Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Rongl. Maj:t med anhållan om utredning angående embetsoch tjenstémäns dagliga tjenstgöring stid in. m.

1898-02-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1898:24, Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Rongl. Maj:t med anhållan om utredning angående embetsoch tjenstémäns dagliga tjenstgöring stid in. m.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

13

N:o 24.

Ant. till åtiksd. kansli den 15 februari kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Rongl.

Maj:t med anhållan om utredning angående embets- och

tjenstémäns dagliga tjenstgöring stid in. m.

(l:a o. 2:a U. A.)

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 82) har herr A.

Hedin från Stockholm, under hänvisning till af honom vid 1895, 1896

och 1897 årens riksdagar i ämnet väckta motioner, föreslagit, att Riksdagen

måtte i skrifvelse till iKongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Magt

täcktes låta verkställa och till Riksdagen öfverlemna utredning i fråga

om nu gällande bestämmelser och praxis beträffande statens embetsoch

tjenstemäns dagliga tjenstgöringstid, samt för detta ändamål ställa

till Kongl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag å 1,000 kronor.

Till motiveringen för förslaget, då det första gången väcktes, bar

motionären ansett sig nu böra tillägga, att de upplysningar, som innehölles

i en till Riksdagens medlemmar utdelad »Sammanfattning af afgifna

redogörelser rörande förening af statskonst med annan tjenstebefattning,

för hvilken lön eller arfvode erhållits)), syntes utgöra ett nytt

motiv för att en utredning rörande embets- och tjenstemäns dagliga

tjenstgöringstid måtte verkställas, helst som effektiviteten af den af

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

Kongl. Maj:t med anledning af de insamlade upplysningarna om statstjensts

förening med annan tjenstebefattning vidtagna åtgärd icke kunde rätt

bedömas utan tillgång till en fullständig utredning angående den dagliga

tjenstgöringstiden; och ansåge motionären det ej kunna bestridas, att

tillförlitliga upplysningar om såväl dagliga tjenstgöringstiden som statstjensts

förening med annan tjenstebefattning skulle för Riksdagen vara

af stort värde vid pröfning af förslag om löneförhöjningar och löneanslag

till nya tjenster.

Vid behandling af motionärens liknande förslag vid 1895 års riksdag

yttrade statsutskottet, att, hvad anginge frågan om embets- och

tjenstemäns dagliga tjenstgöringstid, motionären ansett omständigheterna

påkalla särskilda föreskrifter i detta afseende. Enligt motionärens tanke

skulle sådant vara erforderligt för att förhindra försummelser i tjensten

och föi'' att af tjenstemännen vinna en större arbetsprodukt. Utskottet

kunde icke dela motionärens uppfattning om dylika bestämmelsers behöflighet

eller lämplighet med afseende på alla statstjenster. Åtskilliga

bland dessa vore visserligen af den beskaffenhet, att de dermed förenade

åliggandena icke lämpligen kunde utföras annorstädes än på embetsrummet;

men å andra sidan kunde för en stor del befattningar,

deribland några af de mest ansträngande, arbetet åtminstone till största

delen utföras i hemmen med lika godt och stundom bättre resultat än

i statens embetslokaler. Vid dessa förhållanden skulle tvånget att under

en längre tid af dagen vistas å embetsrummet. uppenbarligen vara

mera till hinder än gagn för tjenstens behöriga förrättande. Det borde

ock tagas i betraktande, att vid de flesta tjenster göromålens mängd

vore i hög grad vexlande under olika delar af året, hvarför eu reglementerad

tjenstgöringstid, huru den än bestämdes, måste visa sig stundom

onödigt lång och stundom alldeles otillräcklig för göromålens utförande.

Om utskottet sålunda måste anse, att med afseende å ett stort antal

tjenster föreskrifter om viss daglig tjenstgöringstid å embetsrummet

ingalunda skulle vara lämpliga, kunde det å andra sidan icke bestridas,

att i vissa fall dylika föreskrifter vore af behofvet påkallade. Oafsedt

nödvändigheten af chefernas närvaro å embetsrummet för arbetenas

öfvervakande, egde nemligen allmänheten rätt att fordra, att de embetsoch

tjenstemän, som den behöfde anlita, skulle vara härför tillgängliga

under en bestämd tid på dagen. 1 regeln vore ock bestämmelser härom

i embetsverkens arbetsordningar eller eljest meddelade, men då allmänhetens

berättigade anspråk härutinnan icke vore fullt tillgodosedda,

syntes motionärens ifrågavarande framställning böra föranleda en Riksdagens

skrifvelse till Konungen med anhållan om utredning beträffande

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

15

de föreskrifter och den praxis, som med afseende å statens embetsoch

tjenstemäns dagliga tjenstgöringstid för närvarande vore gällande.

På grund af liknande motioner vid 1896 och 1897 årens riksdagar

gjorde statsutskottet då hemställan af samma lydelse som den vid 1895

års riksdag framstälda, eller att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl.

Maj:t anhålla, att Kongl. Maj;t täcktes låta verkställa och till Riksdagen

öfverlemna utredning i fråga om nu gällande bestämmelser och praxis

beträffande statens embets- och tjenstemäns dagliga tjenstgöringstid.

Ehuru berörda hemställan, hvilken af Andra Kammaren bifallits

såväl år 1895 som åren 1896 och 1897, af Första Kammaren vid nämnda

årens riksdagar afslagits och följaktligen icke föranledt någon Riksdagens

vidare åtgärd, har utskottet likväl icke ansett sig böra frångå

sin förut uttalade uppfattning. Men då den ifrågavarande utredningen

lärer kunna utan särskilda kostnader verkställas, anser utskottet det

anslag, . som motionären äskat, icke vara behöfligt. Utskottet vill fördenskull

föreslå:

a) att Riksdagen, med bifall till herr Hedins omförmälda

motion i denna del, må i skrifvelse till Kongl.

Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa

och till Riksdagen öfverlemna utredning i fråga om

nu gällande bestämmelser och praxis beträffande statens

embets- och tjenstemäns dagliga tjenstgöringstid;

samt

b) att det i herr Hedins förenämnda motion väckta

förslag om beviljande för omförmälda ändamål af ett

förslagsanslag å 1,000 kronor icke må af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 15 februari 1898.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.