläggning af elektrisk spårväg, en åtgärd,

som utan tvifvel komme att högst menligt inverka på statsbanans inkomster

af trafik mellan nämnda städer. Äfven af denna anledning

vore det för staten af högsta intresse att tillmötesgå anspråket på ökad

trafikförbindelse mellan städerna Malmö och Lund. Såsom förhållandena

hittills gestaltat sig, måste i de flesta genomgående persontåg till och

från Malmö en väsentligt större tågvigt än trafiken ofvan Lund kräfde

framföras. Det vore nemligen nödvändigt att i dessa tåg bereda utrymme

för den ansenliga mängd resande mellan Malmö och Lund, som

nödgades begagna sig af ifrågavarande tåg, och det korta uppehållet i

Lund medgåfve ej att derstädes vidtaga förändringar i tågens sammansättning.

Det skulle för ty uppstå afsevärda ekonomiska fördelar för

staten, om förslaget bifölles. Det läte sig ej göra med nuvarande

spåranordningar att afsevärdt öka lokaltågens antal. Bandelen Malmö

—Lund vore nemligen redan under nuvarande förhållanden så upptagen

af tåg, som i ena eller andra rigtningen passerade densamma, att det

ej kunde ifrågakomma att med bibehållande af enkelspår synnerligen

öka tågens antal. Skedde så, skulle nemligen vid minsta rubbning i

trafiken stora olägenheter komma att uppstå både för fjerr- och lokaltrafiken

i följd deraf, att nästan hvarje förändring i det ena tågets

ankomst- eller afgångstid komme att inverka störande på alla de andra

tågens gång. Någon ringare tillökning i lokaltågens antal skulle visserligen

kunna ske utan att faran af ojemnhet i trafiken skulle synnerligen

ökas, men en sådan åtgärd kunde ej förordas, då densamma

komme att medföra större kostnader och arbete för trafikens uppehållande,

utan att derigenom ofvan påpekade olägenheter, som vidlådde

nuvarande anordningai-, blefve i nämnvärd mån afhjelpta. Det gåfves

derför ej någon annan utväg att på fullt tillfredsställande sätt ordna

jeruvägstrafiken mellan Malmö och Lund än att medelst förändringar

å sjelfva banan möjliggöra ett särskiljande af den lokala trafiken från

den genomgående. Den förändring å banan, som för ändamålet

erfordrades, vore utläggning af ett dubbelspår mellan Arlöf och

Lund. Mellan Malmö och den 5 kilometer derifrån belägna stationen

Arlöf funnes redan nu dubbla spår, i det att å denna sträcka

vestkustbanan vore utlagd jemsides med södra stambanan, men

från Arlöf till Lund, en vägsträcka af 11 kilometer, funnes för närvarande

endast enkelt spår. Oaktadt vid markanskaffningen för södra

stambanan behofvet af dubbelspår mellan Malmö och Lund förutsetts,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

erfordrades dock för anläggning af den nu ifrågasatta dubbelbanan,

att staten inlöste ytterligare en mindre del jord, hvilket förhållande

berodde dels deraf, att afståndet mellan spårens medellinier, som vid

banans anläggning ansetts böra bestämmas till 3,4 meter (11,5 fot),

numera måste utgöra 4,2 5 meter på grund af större bredd än förut ä

statsbanans och utländska jern vägsvagnar, dels deraf, att en mindre

hållplats erfordrades ungefär midt emellan Åkarp och Lund för upptagande

af persontrafik. Arbetena för dubbelspåret bestode hufvudsakligen

i banvallens terrassering, förlängning af samtliga afloppstrummor,

förändring af bron öfver Höjeå, spårets utläggning och barlastning,

anläggning af om förmälda hållplats samt det nya spårets inledande å

stationerna Arlöf, Åkarp och Lund. För de lätta lokaltågen erfordrades

ej så tung spåröfverbyggnad som den vid rälsutbyte och nybyggnad

å statsbanan söder om Stockholm använda, hvadan, om dubbelspåret

skulle afses uteslutande för dessa tåg, hänsyn kunde tagas härtill vid

bestämmandet af skenvigten. Styrelsen hade dock ansett, att samma

slags skenor, som under år 1897 komrne att utläggas å bandelen

Malmö—Lund — skenor om 40 kilogram för meter — borde äfven

för det nya spåret komma till användning, och detta af trafikteknisk

hänsyn. En stor lättnad i trafikens skötsel kunde nemligen erhållas,

derest trafiken kunde så ordnas, att alla tågen i ena rigtningen alltid

komme att framgå på det ena och tågen i motsatt rigtning på det

andra spåret, och denna anordning förutsatte samma bärförmåga hos

båda spåren. Hela kostnaden för anläggning af det nya spåret mellan

Arlöf och Lund jemte anordningarna vid stationerna samt anskaffning

af erforderliga materialier och inköp af ytterligare behöflig mark vore

beräknad att uppgå till ett belopp af 408,000 kronor. Utläggning af

ett dubbelspår mellan Arlöf och Lund samt derigenom möjliggjord anordning

af trafiken på sätt antydts komme helt säkert att medföra afsevärd

tillökning i lokaltrafiken mellan Malmö och Lund samt mellanliggande

stationer. De omfattande beräkningar, som härutinnan gjoyts,

hade tillika gifvit vid handen, att en nedsättning af biljettprisen med

omkring 25 procent skulle medföra ett ekonomiskt gynsammare resultat,

än derförutan kunde uppnås. Under förutsättning, att i lokaltågen

användes endast en vagnsklass samt att försäljning af biljetter skedde

å sjelfva tågen, skulle, med berörda nedsättning af biljettpriset, nettoafkastningen

för den lokala persontrafiken under närmaste femårsperiod

komma att öfverstiga den med nuvarande trafikordning för samma tid

beräknade med ett årligt belopp af i medeltal omkring 12,500 kronor,

motsvarande 3 procent af kostnaden för dubbelspårets anläggning.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

25

Denna ökning i nettoaf kastningen vore dock beräknad endast med

hänsyn till den direkta lokaltrafiken mellan de båda städerna och stege

således i samma mån, som den lokala persontrafiken vid mellanstationerna

utvecklades. Men icke mindre vinst, ehuru ej möjlig att med

någon visshet uppskatta i siffror, kunde med all säkerhet påräknas

genom att kostnaden för en del genomgående tåg kunde afsevärdt

nedbringas dels till följd deraf, att, såsom ofvan framhållits, mindre

antal personvagnar behöfde i dem framföras, sedan dubbelbanan blifvit

anlagd mellan Arlöf och Lund, dels genom den afsevärda lättnad i

trafikens skötsel en sådan banas tillkomst komrne att medföra.

Järnvägsstyrelsen hade derför hemstält, att Kongl. Maj:t måtte

till Riksdagen aflåta proposition om anvisande af 408,000 kronor att

användas för utläggning af ytterligare ett jernvägsspår mellan Arlöfs

och Lunds stationer å södra stambanan.

Då vid jernvägsstyrelsens berörda skrifvelse icke fogats någon

specificerad beräkning öfver kostnaderna för arbetet i fråga samt det

af styrelsen angifna kostnadsbeloppet syntes högt i förhållande till den

jemförelsevis korta bansträckan, både departementschefen från järnvägsstyrelsen

begärt dylik beräkning, derförinnan dock borde tagas i öfvervägande,

huruvida icke genom inskränkningar i ett eller annat afseende

totalkostnaden kunde något nedbringas under den af jernvägsstyrelsen

förut beräknade.

Med anledning häraf hade öfverdirektören för banafdelningen i

jernvägsstyrelsen den 6 nästlidna december aflemnat kostnadsberäkning

för ifrågavarande spåranordning, slutande å ett belopp af 385,000

kronor, deraf för jordanskaffning 22,161 kronor 80 öre, för terrasseringsarbeten

48,452 kronor, för konstarbeten, bestående dels af förstärkning

af bron öfver Höjeå och af en å banan befintlig viadukt och dels af

anordnandet af afloppstrummor och vägöfvergångar, 39,960 kronor, för

spårets utläggning, deri inbegripet jemväl inläggning af nya räler om

40 kilograms vigt för meter å det nu befintliga dubbelspåret mellan

Malmö och Arlöf, 198,079 kronor 19 öre, för anordnande af en, hållplats

samt åtskilliga arbeten vid stationerna i Malmö, Lund, Åkarp

och Arlöf 39,420 kronor, för diverse arbeten 4,100 kronor samt för

allmänna omkostnader, såsom administration, redskap, sjukvård, oförutsedda

utgifter m. m. 32,827 kronor 1 öre.

Denna kostnadsberäkning understege sålunda den af jernvägsstyrelsen

förut uppgjorda med 23,000 kronor, hvilken nedsättning

åstadkommits genom minskning af det för allmänna omkostnader afsedda

belopp. Någon vidare inskränkning hade icke ansetts möjlig.

Bih. till Palt, sd. Frot. 1S98. 4 Sand. 1 Afd. 14 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

Slutligen hade jernvägsstyrelsen aflemnat en uppgift rörande

trafikförhållandena vid Malmö och Lunds stationer under år 1896,

utvisande att sammanlagda antalet resande till och från nämnda stationer

(vestkustbanan ej medräknad) utgjorde 1,263,448 eller 38 procent

mera än år 1892 samt att antalet resande, som år 1896 färdades endast

mellan städerna i fråga, uppginge till 362,026 eller 43 procent mera

än år 1892. En väsentlig del af den betydande trafikökningen under

år 1896 vore emellertid att tillskrifva den under nämnda år i Malmö

anordnade industriutställningen.

De skäl, hvilka af stadsfullmägtige i Malmö och Lund samt

jernvägsstyrelsen anförts för ett snart anordnande af ifrågavarande

nya trafikförbindelse mellan de nämnda städerna, syntes departementschefen

vara fullt giltiga.

Då det tillika icke syntes böra ifrågakomma, att det nya spåret

försåges med lättare öfverbyggnad än den, som redan förut befunnits

för södra stambanan behöflig, och då samtliga i senaste kostnadsberäkning

upptagna arbeten ansetts oundgängligen nödiga, har departementschefen

funnit sig icke ega anledning till anmärkning mot

nämnda beräknings slutsumma.

På grund af hvad till statsrådsprotokollet sålunda blifvit anfördt,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må för år 1899 anvisa å riksstatens

sjette hufvudtitel, för utläggning af ytterligare

ett jernvägspår mellan Årlöfs och Lunds stationer

samt inläggning af nya räler å dubbelspåret mellan

Malmö och Arlöf m. m., ett belopp af 385,000 kronor.

in.

Ny rörlig

materiel.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade

jernvägar har Kongl. Ma:jt föreslagit Riksdagen att för år 1899 anvisa

å riksstaten utom hufvudtitlarne 3,500,000 kronor.

Om behofvet, af materieltillökning har jernvägsstyrelsen, enligt

hvad af det i ärendet förda statsrådsprotokollet inhemtas, anfört

beträffande:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

27

l:o. Lokomotiv.

I afseende härå har styrelsen särskildt framhållit den svårighet,

som förefinnes att till annat än reserv- och hjelptjenst använda de

lokomotiv till ett antal af 75, hvilka nu under mera än 30 år varit

i bruk. Denna svårighet i förening med den väntade tillväxten i

rörelsen nödvändiggjorde anskaffandet af ny dragkraftsmateriel; och

hade styrelsen beräknat, att det ökade behofvet häraf icke skulle kunna

tillgodoses, med mindre tio lokomotiv för snälltåg och likaledes tio

för godståg anskaffades.

2:o. Person- och godsvagnar.

För ökning af personvagnarnes antal förefunnes samma skäl,

som nyss angifvits i fråga om anskaffande af nya lokomotiv, i det

nemligen de äldre personvagnarne vore af den beskaffenhet, att de

numera kunde begagnas endast till reservtjenst. Att inköp af godsvagnar

vore af behofvet synnerligen påkalladt, framginge särskildt

deraf, att styrelsen för att tillgodose behofvet deraf sett sig nödsakad

att för innevarande vinter från Tyskland förhyra ett antal af närmare

400 sådana vagnar. Det antal vagnar, som nu skulle erfordras, hade

styrelsen ansett böra beräknas till 20 stycken II och III klass bogievagnar

samt 160 täckta och 400 öppna godsvagnar.

Kostnaden för anskaffning af den rullande materiel, som styrelsen

sålunda ansett behöflig och hvilken vore afsedd att tillverkas vid

inhemska verkstäder i öfverensstämmelse med af Kongl. Maj:t redan

godkända konstruktioner och ritningar, uppginge till

för 10 lokomotiv af typ Lit. C c å 56,000 kronor ...... 560,000 kronor

„ 10 „ „ „ „ K d „ 50,000 „ ...... 500,000 „

„ reservdelar .......................................................................... 20,000 ,,

,, 20 II och III klass bogievagnar å 24,000 kronor 480,000 ,,

„ inrättningar för belysning, uppvärmning, bromsning

m. m.................................................................................... 44,800

,, 160 täckta godsvagnar.................................................... 542,000

,, 400 öppna godsvagnar.................................................... 790,000

„ bromsinrättningar.............................................................. 80,000

,, axlar med hjul till vagrxarne......................................... 401,200

,, reservaxlar m. m.............................................................. 82,000

Summa 3,500,000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

För egen del liar departementschefen yttrat:

»Det anslag, jernvägsstyrelsen ansett böra för ifrågavarande

ändamål af Riksdagen äskas, öfverstiger betydligt. livad föi samma

ändamål är för innevarande ar beviljadt. Denna ökniög äi dock, synes

mig, till fullo motiverad af de ständigt växande krafveu på mera

materiel, kraf som i sin ordning betingas af den ständigt växande

trafiken å våra statsbanor. Huru betydlig denna tillväxt under år

1897 varit, framgår, bland annat, deraf, att beloppet till statsverket

inlevererade jernvägstrafikmedel för nämnda ar uppgått till 18,800,000

kronor (eller'' 5,300,000 kronor mera än beräknats) mot 9,800,000 kronor

för år 1896».

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, till anskaffande af ny rörlig

materiel vid statens redan trafikerade jern vägar, för

år 1899 bevilja 3,500,000 kronor.

Om sättet för anskaffande af detta belopp kommer utskottet att

framdeles afgifva yttrande.

Stockholm den 15 februari 1898.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1808.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1898:16 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande statens jernvägstrajik. s. 19 i texten