Utlåtande, i anledning af Kongl. upplåtelse af jord från församling. Majds proposition angående kyrkoherdebostället i Anundsjö
1898-03-01 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1898:29, Utlåtande, i anledning af Kongl. upplåtelse af jord från församling. Majds proposition angående kyrkoherdebostället i Anundsjö
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
1
N:o 29.
Ant. till Riksd. kansli den 1 mars 1898, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl.
upplåtelse af jord från
församling.
Majds proposition angående
kyrkoherdebostället i Anundsjö
(L A.)
Med åberopande af bilagdt protokoll öfver ecklesiastikärenden för den
10 december 1897 har Kongl. Maj:t i en samma dag aflåten, till statsutskottet
remitterad proposition (n:o 18) föreslagit Riksdagen medgifva:
dels att från kyrkoherdebostället i Anundsjö^ församling hela det i
domänstyrelsens förslag af den 20 april 1896 asyftade område, med
A. Kjellin förbehållen rätt till viss del af samma område i enlighet med
kammarkollegii utslag den 9 december 1890, matte, fördeladt i tomter,
afsedda för bebyggande, åt enskilde med eganderätt upplåtas, under iakttagande:
.oj
att förslag till köpeskilling för de särskilda tomterna blefve i samråd
med boställshafvaren uppgjordt af vederbörande kronofogde och revirförvaltare
jemte ombud för såväl Anundsjö församling som domkapitlet i
Hernösand, dervid särskildt värde borde åsättas å tomt befintlig skog och
särskildt värde sjelfva jorden;
att tomt måtte af Kongl. Maj:ts befallningshafvande till pris, motsvarande
minst den sålunda föreslagna köpeskillingen, upplatas till den,
som hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande anmälde sig till erhållande af
sådan tomt och dervid erlade hela värdet för den å tomten befintliga
skog jemte minst en femtedel af köpeskillingen för jorden;
Bih. till Rilcsd. Prot 18.9S. 4 Sami 1 Afd. 20 Häft. (Näs 29, SO)
1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
att den, åt hvilken tomten upplätes, skulle vara skyldig att, under
iakttagande af de särskilda föreskrifter, som, med afseende å ett ordnadt
bebyggande af stationssamhället, kunde varda honom af Kongl. Maj:ts
befallningshafvande vid upplåtelsen meddelade, hafva å tomten inom två
år från upplåtelsen påbörjat samt inom ytterligare tre år fullbordat boningshus,
salubod eller annan dermed jemförlig byggnad, vid äfventyr att
eljest vara sin rätt till tomten och den erlagda delen af köpeskillingen
derför förlustig;
att tomtinnehåfvaren skulle, så snart lian inom den förelagda tiden
af fem år fullgjort hvad honom i fråga om tomtens bebyggande ålåge,
vara skyldig att erlägga återstoden af köpeskillingen vid enahanda
påföljd för uraktlåtenhet häraf, som för försummad byggnadsskyldighet
stadgats;
att, sedan byggnadsskyldigheten blifvit behörigen fullgjord och köpeskillingen
till fullo gulden, köpebref å tomten måtte af Kongl. Maj:ts
befallningshafvande för tomtinnehåfvaren utfärdas; samt
att erforderligt stängsel skulle, utan boställshafvarens betungande,
uppföras omkring hela det afsöndrade området;
dels och att köpeskillingarne för sjelfva jorden måtte öfverleinnas till
förvaltning af kyrkorådet i Anundsjö församling och, intill dess tillfälle
till inköp af passande jordlägenhet yppade sig, räntan å dessa medel tillfalla
boställshafvaren, äfvensom att köpeskillingsbeloppen för den å tomterna
växande skogen måtte ingå till presterskapets löneregleringsfond.
Af förenämnda statsrådsprotokoll inhemtas, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Vesternorrlands län uti skrifvelse den 16 december 1891 anfört,
bland annat, att, enär Anundsjö jern vägsstation vid norra stambanan
blifvit förlagd å egorna till kyrkoherdebostället fö/4 mantal n:o 1 Prestbordet
i Anundsjö församling, utan att på något håll angränsas af mark,
som innehades med enskild eganderätt, häraf uppstått flera olägenheter,
som hindrade allmänna samfärdseln vid nämnda station; samt att Kongl.
Maj:ts befallningshafvande ansåge, att de väsentligaste af dessa olägenheter
skulle förminskas, om tillfälle bereddes dertill hugade att omkring stationen
förvärfva mark med full eganderätt, hvarigenom antagligen inom kort tid
jemväl vid Anundsjö skulle komma att uppväxa ett samhälle med åtföljande
lif och rörelse; till följd hvaraf, och då den stationen angränsande
delen af kyrkoherdebostället nästan uteslutande bestode af myr- och skogsmark
samt derför i sitt nuvarande skick högst obetydligt bidroge till
boställets afkastning, Kongl. Maj:ts befallningshafvande hemstält, huruvida
icke Kongl. Maj:t skulle finna skäligt att låta vidtaga åtgärder för afsöndring
till vidare försäljning af jord frän bostället.
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
3
Sodan Kongl. Maj:ts och rikets kammarkollegium uti infordradt yttrande
förklarat sig anse, att visserligen någon del af bostallets omkring jernvägsstationen
belägna mark skulle utan men för boställshafvaren kunna försäljas,
men tillika framhållit, hurusom hvarken uppgift å arealen af den
jord, som kunde för ändamålet ifrågakomma eller något förslag rörande
sättet för verkställigheten af den åsyftade försäljningen förelåge, hade
Kongl. Maj:t enligt beslut den 1 juli 1892, på sätt kammarkollegium
hemstält, funnit den då gjorda framställningen icke böra till någon Kongl.
Maj:ts vidare åtgärd föranleda.
Till följd af ansökningar af J. Roullvén att få på 40 år arrendera
och A. Kjellin att få med eganderätt förvärfva vissa å omförmälda område
angifna tomter, af hvilka en af honom innehades under besittningsrätt
för 49 år, hade frågan om samma områdes försäljning å nyo bragts
å bane.
Domänstyrelsen, till hvilken Kjellin ingifvit sin ansökning och till
hvilken myndighet den andra ansökningen blifvit af Kongl. Maj:t remitterad,
hade till en början inhemtat upplysningar af vederbörande jägmästare
och öfverjägmästare, hvilka meddelat, bland annat,
jägmästaren: att Anundsjö station vore en af de mest betydande
inom länet med afseende å ankommande fraktgods, hvilket till största
delen fortskaffades vidare till der ofvan belägna Äsele, Vilhelmina och
Dorotea lappmarkssocknar; att stationens läge emellertid vore högst ogynsamt
derutinnan, att svårigheter mötte för upplåtelse af mark såväl till
bostäder som för trafikanter och varu emottagare till magasin in. m.; samt
att upplåtelse af tomter skulle blifva förmånlig jemväl för bostället, då
härigenom afsättning vunnes för bränsle och husbehofsvirke från boställets
skog åt blifvande åbor och genom sålunda inflytande medel tillika en
bättre skötsel lättare kunde beredas den vidsträckta skogsmarken;
samt öfverjägmästaren: hurusom genom upplåtelser ;*f byggnadsplatser
invid jernvägsstationen kunde beredas afsevärd inkomst af mark,
som annars hade endast högst ringa värde.
Enär sålunda Anundsjö jernvägsstation, som vore förlagd å kyrkoherdeboställets
under skogsstatens vård och förvaltning stående utmark
och medelst allmän väg stode i förbindelse med den fyra kilometer derifrån
belägna Bredbyn, Anundsjö kyrkoby, dit flera socknar hade sina
utfartsvägar, på grand af sin belägenhet kunde antagas blifva en medelpunkt
för ortens rörelse, ansåge domänstyrelsen, att markupplåtelser å det
stationen närmast omgifvande området, hvarest hitintills endast den omförmälda
upplåtelsen beviljats, icke borde medgifvas utan föregående utredning
om de lokala förhållandena samt en på sådan utredning grundad
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
plan för bebyggande. Med föranledande häraf hade domänstyrelsen låtit
vederbörande revirförvaltare upprätta en dylik plan med tillhörande beskrifning.
Ifrågavarande plan, som funnes affattad å en handlingarna bilagd, af
bemälde revirförvaltare t. f. jägmästaren G. F. Holmgren år 1895 upprättad
tomtkarta och af vederbörande öfverjägmästare vitsordades vara till alla
delar ändamålsenlig, afsåge afsöndring från bostället af en areal af omkring
86,9022 hektar, deraf utlagts norr om stationsområdet sjutton och söder om
detsamma åtta byggnadstomter, betecknade de förra med n:is 1 —17 och de
senare med n:is 18—25, tillhopa utgörande 21,4897 hektar, samt till utfartsvägar
och gator anslagits 10,7595 hektar, hvaremot återstoden af den till
afsöndring afsedda marken, 4,6530 hektar, angifvits såsom ej lämplig till
bebyggande. Den med n:o 11 betecknade tomten uppgåfves vara särdeles
lämplig till torgplan, om sådan möjligen skulle anses behöflig för framtiden.
I den planen åtföljande beskrifning påpekades, hurusom jernvägsstationens
aflägsenhet från Bredbyn nödgade en hvar affärsman derstädes att
så småningom förlägga sin rörelse så nära stationen som möjligt. Vidare
hänvisades till de mångafaldiga exemplen på, att utmed jernvägslinier samhällen,
äfven vid de minsta stationerna, uppstode, dit affärsverksamheten
inom orten droge sig, och framhölls såsom förslagsförfattarens åsigt, att
Anundsjö egde alla betingelser för ett sådant affärssamhälles uppväxande,
så att platsen vid denna station säkerligen redan nu varit mera bebyggd,
derest densamma ej legat å boställsjord. I beskrifningen angåfves, att
ifrågavarande mark vore å norra sidan om jernvägso in rådet inom tomterna
n:is 4 samt 7—17 mer eller mindre fuktig, mossartad och genomsipprande
med sand- och stenbunden grund, men å de öfriga tomterna fast och stenbunden
med skogsbestånd af yngre, dålig gran samt ringa tall och björk;
samt att tomterna söder om jernvägslinien hade ett synnerligen vackert
läge i svag sluttning mot jernvägens område med stenbunden skogsmark
och bestånd af till största delen yngre dålig gran samt något tall.
Såsom närmare föreskrifter vid upplåtelsen hade af öfverjägmästaren
föreslagits, bland annat, att, enär marken tillhörde kyrkoherdebostället,
afgäld för tomterna måtte bestämmas i dagsverken att utgöras åt boställshafvaren
antingen in natura eller i motsvarande penningar efter markegång,
samt att den skog, som måste afverkas å de upplåtna tomterna,
borde värderas och af den, till hvilken tomt upplätes, särskildt betalas,
hvarvid medlen skulle tillfalla boställets skogsafkastning.
Boställshafvaren, kyrkoherden J. G. Dixelius — som påpekat, att
upplåtelse på vissa år från bostället redan under för handen varande för
-
Statsutskottets Utlåtande N.‘o 29.
5
hållanden vore tillåten under föreskrifna former — hade förklarat sig,
derest den ifrågasatta upplåtelsen skulle afse all framtid, vilja, på de
grunder, jägmästaren och öfverjägmästaren anfört, tillstyrka sådan upplåtelse,
dock under vilkor, antingen att den årliga räntan på tomternas försäljningssumma
eller den årliga afgälden för tomterna tillfölle innehafvare!!
af Anundsjö kyrkoherdeboställe, med rätt för boställshafvaren att deltaga
i afgäldens bestämmande. I likhet med öfverjägmästaren ansåge kyrkoherden
Dixelius, att, om tomterna komme att betalas med årlig afgäld,
denna borde bestämmas att utgå i dagsverken antingen in natura eller i
motsvarande penningar efter markegång, dock ined det tillägg, att dagsverkena
skulle vara fullgoda sommardagsverken å upplåtelse t agarens egen
kost, äfvensom att boställshafvaren borde ega rättighet att afgöra, om
dagsverkena skulle utgå in natura eller lösas med penningar efter tioårigt
inedelmarkegångspris. Hvad beträffade användandet af den på tomterna
nu växande skogen, hade Dixelius icke haft något att anmärka mot öfverjägmästarens
förslag Mot sjelfva tomtindelningen hade han haft att invända
allenast, att, enligt hans mening, jemväl den mark, som å planen upptagits
såsom »mark, ej lämplig till bebyggande», borde indelas till tomter, enär
just denna mark, som ej till sin beskaffenhet kunde anses olämpligare än
åtskilliga delar af den öfriga, skulle komma att lemna de mest välbelägna
tomterna.
Kyrkoherden A. Nygren, i kontraktsprosts ställe, hade på det lifligaste
tillstyrkt, att domänstyrelsens förslag måtte vinna stadfästelse. Han
ansåge, att upplåtelse för alltid vore gagneligast, så mycket mer som,
om än någon liten del af det ifrågasatta området vore odlingsbar mark,
Anundsjö kyrkoherdeboställes egor vore så vidsträckta, att aldrig någon
odling för prestgårdens räkning på detta aflägsna ställe kunde komma i
fråga. Han hade vidare anfört: att då i § 4 af presterskapets privilegier
förordnades, att presterna på landet skulle oförändradt njuta och behålla
efter gammal häfd sina prestgårdar och boställen med alla tillhörigheter,
hvad namn de hafva kunde, framginge häraf tydligt, att boställsinneliafvaren
skulle åtnjuta fördelen af den ersättning, som komme att för
tomterna lemnas; att det lämpligaste torde vara, att denna ersättning bestämdes
att för all framtid utgå med visst antal mansdagsverken, att lösas
efter markegångspris — icke tioårigt inedelmarkegångspris, som för dagsverken
icke beräknades i vederbörlig taxa; att alternativet, att dagsverken
skulle kunna utgå in natura, icke torde böra upptagas bland öfverlåtelsevilkoren,
enär kyrkoherden i Anundsjö hade så många dagsverken af redan
varande torpare å bostället, att flera kunde anses öfverflödiga, och dessutom
de, som komme att bygga och bo inom jernvägssamhället, torde få
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
svårt att utgöra dagsverken in natura; att såsom ett oeftergifligt vilkor
för tomtupp]åtelserna borde uppställas, att boställshafvaren finge, jemte
t ex. revirförvaltaren, föreslå den årliga afgäldens storlek; samt att det
syntes rimligt, att denna afgäld på eu gång faststäldes för alla de utstakade
tomterna, så snart Kongl. Maj:t lemnat sitt bifall till deras föreslagna upplåtande.
Domkapitlet i Hernösand hade icke haft något att invända mot att
marken närmast intill Anundsjö jern vägsstation på sätt, som af jägmästaren
föreslagits, indelades till tomter, och att dessa tomter antingen för all
framtid eller på viss tid afsöndrades från kyrkoherdebostället, under förutsättning,
att boställshafvaren erhölle skälig godtgörelse för de jordområden,
som afsöndrades. Beträffande sättet för afsöndringen hade domkapitlet
hemstält, att åt Kongl. Maj:ts befallningshafvande måtte uppdragas att,
efter domkapitlets hörande, verkställa försäljning eller upplåtelse mot årlig,
i laga ordning bestämd afgäld af de för afsöndring afsedda tomterna dervid,
i händelse försäljning egde rum, af de influtna medlen borde bildas
en fond, som skulle stå under kyrkorådets förvaltning och hvars afkastning
skulle tillfalla boställshafvaren.
Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade anfört: Då det torde lända
till såväl ortens gagn som till boställets egen nytta och förkofran, om
tillstånd beviljades till upplåtelse af mark från bostället enligt det af jägmästaren
upprättade förslaget till tomtindelning, kunde Kongl. Maj:ts befallningshafvande,
som, i den ordning ärendet anhängiggjorts, ansåge förslaget
åsyfta tomternas upplåtelse för evärdlig tid, icke annat än förorda
bifall till den ifrågasatta markupplåtelsen samt förslaget till tomtindelning,
mot hvilket intet vore att erinra. Å jord, som från hemman afsöndrades,
skulle årlig afgäld läggas i spannmål eller annan räntepersedel, och finge
denna afgäld icke vara mindre, än att den motsvarade hvad af hela hemmanets
räntor och öfriga utskylder vid jemförelse af egornas storlek och
beskaffenhet å den afsöndrade jorden belöpte. Ehuru den mark, hvarå
tomterna vore belägna, för bostället för närvarande icke medförde nytta
eller gagn, torde dock eganderättens öfverflyttning å andra personer dessutom
betinga ersättning för å marken växande skog samt en kontant
köpeskilling för marken. Att i hvarje fall, då tomtupplåtelse ifrågakomme,
bestämma såväl afgäld en som ersättningen för växande skog och köpeskillingen,
skulle vara mycket olämpligt, enär en spekulant i sådant fall
skulle få vänta en rundlig tid på besked samt ett beslut derutinnan icke
torde kunna meddelas utan församlingens, boställshafvarens och domkapitlets
hörande och beslutet dessutom kunde komma att öfverklagas. Vida
lämpligare vore att, innan marken till någon upplätes, samtidigt för hvarje
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
7
tomt bestämma värdet å derå växande skog, köpeskillingen för tomten
samt afgälden; och borde ersättning för växande skog tillfalla boställets
skogsafkastning, köpeskillingen för tomten borde öfverlemnas till kyrkorådets
förvaltning med rätt för boställshafvaren att åtnjuta årliga räntan
deraf, samt afgälden, bestämd i mansdagsverken, att lösas med penningar
efter litt. A i hvarje års markegångstaxa, borde tillfalla boställshafvaren.
Af särskild vigt vore äfven att, förr än någon upplåtelse egde rum, särskilda
bestämmelser meddelades för ett ordnadt bebyggande af stationssamhället.
I afseende å sättet för bestämmandet af värdet å den växande skogen,
köpeskillingar och afgälden samt för upplåtelse af de särskilda tomterna
äfvensom beträffande påföljden för underlåtenhet att bebygga inköpt tomt
hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande hemstält, att i tillämpliga delar
måtte meddelas enahanda föreskrifter, som i afseende å upplåtelse af mark
invid Långträsks jernvägsstation blifvit genom Kong], Maj:ts resolution den
17 maj 1895 gifna.
Med öfverlemnande af samtliga till ärendet hörande handlingar hade
domänstyrelsen i skrifvelse den 20 april 1896 beträffande kyrkoherden
Dixelii anmärkning, rörande de, såsom till bebyggande ej lämpliga, i planen
icke intagna tomterna yttrat, att vid granskning af beskrifningen till
den Kjellins ansökning åtföljande kartan inhemtades, att detta af boställshafvaren
omförmälda område, som vore detsamma, som Kjellin önskade
förvärfva, bestode till hufvudsakligaste del af myrmark, fuktigt granland
och mossaktig mark samt således vore till bebyggande otjenligt, men deremot
för odling och för beteshägnad lämpligt och såsom sådant gagneligt
för tomtinnehafvaren, hvadan området, utgörande 4 hektar 65 ar 30
qvadratmeter, syntes böra för nämnda ändamål upplåtas, helst detsamma
skulle genom den ifrågasatta öfriga markupplåtelsen erhålla ett från boställsskogen
afskildt läge och, om det för bostället bibehölles, blifva för
detsamma till ringa nytta. Styrelsen ansåge derför, att jemväl detta område
borde i regleringsplanen ingå, fördeladt i två lotter under n:is 26
och 27, på sätt desamma funnes utmärkta å skrifvelsen bifogad kopia af
planen.
Domänstyrelsen hade vidare anfört, att markupplåtelse för bebyggande
vid ifrågavande jernvägsstation vore af behofvet påkallad för att vid denna
station, dit ej allenast de närmast belägna orterna, Anundsjö och Sidoensjö
socknar, utan äfven en stor del af Vesterbottens läns lappmark — Äsele,
Vilhelmina och delvis Fredrika socknar — hade sina utfartsvägar, möjliggöra
den affärs- och handtverksrörelse, som derstädes kunde förväntas, liksom
styrelsen hölle före, att, till byggnadsverksamhetens och bosättningar
-
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
nes underlättande, upplåtelserna borde ske för all tid och under eganderätt.
Och hade domänstyrelsen fördenskull hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes
vidtaga åtgärd för upplåtelse från Anundsjö kyrkoherdeboställes utmark
af det i regleringsplanen upptagna området, tillökadt med de under
n:is 26 och 27 af styrelsen här ofvan omnämnda lotter, på de vilkor, som
i kongl. brefven den 17 maj 1895 rörande liknande upplåtelser å kronopark
invid Långträsks och Jörns stationer på norra stambanan vore bestämda,
dock med den ändring, dels att af de för tomternas försäljning
inflytande medlen bildades en fond, som stäldes under kyrkorådets förvaltning
och hvars afkastning tillfölle boställshafvaren, dels ock att inflytande
köpeskilling för de till odling eller beteshägnad afsedda lotterna
skulle i sin helhet vid tillträdet erläggas och jemväl ingå till berörda fond.
Efter härå erhållen remiss hade Kongl. Maj:ts och rikets kammarkollegium
i ärendet hört Anundsjö församling, hvilken tillstyrkt afsöndring i
enlighet med den uppgjorda planen med uttryckligt tillägg, att äfven tomterna
n:is 26 och 27 intoges deri, alldenstund dessa tomter utan tvifvel
komme att betinga höga pris till följd af sitt fördelaktiga läge.
Uti eget utlåtande hade kammarkollegium erinrat och meddelat, bland
annat, att från bostället afsöndrats ej mindre enligt kongl. bref dels den
13 juli 1850 för folkskolans behof ett område af 25,80 qvadratref
emot en årlig afgäld af 1 krona 88 öre, dels ock den 25 maj 1883 en
till arealen ej uppgifven jordrymd till utvidgning af församlingens begrafningsplats,
än äfven jemlikt kollegii beslut den 9 december 1890 ett
på 49 år, räknadt från den 1 maj sistnämnda år, till ofvanbetnälde
Kjellin upplåtet jordområde af 75 ar 84 kvadratmeter mot eu årlig afgäld
af 25 mansdagsverken; att ifrågavarande kyrkoherdeboställe i jordeboken
upptagits såsom 1 1/i mantal n:o 1 Prestbordet af krono natur; samt att,
enligt kongl. bref den 30 november 1894 angående skogshushållningen
vid bostället, skogen derstädes under nu löpande indelningsperid vore
stäld under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning, under det att
boställshafvaren, hvilken af skogsafkastningen ej åtnjöte någon andel utöfver
boställets husbehof, från presterskapets löneregleringsfond fått sig
anvisadt ett årligt anslag af 1,000 kronor- att utgå från och med den 1
maj 1892, intill dess den för pastoratet den 10 september 1869 faststälda
lönereglering komme att tillämpas.
Hvad härefter anginge domänstyrelsens förslag att af utmarken till
ifrågavarande boställe ej mindre det å jägmästarens plan upptagna och i
tjugufem tomter med tillhörande gator eller utfartsvägar fördelade område
om tillhopa 32 hektar 24 ar 92 qvadratmeter invid Anundsjö jernvägsstation
än äfven den intill nämnda område gränsande mark, som å om
-
Stafsulnko/tetn Utlåtande K:o 29.
9
förmälda kopia af berörda regleringsplan upptagits i två lotter, betecknade
med n:is 26 och 27, måtte under egnnderätt upplåtas åt enskilde, hade
kammarkollegium anfört, att eu dylik iinordning syntes, att döma åt de i
ärendet meddelade upplysningar, vara af behofvet påkallad för vederbörlig
utveckling af affärs* och handtverksrörelsen vid Anundsjö jernvägsstation
och jemväl vara förenlig med boställets nytta och förkofran; i följd hvaraf
kollegium med sitt förord understöd! detta förslag. I afseende å vilkoren
för en dylik upplåtelse både det synts kollegium mot hvad domänstyrelsen
härutinnan föreslagit icke vara något att i hufvudsak erinra, dock att
hägnad borde, där så erfordrades, uppföras kring det område, som hlefve
upplåtet, samt att den Kjellin genom kollega förenåmnda utslag den it
december 1890 tillerkända rätt under viss tid till 7ö ar 81 qvadratmeter
af nu ifrågavarande område lemnades oförkränkt.
Slutligen hade uti infordradt utlåtande jernvägsstyrelsen meddelat, att,
vid det förhållande, att det nuvarande stationsområdet medgåfve utläggning
af ytterligare tre parallelspår, icke något af de i regleringsplanen
ingående områden kunde beräknas blifva behöflig! för en i framtiden möjligen
erforderlig utvidgning af ifrågavarande jernvägsstation, samt att i
(ifrigt från styrelsens sida intet funnes att mot den af domänstyrelsen förordade
regleringsplanen erinra.
Emot Kong! Maj:ts förevarande framställning har utskottet icke
haft annat att erinra, än att, då, enligt hvad i ärendet blifvit upplyst, de
till Anundsjö kyrkoherdeboställe hörande egor äro synnerligen vidsträckta,
det icke synes lämpligt, att de för ifrågavarande mark inflytande köpeskillingarna
användas till förvärfvande för bostället af ytterligare jordområde,
hvarför utskottet, som i likhet med Kongl. Maj:t ansett dessa
köpeskillingar böra öfverlemnas att förvaltas af kyrkorådet i Anundsjö
församling, dock ej funnit sig kunna biträda Kongl. Maj:ts förslag om att
de må användas till inköp för boställets räkning af annan jordlägenhet.
Då emellertid förhållandena framdeles kunna föranleda dertill, att dessa
köpeskillingar icke vidare böra af förenämnda kyrkoråd förvaltas, har
utskottet ansett en bestämmelse böra intagas, hvarigenom till Kongl. Maj:t
öfverlemnas att förordna, huru vid sådan händelse skall förfaras.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,
att Kongl. Majtts förevarande framställning må på
det sätt af Riksdagen bifallas, att Riksdagen medgifver,
dels att från kyrkoherdebostället i Anundsjö församling
hela det i domänstyrelsens förslag af den 20
Bih. till Riksd. Prot. 1898. 4 Sami. 1 Afd. 20 Höft. ] 2
10
Statsutskottets ‘Utlutande N:o 29.
april 1896 åsyftade område, med A. Kjellin förbehållen
rätt till viss del af samma område i enlighet med
kammarkollegii utslag den 9 december 1890, må, fördeladt
i tomter, afsedda för bebyggande, åt enskilde
med eganderätt upplåtas, under iakttagande:
att förslag till köpeskilling för de särskilda tomterna
varder i samråd med boställshafvaren uppgjordt af
vederbörande kronofogde och revirförvaltare jemte ombud
för såväl Anundsjö församling som domkapitlet i
Hernösand, dervid särskildt värde bör åsättas å tomt
befintlig skog och särskildt värde sjelfva jorden;
att tomt må af Kong]. Maj:ts befallningshafvande
till pris, motsvarande minst den sålunda föreslagna
köpeskillingen, upplåtas till den, som hos Kongl. Maj:ts
befallningshafvande anmäler sig till erhållande af sådan
tomt och dervid erlägger hela värdet för den å tomten
befintliga skog jemte minst en femtedel af köpeskillingen
för jorden;
att den, åt hvilken tomt upplåtes, skall vara skyldig
att, under iakttagande af de särskilda föreskrifter,
som, med afseende å ett ordnadt bebyggande af stationssamhället,
kunna varda honom af Kongl. Maj:ts
befallningshafvande vid upplåtelsen meddelade, hafva
å tomten inom två år från upplåtelsen påbörjat samt
inom ytterligare tre år fullbordat boningshus, salubod
eller annan dermed jemförlig byggnad, vid äfventyr att
eljest vai-a sin rätt till tomten och den erlagda delen
af köpeskillingen derför förlustig;
att tomtinnehafvaren skall, så snart han inom den
förelagda tiden af fem år fullgjort hvad honom i fråga
om tomtens bebyggande åligger, vara skyldig att erlägga
återstoden af köpeskillingen vid enahanda påföljd för
uraktlåtenhet häraf, som för försummad byggnadsskyldighet
stadgats;
att, sedan byggnadsskyldigheten blifvit behörigen
fullgjord och köpeskillingen till fullo gulden, köpebref
å tomten må af Kongl. Maj:ts befallningshafvande för
tomtinnehafvaren utfärdas; samt
att erforderligt stängsel skall, utan boställshafvarens
Ht åt aula kottets Utlåtande N:o 29.
11
betungande, uppföras omkring hela det afsöndrade området;
dels
ock att köpeskillingarne för sjelfva jorden må
öfverlemnas att, intill dess Kongl. Maj:t annorledes förordnar,
förvaltas af kyrkorådet i Anundsjö församling
och räntan å dessa medel tillfalla boställshafvaren, äfvensom
att köpeskillingsbeloppen för den å tomterna växande
skogen må ingå till presterskapets löneregleringsfond.
Stockholm den 1 mars 1898.
På statsutskottets vägnar:
\ y \ \)*'' - ■ •; • *''• "• \>.vVt • - , .\> ■
CHR, LUNDEBERG.
ur< '' t T i ■. u.-iaujpi •u-y-t ;h>h itm
• •''/i ;<i''v /. i*>ii> p-iRVi JAjov
: .Öl Ilo ii
. ! i 1111
i >ob >uru
fn •:
KO STälin
rt Ce:-:;; It
it t : , , j
noll''
i t f fvlfc
fii r |.
‘r
■di 0.1
,..i> Ollon!
I j.l t
t rjt t-[‘JOv"jo lT
*‘iil> >./[ .)«i *iOil
G ; l.M *f l.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1898:55 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse af jord från kyrkoherdebostället i Ånundsjö församling. s. 12 i texten