Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts proposition om anläggande af ett jernvägsspår från Gellivare station till Koskulls kulle.

1898-05-03 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1898:87, Utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts proposition om anläggande af ett jernvägsspår från Gellivare station till Koskulls kulle.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 87.

1

N:o 87.

Ank. till Riksd. kansli den 3 maj 1898, kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts proposition om anläggande

af ett jernvägsspår från Gellivare station till Koskulls

kulle.

(R. A.)

Uti en till Riksdagen den 24 sistlidne mars aflåten proposition (n:o 91)

har Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad propositionen bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag innehölle, föreslagit

Riksdagen medgifva,

att, för anläggande af ett jernvägsspår mellan Gellivare station å

Luleå—Gellivarebanan och Koskulls kulle, må — under vilkor dels att

till staten kostnadsfritt öfverlemnas all den enskilde tillhörige mark, som

för spåranläggningen erfordras, dels ock att behörig utfästelse lemnas

derom att af trafikant kommer att till staten erläggas ej mindre till anläggningskostnadens

förräntning och amortering årligen, så länge amorteringen

pågår, en afgift, motsvarande sex procent å anläggningskostnaden

deraf 3,6 procent räknas såsom ränta och återstoden såsom amortering,

än äfven under samma tid en särskild fraktafgift, icke understigande fyra

tusen kronor för år — af jernvägstrafikmedlen användas ett belopp af

högst 425,000 kronor.

Till åberopade statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen

anmält, att bergverksaktiebolaget Freja uti en till Kongl. Maj:t ingifven

skrift, med förmälan att bolaget genom köp förvärfvat en del grufveutmål

Bill. till Riksd. Prof. 1898. 4 Sami. 1 Afd. 47 Höft. (N:is 87, 88.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 87.

i Gellivare i Norrbotten, hvilka grufveutmål med en gemensam benämning

kallades Koskulls kulle, anhållit, att Kong! Maj:t måtte till innevarande

års Riksdag göra framställning om anslags beviljande till en jernvägsanläggning

för statens räkning från Koskulls kulle till Gellivare station å

Luleå—Gellivarebanan i enlighet med för en sådan anläggning uppgjord,

ansökningen bifogad plan.

Den sålunda ifrågasatta banan skulle enligt planen erhålla en längd

af nio kilometer; och hade bolaget beräknat, att anläggningskostnaden,

helst äldre skenor och en ganska lätt öfverbyggnad syntes kunna användas,

icke skulle komma att öfverstiga 425,000 kronor.

Till stöd för framställningen hade bolaget anfört, att utan en dylik

jernvägsanläggning bolagets omförmälda, dyrt förvärfvade egendom icke

kunde vändas bolaget till nytta; att genom jern vägen icke endast Koskulls

kulle utan äfven andra grufveutmål, såsom sydöstra delen af Tingvalls

kulle med flere, hvilka nu saknade jernväg och dermed möjlighet att med

fördel nyttjas, skulle sättas i förbindelse med hufvudbanan till Luleå; och

att genom anläggningen trafiken å statens nuvarande jernväg mellan

Gellivare och Luleå samt dermed jemväl statens inkomst af samma bana

komme att betydligt ökas.

Under förutsättning att jernvägsanläggningen af staten utföres, hade

bolaget vidare förklarat, att bolaget, som haft tillfälle taga del af de

vilkor, hvarpå för aktiebolaget Gellivare malmfälts räkning en del jernvägsanläggningar

mellan Malmbergets station å Luleå—Gellivarebanan och

grufveutmålen Yälkomman med flere på statens bekostnad blifva t utförda,

vore villigt att bereda staten förvissning om liknande förmåner från bolagets

sida som dem, hvilka nyssnämnda aktiebolag tillförbundit sig såsom fen

förutsättning för berörda jernvägar mellan Malmberget och Välkomman

med flere utmål.

De vilkor, bolaget erbjudit staten, hade uti ansökningen närmare

angifvits sålunda, att bolaget vore villigt att tillförsäkra statsverket en

årlig afkastning af sex procent å det kapital, som nedlades på jernvägsanläggningen,

på det sätt, att en del deraf eller omkring 3,6 procent

utginge såsom räntegodtgörelse å anläggningskostnaden och den återstående

delen beräknades utgöra amortering af det å anläggningen nedlagda kapital,

för hvilken amortering skulle åtgå en tid af omkring 25 år, samt att Såsom

årlig godtgörelse för statens kostnader för den nya jernvägens trafikerande

för bolagets räkning betala ett belopp, motsvarande hvad aktiebolaget

Gellivare malmfält till staten erlade för trafiken å samtliga för detta

bolags särskilda nyttjande anlagda bibanor med tagen hänsyn till den här

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande S:o S7.

3

föreslagna banans längd i förhållande till sammanlagda längden af berörda

bibanor.

Härförutoin både bolaget förklarat sig villigt att underkasta sig enahanda

vilkor för trafiken å jern vägen God i vare —Luleå, som vore och

blefve gällande för aktiebolaget Gellivare malmfält.

Med framhållande slutligen att bolagets såväl nuvarande som blifvande

intresse läge deri, att den malm, som brötes vid Koskulls kulle, städse

komme att föras till Luleå, d. v. s. svensk exporthamn, och att sålunda

jernvägsanläggningen i fråga komme att städse bidraga till trafiken å nuvarande

jernväg mellan Gellivare och Luleå, äfven sedan en utsträckning

af denna jernväg till Ofoten kunde hafva kommit till stånd, hade bolaget,

som beräknade, att jernvägsanläggningen, derest beslut om densamma

snart komme till stånd, kunde vara färdig redan nästa höst, meddelat, att

grufbrytningsarbetena vid Koskulls kulle då komme att hafva fortskridit

så långt, att banans trafikerande af bolaget då omedelbart kunde taga sin

början.

I detta sammanhang har departementschefen erinrat, hurusom Riksdagen

uti skrifvelse den 23 mars 1895, vid medgifvande att för anläggande af

ett jernvägsspår mellan Malmbergets station å Luleå—Geflivarebanan till

utmålen Välkomman, Johan och Baronerna finge af jernvägstrafikmedlen

användas ett belopp af högst 187,000 kronor, såsom vilkor stadga!, att

aktiebolaget Gellivar-e malmfält ej mindre till staten kostnadsfritt öfverlemnade

all den enskilde tillhöriga mark, stim erfordrades för nämnda

spåranläggning, än äfven, så länge bolaget begagnade sig af spåret, till

jernvägen erlade en årlig afgift af 4,000 kronor jemte sex procent af det

belopp, hvartill anläggningskostnaden enligt räkenskaperna kunde komina

att uppgå.

i. ■

Öfver förenämnda, af bergverksaktiebolaget Freja gjorda ansökning

både, enligt hvad departementschefen vidare meddelat, jern vägsstyrelsen

den 7 sistlidne februari afgifvit utlåtande, deruti styrelsen, på de af bolaget

anförda skal, tillstyrkt anläggande för statens räkning af jernväg från

Koskulls kulle till Gellivare station i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

den ansökningen bifogade planritningen, under vilkor att bolaget förbunde

sig ej mindre att kostnadsfritt till staten öfverlemna all den enskilde tillhöriga

mark, som för anläggningen erfordrades, än äfven att såsom

amortering af det belopp, hvartill anläggningskostnaderna enligt räkenskaperna

kunde komma att uppgå, äfvensom räntegodtgörelse under den

tid, amorteringen påginge, till statsverket årligen, tills amorteringen fullgjorts,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 87.

erlägga en afgift motsvarande sex procent å nämnda belopp, af hvilken

afgift 3,6 procent borde beräknas som ränta och återstoden såsom amortering.

Beträffande vidare anläggningskostnaden för banan hade jernvägsstyrelsen,

med erinran att jernvägen, enligt hvad planritningen utvisade,

utgjorde del af en under år 1897 undersökt alternativ linie för den ifrågasatta

statsbanan från Gellivare till riksgränsen, meddelat aft, ehuru styrelsen

icke vore i tillfälle att redan nu framlägga något utarbetadt kostnadsförslag,

styrelsen likväl, med hänsyn till de kostnadsberäkningar, som för

sistberörda bana uppgjorts, ansåge sig kunna uttala den åsigt, att kostnaden

antagligen icke komme att öfverstiga det af bolaget uppgifna

beloppet 425,000 kronor med tillägg af 8,000 kronor för anläggande af

en för trafikens vederbörliga besörjande erforderlig mötesplats mellan

Nattavara och Nuortikon å linien Gellivare—Boden, hvarförutom — under

förutsättning att den årliga malmtransporten, såsom för styrelsen under

hand uppgifvits, skulle komma att uppgå till 75,000 å 100,000 ton —

för trafikens ombesörjande erfordrades nyanskaffning af 4 lokomotiv för

en kostnad, efter 65,000 kronor för hvart, af 260,000 kronor samt 75

vagnar för en kostnad, efter 4,400 kronor för hvarje, af 330,000 kronor;

och hade styrelsen hemstält att, då nämnda materiel borde vara disponibel

senast vid utgången af nästkommande september månad eller vid den tid

banan eljest kunde för allmän trafik upplåtas, det för densammas anskaffande

erforderliga beloppet, 590,000 kronor, måtte ställas till styrelsens

förfogande samtidigt med ett möjligen blifvande anslag till jern vägsa nläggning

från Koskulls kulle till Gellivare eller, om så ej kunde ske, få förskottsvis

af trafikmedlen utbetalas.

I fråga slutligen om den afgift, bolaget borde erlägga för malmens

fraktande till Luleå, hade jernvägsstyrelsen ansett, att bolaget, så länge

amorteringen påginge, borde vara skyldigt erlägga, förutom viss fraktafgift

per ton för malmens framforslande från Gellivare . station till Svartön, viss

bestämd årlig afgift motsvarande de ungefärliga omkostnaderna för det

nya jern vägsspårets trafikerande för bolagets räkning, medan deremot i en

framtid, sedan amorteringen fullgjorts, en enhetlig fraktafgift för bansträckan

i dess helhet från Koskulls kulle till Svartön syntes böra fastställas. Då

emellertid någon bestämd utredning rörande den malmqvantitet, som sålunda

komme att a banan framforslas, ännu icke förelåge, ansåge sig jernvägsstyrelsen

icke för det dåvarande kunna i denna del af ämnet afgifva

något bestämdt yttrande, utan skulle styrelsen sedermera, sedan dylik utredning

vunnits, till Kongl. Maj:t inkomma med förslag härutinnan.

Uti sistberörda ämne hade sedermera chefen för jernvägsstyrelsen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 87.

generaldirektören in. in. Th. Nordström den 1!) sistlidne februari afgifvit,

en promemoria, deruti anförts att, då bolaget Freja skulle erlägga en viss

årlig procent af anläggningskostnaden för spåret till Koskulls kulb’, anledning

icke syntes förefinnas att vid bestämmandet af den särskilda afgiften

för malmforsling å nämnda spår frångå det pris, som, beräknadt

för tonkilometer, erlades af aktiebolaget Gellivare malmfält för transport

af dess malm å spåret från utmålet Välkomman. Sistnämnda bolag betalade

en årlig afgift af 4,000 kronor för transportarbetet å spåret till dess

nyssnämnda utmål, hvilken afgift, då spårlängden vore 3,5 kilometer och

malmqvantiteten år 1897 uppgått till 248,015 ton, motsvarade för det året

ett pris af 0,46 öre för tonkilometer. Det föreslagna spåret till Koskulls

kulle skulle erhålla en längd af 9 kilometer och malmqvantiteten, som å

detsamma skulle framforslas, hade bolaget uppgifvit till 75,000 å 100,000

ton årligen, hvadan transportarbetet för denna malm blefve 675,000 ä

900.000 tonkilometer årligen. Efter här ofvan angifna beräkningsgrund

eller ett pris af 0,46 öre för tonkilometer skulle således aktiebolaget Freja

för framforslingen af dess malm komma att årligen betala 4,14 öre för

ton eller ett belopp af 3,105 kronor, då malmqvantiteten uppginge till

75.000 ton, och 4,140 kronor, då 100,000 ton framforslades. Den afgift

bolaget skulle betala för transport af en malmqvantitet, liggande mellan

de af bolaget uppgifna gränserna 75,000 och 100,000 ton, syntes i afrundadt

tal kunna bestämmas till 4,000 kronor, hvilket belopp borde vara

det minsta, som bolaget skulle erlägga. För framforsling af en eventuelt

större malmqvantitet årligen än 1U0,000 ton borde totala årliga afgiften

ökas i samma proportion som ökningen i den forslade malmqvantiteten.

På grund af hvad sålunda anförts ansåge generaldirektören Nordström

aktiebolaget Freja böra tillförbindas att för transport å statens jernväg

från Koskulls kulle till Gellivare station af bolagets malm erlägga till

statens jernvägar en afgift af 4,14 öre för ton, med skyldighet för bolaget

att, derest årsafgift enligt denna beräkningsgrund understege 4,000 kronor,

till statens jernvägar dessutom erlägga skilnaden mellan sistnämnda belopp

och den på ofvan angifna sätt för året beräknade ersättningssumman.

För erhållande af tillförlitlig utredning rörande storleken och beskaffenheten

af de malmfyndigheter, för hvilkas tillgodogörande den ifrågasatta

jern vägsanläggningen ansetts behöflig, hade departementschefen anmodat

geologen vid Sveriges geologiska undersökning Hjalmar Lundbohm

att inkomma med upplysningar dels om malmtillgångarne och dessas beskaffenhet

i Koskulls kulle, med särskildt afseende på frågan huruvida

dessa tillgångar kunde anses tillräckliga för att betrygga trafiken på en

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 87.

jernväg från nämnda kulle till Gellivare station och dels om öfriga malmförekomster

i närheten, för hvilkas tillgodogörande denna jernväg i en

framtid kunde tänkas blifva till gagn, och hade Lundbohm med anledning

häraf den 5 sistlidne mars till departementschefen afgifvjt en promemoria

rörande nämnda frågor’. Beträffande innehållet i denna promemoria tillåter

sig utskottet att hänvisa till sid. 7—r-12 i statsrådsprotokollet.

Rörande bergverksaktiebolaget Freja har departementschefen omnämnt,

att enligt uti aktiebolagsregistret intagen anmälan detta bolag, hvars styrelse

har sitt sate i Malmö, har till ändamål att bryta och sälja malmer,

drifva jernbruk och cokesberedning och i sammanhang dermed stående

affärer äfvensom att anordna de för bolagets verksamhet erforderliga

transportmedel. Aktiekapitalet uppgår till 1,250,000 kronor, Indika till

fullo inbetalts, samt kan utgöra lägst nämnda belopp och högst 3,750,000

kronor och är fördeladt i aktier å 500 kronor stälda till viss man. Styrelsens

medlemmar skola enligt bolagsordningen vara i Sverige bosatte

svenske undersåtar, så framt ej Kongl.

viss del bestå af främmande undersåtar. Något tillstånd från Kongl. Maj:ts

sida i detta hänseende har icke meddelats bolaget,

Då departementschefen ansett lämpligt att, innan förevarande fråga

understäldes Kongl. Maj:ts pröfning, rörande byggandet af ifrågavarande

jernvägsspår och dess begagnande af bolaget upprättades ett för bolaget

bindande förslag till aftal mellan staten och bolaget, upptagande bestämmelse

jemväl om ställande från bolagets sida af erforderlig garanti för

behöriga fullgörandet af de förbindelser, som enligt aftalet skulle åligga

bolaget, hade departementschefen anmodat jern vägsstyrelsen att med bolaget

förhandla om uppgörandet af ett dylikt aftal; och hade jernvägsstyrelsens

chef med skrifvelse den 17 sistlidne mars öfverlemnat förslag

till öfverenskommelse i ämnet. Detta förslag hade af styrelsen för bergverksaktiebolaget

Freja antagits och undertecknats; och ansåge departementschefen

att, derest beslut om spåranläggningen blefve af Riksdagen

fattadt, jern vägsstyrelsen borde erhålla bemyndigande att å statens vägnar

underteckna samma aftal. Det uppgjorda förslaget är af följande lydelse:

»Mellan svenska staten genom kongl. jernvägsstyrelseip å ena, och

bergverksaktiebolaget Freja, å andra sidan, är följande öfverenskommelse

träffad:

§ 1.

Staten anlägger en jernväg från Gellivare station å Luleå—Gellivarebanan

till de bolaget tillhöriga, under den gemensamma benämningen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskott et* Utlåtande N:o 87.

7

Koskulls kulle betecknade grufveutmål vid Gellivare i Norrbottens län i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med den planritning, som bifogats af bolaget

under innevarande år gjord underdånig framställning om beviljande

af anslag till anläggande för statens räkning af ifrågavarande jernväg.

Byggnaden påbörjas under loppet af sommaren 1898 och bedrifves så,

att" jernvägen är färdig ätt öppas för trafik innan utgången af nästkommande

september månad.

. ’ .''t '' ’ • • | '' 4 >: i * ‘

"yr '' ■ § 2. r. ;

Staten åtager sig att, sedan banan blifvit färdigbyggd, å densamma

mot ersättning, som här nedan sägs, för bolagets räkning frakta årligen

högst etthundra tjugu tusen ton jernmalm äfvensom hvad för bolagets

rörelse erfordras af byggnadsmaterial, bränsle m. m., egande dock bolaget

icke att påfordra malmtransport å jernvägen till större myckenhet än

12,000 toh för månad.

''iot .11:.;:Ut eod ......b;d ‘c. :1 "J ■ ! - ... C ''i: Kli

Bolaget förbinder sig ej mindre att kostnadsfritt till staten öfverlemna

all den enskilde tillhöriga mark, som för anläggningen erfordras,

än äfven att dels såsom amortering af det belopp, hvartill anläggningskostnaden

enligt räkenskaperna kan komma att uppgå, Pels såsom räntegodtgörelse

under den tid amorteringen pågår till statsverket årligen, tills

amorteringen fullgjorts, erlägga en afgift, motsvarande sex procent å

nämnda belopp, af hvilken afgift 3,6 procent å hvad som är oguldet må

beräknas såsom ränta och återstoden såsom amortering. Afgiften inbetalas

halfårsvis den 30 juni och den 31 december i förskott till kongl. jernvägsstyrelsen.

Den 31 december 1898 skall den ränta och amortering, som belöper

sig på de föregående månader, hvarunder jernvägen trafikerats, jemväl

erläggas.

Med anläggningskostnad förstås icke blott den ursprungliga kostnaden

vid jernvägens första anläggande, utan jemväl all annan kostnad, som

derefter å jernvägen nedlägges och icke afser allenast underhåll utan ökar

jernvägens kapitalvärde.

För bestämmande af hvad af - statens utgifter för banan med tillhörande

materiel skall hänföras till underhåll skola de för statens jernvägar

i sådant afseende gällande föreskrifter lända till efterrättelse.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 87.

§ 4.

Så länge amorteringen pågår, är bolaget jemväl pligtigt erlägga, förutom

viss fraktafgift per ton för malmens framforslande från Gellivare

station till Svartön, viss bestämd årlig afgift, motsvarande de ungefärliga

omkostnaderna för det nya jern vägsspårets trafikerande för bolagets räkning.

Denna årsafgift, hvilken beräknas efter 4 öre per ton, utgår med

minst 4,000 kronor, af hvilket belopp bolaget skall förskottsvis för hvarje

månad från den dag jernvägen för trafik öppnas utgifva hvad å månaden

belöper; skolande, derest årsafgiften, enligt angifna beräkningsgrund, öfverstiger

4,000 kronor, öfverskottet af bolaget inbetalas vid hvarje års slut

sist en månad efter erhållen del af sluträkning.

I händelse den här ifrågavarande bansträckan skulle visa sig vara

af gagn för och i någon väsentligare omfattning komma att upptaga trafik

från jemväl andra grufvor eller industriella anläggningar, hvilka icke tillhöra

bolaget Freja, skola dylika främmande anläggningar enligt kongl.

jernvägsstyrelsens bestämmande åläggas att bidraga till kostnaderna för

banans trafikerande.

§ 5.

Till säkerhet för uppfyllande af sina åtagna förbindelser skall bolaget

såsom pant till kongl. jern vägsstyrelsen öfverlemna

1 ro) bevis att i af kongl. jernvägsstyrelsen i sådant afseende godkänd

bankinrättning blifvit för statens räkning deponerade 100,000 kronor, derå

bolaget, så länge det fullgör sina åtaganden enligt detta kontrakt, eger

uppbära räntan; egande staten, derest, enligt Kongl. Maj:ts bepröfvande,

bolaget brustit i sina förpligtelser, att ej mindre till säkerhetens ökande

innehålla den för hvarje år å sagda belopp upplupna ränta, än äfven till

betäckande af statens fordran använda panten, utan iakttagande af de i

lag för realiserande af pant gifna föreskrifter;

2:o) en af bolaget utfärdad, i bolagets egande fastigheter Puoitak och

Kaptensgården intecknad förbindelse att årligen, så länge ofvanberörda

amortering fortgår, till kongl. jernvägsstyrelsen inbetala 4,000 kronor,

hvilken förbindelse skall hvart tionde år behörigen förnyas.

§ 6.

Detta aftal vare ej gällande, förrän bolaget

dels vidtagit den åtgärd, som enligt § 5 mom. 1 åligger bolaget;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 87.

9

dels aflemnat vederbörande domliafvandes bevis, att ansökning ingifvits

om inteckning i nyssnämnda fastigheter till säkerhet för den i § 5

mom. 2 omförmälda skuldförbindelsen jemte vederbörligt bemyndigande

för kongl. jernvägsstyrelsen att hos doinhafvanden utbekomma förbindelsen,

då inteckning för densamma beviljats.

§ 7.

Sedan amorteringen fullgjorts, fastställes en enhetlig fraktafgift för

bansträckan i dess helhet från Koskulls kulle till Svartön; och eger bolaget

efter amorteringens fullgörande rätt att, om kontraktet jemväl i öfrigt

rätteligen fullgjorts från bolagets sida, återfå det af bolaget aflemnade

depositionsbeviset jemte ofvanberörda intecknade förbindelse.

§ 8.

Skulle i anledning af denna öfverenskommelse skiljaktiga meningar i

något afseende uppstå mellan kontrahenterna, är bolaget underkastadt

Kongl. Maj:ts afgörande.

§ 9.

Denna öfverenskommelse göres beroende deraf, att svenska Riksdagen

anslår nödiga medel till banans byggande.

Malmö den 16 mars 1898.

För bergverks-aktiebolaget Freja:

F. H. Kockum. G. Beijer.

L. Faxe. G. Bergström.

Herrrar F. H. Kockums, G. Beijers,

L. Faxes och G. Bergströms namnteckningar

bevittna:

Axel Eriksson. Folke Elain»

För egen del har departementschefen yttrat:

»Af den i ärendet åstadkomna utredning framgår, att den ifrågasatta

spårförbindelsen är nödvändig för tillgodogörandet af malmfyndigheterna

i Koskulls kulle och vidare att dessa fyndigheter torde vara af den be
Bih.

till Rilcsd. Prot. 1898. 4 Sami. 1 Afd. 47 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 87.

tydenhet, att önskvärdt är att spåranläggningen kommer till stånd. Att

öfverlemna dess utförande åt utmålsegarne och således medgifva anläggandet

af en enskild jernväg vid Gellivare synes emellertid icke vara

lämpligt, utan det rigtiga torde vara att, på sätt aktiebolaget Freja sjelft

ifrågasatt och i anologi med det förfarande, som följdes år 1895 vid anläggande

af spår från Malmbergets station till vissa aktiebolaget Gellivare

malmfälts utmål, staten anlägger och eger det nya spåret, alltid förutsatt

att betryggande säkerhet beredes för att icke genom anläggningen någon

ekonomisk förlust skall komma att för staten uppstå. Detta synes kunna

ernås genom de uti ofvan intagna förslag till öfverenskommelse förekominande

vilkor, hvilka i hufvudsak öfverensstämma med de af Riksdagen

år 1895 för den då beslutade spåranläggningen vid Malmberget godkända

bestämmelser. En olikhet är att afgifterna skola af aktiebolaget erläggas,

icke, såsom i fråga om spåret vid Malmberget är bestämdt, så länge spåret

begagnas, utan till dess anläggningskostnaden blifvit till fullo amorterad,

men härigenom är afsedt att ernå större säkerhet för att staten skall få sina

utlägg fullt ersatta. Att den särskilda fraktafgiften, som uti ofvanberörda

af chefen för jernvägsstyrelsen afgifna promemoria föreslagits till 4,14 öre

för ton, blifvit uti öfverenskommelsen satt till 4 öre för ton, torde icke

gifva anledning till erinran, då lättnad vid beräkningarna beredes genom

det jemnare talet och skilnaden icke belöper sig till mera än 140 kronor

för 100,000 ton samt minimiafgiften 4,000 kronor om året bibehållits.

Då icke heller den af aktiebolaget ingifna planen för företaget bar gifvit

skäl till anmärkning, finner jag mig alltså böra förorda, att genom statens

försorg spårförbindelse mellan Koskulls kulle och Gellivare station snarast

möjligt bringas till stånd i hufvudsaklig öfverensstämmelse med berörda

plan. Det härför enligt jernvägsstyrelsens beräkning erforderliga anslaget,

425,000 kronor, torde böra utgå af jernvägstrafikmedlen.»

Under förutsättning af bifall till omförmälda förslag, bar departementschefen

slutligen anhållit att framdeles få underställa Kongl. Maj:ts

pröfning frågan om anläggandet af en mötesplats mellan Nattavara och

Nuortikon å linien Gellivare—Boden och om anskaffande af den för malmtransporten

från Koskulls kulle till Luleå behöfliga tillökningen i rullande

materiel. Departementschefen antoge att kostnaden för den rullande materielen

kunde förskjutas af tillgängliga medel och anslagsbehofvet anmälas

hos 1899 års Riksdag i sammanhang med äskandet af anslag för annan

rörlig materiel vid statens jernvägar.

På grund af hvad i detta ärende blifvit till statsrådsprotokollet meddeladt,

finner utskottet skäl tillstyrka anläggande för statens räkning af

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Ullätande N:o 87.

L1

flet ifrågasatta jernvägsspåret från Gellivare till de b<?rgverksaktiebolaget

Freja tillhöriga grufveutmålen Koskulls kulle, och torde det härför erforderliga

kostnadsbeloppet lämpligen kunna, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,

utgå af jernvägstratikmedel. De vilkor och bestämmelser, som enligt

statsrådsprotokollet föreslagits till tryggande af statens ekonomiska intressen

vid detta företag, synas utskottet vara i hufvudsakliga delar tillfyllestgörande.

Dock har utskottet icke kunnat undgå att finna det belopp, som

beräknats såsom årlig godtgörelse för den nya jernvägens trafikerande,

vara väl knappt tilltaget. Med hänsyn dertill att för ombesörjande af

trafiken för bolaget Frejas räkning erfordras nyanskaffning af rullande

materiel till en beräknad kostnad af 590,000 kronor, anser utskottet, att

den afgift, som bolaget skall till staten erlägga för transporten å det nya

jernvägsspåret, icke må understiga 5,000 kronor årligen. Äfven om ifrågavarande

bansträcka skulle komma att mot särskilda afgifter upptaga trafik

från grufvor eller industriella anläggningar, hvilka icke tillhöra bolaget Freja,

bör enligt utskottets mening detta förhållande icke föranleda någon eftergift

i det årsbelopp, som nämnda bolag eljest har att till staten erlägga.

Ur det i statsrådsprotokollet meddelade förslag till kontrakt mellan staten

och bolaget torde med anledning häraf böra uteslutas den i sista stycket

af 4 § förekommande bestämmelse, hvarjemte den af utskottet förordade

höjningen af minimiafgiften för trafiken från 4,000 kronor till 5,000 kronor

påkallar häremot svarande ändringar i andra stycket af samma paragraf

äfvensom i mom. 2 af 5 §.

Enligt mom. 1 af sistnämnda paragraf skulle bolaget till säkerhet för

uppfyllande af sina åtagna förbindelser öfverlemna till jernvägsstyrelsen

bevis att i af nämnda styrelse i sådant afseende godkänd bankinrättning

blifvit för statens räkning deponerade 100,000 kronor, derå bolaget, så

länge det fullgjorde sina åtaganden enligt kontraktet, egde uppbära räntan.

Utskottet anser emellertid egentligast vara, att deposition för statens räkning

sker i riksbanken, men då denna bank enligt den nya lag, som med

nästkommande år träder i kraft, icke eger att för medel insatta a depositionsräkning

lemna räntegodtgörelse, bör enligt utskottets mening ifrågavarande

deposition på det sätt fullgöras, att bolaget i riksbanken lör

statens räkning nedsätter af jernvägsstyrelsen godkända värdepapper till

belopp af 100,000 kronor, å hvilka värdepapper bolaget under ofvan angifna

förutsättning eger uppbära den utfallande räntan.

Slutligen har utskottet med afseende å den i 1 § af kontraktsförslaget

intagna bestämmelsen, att jernvägen skulle vara färdig att öppnas för trafik

innan utgången af nästkommande september manad, velat framhålla betänkligheten

af att staten skulle förbinda sig att inom sa kort tid fullborda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 87.

denna jernvägsanläggning. Ehuru företaget icke är af större omfattning,

än att detsamma under vanliga förhållanden väl torde kunna utföras under

denna tid, lärer det dock, derest oförutsedda omständigheter skulle fördröja

arbetet, lätt nog kunna hända att staten blefve urståndsatt att fullgöra en

sådan förbindelse. Med afseende härå synes förtänksamheten bjuda, att

staten i kontraktet förbehåller sig något längre tid för banans fullbordande,

och anser utskottet att i sådant afseende bör bestämmas utgången af juli

månad nästkommande år.

Till följd af de sålunda tillstyrkta ändringarna i vissa paragrafer

af kontraktsförslaget torde jemväl åtskilliga andra delar af detsamma böra

undergå motsvarande redaktionsjemkningar, hvilka utskottet dock icke

ansett sig hafva anledning särskilt påpeka.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må medgifva att, för anläggande

af ett jernvägsspår mellan Gellivare station å Luleå—

Gellivarebanan och Koskulls kulle, må — under vilkor

dels att till staten kostnadsfritt öfverlemnas all den enskilde

tillhöriga mark, som för spåranläggningen erfordras,

dels ock att behörig utfästelse lemnas derom, att af bergverksaktiebolaget

Freja kommer att till staten erläggas

ej mindre till anläggningskostnadens förräntning och

amortering årligen, så länge amorteringen pågår, en afgift

motsvarande sex procent å anläggningskostnaden,

deraf 3,6 procent räknas såsom ränta och återstoden

såsom amortering, än äfven under samma tid en särskild

fraktafgift, icke understigande fem tusen kronor för år

— af jernvägstrafikmedlen användas ett belopp af högst

425,000 kronor.

Stockholm den 3 maj 1898.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1898:141 Skrifvelse till Konungen, om anläggande af ett jernvägsspår från Gellivare station till Koskulls kulle. s. 10 i texten