Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om utdelande vid riksdagens början af Riksdagens revisorers berättelse angående statsverket.

1898-05-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1898:88, Utlåtande, i anledning af väckt motion om utdelande vid riksdagens början af Riksdagens revisorers berättelse angående statsverket.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 88.

13

N:o 88.

Ant. till Riksd. kansli den 3 maj 1898, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om utdelande vid riksdagens

början af Riksdagens revisorers berättelse angående

statsverket.

(R. A.)

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 51) har herr J. H.

G. Fredholm hemstält, att Riksdagen, på sätt vederbörande utskott med

hänsyn till möjligen behöfliga ändringar i gällande bestämmelser i instruktionen

för Riksdagens revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken samt

i reglementet för riksgäldskontoret kunde finna lämpligt föreslå, matte besluta,

att Riksdagens revisorers berättelse om verkstäld granskning af statsverkets

styrelse och förvaltning skall delgifvas Riksdagen genast vid

dennas början.

Till stöd för sitt yrkande har motionären anfört följande:

»Riksdagens revisorers berättelse om verkstäld granskning af statsverkets

styrelse och förvaltning är den fullständigaste redogörelse för de förvaltande

verkens inkomster och utgifter, som för hvar och en af Riksdagens

ledamöter finnes i tryck tillgänglig. För ett rätt bedömande af de anslagsäskanden,

som i statsverkspropositionen göras, äro de upplysningar, man ur

förenämnda revisionsberättelse kan hemta, i många fall ovärderliga. För

Riksdagens ledamöter är det derför af stor vigt, att revisionsberättelsen

finnes att tillgå samtidigt med statsverkspropositionen. Om icke en stor

del af denna berättelses värde för riksdagsarbetet skall gå förlorad, bör den

åtminstone vara tillgänglig allra senast innan beslut skola i kamrarne

fattas om hvad statsutskottet med anledning af statsverkspropositionen

föreslår.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 88.

I nu omförmälda hänseenden hafva förhållandena under de senare

åren icke varit så tillfredsställande, som önskligt hade varit, hvilket framgår

deraf, att revisionsberättelsens aflemnande till Riksdagen blifvit alltmera

framflyttad, från den 19 februari åren 1889 och 1890 till den 27 februari

ar 1897. Året 1895 hade l:sta, 2:dra, 3:dje, 4:de, 6:te och 7:de hufvudtitlarne

inkommit från statsutskottet till kamrarne, innan revisionsberättelsen

den 23 februari första gången bordlädes. Då detta egde rum år 1896, den

25 februari, hade lista, 2:dra, 3:dje, 4:de och 6:te hufvudtitlarne inkommit,

och år 1897 voro redan lista, 2idra, 3:dje och 6:te samt en del af 4:de

hufvudtiteln af kamrarne slutbehandlade, då revisionsberättelsen den 29

februari första gången bordlädes.

Något hinder för att utdela revisionsberättelsen samtidigt med statsverkspropositionen

förefinnes icke, emedan förenämnda berättelse redan vid

årets början är färdigtryckt. Att så emellertid icke sker, beror på, att

man afvaktar vederbörandes svar på af revisorerna gjorda anmärkningar

för att lata dessa svar i tryck medfölja berättelsen. Skilde man svaren på

anmärkningarna från sjelfva revisionsberättelsen samt läte trycka dessa svar

i ett särskilt häfte, som bland Riksdagens ledamöter utdelades, när det

blef färdigtryckt, så kunde man med genomförandet af endast denna ändring

låta utdela revisionsberättelsen samtidigt med statsverkspropositionen, berättelserna

öfver riksbanken och riksgäldskontor samt justitieombudsmannens

årsberättelse.

Skulle man alldeles oberoende häraf anse önskvärdt, att svaren på

anmärkningarna delgåfvos Riksdagen tidigare, än hvad nu är fallet, så

kunde man ju för vinnandet af detta önskemål förkorta den tid af två

månader efter revisionstidens slut, som nu är medgifven för svarens afgifvande.

Att genomförandet af en sådan reform icke heller skulle möta

några oöfvervinneliga svårigheter, bör man med säkerhet kunna antaga, om

man tager i betraktande den utveckling, samfärdsmedlen, synnerligåst till

de norra orterna, vunnit efter den tidpunkt, då den nu stadgade tiden för

svarens afgifvande bestämdes. Frågan om en förkortad tid för afgifvande

af svaren på revisionsanmärkningarna behöfver dock ej, om man det ej

vill, lösas i samband med frågan om revisionsberättelsens tidigare utdelande

bland Riksdagens ledamöter.»

På de af motionären anförda skäl anser utskottet synnerligen önskvärd^,

att revisorernas berättelse angående statsverkets styrelse och förvaltning

matte tidigare, än under de senare åren varit fallet, komma Riksdagens

ledamöter till hända. Utskottet kan dock icke finna lämpligt, att

denna berättelse med de anmärkningar, som deruti framställas beträffande

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o S8.

15

skilda delar af förvaltningen, offentliggöras utan att de öfver des6a anmärkningar

afgifna förklaringar, hvilka äro oundgängliga för frågornas

belysning och opartiska bedömande, samtidigt bringas till allmänhetens

kännedom. Tiden för dessa förklaringars afgifvande är numera, sedan

revisionsförrättningens afslutande blifvit satt till den 30 november — i

stället för den 15 oktober, såsom före år 1886 var förhållandet — af

Kongl. Maj:t bestämd till utgången af påföljande januari månad. Först i

början af februari öfverlemnas dessa handlingar till riksgäldskontoret, och

enligt hvad fullmägtige i detta verk uti ett till utskottet afgifvet yttrande

i förevarande ämne upplyst, anses tryckningen af nämnda förklaringar

jemte upprättadt register erfordra en tid af i medeltal två till tre veckor.

I likhet med motionären synes det emellertid utskottet, som om den tid af

nära två månader, som för närvarande lemnas vederbörande för förklarings

afgifvande, utan olägenhet skulle kunna något förkortas. I sådant afseende

har utskottet velat ifrågasätta, huruvida icke berörda förklaringar för framtiden

kunde varda till Kongl. Maj:t ingifna senast den 15 januari. Under

denna förutsättning och då tryckningen af förklaringarna jemte register

bör kunna ske på en tid af två veckor, skulle revisionsberättelsen med

bilagor kunna utdelas redan i början af februari. Berättelsen med de

deruti meddelade redogörelser för de förvaltande verkens inkomster och

utgifter skulle då blifva i tillräckligt god tid tillgänglig för det ändamål,

som af motionären särskildt framhållits, nemligen för att tjena till ledning

vid pröfningen af de i statsverkspropositionen gjorda anslagsäskanden.

På grund häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af herr Fredholms förevarande

motion, må i skrifvelse till Kongl. Maj:t hemställa,

huruvida icke för framtiden vederbörande myndigheter,

hvilka hafva att afgifva yttranden med anledning

af de utaf Riksdagens revisorer i berättelsen om

verkstäla granskning af statsverkets styrelse och förvaltning

framstälda anmärkningar och erinringar, lämpligen

kunde åläggas att senast den 15 januari näst efter berättelsens

aflemnande till Kongl. Maj:t inkomma med

sådana yttranden.

Stockholm den 3 maj 1898.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1898:130 Riksdagens Skrifvelse N:o 130 s. 7 i texten