Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds i statsverkspropositionen under sjette hufvudtiteln gjorda framställningar om anslag för sjökommunikationer.

1898-03-04 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1898:31, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds i statsverkspropositionen under sjette hufvudtiteln gjorda framställningar om anslag för sjökommunikationer.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

1

N:o 31.

Ank. till Riksd. kansli den 4 mars 1898, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds i statsverkspropositionen

under sjette hufvudtiteln gjorda framställningar om anslag

för sjökommunikationer.

(R. A.)

l:o.

Sedan Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen till 1897 års RiksdagDppren«mB?a/

föreslagit Riksdagen att, under förbehåll att de i statsrådsprotokollet öfver ^a/mar sundcivilärenden

den 14 januari 1897 omförmälda, af stadsfullmägtige i Kalmar

gjorda åtaganden behörigen fullgjordes, till bestridande af kostnaderna för

upprensning af en segelränna genom Kalmar sund bevilja ett anslag af

405,000 kronor och deraf på extra stat för år 1898 anvisa ett belopp af

202,500 kronor, meddelade Riksdagen i skrifvelse den 30 april 1897, att

Riksdagen bifallit denna Kongl. Maj:ts framställning.

Till ofvan omförmälda statsrådsprotokoll hade föredragande departementschefen

anfört, att den beräknade kostnadssumman för ifrågavarande

upprensningsföretag, 405,000 kronor, med all sannolikhet kunde icke

oväsentligt nedbringas genom arbetets utbjudande på entreprenad och dess

öfvertagande af någon association, som hade till yrke att med egen materiel

bedrifva muddringsföretag, och att, om en blifvande entreprenadsumma

komme att understiga det beräknade beloppet, motsvarande minskning

skulle kunna göras i det anslag, som borde för år 1899 anvisas.

Bih. till Riksd. Prot. 1898. 4 Sami. 7 ‘Af,!. 21 Käft. (N:is 31, 32). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

För sådant ändamål hade — enligt hvad inhemtas af det statsrådsprotokoll

öfver civilärenden för den 14 sistlidne januari, hvilket bifogats

den till innevarande års Riksdag aflåtna statsverksproposition — Ivongl.

Maj:t den 14 maj 1897 funnit godt att, i sammanhang med fastställande

af plan för upprensningsarbetet, anbefalla väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att, sedan entreprenadkontrakt af styrelsen uppgjorts om utförande af

ifrågavarande arbete, inkomma med förslag å det ytterligare anslag, som

för fullbordande af arbetet erfordrades för år 1899.

Med anledning häraf hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrifvelse

den 20- december nästlidna år anmält, att styrelsen afslutat entreprenadkontrakt

om arbetet, hvarigenom kostnaden för detsammas verkställande

skulle utgå med en summa af 225,000 kronor. Då emellertid

för kontroll och besigtningskostnader m. m. äfvensom för sannolikt erforderliga

smärre efterrensningsarbeten, utöfver hvad arbetsplanen angåfve,

erfordrades medel, hvilka icke syntes styrelsen böra upptagas till mindre

än 75,000 kronor, så att för hela arbetet beräknades 300,000 kronor, skulle

alltså — utöfver redan anvisade 202,500 kronor — behöfvas ytterligare

allenast 97,500 kronor, i stället för 202,500 kronor.

På grund häraf har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af det

till bestridande af kostnaderna för upprensning af en segelränna genom

Kalmar sund beviljade anslag å 405,000 kronor på extra stat för år 1899

anvisa återstående erforderliga beloppet, 97,500 kronor.

Statsutskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af

Riksdagen bifallas.

2:o.

Ombyggnad af Sedan, med anledning af en utaf Kongl. Maj:t gjord framställning, 1897

Väddö kanal års Riksdag till ombyggnad och förbättring af Väddö kanal — under vilkor

att vederbörande kommuner i orten dels utan afgift eller annan ersättning

tillhandahölle för nämnda arbete behöfliga upplagsplatser för sten och grus

m. m., så belägna, att minsta möjliga transportkostnad derigenom uppstode,

dels ock kostnadsfritt till staten öfverlemnade den mark, som erfordrades

för kanalens rätning eller annat i samband med ombyggnaden

stående stadigvarande behof — beviljat ett anslag af 500,000 kronor och

deraf på extra stat för år 1898 anvisat ett belopp af 150,000 kronor, har

Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af det till ombyggnad och för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

3

bättring åt'' Väddö kanal beviljade anslag å 500,000 kronor på extra stat

för år 181)9 anvisa 200,000 kronor.

Under hänvisning till hvad i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

(sidd. 1G9 och 170) blifvit i detta ärende meddcladt, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må bifalla denna Kongl. Maj:ts framställning.

3:o.

Vidare har Kong]. Maj:t föreslagit Riksdagen att, till bestridande af upprensning

kostnaderna för upprensning å uppgifva platser af inomskärsfarled mellan''1/

Marstrand och Lysekil samt mellan Hunnebostrarul och Fjellbacka, bevilja {ohusfämL

ett anslag af 404,440 kronor och deraf på extra stat för år 1899 anvisa kuslen■

ett belopp af 150,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet i detta ärende inhemtas hufvudsakligen följande.

Med anledning af gjord framställning om vidtagande af åtgärder för

åstadkommande af en sammanhängande och trygg inomskärsfarled mellan

Marstrand och Lysekil utmed vestra kusten af Orusts och Tjörns fögderi

hade Kongl. Maj:t genom bref till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den

31 december 1888 och den 5 september 1889 förordnat om upprensning

af Hjertö- och Toftösunden vid Tjörns vestkust till ett djup under medelvattenhöjden

af ] 2 fot (3,56 meter) samt för ändamålet anvisat 52,550

kronor att utgå från handels- och sjöfartsfonden. Detta arbete hade, enligt

hvad nämnda styrelse i skrifvelse den 9 maj 1892 meddelat, blifvit

fullbordadt för en kostnad af endast 42,280 kronor 56 öre.

Efter det Kongl. Maj:t anbefalt åtgärder för upprensning af nämnda

sund hade Göteborgs och Bohus läns landsting i skrifvelse till Kongl. Maj:t

af den 10 november 1890, med erinran att landstinget dragit försorg om

utförandet af nödiga undersökningar för åstadkommande af en fullständig

inomskärsfarled utmed bohuslänska hafskusten, vidare anfört, att af de i

sådant syfte föreslagna arbetena landstinget funnit dem, som afsåge beredandet

af en fullständig inomskärsfarled längs genom skärgården mellan

Marstrand och Lysekil samt mellan Hunnebostrand och Fjellbacka, ega

den största betydelsen icke blott för fiskerinäringen, utan äfven för allmänna

rörelsen samt derför ock vara de af behofvet mest påkallade, enär

trafiken utmed kusten vore lifligast från och med de ifrågavarande delarne

af skärgården söderut till Göteborg.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

De upprensningsarbeten, som kräfdes för inom skarsfarleden mellan

Marstrand och Lysekil, afsåge dels sundet mellan Tjörns hufvud och Tjörns

kalf med en kostnad af 14,900 kronor, dels Kyrkesunds ränna med en

kostnad af 70,150 kronor och dels sundet utmed Skaftölandets östra kust

emellan Oxevikshamnen och Snäckedjupet med en kostnad af 37,500 kronor,

allt beräknadt efter ett djup vid medelvattenstånd af 3,56 meter eller 12

fot. Af dessa arbeten hade det sist anförda under de senare åren fått

ökad betydelse genom två till Ellösljorden ledande nyanlagda landsvägar

å Orust samt genom det ökade behofvet för allmänna rörelsen af en bättre

farled mellan Lysekil och Uddevalla genom Snäckedjupet och Malösund.

De arbeten åter, som behöfdes för inomskärsfarleden mellan Hunnebostrand

och Fjellbacka, afsåge dels sundet mellan Flatholmen och Qvarnmyre

med en kostnad af 5,200 kronor, dels sundet mellan Hornön och

fastlandet med en kostnad af 8,400 kronor och dels sundet mellan Hömborgön

och fastlandet med en kostnad af 10,200 kronor, allt likaledes

beräknadt efter ett djup vid medelvattenstånd af 3,56 meter eller 12 fot.

Dessa trenne arbeten utgjorde tillsammans ett enda helt med syfte att

bereda en trygg farled innanför den besvärligaste delen af Soten och vore

ur denna synpunkt helt visst äfven mycket eftersträfvansvärda.

De förordade farled supprensningarna skulle, enligt landstingets åsigt,

få sin största betydelse för den oafbrutet tilltagande ångbåtstrafiken utmed

kusten, och detta såväl med hänsyn till den för traktens näringslif så

vigtiga lokaltrafiken inom skärgården som med afseende å genomgångstrafiken

mellan Göteborg och Kristiania. De skulle förhöja betydelsen af

de utaf landstinget i en förut till Kongl. Maj:t aflåten skrifvelse för bohuslänska

skärgården och hafsfiskebedriftens utveckling begärda jernvägslinierna

genom att gifva dessa ett ökadt värde för näringslifvet och förbereda

rörelsens utveckling å de till jernvägsändpunkter föreslagna platserna.

Under åberopande af uppgjorda ritningar och kostnadsförslag för de

ifrågasatta arbetena hade landstinget hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes

låta vidtaga åtgärder för upprensning på statens bekostnad af inomskärsfarleden

längs bohuslänska kusten mellan Marstrand och Lysekil samt

mellan Hunnebostrand och Fjellbacka till ett djup vid medelvattenstånd

af minst 3,56 meter.

I anledning af förut gjord framställning angående upprensning af

omförmälda farleder hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs

och Bohus län uti ett den 23 februari 1886 till Kongl. Maj:t afgifvet

utlåtande meddelat, att vid sammanträde med invånarne i orten blifvit

utrönt, att något bidrag från kommuner eller enskilda till det föreslagna

s. 5 Kontrollera mot PDF

StatnutnIcottets Utlåtande N:o 31.

5

arbetets utförande icke vore att par ilkria, enär dessa vore för litet bemedlade,

samt att från ortsinvånarnes sida framhållits, att, då fisket i allmänhet

och sillfisket i synnerhet vore till nytta för hela rikets befolkning,

man väl ej borde tveka att med nödigt statsanslag bereda för fisket lämpliga

kommunikationer. '',i

öfver landstingets ofvanberörda ansökning afgaf väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

den 31 oktober 1891 infordradt utlåtande, dervid styrelsen

tillika öfverlemnade dels ett nytt kostnadsförslag af distriktschcfen

majoren Atterboin och dels ett af lotsstyrelsen den 15 oktober 1891 i

ärendet afgifvet yttrande.

I detta utlåtande tillkännagaf väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att

anledningen dertill, att ett nytt kostnadsförslag ansetts erforderligt, varit

den, att vid de föregående kostnadsförslag^! massorna varit väl knappt

beräknade, hvarförutom arbetsprisen bort höjas till följd af de under tiden

inträffade prisstegringarna.

Till jemförelse mellan de äldre och de nya kostnadsberäkningarna

meddelade styrelsen följande öfversigt:

A. Mellan Marstrand och Lysekil:

Sundet mellan Tjörns hufvud och Tjörns

kalf .... a.. ............................................ kronor

Sundet Kyrkesunds ränna ...................... »

Sundet utmed Skaftölandets östra kust

mellan Oxevikshamnen och Snäckedjupet.

.........................u........................... *

Kostnad enligt

Kostnad enligt

äldre förslag.

nytt förslag.

14,900: -

20,790: —

70,150: —

87,960: —

37,500: —

51,840: —

Summa kronor 122,550: — 160,590: —

B. Mellan Hunnebostrand och Fjellbacka:

Sundet mellan Flatholmen och Qvarninyre kronor 5,200

Sundet mellan Hornön och fastlandet ...... » 8,400

» » Homborgön och fastlandet » 10,200

— 8,240

— 12,850

— 14,720

—

< Summa kronor 23,800

— 35,810

—

Det djup, som enligt planerna förutsattes skola blifva lika för alla

sunden, vore 3,56 meter (12 fot), och vore bottenbredden antagen blifva

för Tjörns Kalfsundet 8,9 meter (30 fot), för Kyrkesundsrännan 23,75 meter

(80 fot) och för alla de öfriga 14,85 meter (50 fot) samt sidodoseringarna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

utlagda med anlag lika med 2 gånger höjden; och förklarade sig styrelsen

vid granskning af de nu senast inlemnade förslagen icke hafva haft något

att anmärka.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anförde derefter, att, emedan styrelsen

hyst tvifvel, huruvida det skulle vara lika angeläget att fördjupa

Kyrkesundsrännan som de öfriga söder om Lysekil belägna sunden, hvilkas

uppmuddring torde böra företagas före de norr derom varande, och huruvida

ej den äfvenledes ifrågasatta upprensningen af Albrektssunds kanal,

hvartill styrelsen erhållit Kongl. Maj:ts befallning att vidtaga förberedande

åtgärder genom upprättande af förslag, borde föregå de nu ifrågavarande

företagen, styrelsen hade härom meddelat sig med lotsstyrelsen, som i ofvan

berörda skrifvelse den 15 oktober 1891 uttalat den åsigt, att de tre sunden

söder om Lysekil borde i första rummet utvidgas och fördjupas, och att

frågan om letning af segelrännan i Kyrkesundet vore af allt för stor vigt

för den allmänna sjöfarten för att böra undanskjutas för den mindre betydande

rörande upprensning af Albrektssunds kanal.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erinrade vidare derom, att styrelsen

i utlåtande den 15 april 188G öfver annan framställning i samma ämne

anfört, att, då något bidrag från kommuner, fiskare eller dem, som med

fisket dref ve affärer, icke vore att påräkna vare sig för arbetets utförande

eller för underhållet, denna fråga borde betraktas såsom en statens angelägenhet,

till hvars ordnande och genomförande samt framtida underhåll såväl

statens medel som statens tjensteman uteslutande komme att användas. Då

företagens vigt för det allmänna syntes vara otvifvelaktig, hemstälde styrelsen,

att till upprensning af de tre mellan Marstrand och Lysekil varande

sunden ett sammanlagdt belopp af 160,590 kronor måtte anvisas från

handels- och sjöfartsfonden eller, om sagda fonds tillgångar icke skulle

medgifva den ifrågasatta utgiften, att Kongl. Magt täcktes till Riksdagen

göra framställning om anvisande af den erforderliga summan, 160,590

kronor, samt att med fördjupningen af sunden mellan Hunnebostrand och

Fjellbacka måtte få anstå, till dess att arbetena med de först nämnda tre

sunden söder om Lysekil blifvit utförda.

Emedan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sålunda föreslagit, att medel

till de då ifrågasatta upprensningsarbetena skulle beredas från handelsocli

sjöfartsfonden, inhemtades utlåtande i ärendet af statskontoret, som i

utlåtande den 8 december 1891, efter redogörelse för fondens dåvarande

ställning, hufvudsakligen anförde, att, ehuru fonden lemnade tillgång till

anvisande af de erforderliga medlen, statskontoret likväl, med hänsyn dertill

att fonden under de närmaste åren otvifvelaktigt måste tagas i anspråk

för åtskilliga andra för dess uppgift lika angelägna ändamål som det före
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

7

slagna, ansåge sig icke kunna åtminstone i någon vidsträcktare män tillstyrka

bifall till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag i denna del.

Statskontoret fäste ock uppmärksamheten derå, att, då någon möjlighet

icke förefunnes att för utförande af ifrågavarande upprensningsarbeten

erhålla bidrag af kommuner eller enskilde, det extra anslaget

under sjette hufvudtiteln till understödjande af brobyggnader och mindre

hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder icke kunde

för ändamålet anlitas, enär för erhållande af understöd från detta anslag

fordrades, att en tredjedel af den för ett företag erforderliga summan af

vederbörande inom orten tillskötes. Af dessa anledningar hemstälde statskontoret

om aflåtande af proposition till Riksdagen angående beviljandet

af det erforderliga anslaget.

Enligt hvad föredragande departementschefen vidare yttrat, fick frågan

om dessa farleders upprensande, huru vigtig den än var, likväl under de

närmaste åren efter 1891 stå tillbaka för ändå vigtigare anslagskraf för

andra ändamål, så att någon proposition till Riksdagen icke afläts. Frågan

blef emellertid rätt snart åter till en viss del upptagen, i det att lotsstyrelsen

uti skrifvelse till Kong!. Maj:t af den 31- december 1895, med

tillkännagifvande, att, enligt hvad lotskaptenen i Göteborg meddelat, i den

för inoinskärsfarten synnerligen vigtiga Kyrkesundsrännan så betydlig uppslamning

och uppgrundning egt rum, att på flera ställen och i synnerhet

vid Engvik mötande större ångare icke utan stora svårigheter och risk

kunde passera hvarandra, och att åtgärder för ty vore behöfiiga för farledens

underhållande, hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes anbefalla företagande

af vederbörlig undersökning och upprättande af erforderliga förslag

till farledens försättande i trafikabelt skick; och förmälde sig lotsstyrelsen

dervid tillika anse, att det minsta vattendjup, som borde förekomma

i förevarande farled, vore 3,6 meter, eller enahanda djup, som i

de närliggande, på statens bekostnad upprensade farlederna genom Toftöoch

Hjertösunden.

Till följd af härå erhållen remiss afgaf väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

den 7 oktober 1896 utlåtande i ämnet och öfverleinnade dervid

infordrade yttranden från handels- och sjöfartsnämnden i Göteborg, t. f.

distriktschefen C. H. Öhnell samt Marstrands nya ångfartygsaktiebolag med

flere, af hvilka yttranden framginge, bland annat, att samtliga i ärendet

hörde framhållit behofvet af ifrågavarande upprensning.

För egen del anförde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, under erinran

om hvad förut i frågan förekommit, att åt’ handlingarna i ärendet framginge,

dels att under de sista tio åren sådana uppgrundningar egt rum i

Kyrkesundsrännan, att 1883—1887 årens undersökningar ej längre utgjorde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

tillförlitligt material för kostnadsberäkningen, dels ock att utredas borde,

huruvida ej i sjöfartens intresse kunde vara lämpligt att upprensa leden

till väsentligt större djup, än förut ifrågasatts; och hemstälde för ty styrelsen

om anvisande af medel för ny undersökning af Kyrkesundsrännan och

upprättande af förslag till densammas upprensning.

Vid ärendets föredragning den 31 oktober 1896 fann Kongl. Maj:t

godt att för upprättande af plan till upprensning af farled genom den så

kallade Kyrkesundsrännan alternativt med 3,6, 4,5 och 5,5 meters djup

under medelvattenstånd anvisa ett statsbidrag af 1,201» kronor att utgå

från anslaget till undersökning af mindre hamnar och farleder m. m.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt lotsstyrelsen hade derefter med

gemensam skrifvelse den 14 december 1897 till Kongl. Maj:t öfverlemnat

betänkande och kostnadsförslag med ritniifgar af t. f. distriktschefen C. H.

Ohnell rörande upprensning af Kyrkesundsrännan, enligt hvilket förslag

en farled i detta sund skulle kosta

med 3,6 meters djup, 25 meters bottenbredd ................ kronor 82,000: —

» 4,5 » » 30 » » ................ » 160,000: —

s 5,5 » » 36 » » .................. » 288,000: —

I sin skrifvelse återkallade styrelsen i minnet, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

år 1891 föreslagit upprensning af de tre oinförmälda

sunden mellan Marstrand och Lysekil och hemstält, att med utförandet af

upprensningen af de tre nordligare sunden mellan Hunnebostrand och

Fjellbacka skulle få anstå, till dess arbetet å de tre sydligare sunden fullbordats.

Emellertid hade sedan denna tid behofvet af samtliga sundens

upprensning allt mer ökats, hvarför embetsverken ansett sig nu icke böra

uttala sig om endast Kyrkesundsrännan, utan derjemte å nyo erinra om de

öfriga.

Hvad då först vidkomme det af Öhnell nu upprättade förslaget, hade

embetsverken ej annat att i tekniskt hänseende erinra, än att farledssektionen

i berg borde utsprängas så, att bergssidan bildade ett plan från

botten ända upp öfver vattenytan. Derjemte hade vid kostnadsberäkningen

erinrats, att deri ej inbegripits kontrollkostnader och omkostnader för

arbetets eventuella utbjudande å entreprenad — något, som deremot iakttagits

i de kostnadsberäkningar, som förefunnes i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

underdåniga utlåtande af den 31 oktober 1891. Med antagande

af 3,56 meters djup under vanligt vattenstånd och 23,75 meters bottenbredd

hade kostnaden för Kyrkesundsrännan då beräknats till 87,960 kronor,

hvaremot rensning i samma sund till 3,6 meters djup och 25 meters bottenbredd

nu ansåges böra beräknas till endast 86,000 kronor, beroende denna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

9

minskning derå, att Öhnell lyckats lugga farleden något fördelaktigare, än

i föregående förslag skett. _

Emellertid vore sagda djup, hvilket vid lagvatten nedgmge ända till

2,9 meter, visserligen tillräckligt för den egentliga skärgardstrafiken, men

deremot icke för de mera djupgående ångare, som börjat användas efter

kusten och för hvilka specielt möjligheten att kunna äfven vid lågvatten

passera Kyrkesundsrännan skulle vara af obestridlig nytta; och enahanda

torde äfven förhållandet vara beträffande de fartyg, som förmedlade afsättningen

å aflägsna orter af den vid skärgardens hufvudorter sammanförda

fiskfångsten. Det vore naturligtvis vanskligt att förutsäga, huruvida

sjöfarten å bohuslänska kusten skulle under närmaste framtid utveckla sig

derhän, att det större djupet mer och mer toges i anspråk, men embetsverken

ansåge det icke lämpligt att nu genom upprensning till endast 3,6

meters djup hindra Kyrkesundsledens tillgodogörande för den kraftigare

sjöfartsmaterielen och förordade derför denna leds upprensning till 5,5

meters djup under vanligt vattenstånd, eller 4,8 meter under lågvatten,

och med 36 meters bottenbredd, hvarvid kostnaden borde beräknas till

296,000 kronor. , n

För rensningarna i de öfriga, hittills undersökta sunden, för hvilka

annat hittills ej påyrkats, kunde man deremot, åtminstone tills vidare, nöja

sig med 3,56 meters djup; och då ej heller i öfrigt skulle förekomma

ändring i afseende å dessa af det, som anförts i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

meranämnda utlåtande af den 31 oktober 1891, komme arbetena

sålunda att omfatta följande sund, nemligen mellan:

djup under

vanligt

vattenstånd

botten-

bredd

kostnad

m.

m.

kronor.

Tjörns hufvud och Tjörns kalf..........................

Herön med Koöarne och Tjörn (Kyrkesunds-

3,56

8,9

20,790

rännan)....................................................

Skaftön och Orust från Oxevikshamnen till

5,5

36,0

296,U00

Snäckedjupet.....................................................

3,56

14,85

51,840

Flatholmen och Qvarnmyre................................

3,56 .

14,85

8,240

Homön och fastlandet ..........................................

3,56

14,85

12,850

Homborgön och fastlandet...................................

3,56

14,85

14,720

eller tillsammans kronor 404,440.

Farledernas utprickning och belysning, vore ej inräknad i denna kostnad,

enär frågan derom icke ansetts böra i detta sammanhang behandlas.

Bill. till Riksd. Prat. 1898. 4 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

Arbetena borde efter embetsverkens åsigt lämpligen kunna fördelas på

fyra år; och torde för deras utförande böra användas entreprenad under

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kontroll, på sätt under en följd af år i

liknande fall egt rum, men ansåges icke heller denna fråga behöfva i

ärendets nuvarande läge afgöras.

Embetsverken hemstälde således, att Kong! Maj:t täcktes af 1898 års

Riksdag äska ett anslag af 404,440 kronor för upprensning af förenämnda

sund, samt att deraf omkring fjerdedelen eller 100,000 kronor måtte anvisas

att utgå under år 1899.

Efter att vidare hafva redogjort för två under år 1896 till Kongl.

Maj:t ingifna framställningar angående behofvet af de föreslagna upprensningarna

särskilt för fiskeribefolkningen i dessa trakter, har departementschefen

slutligen yttrat följande:

Hvad i detta ärende förekommit måste efter departementschefens förmenande

anses innefatta fullgiltiga bevis derför, att upprensning af ifrågavarande

sex sund, deraf tre i inomskärsfarleden mellan Marstrand och

Lysekil och tre i farleden mellan Hunnebostrand och Fjellbacka, är af

så stor betydelse för den allmänna samfärdseln och särskild! för det

bohuslänska fisket, att densammas verkställande icke längre borde uppskjutas.

Departementsehefen funne det vara välbetänkt att redan nu upprensa

den så kallade Kyrkesundsrännan till 5,5 meters djup under vanligt

vattenstånd, pa det att äfven den på något längre håll gående trafiken

matte erhålla nytta af företaget, vare sig fråga vore om regelbunden

kustfart eller trafiken afsåge transporterande till afsättningsorten af hopsamlad

fiskfångst, men att deremot icke för närvarande upprensa de

öfriga fem sunden till större djup än 3,56 meter, då i afseende å dessa

det hufvudsakliga intresset vore att bereda en gen och lätt trafikabel

väg för fiskefartyg af bruklig storlek och andra dermed jemförliga fartyg.

Det hade i de gjorda uttalandena i denna sak endast rådt en mening

derom, att det vore omöjligt för ortens kommuner och invånare att lemna

något bidrag till utförande af ifrågavarande företag; och det syntes icke

ens kunna vara möjligt att inom orten få till stånd någon betryggande

garanti för farledernas blifvande underhåll. Men departementschefen funne

de anförda skälen för företagets allmännyttighet vara så kraftiga, att han

icke tvekade att förorda, att anslag för ifrågavarande ändamål måtte af

Riksdagen äskas, utan att något förbehåll om bidrag från enskildt håll

ifragasattes; och då departementschefen icke hade något annat att erinra

vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens samt lotsstyrelsens gemensamma

förslag i ärendet af den 14 december 1897 eller mot de afgifna betänkan
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

11

dena och kostnadsförslagen, i den mån de af styrelserna åberopats, än att

det, med hänsyn till arbetets behöflighet och jemförelsevis ringa omfattning,

syntes departementschefen lämpligare, att detsamma fullbordades på

tre år i stället för fyra, har han tillstyrkt, att Kongl. Maj:t måtte till

Riksdagen göra den framställning, som ofvan meddelats.

Genom den i statsrådsprotokollet lemnade utredningen synes det utskottet

vara ådagalagdt, att de upprensningsarbeten, som nu af Kongl.

Maj:t föreslagits för beredande af farleder i vissa delar af den bohuslänska

skärgården, samtliga skulle blifva till gagn ej blott för fiskerinäringen,

utan äfven — särskilt å de sträckor, som kräfva största kostnaden

— för den allmänna sjöfarten utefter kusten. På grund häraf

har utskottet, som icke haft något att erinra vid de af departementschefen

tillstyrkta planer för arbetenas utförande, ansett sig böra tillstyrka, att

anslag för ändamålet af Riksdagen beviljas. Då, enligt hvad utskottet inhemtat,

upplagsplatser på land icke erfordras för det mudder, grus

o. d., som vid ifrågavarande rensningar upptages från bottnen, har utskottet

icke i detta fall haft anledning föreslå, att Riksdagen, på sätt

skett beträffande förbättringen af Väddö kanal, vid anslagets beviljande

fäster vilkor om skyldighet för kommuner i orten att kostnadsfritt tillhandahålla

mark för dylikt ändamål.

Utskottet hemställer alltså,

•

att Riksdagen må, till bestridande af kostnaderna

för upprensning å de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden

den 14 januari 1898 uppgifna platser af inomskärsfarled

mellan Marstrand och Lysekil samt mellan

Hunnebostrand och Fjellbacka bevilja ett anslag af 404,440

kronor och deraf på extra stat för år 1899 anvisa ett

belopp af 150,000 kronor.

Stockholm den 4 mars 1898.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1898:30 Skrifvelse till Konungen, i anledning af KongV Maj:ts i statsverkspropositionen under sjette hufvudtiteln gjorda framställningar om anslag för sjökommunikatione s. 17 i texten