Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning till Jönköpings stad af ett område af förra landshöfdingebostället Ryhof.

1898-03-28 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1898:48, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning till Jönköpings stad af ett område af förra landshöfdingebostället Ryhof.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

I

N:o 48.

Ank. till Riksd. kansli den 28 mars 1898, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

försäljning till Jönköpings stad af ett område af förra

landshöfdingebostället Ryhof.

(I. A.)

Uti eu till Riksdagen den 4 februari innevarande år aflåten proposition

(n:o 47) meddelas, hurusom drätselkammaren i Jönköping i en

å stadens vägnar gjord ansökning om tillstånd för staden att inköpa

mark från förra landshöfdingebostället Ryhof anfört, att, sedan Jönköping—Gripenbergs

jernvägs station i Jönköping blifvit förlagd i

närheten af Rocksjöns norra strand, samt på kort afstånd öster om

samma sjö Andra Göta artilleriregementes kasernetablissement börjat

uppföras, fråga uppstått inom Jönköpings samhälle att mellan Rocksjön

och Munksjön anlägga en kanal af sådan storlek, att den kunde befaras

med ångbåtar; att den tillämnade kanalen, genom hvilken Rocksjön

komme i förbindelse med Vettern och den allmänna sjötrafiken, skulle

blifva af stor betydelse äfven för den vid Rocksjöns strand belägna

egendomen Ryhof genom den lättnad, som åstadkommes vid transport

af gods till och från denna egendom; att det naturliga läget för kanalen

vore vid det af ålder mellan Munksjön och Rocksjön befintliga vattenBih.

till Biksd. Prof. 1898. 4 Samt. 1 Afd. 28 Höft. (Nås 48—55.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

drag, kalladt Rocksjöån, eller åtminstone i närheten af samma å, i hvilken

trakt afståndet mellan nämnda sjöar vore kortare än annorstädes; att,

med afseende å omfattningen af det ifrågasatta kanaliserigsarbetet,

staden ej kunde inlåta sig derpå utan att hafva förvärfvat eganderätt

till jorden omkring kanalen; att Rocksjöån å ömse sidor omgåfves af

sidlända mader, hörande till det under Ryhof lydande torpet Holmen;

att torpets egoområde, hvilket å ansökningen bifogadt utdrag af en år

1896 af förste landtmätaren J. A. M. Lindblad öfver alla egorna till

Ryhof upprättad karta vore upptaget under egofigurerna n:is 75 — 141,

enligt karteutdraget bifogad beskrifning omfattade en areal af 49 hektar

96.5 ar, af hvilken areal, uppskattad till 2 hektar 11,0 8 8 ar, 3 hektar

26.6 ar utgjorde åker, 34 hektar 82,2 ar ängsmark, 11 hektar 14,2 ar

hagmark samt 73,5 ar vatten; att detta område, som, efter hvad uppskattningen

utvisade, vore af mycket dålig beskaffenhet, ej låge i sammanhang

med Ryhofs öfriga egor, utan vore derifrån skildt genom Rocksjön

och säteriet Strömsberg, öfver hvilket vägen från torpet till Ryhof

ginge; att, då Ryhofs samtliga egor omfattade 473 hektar 31 ar med

ett uppskattningsinnehåll af 147 hektar 94 ar, och det från Ryhof till

Andra Göta artilleriregemente upplåtna exercisfält 45 hektar 6 ar, uppskattade

till 36 hektar 93 ar, torpet Holmen utgjorde endast År af all

till Ryhof ursprungligen hörande jord och omkring År af den nu vid

Ryhof qvarvarande jorden, allt efter uppskattningsinnehåll; samt att

såväl med hänsyn till torpets belägenhet som på grund af jordens dåliga

beskaffenhet Ryhof icke syntes lida någon nämnvärd olägenhet deraf,

att torpet afsöndrades derifrån.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hade drätselkammaren

anhållit, att Jönköpings stad måtte mot ett pris, som efter vederbörandes

hörande bestämdes antingen af domänstyrelsen eller af dertill utaf

Kongl. Maj:t utsedde gode män, få af statsverket inköpa ifrågavarande

å karteutdraget med egofigurerna n:is 75—141 betecknade jordområde

om 49 hektar 96,5 ar. Beträffande tiden, då området skulle få af staden

tillträdas, hade drätselkammaren förmält, att staden icke hade något

deremot, att i köpeafhandlingen förbehåll gjordes om nuvarande arrendatorn

af Ryhof August Svenssons nyttjanderätt under den tid det med

honom afslutade arrendeaftal afsåge eller till den 14 mars 1907, enär efter

köpet staden kunde med honom öfverenskomma om sagda aftals upphörande,

såvidt anginge det jordområde staden önskade förvärfva; dock

att vid bestämmandet af köpeskillingens belopp hänsyn borde tagas

dertill, att, såvidt på statsverket berodde, köparen under tiden intill

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

3

sistnämnda dag vore förhindrad att tillträda jordområdet eller af detsamma

njuta någon afkomst.

Öfver berörda ansökning hade domänstyrelsen på befallning afgifvit

utlåtande, dervid styrelsen tillika öfverlemnat inhemtade yttranden

från vederbörande domänintendent, Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länet samt arrendatorn af egendomen Ryhof.

Domänintendenten hade anfört, att mot det begärda tillståndet att

fa inköpa ifrågavarande jordområde något hinder från kronans sida icke

borde möta, i synnerhet som egogränsen mot Ryhof blefve bättre än

förut, räntan å den köpeskilling, som kunde betingas, komme att vida

öfverstiga den årliga inkomst, som torpet lemnade, samt egendomen

förutom detta torp hade icke mindre än åtta andra torp. Någon svårighet

att vid egendomens förnyade utarrendering erhålla lämplig arrendator

skulle icke uppstå, och ej heller komme arrendevärdet att dervid i nämnvärd

grad minskas. Från nuvarande arrendatorns sida kunde icke heller

hinder resas, enär han enligt 15:de punkten i det för honom gällande

kontrakt vore förbunden att, der sådant för allmännyttigt ändamål å

kronans vägnar fordrades, afstå egendomen tillhörig mark äfvensom

inkomstgifvande lägenhet mot åtnjutande af minskning i arrendeafgiften,

motsvarande den förlust honom tillskyndades. Vid sådant förhållande

hade domänintendenten icke någon tvekan att tillstyrka bifall till ansökningen,

såvidt den afsåge tillstånd att inköpa meranämnda jordområde.

Beträffande åter bestämmandet af köpeskillingens belopp borde

dervid icke, på sätt drätselkammaren syntes vilja antyda, den omständigheten,

att jordområdet till större delen bestode af sank mark och i

öfrigt af sandbackar samt sålunda vore af dålig beskaffenhet eller att

området endast utgjorde ^ af hela egendomens jord efter uppskattningsvärdet,

få vara ensamt bestämmande, utan syntes helt andra faktorer

böra tagas med i räkningen. Jönköpings stads fortsatta utveckling hämmades

icke oväsentligt derigenom, att staden, som vore belägen mellan

tre sjöar, icke kunde fritt och obehindradt utvidga sig åt alla håll, minst

åt söder, der det ifrågavarande jordområdet genast mötte. Genom förvärfvande

af detsamma och efter den sänka markens fyllning skulle

berörda olägenhet i någon mån blifva afhulpen, och staden erhålla en

ej obetydlig, synnerligen värdefull och i hög grad välbehöflig tillökning

i sitt planlagda område. Från denna synpunkt vore det, som värdet

måste bestämmas, och detta syntes bäst och säkrast kunna utrönas

genom tillämpning åt kongl. förordningen den 14 april 1866 angående

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade i sitt ofvanberörda yttrande

anfört, hurusom, med afseende å Jönköpings läge i förhållande till de

båda sjöarne Rocksjön och Munksjön, det länge varit ett önskningsmål

för staden att genom kanalisering af den s. k. Rocksjöån ernå eu förbindelse

mellan de båda sjöarna till lättnad i trafiken mellan stadens

olika delar. Med stadens utveckling och bebyggande utefter dessa sjöar

hade behofvet af en sådan förbindelse gjort sig allt mer gällande, och

i synnerhet efter uppförandet af kasernetablissementet för Andra Göta

artilleriregemente. I följd häraf och då en dylik förbindelse skulle för

nämnda etablissement, hvarifrån en liflig trafik med staden vore att

förvänta, blifva till stor fördel, samt den betydliga egendomen Ryhof,

som antagligen allt framgent komme att i kronans ego bibehållas, jemväl

skulle af ett dylikt företag draga väsentlig nytta, ansåge Kongl.

Maj:ts befallningshafvande det med ansökningen afsedda syftet böra från

kronans sida befrämjas. På sätt af handlingarna framginge, egde den

ifrågasatta kanaliseringen äfven en annan, måhända lika stor betydelse.

Genom -.ingripande från stadens sida kunde nemligen det betydliga och

delvis i hög grad vattensjuka område, hvarom frågan gälde, så småningom

genom utfyllning torrläggas till fördel lika mycket för staden

som för den kringliggande trakten; och det syntes Kongl. Maj:ts befallningshafvande

naturligt, att staden ej inläte sig på det kostbara

arbete, kanaliseringen innebure, så framt icke staden genom inköp af

ifrågavarande mark kunde af företaget beräkna den fördel, som bestode

i markens förvärfvande och derefter skeende torrläggning. Detta arbete

åter kunde med afseende å dermed förknippade vidlyftiga och kostsamma

fyllnadsarbeten näppeligen antagas komma till utförande under

andra förhållanden, än att, såsom nu ifrågasatts, Jönköpings stad dertill

toge initativ.

Åberopande hvad sålunda andragits, hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande

tillstyrkt, att Jönköpings stad måtte medgifvas rätt att förvärfva

ifrågavarande område.

Arrendator!! af egendomen Ryhof, August Svensson, hade förklarat,

att, under förutsättning att han erhölle nöjaktig godtgörelse för den

förlust, som komme att drabba honom, derest ifrågavarande mark öfverginge

i stadens ego, han icke hade något att erinra mot bifall till ansökningen,

men tillika anhållit, att, enär torpet Holmen blifvit af honom

under hans arrendetid till annan person på arrende upplåtet, staden

måtte särskild! förpligtas att till torparen utgifva skälig ersättning för

den förlust, som kunde komma att drabba honom derigenom, att han

nödgades före arrendetidens utgång afträda torpet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

För ogen dol hade domänstyrelsen medelat, att förra landshöfdingobostället

3 mantal Ryhof n:o 1 mod den derunder lydande lägenheten

Upsalaängen enligt styrelsens kontrakt den 11 juni 1886 utarrenderats

till ofvanbemälde August Svensson på tjugu års tid från den 14 mars

1887 mot årligt arrende af 6,500 kronor, att i detta arrende en nedsättning

med 2,700 kronor blifvit arreudatorn genom kongl. bref den

29 januari 1895 medgifven från den 14 påföljande mars, då det till

excercisfält bestämda område af honom afträdts, att i följd af samma

kongl. bref det egendomen Ryhof åsätta mantal blifvit genom Kongl.

Maj:ts befallningshafvandes resolution den 16 juni 1896 fördeladt mellan

sistberörda område och den del af egendomen, som af August Svensson

under arrende bibehållits, så att denna del nu utgjorde 2 \ mantal, samt

att enligt arrendekontraktet afgälden för torpet Holmen blifvit faststäld

till antingen 250 kronor årligen eller 3 mansdagsverken i veckan året

om samt dessutom 90 qvinsdagsverken och 10 ökedagsverken årligen;

och hade domänstyrelsen förklarat sig icke hafva något att erinra deremot,

att ifrågavarande område finge af Jönköpings stad förvärfvas,

dervid dock köpeskillingen syntes styrelsen böra bestämmas i den ordning,

som vore stadgad angående jords eller lägenhets afstående för

allmänt behof.

I afseende å tiden, då området skulle få af staden tillträdas, hade

domänstyrelsen anfört, att af ofvanberörda utaf arreudatorn afgifna yttrande

det ville synas, som om han för sin del vore villig afstå från

sin rätt till området före arrendeperiodens slut, men att,’då, efter hvad

i samma yttrande meddelats, området blifvit af honom för hela hans

arrendetid upplåtet till en torpare, denne följaktligen icke kunde vara

pligtig att före upplåtelsetidens slut lemna marken från sig på annan

grund, än som i sådant afseende kunnat enligt arrendekontraktet göras

gällande mot arreudatorn, eller den i 15:e punkten förutsatta, att ett

allmännyttigt ändamål skulle tillgodoses. Såvidt i förevarande ärende

blifvit upplyst, vore emellertid för sådant ändamål i egentlig mening ej

större del af marken erforderlig än den jordremsa, som skulle åtgå för

anläggning af den tillämnade farleden mellan Rocksjön och Munksjön.

Tiden för stadens tillträde af ifrågavarande område borde derför utsättas

till den 14 mars 1907, dock att staden äfven dessförinnan borde, om

öfverenskommelse med vederbörande nyttjanderättsinnehafvare träffades,

få öfvertaga området.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit har Kongl. Maj:t nu

föreslagit Riksdagen att medgifva,

att ifrågavarande, till förra landshöfdingebostället Ryhof n:o 1

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

hörande, å ofvan omförmälda karteutdrag med n:is 75—141 betecknade

jordområde om 49 hektar 96,5 ar måtte försäljas till Jönköpings

stad mot köpeskilling, som skulle på stadens bekostnad bestämmas i den

ordning, som i kong!, förordningen den 14 april 1866 vore föreskrifven i

fråga om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, samt under

vilkor i öfrigt:

att området måtte af staden tillträdas den 14 mars 1907 eller

dessförinnan, derest öfverenskommelse derom mellan staden och vederbörande

nyttjanderättsinnehafvare träffades,

att köpeskillingen skulle erläggas vid tillträdet och af staden till

landtränteri i länet inbetalas,

att området på stadens bekostnad skulle genom egostyckning i

enlighet med lagen angående hemmansklyfning, egostyekniug och jordafsöndring

den 27 juni 1896 åsättas andel af egendomen Ryhofs mantal,

att, sedan egostyckning egt rum och köpeskillingen blifvit erlagd,

köpebref å området måtte af domänstyrelsen för staden utfärdas,

att hemmansdelen skulle, sedan köpebref utfärdats, i jordeboken

upptagas under titeln allmänt frälse och för betecknande af denna dess

natur påföras ränta till kronan i likhet med andra frälseegendomar i

orten, samt

att staden skulle ensam vidkännas lagfartskostnaden och andra

med köpet förenade utgifter;

och har Kongl. Maj:t tillika föreslagit Riksdagen att medgifva,

att köpeskillingen för jordområdet måtte, på samma sätt som köpeskillingarna

för försålda mindre kronoegendomar, få användas till inköp

för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

Utskottet har icke haft något att erinra mot hvad Kongl. Maj:t

i förevarande hänseende föreslagit; hvadan utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts omförmälda framställning må

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 28 mars 1898.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1898:46 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning till Jönköpings stad af ett område af förra landshöfdingebostället Ryhof s. 10 i texten