Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. upplåtelse af jord från församling. Majds proposition angående kyrkoherdebostället i Anundsjö

1898-03-01 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1898:29, Utlåtande, i anledning af Kongl. upplåtelse af jord från församling. Majds proposition angående kyrkoherdebostället i Anundsjö

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

1

N:o 29.

Ant. till Riksd. kansli den 1 mars 1898, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl.

upplåtelse af jord från

församling.

Majds proposition angående

kyrkoherdebostället i Anundsjö

(L A.)

Med åberopande af bilagdt protokoll öfver ecklesiastikärenden för den

10 december 1897 har Kongl. Maj:t i en samma dag aflåten, till statsutskottet

remitterad proposition (n:o 18) föreslagit Riksdagen medgifva:

dels att från kyrkoherdebostället i Anundsjö^ församling hela det i

domänstyrelsens förslag af den 20 april 1896 asyftade område, med

A. Kjellin förbehållen rätt till viss del af samma område i enlighet med

kammarkollegii utslag den 9 december 1890, matte, fördeladt i tomter,

afsedda för bebyggande, åt enskilde med eganderätt upplåtas, under iakttagande:

.oj

att förslag till köpeskilling för de särskilda tomterna blefve i samråd

med boställshafvaren uppgjordt af vederbörande kronofogde och revirförvaltare

jemte ombud för såväl Anundsjö församling som domkapitlet i

Hernösand, dervid särskildt värde borde åsättas å tomt befintlig skog och

särskildt värde sjelfva jorden;

att tomt måtte af Kongl. Maj:ts befallningshafvande till pris, motsvarande

minst den sålunda föreslagna köpeskillingen, upplatas till den,

som hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande anmälde sig till erhållande af

sådan tomt och dervid erlade hela värdet för den å tomten befintliga

skog jemte minst en femtedel af köpeskillingen för jorden;

Bih. till Rilcsd. Prot 18.9S. 4 Sami 1 Afd. 20 Häft. (Näs 29, SO)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

att den, åt hvilken tomten upplätes, skulle vara skyldig att, under

iakttagande af de särskilda föreskrifter, som, med afseende å ett ordnadt

bebyggande af stationssamhället, kunde varda honom af Kongl. Maj:ts

befallningshafvande vid upplåtelsen meddelade, hafva å tomten inom två

år från upplåtelsen påbörjat samt inom ytterligare tre år fullbordat boningshus,

salubod eller annan dermed jemförlig byggnad, vid äfventyr att

eljest vara sin rätt till tomten och den erlagda delen af köpeskillingen

derför förlustig;

att tomtinnehåfvaren skulle, så snart lian inom den förelagda tiden

af fem år fullgjort hvad honom i fråga om tomtens bebyggande ålåge,

vara skyldig att erlägga återstoden af köpeskillingen vid enahanda

påföljd för uraktlåtenhet häraf, som för försummad byggnadsskyldighet

stadgats;

att, sedan byggnadsskyldigheten blifvit behörigen fullgjord och köpeskillingen

till fullo gulden, köpebref å tomten måtte af Kongl. Maj:ts

befallningshafvande för tomtinnehåfvaren utfärdas; samt

att erforderligt stängsel skulle, utan boställshafvarens betungande,

uppföras omkring hela det afsöndrade området;

dels och att köpeskillingarne för sjelfva jorden måtte öfverleinnas till

förvaltning af kyrkorådet i Anundsjö församling och, intill dess tillfälle

till inköp af passande jordlägenhet yppade sig, räntan å dessa medel tillfalla

boställshafvaren, äfvensom att köpeskillingsbeloppen för den å tomterna

växande skogen måtte ingå till presterskapets löneregleringsfond.

Af förenämnda statsrådsprotokoll inhemtas, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Vesternorrlands län uti skrifvelse den 16 december 1891 anfört,

bland annat, att, enär Anundsjö jern vägsstation vid norra stambanan

blifvit förlagd å egorna till kyrkoherdebostället fö/4 mantal n:o 1 Prestbordet

i Anundsjö församling, utan att på något håll angränsas af mark,

som innehades med enskild eganderätt, häraf uppstått flera olägenheter,

som hindrade allmänna samfärdseln vid nämnda station; samt att Kongl.

Maj:ts befallningshafvande ansåge, att de väsentligaste af dessa olägenheter

skulle förminskas, om tillfälle bereddes dertill hugade att omkring stationen

förvärfva mark med full eganderätt, hvarigenom antagligen inom kort tid

jemväl vid Anundsjö skulle komma att uppväxa ett samhälle med åtföljande

lif och rörelse; till följd hvaraf, och då den stationen angränsande

delen af kyrkoherdebostället nästan uteslutande bestode af myr- och skogsmark

samt derför i sitt nuvarande skick högst obetydligt bidroge till

boställets afkastning, Kongl. Maj:ts befallningshafvande hemstält, huruvida

icke Kongl. Maj:t skulle finna skäligt att låta vidtaga åtgärder för afsöndring

till vidare försäljning af jord frän bostället.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

3

Sodan Kongl. Maj:ts och rikets kammarkollegium uti infordradt yttrande

förklarat sig anse, att visserligen någon del af bostallets omkring jernvägsstationen

belägna mark skulle utan men för boställshafvaren kunna försäljas,

men tillika framhållit, hurusom hvarken uppgift å arealen af den

jord, som kunde för ändamålet ifrågakomma eller något förslag rörande

sättet för verkställigheten af den åsyftade försäljningen förelåge, hade

Kongl. Maj:t enligt beslut den 1 juli 1892, på sätt kammarkollegium

hemstält, funnit den då gjorda framställningen icke böra till någon Kongl.

Maj:ts vidare åtgärd föranleda.

Till följd af ansökningar af J. Roullvén att få på 40 år arrendera

och A. Kjellin att få med eganderätt förvärfva vissa å omförmälda område

angifna tomter, af hvilka en af honom innehades under besittningsrätt

för 49 år, hade frågan om samma områdes försäljning å nyo bragts

å bane.

Domänstyrelsen, till hvilken Kjellin ingifvit sin ansökning och till

hvilken myndighet den andra ansökningen blifvit af Kongl. Maj:t remitterad,

hade till en början inhemtat upplysningar af vederbörande jägmästare

och öfverjägmästare, hvilka meddelat, bland annat,

jägmästaren: att Anundsjö station vore en af de mest betydande

inom länet med afseende å ankommande fraktgods, hvilket till största

delen fortskaffades vidare till der ofvan belägna Äsele, Vilhelmina och

Dorotea lappmarkssocknar; att stationens läge emellertid vore högst ogynsamt

derutinnan, att svårigheter mötte för upplåtelse af mark såväl till

bostäder som för trafikanter och varu emottagare till magasin in. m.; samt

att upplåtelse af tomter skulle blifva förmånlig jemväl för bostället, då

härigenom afsättning vunnes för bränsle och husbehofsvirke från boställets

skog åt blifvande åbor och genom sålunda inflytande medel tillika en

bättre skötsel lättare kunde beredas den vidsträckta skogsmarken;

samt öfverjägmästaren: hurusom genom upplåtelser ;*f byggnadsplatser

invid jernvägsstationen kunde beredas afsevärd inkomst af mark,

som annars hade endast högst ringa värde.

Enär sålunda Anundsjö jernvägsstation, som vore förlagd å kyrkoherdeboställets

under skogsstatens vård och förvaltning stående utmark

och medelst allmän väg stode i förbindelse med den fyra kilometer derifrån

belägna Bredbyn, Anundsjö kyrkoby, dit flera socknar hade sina

utfartsvägar, på grand af sin belägenhet kunde antagas blifva en medelpunkt

för ortens rörelse, ansåge domänstyrelsen, att markupplåtelser å det

stationen närmast omgifvande området, hvarest hitintills endast den omförmälda

upplåtelsen beviljats, icke borde medgifvas utan föregående utredning

om de lokala förhållandena samt en på sådan utredning grundad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

plan för bebyggande. Med föranledande häraf hade domänstyrelsen låtit

vederbörande revirförvaltare upprätta en dylik plan med tillhörande beskrifning.

Ifrågavarande plan, som funnes affattad å en handlingarna bilagd, af

bemälde revirförvaltare t. f. jägmästaren G. F. Holmgren år 1895 upprättad

tomtkarta och af vederbörande öfverjägmästare vitsordades vara till alla

delar ändamålsenlig, afsåge afsöndring från bostället af en areal af omkring

86,9022 hektar, deraf utlagts norr om stationsområdet sjutton och söder om

detsamma åtta byggnadstomter, betecknade de förra med n:is 1 —17 och de

senare med n:is 18—25, tillhopa utgörande 21,4897 hektar, samt till utfartsvägar

och gator anslagits 10,7595 hektar, hvaremot återstoden af den till

afsöndring afsedda marken, 4,6530 hektar, angifvits såsom ej lämplig till

bebyggande. Den med n:o 11 betecknade tomten uppgåfves vara särdeles

lämplig till torgplan, om sådan möjligen skulle anses behöflig för framtiden.

I den planen åtföljande beskrifning påpekades, hurusom jernvägsstationens

aflägsenhet från Bredbyn nödgade en hvar affärsman derstädes att

så småningom förlägga sin rörelse så nära stationen som möjligt. Vidare

hänvisades till de mångafaldiga exemplen på, att utmed jernvägslinier samhällen,

äfven vid de minsta stationerna, uppstode, dit affärsverksamheten

inom orten droge sig, och framhölls såsom förslagsförfattarens åsigt, att

Anundsjö egde alla betingelser för ett sådant affärssamhälles uppväxande,

så att platsen vid denna station säkerligen redan nu varit mera bebyggd,

derest densamma ej legat å boställsjord. I beskrifningen angåfves, att

ifrågavarande mark vore å norra sidan om jernvägso in rådet inom tomterna

n:is 4 samt 7—17 mer eller mindre fuktig, mossartad och genomsipprande

med sand- och stenbunden grund, men å de öfriga tomterna fast och stenbunden

med skogsbestånd af yngre, dålig gran samt ringa tall och björk;

samt att tomterna söder om jernvägslinien hade ett synnerligen vackert

läge i svag sluttning mot jernvägens område med stenbunden skogsmark

och bestånd af till största delen yngre dålig gran samt något tall.

Såsom närmare föreskrifter vid upplåtelsen hade af öfverjägmästaren

föreslagits, bland annat, att, enär marken tillhörde kyrkoherdebostället,

afgäld för tomterna måtte bestämmas i dagsverken att utgöras åt boställshafvaren

antingen in natura eller i motsvarande penningar efter markegång,

samt att den skog, som måste afverkas å de upplåtna tomterna,

borde värderas och af den, till hvilken tomt upplätes, särskildt betalas,

hvarvid medlen skulle tillfalla boställets skogsafkastning.

Boställshafvaren, kyrkoherden J. G. Dixelius — som påpekat, att

upplåtelse på vissa år från bostället redan under för handen varande för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N.‘o 29.

5

hållanden vore tillåten under föreskrifna former — hade förklarat sig,

derest den ifrågasatta upplåtelsen skulle afse all framtid, vilja, på de

grunder, jägmästaren och öfverjägmästaren anfört, tillstyrka sådan upplåtelse,

dock under vilkor, antingen att den årliga räntan på tomternas försäljningssumma

eller den årliga afgälden för tomterna tillfölle innehafvare!!

af Anundsjö kyrkoherdeboställe, med rätt för boställshafvaren att deltaga

i afgäldens bestämmande. I likhet med öfverjägmästaren ansåge kyrkoherden

Dixelius, att, om tomterna komme att betalas med årlig afgäld,

denna borde bestämmas att utgå i dagsverken antingen in natura eller i

motsvarande penningar efter markegång, dock ined det tillägg, att dagsverkena

skulle vara fullgoda sommardagsverken å upplåtelse t agarens egen

kost, äfvensom att boställshafvaren borde ega rättighet att afgöra, om

dagsverkena skulle utgå in natura eller lösas med penningar efter tioårigt

inedelmarkegångspris. Hvad beträffade användandet af den på tomterna

nu växande skogen, hade Dixelius icke haft något att anmärka mot öfverjägmästarens

förslag Mot sjelfva tomtindelningen hade han haft att invända

allenast, att, enligt hans mening, jemväl den mark, som å planen upptagits

såsom »mark, ej lämplig till bebyggande», borde indelas till tomter, enär

just denna mark, som ej till sin beskaffenhet kunde anses olämpligare än

åtskilliga delar af den öfriga, skulle komma att lemna de mest välbelägna

tomterna.

Kyrkoherden A. Nygren, i kontraktsprosts ställe, hade på det lifligaste

tillstyrkt, att domänstyrelsens förslag måtte vinna stadfästelse. Han

ansåge, att upplåtelse för alltid vore gagneligast, så mycket mer som,

om än någon liten del af det ifrågasatta området vore odlingsbar mark,

Anundsjö kyrkoherdeboställes egor vore så vidsträckta, att aldrig någon

odling för prestgårdens räkning på detta aflägsna ställe kunde komma i

fråga. Han hade vidare anfört: att då i § 4 af presterskapets privilegier

förordnades, att presterna på landet skulle oförändradt njuta och behålla

efter gammal häfd sina prestgårdar och boställen med alla tillhörigheter,

hvad namn de hafva kunde, framginge häraf tydligt, att boställsinneliafvaren

skulle åtnjuta fördelen af den ersättning, som komme att för

tomterna lemnas; att det lämpligaste torde vara, att denna ersättning bestämdes

att för all framtid utgå med visst antal mansdagsverken, att lösas

efter markegångspris — icke tioårigt inedelmarkegångspris, som för dagsverken

icke beräknades i vederbörlig taxa; att alternativet, att dagsverken

skulle kunna utgå in natura, icke torde böra upptagas bland öfverlåtelsevilkoren,

enär kyrkoherden i Anundsjö hade så många dagsverken af redan

varande torpare å bostället, att flera kunde anses öfverflödiga, och dessutom

de, som komme att bygga och bo inom jernvägssamhället, torde få

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

svårt att utgöra dagsverken in natura; att såsom ett oeftergifligt vilkor

för tomtupp]åtelserna borde uppställas, att boställshafvaren finge, jemte

t ex. revirförvaltaren, föreslå den årliga afgäldens storlek; samt att det

syntes rimligt, att denna afgäld på eu gång faststäldes för alla de utstakade

tomterna, så snart Kongl. Maj:t lemnat sitt bifall till deras föreslagna upplåtande.

Domkapitlet i Hernösand hade icke haft något att invända mot att

marken närmast intill Anundsjö jern vägsstation på sätt, som af jägmästaren

föreslagits, indelades till tomter, och att dessa tomter antingen för all

framtid eller på viss tid afsöndrades från kyrkoherdebostället, under förutsättning,

att boställshafvaren erhölle skälig godtgörelse för de jordområden,

som afsöndrades. Beträffande sättet för afsöndringen hade domkapitlet

hemstält, att åt Kongl. Maj:ts befallningshafvande måtte uppdragas att,

efter domkapitlets hörande, verkställa försäljning eller upplåtelse mot årlig,

i laga ordning bestämd afgäld af de för afsöndring afsedda tomterna dervid,

i händelse försäljning egde rum, af de influtna medlen borde bildas

en fond, som skulle stå under kyrkorådets förvaltning och hvars afkastning

skulle tillfalla boställshafvaren.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade anfört: Då det torde lända

till såväl ortens gagn som till boställets egen nytta och förkofran, om

tillstånd beviljades till upplåtelse af mark från bostället enligt det af jägmästaren

upprättade förslaget till tomtindelning, kunde Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

som, i den ordning ärendet anhängiggjorts, ansåge förslaget

åsyfta tomternas upplåtelse för evärdlig tid, icke annat än förorda

bifall till den ifrågasatta markupplåtelsen samt förslaget till tomtindelning,

mot hvilket intet vore att erinra. Å jord, som från hemman afsöndrades,

skulle årlig afgäld läggas i spannmål eller annan räntepersedel, och finge

denna afgäld icke vara mindre, än att den motsvarade hvad af hela hemmanets

räntor och öfriga utskylder vid jemförelse af egornas storlek och

beskaffenhet å den afsöndrade jorden belöpte. Ehuru den mark, hvarå

tomterna vore belägna, för bostället för närvarande icke medförde nytta

eller gagn, torde dock eganderättens öfverflyttning å andra personer dessutom

betinga ersättning för å marken växande skog samt en kontant

köpeskilling för marken. Att i hvarje fall, då tomtupplåtelse ifrågakomme,

bestämma såväl afgäld en som ersättningen för växande skog och köpeskillingen,

skulle vara mycket olämpligt, enär en spekulant i sådant fall

skulle få vänta en rundlig tid på besked samt ett beslut derutinnan icke

torde kunna meddelas utan församlingens, boställshafvarens och domkapitlets

hörande och beslutet dessutom kunde komma att öfverklagas. Vida

lämpligare vore att, innan marken till någon upplätes, samtidigt för hvarje

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

7

tomt bestämma värdet å derå växande skog, köpeskillingen för tomten

samt afgälden; och borde ersättning för växande skog tillfalla boställets

skogsafkastning, köpeskillingen för tomten borde öfverlemnas till kyrkorådets

förvaltning med rätt för boställshafvaren att åtnjuta årliga räntan

deraf, samt afgälden, bestämd i mansdagsverken, att lösas med penningar

efter litt. A i hvarje års markegångstaxa, borde tillfalla boställshafvaren.

Af särskild vigt vore äfven att, förr än någon upplåtelse egde rum, särskilda

bestämmelser meddelades för ett ordnadt bebyggande af stationssamhället.

I afseende å sättet för bestämmandet af värdet å den växande skogen,

köpeskillingar och afgälden samt för upplåtelse af de särskilda tomterna

äfvensom beträffande påföljden för underlåtenhet att bebygga inköpt tomt

hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande hemstält, att i tillämpliga delar

måtte meddelas enahanda föreskrifter, som i afseende å upplåtelse af mark

invid Långträsks jernvägsstation blifvit genom Kong], Maj:ts resolution den

17 maj 1895 gifna.

Med öfverlemnande af samtliga till ärendet hörande handlingar hade

domänstyrelsen i skrifvelse den 20 april 1896 beträffande kyrkoherden

Dixelii anmärkning, rörande de, såsom till bebyggande ej lämpliga, i planen

icke intagna tomterna yttrat, att vid granskning af beskrifningen till

den Kjellins ansökning åtföljande kartan inhemtades, att detta af boställshafvaren

omförmälda område, som vore detsamma, som Kjellin önskade

förvärfva, bestode till hufvudsakligaste del af myrmark, fuktigt granland

och mossaktig mark samt således vore till bebyggande otjenligt, men deremot

för odling och för beteshägnad lämpligt och såsom sådant gagneligt

för tomtinnehafvaren, hvadan området, utgörande 4 hektar 65 ar 30

qvadratmeter, syntes böra för nämnda ändamål upplåtas, helst detsamma

skulle genom den ifrågasatta öfriga markupplåtelsen erhålla ett från boställsskogen

afskildt läge och, om det för bostället bibehölles, blifva för

detsamma till ringa nytta. Styrelsen ansåge derför, att jemväl detta område

borde i regleringsplanen ingå, fördeladt i två lotter under n:is 26

och 27, på sätt desamma funnes utmärkta å skrifvelsen bifogad kopia af

planen.

Domänstyrelsen hade vidare anfört, att markupplåtelse för bebyggande

vid ifrågavande jernvägsstation vore af behofvet påkallad för att vid denna

station, dit ej allenast de närmast belägna orterna, Anundsjö och Sidoensjö

socknar, utan äfven en stor del af Vesterbottens läns lappmark — Äsele,

Vilhelmina och delvis Fredrika socknar — hade sina utfartsvägar, möjliggöra

den affärs- och handtverksrörelse, som derstädes kunde förväntas, liksom

styrelsen hölle före, att, till byggnadsverksamhetens och bosättningar
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

nes underlättande, upplåtelserna borde ske för all tid och under eganderätt.

Och hade domänstyrelsen fördenskull hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes

vidtaga åtgärd för upplåtelse från Anundsjö kyrkoherdeboställes utmark

af det i regleringsplanen upptagna området, tillökadt med de under

n:is 26 och 27 af styrelsen här ofvan omnämnda lotter, på de vilkor, som

i kongl. brefven den 17 maj 1895 rörande liknande upplåtelser å kronopark

invid Långträsks och Jörns stationer på norra stambanan vore bestämda,

dock med den ändring, dels att af de för tomternas försäljning

inflytande medlen bildades en fond, som stäldes under kyrkorådets förvaltning

och hvars afkastning tillfölle boställshafvaren, dels ock att inflytande

köpeskilling för de till odling eller beteshägnad afsedda lotterna

skulle i sin helhet vid tillträdet erläggas och jemväl ingå till berörda fond.

Efter härå erhållen remiss hade Kongl. Maj:ts och rikets kammarkollegium

i ärendet hört Anundsjö församling, hvilken tillstyrkt afsöndring i

enlighet med den uppgjorda planen med uttryckligt tillägg, att äfven tomterna

n:is 26 och 27 intoges deri, alldenstund dessa tomter utan tvifvel

komme att betinga höga pris till följd af sitt fördelaktiga läge.

Uti eget utlåtande hade kammarkollegium erinrat och meddelat, bland

annat, att från bostället afsöndrats ej mindre enligt kongl. bref dels den

13 juli 1850 för folkskolans behof ett område af 25,80 qvadratref

emot en årlig afgäld af 1 krona 88 öre, dels ock den 25 maj 1883 en

till arealen ej uppgifven jordrymd till utvidgning af församlingens begrafningsplats,

än äfven jemlikt kollegii beslut den 9 december 1890 ett

på 49 år, räknadt från den 1 maj sistnämnda år, till ofvanbetnälde

Kjellin upplåtet jordområde af 75 ar 84 kvadratmeter mot eu årlig afgäld

af 25 mansdagsverken; att ifrågavarande kyrkoherdeboställe i jordeboken

upptagits såsom 1 1/i mantal n:o 1 Prestbordet af krono natur; samt att,

enligt kongl. bref den 30 november 1894 angående skogshushållningen

vid bostället, skogen derstädes under nu löpande indelningsperid vore

stäld under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning, under det att

boställshafvaren, hvilken af skogsafkastningen ej åtnjöte någon andel utöfver

boställets husbehof, från presterskapets löneregleringsfond fått sig

anvisadt ett årligt anslag af 1,000 kronor- att utgå från och med den 1

maj 1892, intill dess den för pastoratet den 10 september 1869 faststälda

lönereglering komme att tillämpas.

Hvad härefter anginge domänstyrelsens förslag att af utmarken till

ifrågavarande boställe ej mindre det å jägmästarens plan upptagna och i

tjugufem tomter med tillhörande gator eller utfartsvägar fördelade område

om tillhopa 32 hektar 24 ar 92 qvadratmeter invid Anundsjö jernvägsstation

än äfven den intill nämnda område gränsande mark, som å om
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stafsulnko/tetn Utlåtande K:o 29.

9

förmälda kopia af berörda regleringsplan upptagits i två lotter, betecknade

med n:is 26 och 27, måtte under egnnderätt upplåtas åt enskilde, hade

kammarkollegium anfört, att eu dylik iinordning syntes, att döma åt de i

ärendet meddelade upplysningar, vara af behofvet påkallad för vederbörlig

utveckling af affärs* och handtverksrörelsen vid Anundsjö jernvägsstation

och jemväl vara förenlig med boställets nytta och förkofran; i följd hvaraf

kollegium med sitt förord understöd! detta förslag. I afseende å vilkoren

för en dylik upplåtelse både det synts kollegium mot hvad domänstyrelsen

härutinnan föreslagit icke vara något att i hufvudsak erinra, dock att

hägnad borde, där så erfordrades, uppföras kring det område, som hlefve

upplåtet, samt att den Kjellin genom kollega förenåmnda utslag den it

december 1890 tillerkända rätt under viss tid till 7ö ar 81 qvadratmeter

af nu ifrågavarande område lemnades oförkränkt.

Slutligen hade uti infordradt utlåtande jernvägsstyrelsen meddelat, att,

vid det förhållande, att det nuvarande stationsområdet medgåfve utläggning

af ytterligare tre parallelspår, icke något af de i regleringsplanen

ingående områden kunde beräknas blifva behöflig! för en i framtiden möjligen

erforderlig utvidgning af ifrågavarande jernvägsstation, samt att i

(ifrigt från styrelsens sida intet funnes att mot den af domänstyrelsen förordade

regleringsplanen erinra.

Emot Kong! Maj:ts förevarande framställning har utskottet icke

haft annat att erinra, än att, då, enligt hvad i ärendet blifvit upplyst, de

till Anundsjö kyrkoherdeboställe hörande egor äro synnerligen vidsträckta,

det icke synes lämpligt, att de för ifrågavarande mark inflytande köpeskillingarna

användas till förvärfvande för bostället af ytterligare jordområde,

hvarför utskottet, som i likhet med Kongl. Maj:t ansett dessa

köpeskillingar böra öfverlemnas att förvaltas af kyrkorådet i Anundsjö

församling, dock ej funnit sig kunna biträda Kongl. Maj:ts förslag om att

de må användas till inköp för boställets räkning af annan jordlägenhet.

Då emellertid förhållandena framdeles kunna föranleda dertill, att dessa

köpeskillingar icke vidare böra af förenämnda kyrkoråd förvaltas, har

utskottet ansett en bestämmelse böra intagas, hvarigenom till Kongl. Maj:t

öfverlemnas att förordna, huru vid sådan händelse skall förfaras.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,

att Kongl. Majtts förevarande framställning må på

det sätt af Riksdagen bifallas, att Riksdagen medgifver,

dels att från kyrkoherdebostället i Anundsjö församling

hela det i domänstyrelsens förslag af den 20

Bih. till Riksd. Prot. 1898. 4 Sami. 1 Afd. 20 Höft. ] 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets ‘Utlutande N:o 29.

april 1896 åsyftade område, med A. Kjellin förbehållen

rätt till viss del af samma område i enlighet med

kammarkollegii utslag den 9 december 1890, må, fördeladt

i tomter, afsedda för bebyggande, åt enskilde

med eganderätt upplåtas, under iakttagande:

att förslag till köpeskilling för de särskilda tomterna

varder i samråd med boställshafvaren uppgjordt af

vederbörande kronofogde och revirförvaltare jemte ombud

för såväl Anundsjö församling som domkapitlet i

Hernösand, dervid särskildt värde bör åsättas å tomt

befintlig skog och särskildt värde sjelfva jorden;

att tomt må af Kong]. Maj:ts befallningshafvande

till pris, motsvarande minst den sålunda föreslagna

köpeskillingen, upplåtas till den, som hos Kongl. Maj:ts

befallningshafvande anmäler sig till erhållande af sådan

tomt och dervid erlägger hela värdet för den å tomten

befintliga skog jemte minst en femtedel af köpeskillingen

för jorden;

att den, åt hvilken tomt upplåtes, skall vara skyldig

att, under iakttagande af de särskilda föreskrifter,

som, med afseende å ett ordnadt bebyggande af stationssamhället,

kunna varda honom af Kongl. Maj:ts

befallningshafvande vid upplåtelsen meddelade, hafva

å tomten inom två år från upplåtelsen påbörjat samt

inom ytterligare tre år fullbordat boningshus, salubod

eller annan dermed jemförlig byggnad, vid äfventyr att

eljest vai-a sin rätt till tomten och den erlagda delen

af köpeskillingen derför förlustig;

att tomtinnehafvaren skall, så snart han inom den

förelagda tiden af fem år fullgjort hvad honom i fråga

om tomtens bebyggande åligger, vara skyldig att erlägga

återstoden af köpeskillingen vid enahanda påföljd för

uraktlåtenhet häraf, som för försummad byggnadsskyldighet

stadgats;

att, sedan byggnadsskyldigheten blifvit behörigen

fullgjord och köpeskillingen till fullo gulden, köpebref

å tomten må af Kongl. Maj:ts befallningshafvande för

tomtinnehafvaren utfärdas; samt

att erforderligt stängsel skall, utan boställshafvarens

s. 11 Kontrollera mot PDF

Ht åt aula kottets Utlåtande N:o 29.

11

betungande, uppföras omkring hela det afsöndrade området;
dels

ock att köpeskillingarne för sjelfva jorden må

öfverlemnas att, intill dess Kongl. Maj:t annorledes förordnar,

förvaltas af kyrkorådet i Anundsjö församling

och räntan å dessa medel tillfalla boställshafvaren, äfvensom

att köpeskillingsbeloppen för den å tomterna växande

skogen må ingå till presterskapets löneregleringsfond.

Stockholm den 1 mars 1898.

På statsutskottets vägnar:

\ y \ \)*'' - ■ •; • *''• "• \>.vVt • - , .\> ■

CHR, LUNDEBERG.

ur< '' t T i ■. u.-iaujpi •u-y-t ;h>h itm

• •''/i ;<i''v /. i*>ii> p-iRVi JAjov

: .Öl Ilo ii

. ! i 1111

i >ob >uru

fn •:

KO STälin

rt Ce:-:;; It

it t : , , j

noll''

i t f fvlfc

fii r |.

‘r

■di 0.1

,..i> Ollon!

I j.l t

t rjt t-[‘JOv"jo lT

*‘iil> >./[ .)«i *iOil

G ; l.M *f l.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1898:55 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse af jord från kyrkoherdebostället i Ånundsjö församling. s. 12 i texten