Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.-ts proposition angående upplåtelse till Venersborgs stad af vissa delar af tomterna n:ris 428 och 429 i qvarteret Blomman der i staden in. in.

1898-03-28 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1898:55, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.-ts proposition angående upplåtelse till Venersborgs stad af vissa delar af tomterna n:ris 428 och 429 i qvarteret Blomman der i staden in. in.

Dokumentets text

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande JV:o 55.

N:o 55.

k • v! .*? * ; ; • i /» n .* .•

Ank. till Riksd. kansli den 28 mars 1898, kl. 1 e. in.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.-ts proposition angående

upplåtelse till Venersborgs stad af vissa delar af tomterna

n:ris 428 och 429 i qvarteret Blomman der i staden in. in.

(I. A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af protokoll öfver justitiedepartementsärenden

den 21 sistlidne februari bär Kongl. Maj:t i en

samma dag aflåten, till statsutskottet remitterad proposition (n:o 67)

föreslagit Riksdagen medgifva, att i öfverensstämmelse med ett i statsrådsprotokollet

omförmäldt, å Venersborgs stads vägnar af lasarettsläkaren

L. Grundberg och kronofogden T. W. Forsell den 17 maj 1895

afgifvet förslag till öfverenskommelse, Kongl. Maj:t och kronan måtte

till stadens förmån afsåga sig den rätt, kronan innehade ej mindre till

de delar af tomterna n:ris 428 och 429 i qvarteret Blomman inom staden,

som läge utanför det å en förslaget bilagd karta af linien h g f u 1 m

nopqrstah inneslutna område, än äfven till all annan samma

område angränsande mark, mot det att staden afstode från sina anspråk

å de delar af berörda område, som icke ostridigt tillhörde kronan, samt

på de vilkor i öfrigt, som i förslaget funnes upptagna.

Af ofvanberörda statsrådsprotokoll inhemtas, hurusom, i enlighet

med förut fattadt beslut om flyttning af den gamla staden Brätte och

den nya stadens fundation på hemmanet Hufvudnäs egor under namn

af Venersborg, den nya stadens privilegier blifvit genom drottning

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutsltf)tiets Utlåtande N:o 55.

29

Kristinas bref den 12 november 1646 stadfästade, hvarvid tillika åt

densamma donerats bland annat »sj elfva Hufvudnääs gårds enskylte egor

och lägenheter, som derunder lydt och legat hafva bådhe att hyggia uppå,

så wäll som ock under stadhen bruka till uthrymme».

Inom den sålunda nybildade staden hade, enligt hvad kammarkollegium

upplyst, kronan af ålder disponerat ett område, kalladt bageri- eller

magasinstomten, hvarå ett kronobageri år 1749 blifvit uppfördt.

Enligt beskrifning till en år 1787 af Hans H. Lindskog och L. Joll.

Beckeman upprättad karta öfver V enersborgs stads egor, utgjorde den å

kartan upptagna »Bagerigården» en areal af 1 tunnland 12 kappland;

och innehölle denna beskrifning tillika, att vid nya staden och bagerigården

»en skants på en högländ plan varit upprättad antingen före

stadens anläggning eller åren 1645 och 1676 till försvar mot de Danska,

som densamma då uppbränt».

Genom bref den 8 december 1801 hade Kongl. Maj:t förordnat

om uppförande i staden Venersborg af ett länshäkte, »hvartill», såsom

det i berörda bref hette, »tjenlig plats skall finnas på den Oss och

Kronan tillhöriga samt instängda plats, som omgifver dervarande Kronobageri

och Magasinshus på en hög kulle utmed sjön Wenern».

Uti en af kammarkollegium den 15 maj 1840 faststäld liggare öfver

Kongl. Maj:ts och kronans hus och byggnader i Elfsborgs län upptogés

länshäktet i Venersborgs stad, qvarteret Blomman, såsom af ålder tillhörigt

kronan, med anteckning, beträffande tillhörande tomter, som utgjordes af

den af stenmur omgifna fånglnisgården och eu yttre gård, att om kronans

åtkomst ej funnes annat besked, än att den egentliga fånggården vore

inhägnad från en gammal bredvidvarande gårdsplan, som tillhörde en

kronomagasinsbyggnad, och att, hvad yttre gården anginge, det torde

vara oafgjordt, huruvida densamma tillhörde kronan eller staden.

Vid en af landtmätaren, kaptenen C. Adamson med ledning af 1787

års förenämnda karta den 11 juli 1842 påbörjad och den 4 december

1843 afslutad landtmäteriförrättning för uppgående af rågångsskilnaderna

mellan stadens och enskilde egares jord hade fråga väckts om stadens

eganderätt icke allenast till den s. k. Bagerigården, hvarå kronomagasinsbyggnaden

vore uppförd, jemte vallen nedanför magasinet och vallens

strand vid Vassbotten, utan äfven till kronohäktets tomt och gård. I

anledning häraf och sedan af kronans ombud under förrättningens fortgång

till upplysning om kronans eganderätt till nämnda platser företetts

och åberopats transsumt af ofvan anmärkta 1801 års bref och 1840 års

liggare, men stadens ombud förklarat sig anse dessa handlingar icke

bevisa kronans eganderätt till ifrågakomma platserna, hade förrättnings
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 55.

ithän™at8taden a“ senom stto“”g

+ni, .. ?en ,27 “aJ 111846 bade Kong], Maj:t förordnat, att den kronan

wgeri;n e eL magasmsbyggnaden jemte tomt i Venersborg

skulle upplatas till nytt lansfangelse för Elfsborgs län

till • ’“i V+enei;8bor^. stad. förklarat sig villig att för samma ändamål

till fångvårdsstyrelsens disposition afträda den närbelägna tomt med byggnader,

som da begagnades till stadshäkte, mot vilkor att stadens fånSL

iåndemrmmtaV deD bllfJaunt n^a fängelsebyggnaden utan annat duggande

for staden an att bekosta deras underhåll snmt öoi+a a+„,i

åtagande blifvit de. 23 februari 1847 af Kougl L :t LdltodÄ

marej.iifb1''* ”''''.‘"“l1!"1; den 8 nästpåföljde april stadens drätsélkammare

till kronan ofverlatit berörda staden tillhöriga mark bestående åt

Blomman.11118 ^ ^ 429 ^ nuvarande stadsregleringen i qvarterét

aö0Dee+nTT27 ffbruarri 1868 bade koagk bref aflåtits i fråga om upplåtelse

åt IT fide valla—Venersborg Herrljungajernvägsaktiebolag af mark,

som for jernvagsarbetena tagits i besittning från det af länsfängelset

ÄTT i 0Tia ;-n dettai bref bade förordnats, att, såvida icke jernvägs.

ktiebolage ville till sig losa marken under de vilkor författningarna

om-jords eller lagenhets afstående för allmänt behof stadgade, bolaget:

intill deTT } g'' f Tf 11 , kr°1Dan från °ch med si«tnähnnda år och

intil dess hennes ratt till marken kunde varda henne i laga ordning från
kand

betala ersättning för förlorad afkastning af samma mark enligt

besittningsmans uppskattning med 250 riksdaler årligen, äfvensom att

tmasexPPfof11 -T Tmfnt lmderbålla starkt ocb 1 jeuligt stängsel

dåde Ä i °J f T^ 3ntf 0f den Senom bolagets ^beten bildade

sluttning af marken utanför fånggårdsplanket; hvarefter mom

WeTll 3°.1n0Veniber 1389 medgifvits, att nyssnämnda årliga ersättning

erflf direktörstjensten vid fängelset såsom

. 0 ®edan vld behandling af Kongl. Maj:ts remiss den IG januari 1879

! raga (ni} % reglering för staden Venersborg det visat sig, att kronan

komnnt i besittning af endast en mindre del af förenämimhf utaf staden

;; verlatmi tomter n:ris 428 och 429, samt fångvårdsstyrelsen infordrat

utledning härom och upplysning, huruvida denna öfverlåtelse blifvit

C0m Tg ■ aj!fS be/allD1^.sbafvandes i Elfsborgs län föranstaltande

uträ+en’ /f‘adG UndT rdeU Tnftvexlm8’, 80111 härefter uppstått, blifvit

utredt att någon lagfart å tomterna för kronans räkning icke blifvit

meddelad, att enskild person på grund af laga fasta och äfven derför
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 55.

31

utan vore i besittning af en del utaf dess tomter, samt att fängelsebyggnaden

framskjutits ett obetydligt styeke på den angränsande, staden

tillhöriga tomten n:o 430; med anledning hvaraf och då i öfrigt under

ärendets behandling visat sig, att gränserna och arealen af det kronan

tillhörande tomtområde, i brist på lagliga kartor och beskrifningar, icke

kunnat med full visshet bestämmas, fångvårdsstyrelsen påkallat Kong].

Maj:ts befallningshafvandes föranstaltande derom, att, på det laga åtgärder

måtte kunna vidtagas för att kronan skulle komma i besittning

af det tomtområde, henne rätteligen tillkomme, ifrågavarande tomtområde

genom behörig landtmäteriförrättning blefve till såväl gränser

som areal utrönt och bestämdt samt karta deröfver upprättad, utvisande

särskilt dels det tomtområde, staden enligt öfverlåtelsen den 8 april

1847 bort afträda, dels den andel af detta område, hvarå enskild person

erhållit fasta och som han derutöfver innehade, dels ock fängelsets areal

i öfrigt.

Vid den sålunda begärda landtmäteriförrättningen, hvilken enligt

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes förordnande verkstälts af förste landt,- mätaren J. E. Gyllenspetz och afslutats den 28 september 1883 hade

utrönts, att fängelset, som borde innehafva dels den gamla bageri- eller

magasinstomten, hvars areal, sådan denna tomt blifvit å förenämnda

1787 års karta upptagen, utgjorde 77,000 qvadratfot, dels ock de af

staden öfverlåtna tomterna n:is 428 och 429 om tillhopa 11,100 qvadratfot

eller sålunda tillsammans 88,100 qvadratfot, i Bjellra verket innehade

af bageritomten endast 47,162 qvadratfot och af tomterna n:is 428

och 429 endast 1,628 qvadratfot, men deremot andra områden, bestående

af dels en till 193 qvadratfots areal uppgående del af tomten

n:o 430, dels ock annan utanför bageritomtens gräns belägen, men inom

fäugelsets murar och staket innesluten mark till vidd af 11,365 qvadratfot,

hvarförutom till fängelsets innehaf i öfrigt räknats jemväl den enligt

brefvet den 27 februari 1866 till Uddevalla—Venersborg—Herrljunga

jernväg upplåtna mark, utgörande 35,250 qvadratfot; hvadan fängelset

skulle vara i besittning af ett område, som, inberäknadt de till fängelset

ännu ej afträdda delarne af tomterna n:is 428 och 429, med 16,777

qvadratfot öfverstege hvad fängelset rätteligen tillkomme. Och hade

magistratens i Venersborg vid förrättningen närvarande ombud förklarat,

att som drottning Kristina år 1646 donerat till staden de hemman, densamma

nu innehade, och deribland Hufvudnäs med dess utmark, på hvilken

staden vore belägen, staden för närvarande ej kunde godkänna någon

kronans rätt till jord, med mindre sådant med laga fång styrktes; i

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 55.

hvilket yttrande ordföranden i stadens drätselkammare i egenskap åt

stadens ombud vid förrättningen instämt.

Uti infordradt yttrande öfver berörda förrättning hade stadsfullmägtige

i Venersborg, med hänvisning till de skäl, som från stadens sida

anförts vid förrättningen, bestridt kronan eganderätten såväl till gamla

bageritomten som till den mark i öfrigt, hvilken derutöfver enligt, den

vid förrättningen upprättade karta och beskrifning af kronan innehades,

men bemyndigat drätselkammaren att för åstadkommande af ömsesidig

vänlig öfverenskommelse träda i underhandling med fångvårdsstyrelsen.

Då jemväl magistraten och, vid handlingarnas öfverlemnande till fångvårdsstyrelsen,

Kongl. Maj:ts befallningshafvande biträdt stadsfullmägtiges förslag

att genom en förening utan rättegång söka åstadkomma en gränsreglering

emellan staden och fängelset, hade äfven underhandlingar i

nämnda syfte blifvit inledda mellan styrelsen och drätselkammaren. Sedan

dervid styrelsen, beträffande reglering af frågan rörande de till fängelset

den 8 april 1847 öfverlåtna tomterna n:is 428 och 429 i qvarteret,

Blomman, å sin sida uttalat den åsigt, att berörda reglering lämpligen

kunde ske på det sätt, att fängelset i utbyte mot en del af nämnda tomter

erhölle motsvarande areal af angränsande tomterna n:is 430 och 431 med

atdrag af de 193 qvadratfot åt tomten n:o 430, Indika redan af fängelsebyggnaden

intagits, samt att det vid detta tomtutbyte fängelset tillkommande

tomtområdet borde förläggas längs norra fängelsemuren, så att

det. jemte eu till fängelseområdet redan hörande mindre tomtbit utanför

fängelsemurens nordvestra hörn bildade en rätlinig figur till gård framför

fängelset., hade drätselkammaren förklarat sig benägen ingå på detta förslag,

dock under förbehåll, att ett staden tillhörigt boningshus å tomterna

n:is 430 och 431, hvars södra gafvel framsköte omkring 4 fot å

det område, som genom bytet skulle tillfalla fängelset, utan afgift finge

qvarstå, så länge staden funne sådant med sin fördel förenligt, samt att

hinder från fångvårdens sida icke finge läggas mot verkställande af de

reparationer å nämnda hus, som kunde blifva af behofvet påkallade;

hvarefter magistraten förordat antagande af nämnda förslag med berörda

af drätselkammaren uppstäda vilkor.

Med hänsyn till angelägenheten deraf, att de om fängelseområdet

uppkomna stridigheter blefve på en gång till alla delar afgärda, hade

härefter Kongl. Maj:ts befallningshafvande låtit af vederbörande infordra

yttranden jemväl derom, huruvida staden gjorde anspråk på eganderätten

till den enligt Gyllenspetz'' karta och beskrifning i fängelsets

innehaf ingående areal af, förutom 193 qvadratfot. af tomten n:o 430,

ytterligare 16,777 qvadratfot, hvartill kronans eganderätt ej vore ostridig.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 55.

33

Till svar härå hade magistraten öfverlemnat stadsfnllmägtiges vid

sammanträden den 19 december 1888 och den 5 april 1889 förda protokoll,

utvisande, att stadsfullmägtige godkänt ett af drätselkammaren i

ärendet afgifvet utlåtande, deri drätselkammaren under anförande hufvudsakligen,

att, då i drottning Kristinas förenämnda donationsbref förbehåll

icke blifvit gjordt, som berättigade kronan att för allmänt behof disponera

större eller mindre delar af den donerade marken, den derå befintliga

s. k. bageri- eller magasinstomten, som af fängelset disponerades,

i sjelfva verket måste vara stadens egendom, tillstyrkt staden att väcka

anspråk på återfående af hela f. d. bageri- eller magasinstomten eller

ock att derför söka erhålla skälig ersättning, samt i sådant hänseende

hemstält dels om erbjudande åt fångvårdsstyrelsen af godvillig öfverenskommelse

på sådana vilkor, att, med genomförande af den nyss afhandlade

regleringen af tomterna n:is 428 och 429, fängelset skulle i öfrigt

för de delar af sitt nuvarande område, som vore för fängelset erforderliga,

betala till staden antingen lösen eller arrendeafgift efter viss

angifven beräkningsgrund samt genast återställa återstående delar deraf

till staden, dels att bemyndigande måtte lemnas drätselkammaren att,

om fångvårdsstyrelsen ej ville ingå på dylik uppgörelse, genom rättegång

söka återför värfva till staden det jordområde, som fängelset utan

eganderätt innehade af stadens donationsjord.

Fångvårdsstyrelsen, som för anskaffande af utredning till bemötande

af stadens anspråk låtit verkställa undersökningar i generallandtmäterikontoret

och riksarkivet äfvensom i andra i hufvudstaden befintliga

arkiv, hade ansett sig af dervid påträffade kartor och handlingar

finna, att den ifrågavarande bageritomten redan vid tiden för utfärdandet

af drottning Kristinas donationsbref varit disponerad för statsändamål,

i det ungefär samtidigt dermed, att invånarne i den gamla genom krig

och andra olyckor afsigkomna staden Brätte på Kongl. Maj:ts befallning

och till en del af militära skäl år 1642 flyttats till den på hemmanet

Hufvudnäs’ egor nyanlagda staden Venersborg och i allt fall från år 1646,

då donation sbrefve t utfärdades, en skans blifvit der anlagd, hvilken måste

vara densamma, som omtalades i 1787 års förenämnda kartebeskrifning.

I anledning häraf och då donationen af Hufvudnäs enligt brefvets lydelse

af sett endast dess »enskylte» egor, samt häraf följaktligen måste anses

framgå, att staden Venersborg aldrig blifvit benådad med ifrågavarande,

redan vid donationsbrefvets meddelande till statsändamål disponerade

mark, hade styrelsen i skrifvelse till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

uttalat såsom sin åsigt, att fångvården icke kunde ingå på sådan uppgörelse

af förevarande tvistefråga, hvarigenom kronan skulle tillförbindas

Bih. till Riksd. Prof. 1898. 4 Sand. 1 Afd. 28 Raft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 55.

till staden erlägga köpe- eller arrendeafgift för någon del af det område,

som af fängelset innehades af den s. k. bageritomten. Tillika och

med påpekande att, enligt eu af Dan. Sohlberg år 1879 upprättad karta,

fängelset utöfver dess å Gyllenspetz’ förenämnda karta utmärkta område

innehade såväl en mindre tomtdel, hvarom ofvan nämnts, utanför

fängelsets nordvestra hörn som ock en del af den utmed norra sidan

af gamla fängelsetomten löpande gränd, samt med uttalande af nödvändigheten

för fängelset att, i händelse stadsplanen genomfördes i de

närmast norr om fängelset liggande qvarteren, hafva öppen väg till den

i stadsplanen ingående Södergatan, hade styrelsen hemstält, huruvida

icke vid nu föreliggande förhållanden staden kunde vara villig ingå på

sådan öfverenskommelse, att, med reglering af tomterna norr om fängelset

på ofvan angifvet sätt, fängelset, med bibehållande i öfrigt af sitt

innehafvande område, deri inberäknade förenämnda å Sohlbergs karta upptagna

tomtdel och gaturemsa invid fängelseområdets norra gräns till

staden aflemnade den mark, som fängelset kunde afvara af sitt område

söder om fängelset, under vilkor, dels att den för sistberörda, genom brefvet

den 27 februari 1866 till Uddevalla—Venersborg—Herrljunga jernvägsaktiebolag

upplåtna mark, jemlikt samma bref inflytande och fängelsedirektören

såsom löneinkomst tillagda ersättning af 250 kronor för år

fortfarande årligen till denne utbetalades af staden, så länge direktörsbefattningen

innehades af nuvarande direktören, och dels att staden

åtoge sig ansvara för underhållet af det genom sagda nådiga bref föreskrifna

stängsel vid nedre kanten af den genom jernvägsbolagets arbeten

bildade sluttning söder om fängelset äfvensom förbunde sig att, derest

stadsplanen närmast norr om fängelset genomfördes, fortfarande för

framtiden å den plats, som upptoges af nuvarande gamla Residensgatan,

hålla trafikled till nödig gatubredd från fängelsetomten till Södergatan.

Enligt stadsfullmägtiges protokoll den 24 november och den 15

december 1893 samt den 7 maj 1894, hade det af fångvårdsstyrelsen

sålunda afgifna förslag blifvit af stadsfullmägtige antaget, under förbehåll

af sådan formulering beträffande afträdelsen till staden af den

genom brefvet den 27 februari 1866 till förenämnda jernvägsbolag upplåtna

mark, att kronan på staden öfverläte sin enligt samma bref innehafvande

rätt gent emot bolaget.

Sedan stadsfullmägtige vid sina sistberörda båda sammanträden

tillika bemyndigat lasarettsläkaren L. Grundberg och kronofogden

T. W. Forsell att med fångvårdsstyrelsen i saken enligt nu angifna

grunder afsluta öfverenskommelse, hade desse fullmägtige till styrelsen

öfverlemnat ett den 17 maj 1895 af dem å stadens vägnar afgifvet, af

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 55.

35

»karteförslag» åtföljdt, skriftligt erbjudande till uppgörelse på följande

vilkor:

l:o) att staden i stället för de till fängelset öfverlåtna, men endast

delvis afträdda tomterna n:is 428 och 429 i qvarteret Blomman, utgörande

tillsammans ...................................................................................... 11,100 qv.-f.

öfverlemnade till fängelset:

dels hvad fängelset af nämnda tomter redan innehade, motsvarande

å bilagda karteförslag till reglering af fängelseområdet

figuren c d e i c .......................................................................

dels hvad fängelset med sin byggnad intagit af tomten

n:o 430, figuren b c i b..............................................................

och dels af tomterna n:is 428, 429, 430 och 431 den

med gul gränsfärg utmärkta figuren abcdefgha till

en areal af ....................................................................................

så att fängelset i utbyte mot tomterna n:is 428 och

429 erhölle eu tomtfigur, å karteförslaget utmärkt med bokstäfverna

a b i e f g h a och utgörande ............................ 11,100 qv.-f.

dock att ett staden tillhörigt boningshus å tomterna n:is 430 och 431,

hvilket med sin södra gafvel framsköte omkring 4 fot å det område,

som genom bytet skulle tillfalla fängelset, skulle utan afgäld qvarstå,

så länge staden funne sådant med sin fördel förenligt, samt att hinder

från fångvårdens sida icke lades mot verkställande af de reparationer å

nämnda hus, som kunde blifva af behofvet påkallade;

2:o) att staden afsade sig alla anspråk icke blott å det område,

som fängelset utöfver ofvan angifna figurer c d e i c och b c i b, enligt

den af förste landtmätaren J. E. Gyllenspetz år 1883 upprättade karta

öfver tomten till länsfängelset, nu innehade, hvilket område enligt den

till nämnda karta hörande beskrifning innehölle 58,527 qv.-fot samt å

det bilagda karteförslaget motsvarade figuren s tbieklmnopqrs,

angifven jemte nyssnämnda figurer c d e i c och b c i b med grön

gränsfärg, utan äfven å hvad fängelset, enligt den af Dan. Sohlberg år

1879 upprättade karta öfver fängelsets tomt, ytterligare innehade, utgörande

ungefär hälften af gränden norr om gamla fängelsebyggnadens

gård fram till gränsen af tomterna n:is 426, 427 och 428 samt det nordvestra

lilla hörnet af fängelseområdet vid gränsen till tomterna n:is 430

och 431 och motsvarande de å karteförslaget med röd gränsfärg utmärkta

figurerna e f n 1 k c och a b t a;

3:o) att å sin sida fängelset, som, enligt hvad nu nämnts, erhölle

ett område motsvarande figuren hgfulmnopqrstahåbi
-

1,628 qv.-f.

193 »

9,279 »

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

StatsutsJcottets Utlåtande N:o 55.

lagda karteförslag, till stadens förmån afsade sig all den rätt, som fängelset

kunde hafva till den utanför liggande mark;

4:o) att följaktligen kronan åt staden öfverläte den rätt, som kronan

nu egde gent emot Uddevalla—Venersborg—Herrljunga jern vägsaktiebolag

på grund af Kongl. Maj:ts bref den 27 februari 1866, hvarigenom Kongl.

Maj:t dels rörande af fängelset utanför sist nämnda område disponerad

mark, som af Uddevalla—Venersborg—Herrljunga jern vägsaktiebolag

tagits i besittning, förordnat, att, såvida icke bolaget hellre ville till sig

lösa marken under de vilkor, författningarna om jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof stadgade, bolaget skulle vara skyldigt att till

kronan från och med nämnda år, och intill dess hennes rätt öfver marken

kunde i laga ordning varda henne frånkänd, betala ersättning för förlorad

afkastning af samma mark enligt besigtningsmäns uppskattning

med tvåhundrafemtio riksdaler årligen, dels ålagt nämnda bolag skyldighet

att låta uppsätta och allt framgent underhålla starkt och tjenligt

stängsel till sex fots höjd vid nedre kanten af den genom bolagets

arbeten bildade sluttning af marken utanför fånggårdsplanket; i följd

hvaraf staden Venersborg i kronans ställe skulle ega att ej mindre af

jernvägsaktiebolaget årligen uppbära nämnda ersättningsbelopp, 250 kronor,

än äfven af samma bolag utkräfva uppfyllelsen af dess skyldighet att

hålla berörda stängsel, hvilken skyldighet från bolagets sida oförändrad

qvarstode;

5:o) att emellertid staden Venersborg skulle vara förbunden icke

blott att till den nuvarande innehafvaren af direktörsbefattningen vid

fängelset, hvilken på grund af brefvet den 30 november 1869 såsom en

löneförmån vid tjensten uppbure det för den åt jernvägsaktiebolaget

upplåtna mark inflytande ersättningsbeloppet, årligen, så länge direktörsbefattningen

af honom innehades, utbetala ett mot sagda ersättning

svarande belopp, 250 kronor, utan äfven att i första hand ansvara för

underhållet af berörda stängsel, som jemlikt förenämnda kongl. bref den

27 februari 1866 skulle hållas nedanför sluttningen af marken utanför

fånggårdsplanket;

6:o) samt slutligen att det skulle åligga staden Venersborg att för

framtiden å den plats, som upptoges af gamla Residensgatan, hålla

trafikled till nödig gatubredd från fängelsetomten fram till Södergatan.

Efter det Kongl. Maj:ts befallningshafvande i afgifvet utlåtande

förklarat sig ej hafva funnit skäl till anmärkning mot den sålunda ifrågasatta

regleringen, hade fångvårdsstyrelsen i skrifvelse den 26 november

1895 anfört, att enligt nämnda erbjudande fängelset skulle till staden

afstå allenast det till Uddevalla—Venersborg—Herrljunga jernvägsaktie
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 55.

:37

bolag redan upplåtna område, som för fängelset numera, efter derå af

bolaget företagna gräfningar, vore nästan oanvändbart, och i allt fall

fullkomligt obehöflig^ att för fängelset skulle vinnas samtliga ofvan

angifna önskemål; att de tomtdelar, som skulle tillförsäkras fängelset

utöfver dess å Gyllenspetz’ karta angifna innelnaf, helst om dertill räknades

den gata, som staden förbundit sig hålla fram till fängelset, genom

sitt värde för fängelset syntes fullt motväga, hvad fängelset genom afstående

af de till nämnda bolag nu upplåtna 35,250 qvadratfot skulle

afhändas utöfver den areal, som fängelset enligt Gyllenspetz’ uppmätning

syntes nu utan rätt innehafva, samt att i följd häraf styrelsen ansåge

den af staden erbjudna uppgörelse vara för fängelset fördelaktig; hvarför,

och med hänsyn'' jemväl till önskvärdheten att genom vänlig öfverenskommelse

angående föreliggande frågor undvika äfventyret af en långvarig

och kostsam rättstvist, styrelsen hemstält, att styrelsen måtte

bemyndigas afsluta öfverenskommelse om tomtreglering mellan staden

Venersborg och länsfängelset derstädes enligt berörda åt Grund berg och

Forsell å stadens vägnar gjorda erbjudande och på de vilkor, som deri

angåfves.

öfver fångvårdsstyrelsens berörda framställning hade kammarkollegium

afgifvit infordradt utlåtande och dervid förklarat sig icke

hafva något att erinra mot samma framställning.

På de af fångvårdsstyrelsen anförda''skål syntes det föredragande

departementschefen önskvärdt, att i förevarande ärende en godvillig uppgörelse

i enlighet med det af Venersborgs stad gjorda erbjudande komme

till stånd. Departementschefen hade alltså hemstält, att Kongl. Maj:t

behagade för Riksdagen framlägga det förslag, förevarande proposition

innefattar.

Efter tagen kännedom om de till ärendet hörande handlingar hemställer

utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 28 mars 1898.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Bih. till Iliksd. Pr et. 1898. 4 Sami. 1 Afd. 28 Höft.

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1898:54 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. May.ts proposition angående upplåtelse till Venersborgs stad af vissa delar af tomterna n:is 428 och 429 i qvart s. 10 i texten