Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

1898-02-08 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1898:3, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o

N:o 3.

Ank. till Riksd. kansli den 11 februari 1898, kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Fångvården.

l:o. I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof den 15 Angående

januari 1898 har Kongl. Maj:t i punkten l:o under andra hufvudtiteln före- minskning

slagit Riksdagen att minska bestämda anslaget till fångars vård och under-“LslageTtili

håll med belopp, motsvarande å detta anslag nu anvisade arfvoden till pre- fångars

dikanten vid centralfängelset och kronohäktet å ISTorrmalm, tillhopa 1,700 underhåll.

kronor. [i.]

Enligt hvad statsrådet och chefen för justitiedepartementet till det vid

statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll anfört, hade, sedan centralfängelset

å Norrmalm och det dermed förenade kronohäktet blifvit under år

1896 indragna, aflöningen till den vid samma fängelser anstälde predikant

jemlikt Kongl. Maj:ts beslut den 29 januari 1897 med derpåföljande april

månad upphört att utgå. För nämnda befattning vore emellertid å bestämda

anslaget till fångars vård och underhåll uppförda arfvoden, vid centralfängelset

med 1,400 kronor och vid kronohäktet med 300 kronor.

Bih. till Piksd. Prot. 1898. 4 Sami. 1 Afd. 3 Häft. (N:o 3.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

I enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställer utskottet,

att Riksdagen mä minska bestämda anslaget till fångars

vård och underhåll med belopp motsvarande å detta anslag

nu anvisade arfvoden till predikanten vid centralfängelset

och kronohäktet å Norrmalm, tillhopa 1,700 kronor.

Angående 2:0. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att å bestämda anslaget till

aftttvZter- fångars vård och underhåll till ett presterligt biträde vid fängelserna å

ligt biträde Långholmen uppföra ett arfvode af 2,400 kronor, deraf, enligt grunderna för

sernaåLång- den af Riksdagen antagna aflöningsstat för en del tjensteman vid fångvårdsholmen.

anstalterna, en fjerdedel skulle utgöra tjenstgöringspenningar.

f2-T Till statsrådsprotokollet har departementschefen erinrat, hurusom, i

enlighet med den af Rikets Ständer vid 1862—1863 årens riksdag faststälda

aflöningsstat för fångvården, allt sedan nämnda tid predikantsbefattningarna

vid centralfängelset och kronohäktet å Långholmen hade handhafts af en

person, men att för tillfälligt afhjelpande af förefintligt behof af ökade

presterliga krafter vid nämnda fängelser Kongl. Maj:t, på framställning af

fångvårdsstyrelsen, genom bref den 12 februari 1897 för de åtta sista månaderna

af nämnda år utaf förslagsanslaget till fångars vård och underhäll

stält till styrelsens förfogande ett belopp af 200 kronor i månaden, hvarjemte

Kongl. Maj:t den 31 december 1897 medgifvit, att jemväl för år

1898 finge för samma ändamål från berörda anslag månatligen utbetalas

enahanda belopp.

Till stöd för omförmälda framställning hade, enligt hvad departementschefen

vidare förmält, fångvårdsstyrelsen åberopat en af direktören vid

centralfängelset å Långholmen till styrelsen afläten skrifvelse, deruti anförts,

hurusom det ålåge den vid dessa fängelser anstälde predikanten, bland annat,

att hvarje helgdag predika såväl i båda fängelserna som å sjukhuset, att

fyra timmar i veckan meddela undervisning i fångskolorna, att i hvartdera

fängelset bereda konfirmander till Herrans heliga nattvard, att två dagar

hvarje vecka förrätta morgon- och aftonbön i båda fängelserna, att biträda

vid bokutläningen, att föra kyrkoböckerna med dertill hörande in- och utskrifning

af fångar till ett antal, som år 1896 uppgick till sammanlagdt

1,019, och slutligen att genom enskilda samtal söka påverka hvayje fånge

till hans förbättring, i hvilket syfte predikanten under de sista åtta månaderna

af år 1896 aflagt 2,146 cellbesök i centralfängelset och 543 i kronohäktet

eller i medeltal 9 för dag i det förra och 2 i det senare fängelset. Direktören

hade vidare framhållit, att, huru trägen denna tjenstgöring än varit, det

dock visat sig önskligt, att särskildt fångarne å kronohäktet, der under 1896

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

3

varit intagna ej mindre än 512 personer, till stor del bestående af yngre

förbrytare från hufvudstadens sämsta lager, komme i åtnjutande af än flera

besök af själasörjaren; att emellertid dennes åligganden redan vore så betungande,

att de ej kunde fyllas af en enda person, utan att vare sig tjensten

blefve i någon mån eftersatt eller tjensteinnehafvaren inom kort öfveransträngdes,

samt att de frivilliga krafter, som på senare tid verkat inom

fängelset, ej kunnat i synnerlig grad minska krafvet på ökad presterlig hjelp.

Utom hvad sålunda blifvit anfördt hade fångvårdsstyrelsen erinrat, att

vid tiden för fastställandet af omförmälda aflöningsstat några enrumsfångar

icke funnits förvarade vid det större straffängelset å Långholmen; att kronohäktet

derstädes då endast inrymt 60 celler; att centralfängelset å Långholmen

nu vore försedt, utom med 300 nattceller för gemensamhetsfångar, med 200

och kronohäktet likaledes med 200 dagceller för enrumsfångar; att vidare

enrumsstraffet genom lagen den 29 juli 1892 blifvit utsträckt från två till

fyra år; att enrumsfånge kräfde en helt annan och personligen mera ingripande

behandling än gemensamhet-sfånge; samt att med afseende härå det

vore uppenbart, att en person omöjligen kunde på ett tillfredsställande sätt

vid de båda nämnda fängelserna fullgöra alla de presterliga åligganden, som af

fångpredikanten kräfdes.

Då behofvet af ökadt presterligt biträde vid fängelserna å Långholmen

vore en nödvändig följd af den numera genomförda utsträckningen af cellstraffets

användning och den deraf föranledda förändringen i dessa fängelser,

hvarigenom, såsom fångvårdsstyrelsen erinrat, dagcellernas antal derstädes

ökats från 60 till 400, samt detta behof sålunda icke vore af öfvergående

beskaffenhet, utan komme att qvarstå äfven i framtiden, ansåge departementschefen,

att, på sätt fångvårdsstyrelsen i skrifvelse den 28 september 1897 förordat,

det för ändamålet erforderliga arfvode borde uppföras på ordinarie stat.

I fråga om arfvodets belopp hade styrelsen, med hänsyn dertill att utväg

antagligen skulle kunna beredas att anordna tjenstebostad för nämnda biträde

i kronans hus å Långholmen, ansett detsamma kunna bibehållas vid nu utgående

200 kronor i månaden, eller 2,400 kronor för år.

Enär utskottet anser de för det presterliga biträdets tillkomst anförda

skäl vara öfvertygande och framställningen endast afser att från förslagsanslaget

till fångars vård och underhåll till bestämda anslaget till samma

ändamål öfverflytta det belopp, som för biträdets aflönande funnits erforderligt,

har utskottet funnit sig böra tillstyrka Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Dä emellertid, enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelas, fråga lärer föreligga

om att i kronans hus å Långholmen på det allmännas bekostnad bereda

tjenstebostad åt ifrågavarande biträde, har utskottet ansett, att vid sådant

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

fall denna befattningsinnehafvare bör vidkännas något afdrag å arfvodet,

hvilket afdrag utskottet ansett skäligen kunna bestämmas till 300 kronor,

liksom utskottet funnit det böra uttryckligen föreskrifvas, att han bör vara

skyldig att en sålunda anordnad bostad bebo.

På grund af hvad sålunda förekommit hemställer utskottet,

att å bestämda anslaget till fångars vård och underhåll

må till ett presterligt biträde vid fängelserna å Långholmen

uppföras ett arfvode af 2,400 kronor, deraf, enligt

grunderna för den af Riksdagen antagna aflöningsstat för

en del tjensteman vid fängvårdsanstalterna, en fjerdedel

skall utgöra tjenstgöringspenningar; dock att, derest tjenstebostad

denne befattningsinnehafvare beredes, han skall vara

skyldig att densamma bebo och vid sådant fall vidkännas

afdrag å berörda arfvode med ett belopp af 300 kronor.

Angående 3:o. Kongl. Maj:t har i punkt 3:o under andra hufvudtiteln föreslagit

aflöningsstat Riksdagen att godkänna det i statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsdirektören

ärenden den 14 januari 1898 intagna förslag till aflöningsstat för direktören

och och predikanten vid centralfängelset i Göteborg, upptagande, förutom åldersviddcentrai-

tillägg åt direktören med 300 kronor efter fem och ytterligare 200 kronor

fängelset i efter tio år, aflöningar å tillhopa 2,800 kronor, att tillämpas frän och med

Goteborg. me(j förklarande tillika, att för åtnjutande af de i denna stat upp
tagna

löneförmåner skulle gälla enahanda vilkor, som föreskrifvits för innehafvare

af lön å den af Eiksdagen förut antagna aflöningsstat för en del

tjensteman vid fängvårdsanstalterna, dock att nuvarande direktören vid centralfängelset

finge för åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han

redan, enligt fångvårdsstyrelsens förordnande, i sådan egenskap derstädes

tjenstgjort.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen, med erinran derom, att

efter centralfängelsets å Norrmalm indragning, skola, jemlikt Kongl. Maj:ts

beslut den 31 maj 1895, de qvinliga gemensamhetsfångarna förvaras å centralfängelserna

i Göteborg och Norrköping, hvilka för deras emottagande blifvit

ändrade och utvidgade, anfört, att, sedan öfverftyttningen numera blifvit till

fullo genomförd och anordningarna å de nyinredda fängelserna vunnit nödigstadga,

tiden syntes vara inne att framlägga förslag till de ändringar i

aflöningsstaterna vid dessa fångvårdsanstalter, som af de nya förhållandena

påkallades.

Hvad beträffade centralfängelset i Göteborg, hade i följd af uppkommen

fråga om detta fängelses indragning aflöningarna till tjenstemännen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

5

derstädes blifvit undantagna från den lönereglering för fångvården, som år

1874 genomfördes, och lemnade oförändrade vid de belopp, som af Riksdagen

1863 beviljats. Sålunda hade upptagits å bestämda anslaget till fångars

vård och underhåll för detta fängelse:

till en direktör, lön ............... kronor 1,500: —

arfvode såsom redogörare

och för arbetenas bokföring

.............................. » 500: — 2,000: —

» en predikant, arfvode...... kronor 500: —,

hvarjemte direktören bibehållits vid den direktörerna vid straffängelserna

dittills tillerkända rätt till andel i fängelsets behållna arbetsinkomst samt

ljusanslag. Sedermera hade af 1876 och 1877 arens Riksdagar, på kongl.

proposition om löneförbättring åt direktören, medgifvits, att, tills vidare och

intill dess tjensten kunde varda indragen eller annan lönereglering blefve

faststäld, af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll finge till direktören

utgå ett lönetillägg af 500 kronor för år, under vilkor, att förberörda

arbetsprovision och ljusanslag upphörde. Likaledes hade vid 1878 års riksdag

från nämnda förslagsanslag ett lönetillägg af 300 kronor för år beviljats åt

predikanten vid fängelset, till dess indragning eller omreglering af hans tjenst

komme att ega rum.

I förberörda skrifvelse den 28 september 1897 hade fångvårdsstyrelsen

anfört: att, då centralfängelset i Göteborg skulle i sitt nya skick bibehållas

för framtiden såsom rikets enda fängelse för qvinliga fångar, som hölles till

straffarbete i gemensamhet, lönerna för ifrågavarande båda tjenster nu borde

definitivt regleras; att härigenom skulle vinnas särskildt den fördel, att

nämnda tjensteman, som under nuvarande förhållanden tillsatts endast på

förordnande, komme att hädanefter tilldelas konstitutorial på sina tjenster och

derigenom vinna lika tryggad ställning som deras vederlikar vid andra

fängelser, hvarförutan fångvården icke kunde beräkna att i sin tjenst förvärfva

och bibehålla dugliga och i allo passande personer; att, hvad anginge direktören

vid fängelset, det åläge denne att, jemte tillsynen i öfrigt öfver fängelset,

hafva omvårdnad och ansvar för arbetsdriften derstädes; att, ehuru fångantalet

vid fängelset ej torde komma att ställa sig högre än i medeltal

inemot femtio, styrelsen dock, med afseende derå, att arbetet vid detta

fängelse, som under en lång följd af år bedrifvits med det resultat, att

inkomsten deraf ungefärligen motsvarat kostnaderna för fångarnes och

fängelsets underhåll, fortfarande syntes komma att blifva lika inkomstgifvande,

ansett annan ändring icke böra göras i direktörens aflöningsförmåner,

än att det från förslagsanslaget åt honom nu anvisade belopp

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

500 kronor borde utbytas mot två ålderstil lägg att utgå med 300 kronor

efter fem och ytterligare 200 kronor efter tio års anställning; att emellertid,

på det den nuvarande direktören vid fängelset, hvilken varit i sådan

egenskap förordnad sedan 1888, genom berörda utbyte icke måtte för någon

tid gå i mistning af inkomst, som han redan åtnjutit, borde, i likhet med

hvad som medgifvits för de straffängelsepredikanter och vaktbetjente vid

fångvårdsanstalterna, åt hvilka ålderstillägg beviljats af 1882 års Riksdag,

bestämmas, att den tid, nämnda direktör redan tjenstgjort i sådan egenskap,

skulle honom tillgodoräknas för ålderstilläggs bekommande; samt att predikantstjensterna

vid centralfängelset och länsfängelset i Göteborg syntes böra för

framtiden förenas, för att såmedelst vinna större säkerhet att till dessa

tjenster erhålla lämplig person, som mera odeladt egnade sig åt fångvården;

och hade fångvårdsstyrelsen tillika uppgjort följande förslag till aflöningsstat

för direktören och predikanten vid ifrågavarande fängelse:

Ålderstillägg

Lön.

Arfvode. , -

efter 5 år. efter 10 år.

till 1 direktör, tillika redogörare.........

1,500 —

500

OJ

o

o

"1

200

» 1 predikant, som derjemte uppbär

arfvode såsom predikant vid

länsfängelset i Göteborg .........

800

—

Slutligen har departementschefen erinrat, att, enligt de bestämmelser,

som gälla för åtnjutande af aflöning å den af Riksdagen faststälda stat fölen

del tjensteman vid fångvårdsanstalterna, en fjerdedel af innehafvande lön,

arfvode och ålderstillägg skulle utgöra tjenstgöringspenningar, som under

tjenstledighet icke skulle tillgodokomma löntagaren.

Utskottet, som anser sig böra tillstyrka Kongl. Maj:t,s ifrågavarande

framställning, hemställer,

att Riksdagen mä godkänna det i statsrådsprotokollet

öfver justitiedepartementsärenden den 14 januari 1898

intagna förslag till aflöningsstat för direktören och predikanten

vid centralfängelset i Göteborg, upptagande,

förutom ålderstillägg åt direktören med 300 kronor

efter fem och ytterligare 200 kronor efter tio år, aflöningar

å tillhopa 2,800 kronor, att tillämpas från och

med ar 1899, med förklarande tillika, att för åtnjutande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

7

af de i denna stat upptagna löneförmåner skola gälla

enahanda vilkor, som föreskrifvits för innehafvare af lön

å den af Riksdagen förut antagna aflöningsstat för en

del tjensteman vid fängvårdsanstalterna, dock att nuvarande

direktören vid centralfängelset må för åtnjutande

af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han redan,

enligt fångvårdsstyrelsens förordnande, i sådan egenskap

derstädes tjenstgjort.

4:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att medgifva, det

aflöningen till bevakningsbefälhafvaren vid tvångsarbetsanstalten i Norrköping

för tiden från och med år 1899 bestämmes till 2,000 kronor såsom lön och

ålderstillägg med 300 kronor efter fem och ytterligare 200 kronor efter

tio år.

Departementschefen har härom till statsrådsprotokollet anfört, att,

enligt hvad fångvårdsstyrelsen i förberörda skrifvelse den 28 september

1897 anmält, styrelsen såväl tillförene som under nämnda år mottagit

framställning om löneförbättring åt bevakningsbefälhafvaren vid ifrågavarande

tvängsarbetsanstalt. Denna befattningshafvande åtnjöte, enligt den af Riksdagen

antagna lönestat, förutom den samtliga dylika tjensteman tillkommande

förmånen af fri bostad och vedbrand, en årlig inkomst af allenast 1,400

kronor, upptagen i staten som lön, samt ålderstillägg med 200 kronor efter

fem och ytterligare 100 kronor efter tio år, under det att i staterna för

öfriga centrala fångvårdsanstalter, der det funnits nödigt att anställa

bevakningsbefälhafvare, aflöning vore åt dessa uppförd, vid centralfängelserna

å Långholmen, i Malmö och å Nya Yarfvet samt tvångsarbetsanstalten i

Karlskrona med 2,000 kronor såsom lön och 500 kronor såsom arfvode

jemte ålderstillägg af 300 kronor efter fem och ytterligare 200 kronor efter

tio år, samt vid tvångsarbetsanstalterna i Landskrona och å Svartsjö med

2,000 kronor såsom lön och ålderstillägg af 300 kronor efter fem och

ytterligare 200 kronor efter tio år. Då vid anstalten i Norrköping icke

såsom vid öfriga nu nämnda centrala fångvårdsanstalter funnes anstäld

någon fanjunkare eller annan mot honom svarande befattningshafvande,

måste äfven, på sätt fångvårdsstyrelsen i sin skrifvelse vidare framhållit,

bevakningsbefälhafvaren i Norrköping uträtta åtskilliga bestyr, som annorstädes

ålåge- fanjunkaren. Sedan vid indragningen af centralfängelset å

Norrmalm fångvårdsanstalten i Norrköping fått öfvertaga de qvinliga

tvångsarbetsfångarna, hade äfven ifrågavarande befälhafvares tjenstgöring

blifvit mera betungande än förut dels i följd deraf, att antalet fångar, som

under de sista fem år, anstalten användts till centralfängelse, utgjort i

Angående

aflöning till

bevakningsbefälhafvaren

vid tvångsarbetsanstalten

i

Norrköping.

[4.]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

medeltal 70, nu vuxit så, att det för närvarande öfverstege 160, och

antagligen komme att för framtiden ytterligare ökas, och dels samt hufvudsakligast

derigenom, att qvinliga tvångsarbetsfångar genom sin sinnesbeskaffenhet

och motvilja för ordning och arbetsflit stälde långt större

fordringar på uppmärksamhet och tillsyn från fängelsebefälets sida än andra

qvinnofångar.

På grund af hvad fångvårdsstyrelsen sålunda anfört, ansåge departementschefen

ifrågavarande tjensteman böra i aflöningshänseende likställas med

hevakningsbefälhafvarne vid tvångsarbetsanstalterna i Landskrona och å

Svartsjö.

Enär, enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelas, sedan nu gällande lönestat

för bevakningsbefälliafvare vid fångvårdsanstalten i Norrköping antogs,

fångarnas antal derstädes mer än fördubblats, och dessutom fångar af det

slag, som numera vid denna anstalt förvaras, enligt fångvårdsstyrelsens

uppgift kräfva mer tillsyn och uppmärksamhet än de, som funnos der vid

tiden för statens uppgörande, samt på öfriga i statsrådsprotokollet framhållna

skäl, anser utskottet billigheten kräfva, att någon ersättning beredes nämnda

bevakningsbefälliafvare för det honom numera ålagda drygare arbetet.

Med tillstyrkan till Kongl. Majrts framställning hemställer utskottet derför,

att Riksdagen må medgifva, det afton ingen till bevakningsbefälhafvaren

vid tvångsarbetsanstalten i Norrköping

för tiden från och med år 1899 bestämmes till 2,000

kronor såsom lön och ålderstillägg med 300 kronor efter

fem och ytterligare 200 kronor efter tio år.

Angående 5:o. I afseende å förslagsanslaget till fångars vård och underhåll har

minskning i Kongl. Maj:t föreslagit, att, då den å nämnda anslag med 600 kronor såsom hyiesansiagetStui

ersättning och 100 kronor till vedanslag upptagna godtgörelse till predikanten

vårdaoch centralfängelset å Norrmalm numera upphört att utgå, förslagsanslaget

underhäll, till fångars vård och underhåll måtte minskas med 700 kronor.

[5.] Med tillstyrkan till hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, hemställer

utskottet,

att Riksdagen må minska förslagsanslaget till fångars

vård och underhåll med 700 kronor, motsvarande å detta

anslag nu anvisade hyresersättning och vedanslag till

predikanten vid centralfängelset å Norrmalm.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

9

6:o. Kongl. Maj:t har, under förutsättning, att ofvan oinförmälda

framställning om fastställande af ny aflöningsstat för direktören och predikanten

vid centralfängelset i Göteborg bifalles, i hvilken händelse dessa befattningshafvande

icke vidare skulle åtnjuta de från förslagsanslaget till fångars vård

och underhåll till dem nu utgående lönetillägg med tillhopa 800 kronor,

föreslagit Riksdagen, att nämnda förslagsanslag måtte minskas med ytterligare

800 kronor.

Utskottet, som här ofvan under punkt 3:o tillstyrkt bifall till Kongl.

Maj:ts framställning om fastställande af omförmälda aflöningsstat, hemställer,

att, vid bifall till hvad utskottet i punkt 3:o föreslagit,

Riksdagen må minska förslagsanslaget till fångars vård

och underhåll med ytterligare 800 kronor.

Bifalles hvad ofvan hemstälts, kommer bestämda anslaget till fångars vård

och underhåll, som nu utgör 497,500 kronor, att upptagas till kronor 499,100: —

och förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, nu

utgörande 1,043,875 kronor, att upptagas till ............... » 1,042,375: —

samt fångvårdsanslaget i sin helhet, som nu utgör 1,695,875

kronor, att upptagas till......................................................... » 1,695,975: —

7:o. I en den 17 december 1897 aflåten proposition har Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att bevilja löneförhöjning i form af ålderstillägg

åt vaktmästare vid vissa embetsverk i hufvudstaden, deribland högsta domstolen,

justitiedepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli, nedre justitierevisionen,

justitiekanslersembetet, Svea hofrätt och fångvårdsstyrelsen.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 17) har herr G.

Björlin gjort framställning, att Riksdagen vid eventuelt bifall till Kongl.

Maj:ts nyssberörda proposition måtte besluta, att äfven vissa andra vaktmästare

än de i propositionen afsedda måtte komma i åtnjutande af sådan

förhöjning i löneförmåner, som Kongl. Maj:t föreslagit.

Öfver berörda proposition och motion kommer utskottet att framdeles

afgifva utlåtande; hvilket utskottet skolat härmed för Riksdagen

anmäla.

8:o. Uti två inom Riksdagen väckta motioner, nemligen (n:o 14) inom

Första Kammaren af herr P. Reuterswärd och (n:o 128) inom Andra Kammaren

af herr H. Holmlin, hafva i sammanhang med förslag om löneförhöjning

för justitieombudsmannen framställningar gjorts om ökning i de justitiekansler!!

tillkommande löneförmåner.

Bill. till Riksd. Prot. 1898. 4 Sami. 1 Afd. 3 Häft. 2

Angående

ytterligare

minskning i

förslagsanslaget

till

fångars

vård och

underhåll;

[6.]

Angående

proposition

och motion

om förhöjning

i vissa

vaktmästares

löneförmåner.

Angående

två motioner

om förhöjning

i

justitiekanslerns

löneförmåner.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Öfver berörda motioner kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande,

hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

Angående 9:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottet för

e\nåra beredning öfverlemnad motion (n:o 45), har herr S. Nordström föreslagit, att

Kammaren Riksdagen för sin del måtte besluta, att ledamot af häradsrätt, i likhet med

vackt motion, skiftesgodeman och ledamot af egodelningsrätt, för sin ordinarie tjenstgöring

tillerkännes dagtraktamente med 4 kronor 50 öre för hvarje förrättningsdag,

som han personligen deltager i rättens förhandlingar, jemte reseersättning

enligt femte klassen af gällande resereglemente till och ifrån förrättningsstället;

samt att för detta ändamål under andra hufvudtiteln måtte anslås

ett förslagsanslag af 350,000 kronor.

Till stöd för detta förslag har motionären anfört följande: Enligt

1 kap. 2 § rättegångsbalken väljes ledamot af häradsrätt för en tid af sex år,

dock med rätt för den valde att efter två år afgå. Ku utgjorde det ett

nogsamt kändt förhållande, att den stora mängden af dem, som invaldes

till nämndemän, icke qvarstannade i rätten längre än de två år, hvarunder

de vore tvungna att qvarsitta. Sådana täta ombyten kunde likväl icke

lända till fromma för rättskipningen. Visserligen betraktades nämndemansinstitutionen

af mången såsom föråldrad och utan inflytande på rättsförhandlingarna;

men så kunde och så borde det likväl icke vara. En upplyst,

rättänkande och sakkunnig nämndeman kunde mången gång genom sin erfarenhet

och kännedom om sakförhållandet väsentligen inverka på rättens beslut. Om

man blott tänkte sig en sä enkel åtgärd som tillsättandet af förmyndare

eller godemän, så borde detta vara i ögonen fallande. I synnerhet blefve

detta fallet, när en ung, oerfaren och med ortens förhållanden obekant domare

förde ordet inom rätten. Om nu rättens ledamöter vore lika oerfarna som

domhafvanden, så kunde häradsrättens beslut understundom blifva af ganska

betänklig beskaffenhet. För att råda bot för detta missförhållande, kunde

intet verksammare medel användas, än att nämndemännen tillerkändes skälig

godtgörelse för den tid, de såsom sådana försatte. Visserligen gåfves undantag,

men såge man pa den stora mängden, sä kunde det knappast förnekas, att

nämndemansbefättningen betraktades såsom ett onus, som man helst undveke,

hvilket man så fort möjligt gjorde sig utaf med och till hvilken befattning

hvilken medelmåtta som helst ansåges god nog. Så borde det likväl icke

vara. Fordom hade nämndemansbefättningen medfört ganska väsentliga fördelar,

såsom befrielse ifrån krono- och kungsskjutsar in. m., som på den

tiden rätt ofta förekommit. Då man visste, hvilket stort inflytande, ekono
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

11

mien utöfvade inom det praktiska lifvet, så kunde man vara förvissad om,

att de medel, som ansloges till aflöning åt nämndemän för deras ordinarie

tjenstgöring, skulle vara synnerligen väl använda, ty derigenom skulle med

all säkerhet vid rätten qvarstanna mången dugande och ärlig man, som nu

toge afsked ifrån densamma, så snart han dertill vore berättigad.

Enär nämndemansinstitutionen är och, enligt utskottets mening, hör

förblifva byggd på den grundsats, att befattningen såsom nämndeman är

ett på medborgarnes förtroende grundadt hedersuppdrag, för hvilket aflöning

ej hör uppbäras, får utskottet, hvilket icke försport, att någon svårighet

uppstått att finna lämpliga personer till besättande af lediga nämndemansbefattningar,

hemställa,

att herr Nordströms förevarande motion icke må af

Riksdagen bifallas.

10:o. I afseende å öfriga ordinarie anslag under denna hufvudtitel

har någon förändring icke föreslagits.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslagen under denna hufvudtitel,

i hvilka förändring här ofvan icke blifvit ifrågasatt,

må i 1899 års riksstat upptagas till oförändrade belopp,

dock att anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

m. m. må få till beloppet jemkas i den mån, som det för

jemnande af hufvudtitelns slutsumma kan finnas erforderligt.

Extra anslag.

ll:o. Under tillstyrkan af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda

framställning, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, för fortsatt uppehållande af lagbyråns

verksamhet, på extra stat för år 1899 anvisa ett belopp

af 25,000 kronor.

12:o. I enlighet med Kongl. Majrts derom gjorda framställning, hemställer

utskottet,

att Riksdagen må för år 1899 till arfvoden åt krigshofrättens

ordförande och militära ledamöter på extra stat

anvisa 3,250 kronor.

Angående

öfriga

ordinarie

anslag.

Angående

anslag till

lagbyrån.

''[7-1

Angående

arfvoden åt

krigshofrättens

ordförande

och militära

ledamöter.

[8.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Angående 13:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva, att af

kontorets besparingarna å anslaget till nya lagberedningen för åren 1893 och 1894,

förskott, tillhopa 13,082 kronor 22 öre, ett belopp af 11,770 kronor 17 öre måtte

f9-l få användas till ersättande af förskott till komitén för vidtagande af en

revision af den militära rättegångsordningen.

Föredragande departementschefen har till statsrådsprotokollet anfört,

att statskontoret i skrifvelse den 16 november 1897 — med anmälan, att

statskontoret, jemlikt kongl. brefven den 20 december 1895, den 14 februari

och 11 september 1896 samt den 22 januari och 5 februari 1897, till

komitén för vidtagande af en revision af den militära rättegångsordningen

af under händer varande medel förskottsvis utbetalt 11,770 kronor 17 öre

— hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes förordna om godtgörelse till statskontoret

för de sålunda förskjutna medlen, och ansåge departementschefen,

att, i öfverensstämmelse med hvad förut egt rum, af den besparing å sammanlagdt

13,082 kronor 22 öre, som, enligt hvad från statskontoret meddelats,

förefunnes å anslaget till nya lagberedningen för åren 1893 och 1894,

erforderligt belopp borde användas till bestridande af omförmäld a förskott.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må medgifva, att af besparingarna å

anslaget till nya lagberedningen för åren 1893 och 1894,

tillhopa 13,082 kronor 22 öre, ett belopp af 11,770 kronor

17 öre må användas till ersättande af förskott till komitén

för vidtagande af en revision af den militära rättegångsordningen.

Angående 14:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 82) har herr

e\ndra thdin gjort framställning om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran

Kammaren om verkställande och framläggande af utredning beträffande statens embetsvackt

motion. och tjenstemäns dagliga tjenstgöringstid samt om anvisande af anslag för

detta ändamål.

Öfver berörda motion kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande;

hvilket utskottet skolat redan i utlåtandet angående regleringen af utgifterna

under denna hufvudtitel för Riksdagen

anmäla.

Stockholm den 8 februari 1898.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

13

Reservation

vid punkt 4:o (angående aflöning till bevakningsbefälhafvaren vid tvångsarbetsanstalten

i Norrköping)

af herrar 1P. Pehrsson, H. Andersson, P. Ersson, C. Persson, O. Erickson,

K. A. Kihlberg, F. O. Larsson, I. Månsson, J. A. Sjö, S. O. Nyländer,

P. Norberg och O. F. Petersson, hvilka ansett, att utskottets yttrande och

förslag bort hafva följande lydelse:

»Den af departementschefen till stöd för ifrågavarande framställning

anförda omständigheten, att fångarnas antal vid tvångsarbetsanstalten i Norrköping

väsentligt ökats, sedan lönevilkoren för bevakningsbefälhafvaren faststäldes,

torde, enligt utskottets mening, icke i och för sig utgöra giltig

anledning till löneförhöjning för bevakningsbefälhafvaren. Det lärer nemligen

hufvudsakligast vara bevakningsmanskapet, som genom de inträdda förändringarna

erhållit ökadt arbete, och, efter hvad utskottet inhemtat, har

också antalet konstaplar och vaktqvinnor ökats. Något behof af höjda

aflöningsförmåner för ifrågavarande bevakningsbefälhafvare torde derför icke

förefinnas.

Utskottet hemställer fördenskull,

att Kongl. Majrts förevarande framställning icke må

af Riksdagen bifallas.»

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 3

1898 års

riksstat

anslår:

Anvisning

i kontant.

Kronor

Ö.

17,000

_

35,800

—

6,000

—

182,700

—

18,800

—

150.400

—

666,287

—

476,913

—

208.713

—

11,100

—

55,000

—

1,695,875

i

84,000

12,000

—

18,000

—

135,000

—

64,262

—

4,500

—

3,842,350

—

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

Justitie
-

Departementschefen ......................................................................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ..............................................

Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande, förslaasanslaa .

Högsta domstolen ................................................................................................................

Justitiekanslersexpeditionen *) ..................................................................................

Nedre justitierevisionen.................................................................................

Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat ................................................................

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat ...................................................................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestat..............................

frigshofrätten .....................................................................................................’

Iderstillägg, förslagsanslag ......................................................................................................

Fångvården:

Fångvårdsstyrelsen .............................................................................................

Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag. Nuvarande belopp ..............................................................................

Ökas med...........................................................................................................

Förslagsanslag. Nuvarande belopp .................................................................................

Minskas med....................................................................................................

Ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården austälde embets- och

Vård och underhåll af läns- och kronohäkten, reservationsanslag ....................................

Ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom nya straff
Medikolegala

besigtningar, förslagsanslag ..............................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .....................................................................

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag ..................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag.....................................................’

Extra utgifter, reservationsanslag .............................................................................................

*) Öfver detta anslag kommer utskottet framdeles att afgifva utlåtande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

15

Litt. A.

riksstatens Andra hufvudtitel.

Förslag till

blifvande

riksstat:

Anvisning

i kontant.

departementet.

Kronor

17,000

ö.

35,800

—

6,000

—

182,700

—

18,800

—

150,400

—

666,287

—

476,913

—

208,713

—

11,100

—

55,000

—

59,500: —

................... 497,500: —

......... 1,600: —

499,100: -

..................... 1,043,875: —

............ 1,500: —

1,042,375: -

1,541,475: —

'' 65,''000: —

30,000: —

1,695,975

_

84,000

—

12,000

—

18,000

—

135,000

—

64,262

—

4,500

—

Summa

3,842,450

—

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Andra hufvudtitel.

Justitiedepartementet.

För fortsatt uppehållande af lagbyråns verksamhet.................................

Kronor

ö.

25,000

3,250

Till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militäre ledamöter......

Summa 28,250

—

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1898.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1898:73 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet. s. 1 i texten