Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition, angående anslag till bestridande af kostnader för en gradmätning '' V . *)i II .X /l* ‘l, f ‘ * ''i 1 ‘ > ^ ■ ! r ''{t '' '' ‘ *• ä Spetsbergen. .

1898-05-03 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1898:93, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition, angående anslag till bestridande af kostnader för en gradmätning '' V . *)i II .X /l* ‘l, f ‘ * ''i 1 ‘ > ^ ■ ! r ''{t '' '' ‘ *• ä Spetsbergen. .

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande‘N;o 93.

1

-jl . .,’i ■/: -.r-> .in iir)''0*7x ? >Jfe:t‘•

siö., a .[■ rr: \h , , , ;v<.''..■■n'');; «!, <; i ■-.<

Jfso 93.

:r; j yV iM .-ui.-u ; r, • ''t I* Öl 54J ''

; Ui -i! , -.1 ^ .ii aa *

Ank. till Biksd. kansli den 3 maj 1898, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition, angående

anslag till bestridande af kostnader för en gradmätning

'' V . *)i II .X /l* ‘l, f ‘ * ''i 1 ‘ > ^ ■ ! r ''{t '' '' ‘ *•

ä Spetsbergen.

. (2:a U. A.)

;a . tf

u a iuirln-.■) I:■ n--LnhnehöiUj ointå. ; ,

I en till Riksdagen den 24 sistlidne mars aflåten proposition (n:o

71) har Kongl. Maj:t, under åberopande af bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

att, under förutsättning att en svensk-rysk gradmätning å Spetsbergen

under de närmaste åren komme till stånd, till bestridande af vissa på

Sverige belöpande kostnader för nämnda gradmätning, bevilja ett anslag af

151,500 kronor och deraf på extra stat för år 1899 anvisa 75,000 kronor.

Till åberopade statsrådsprotokollet bar föredragande departementschefen

meddelat, att lektor E. Jäderin i en den 6 november 1897 till

vetenskapsakademien aflåten skrift erinrat, hurusom mer än 150 år nu

förflutit, sedan svenska forskare första gången lagt i dagen sitt intresse

för de betydelsefulla astronomiska och geodetiska spörsmål, hvilka af

gradmätningar, utförda i höga norden, väntade sin lösning. Uti den exBih.

till Riksd. Bot. 1898. 4 Sami. 1 Afd. 49 Käft. (N:is 93—96.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

pedition, som år 1786 utgått under Maupertuis’ ledning för att under

sjelfva polcirkeln mäta längden af en meridiangradbåge, hade nemligen på

särskild inbjudning en af vetenskapsakademiens stiftare Anders Celsius deltagit.

Denna expedition, genom hvilken en båge af 57'' 27" uppmätts

vid en medelbredd af 66° 10'', hade visserligen afgjort frågan om jordens

sferoidiska form, men resultaten hade icke varit tillräckliga för att med

noggrannhet bestämma storleken af jordens afplattning. Insigten om

vigten af en ny mätnings utförande på samma ställe som den nyssnämnda

hade föranledt utsändandet år 1801 på svenska statens bekostnad af en

svensk expedition under ledning af professor Jöns Svanberg. I århundradets

andra decennium hade påbörjats den största af alla hittills utförda

meridiangradmätningar, eller den skandinavisk-ryska, hvilken sträckt sig öfver

en båge af 25° 20'' från Donau till Ishafvets kust. År 1844 hade Sverige,

på framställning från Ryssland, anslutit sig till detta företag. Såsom fortsättning

på det finska triangelnätet hade under de följande åren intill

1852 uppmätts dels en svensk båge under ledning af professor Selander,

dels en norsk båge, hvars nordliga slutpunkt vore belägen vid Fuglena3s

på Kvalö vid Hammerfest å 70° 40'' 11,3" latitud. Sammanbindningen

af de svenska och finska triangelnäten hade verkstälts af professor D. G.

Lindhagen och den ryske astronomen Wagner. Emellertid hade redan

1826 från engelsk sida framkastats tanken på utförande af en meridiangradmätning

på Spetsbergen, utan att dock häraf föranledts några praktiska

åtgärder. Först trettiofem år senare hade professor Otto Torell

funnit sig böra i planen för den svenska Spetsbergsexpeditionen upptaga

äfven en undersökning angående utförbarheten af en gradmätning på

Spetsbergen. Till företaget hade regeringen anvisat ett anslag å 20,000

kronor, hvartill Hans Maj:t Konungen, dåvarande Hertig af Östergötland,

lagt en gåfva af 4,000 kronor. Sedan under denna expedition triangelnätets

nordligaste del af Karl Chydenius utstakats, men på grund af svåra

isförhållanden och olämpliga fartyg undersökningen icke kunnat under

nyssnämnda år föras till ett lyckligt slut, hade Rikets Ständer år 1868

beviljat 10,000 kronor till en ny expedition. Under denna, som företagits

nästföljande år, hade det lyckats A. E. Nordenskiöld och N. C. Dunér att

i hufvuddragen föra det redan utstakade triangelnätet vidare ända till

Spetsbergens sydligaste udde Sydkap. Ytterligare bidrag till det stora

företagets förberedande hade lemnats af senare expeditioner, såsom Nordenskiölds

1872—1873, den internationella polarexpeditionen 1882—1883,

de geologiska expeditionerna under Nathorst 1882 och De Geer 1896,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o !)3.

3

den engelska under Conway in. fl., genom den ökade kännedom, de medfört

om Spetsbergens klimat och isförhållanden samt om möjligheten att

framtränga öfver de inre delarne af landet. En öfverblick af frågans

ställning hade i februari 1891 lemnats af professor P. G. Rosén inför

vetenskapsakademien, som deraf föranledts att, på förslag af friherre Nordenskiöld,

tillsätta en komité för att utarbeta en plan för mätningens utförande.

Komitén hade år 1893 framlagt resultaten af sina arbeten i en

af professor Rosén författad skrift, som akademien låtit utgifva i tryck.

Efter så omfattande förberedelser syntes det lektor Jäderin, att tiden

vore kommen att bringa ifrågavarande företag till verkställighet. Att

några åtgärder ännu icke vidtagits i detta syfte hade sannolikt till någon

del sin grund i svårigheten att inom Sverige ensamt sammanbringa de

betydande penningemedel, som erfordrades. Det lede intet tvifvel, att genom

medverkan från utlandet utsigterna att anskaffa de erforderliga medlen

skulle högst betydligt ökas. Äfven i rent vetenskapligt hänseende kunde

företaget icke annat än vinna på att betraktas såsom en stor internationel

angelägenhet. Ingen nation stode i detta afseende Sverige närmare än

Ryssland, med hvilket land Sverige sedan länge på det astronomisktgeodetiska

området underhållit de vänskapligaste förbindelser. En meridianbåges

uppmätande på Spetsbergen kunde med rätta betecknas såsom slutstenen

i den skandinavisk-ryska gradmätningen, och enligt hvad Jäderin

erfarit, funnes de största utsigter för att en inbjudning till Ryssland att

deltaga i ett dylikt företag koimne att mötas af ett gynsamt svar. Men

då de hittills utförda rekognosceringarna ej vore af den fullständighet, att

arbetet med de egentliga mätningarna omedelbart kunde börjas, utan vigtiga

förarbeten ännu återstode, syntes det nödvändigt, att en förberedande mindre

expedition utsändes med uppgift att företaga vissa rekognosceringsarbeten,

såsom utväljande af definitiva triangelpunkter och dessas förseende med

observationssignaler samt uppsökande af lämplig terräng för uppmätande

af en grundlinie. Denna mindre expedition, hvilken borde afgå i slutet

af maj 1898 samt återkomma i september samma år, syntes böra bekostas

af Sverige ensamt. Den stora internationella expeditionen borde utgå våren

1899 och ansåges sannolikt hafva afslutat sina arbeten till hösten år 1900.

Den mindre expeditionen skulle, under1 förutsättning att något af flottans

fartyg stäldes till dess förfogande, kunna utrustas för ett belopp af 19,500

kronor, hvaraf 5,124 kronor afsåge sådana utrustningsföremål, som erfordrades

för den stora expeditionens arbeten och derför lämpligen borde

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

bekostas af allmänna medel, hvaremot återstoden borde åstad kom in as genom

enskilda bidrag.

På grund af hvad sålunda anförts, hade lektor Jäderin föreslagit

akademien att hos Kongl. Maj:t hemställa, ej mindre att eu expedition

måtte utrustas till Spetsbergen sommaren 1898 för att vidtaga förberedande

åtgärder för en gradmätnings utförande derstädes och att till densammas

förfogande måtte ställas ett belopp af 5,124 kronor äfvensom ett flottans

fartyg, än ock att genom utrikesdepartementet inbjudan måtte utfärdas

till Ryssland att deltaga uti eu gradmätnings utförande å Spetsbergen åren

1899—1900 samt att åt lämpliga personer måtte uppdragas att tillsammans

med af Ryssland utsedde delegerade uppgöra definitiv plan för den stora

expeditionen och vidtaga nödiga åtgärder för att bringa densamma till

verkställighet.

För behandling af det i lektor Jäderins skrifvelse väckta förslaget

hade — meddelar vidare departementschefen — vetenskapsakademien tillsatt

en komité, bestående af professorerna Torell, Rosén och friherre

Nordenskiöld. Innan denna komité hunnit inkomma med betänkande, hade

densamma från Jäderin fått mottaga en ny skrifvelse, hvari omnämnts,

att den föreslagna mindre expeditionen kunde anses ekonomiskt betryggad,

enär på enskild väg tecknats en summa af 17,000 kronor, i följd hvaraf

den punkt i Jäderins förslag, hvari begärts akademiens medverkan för

nämnda expeditions bringande till stånd, kunde förfalla.

I sitt till vetenskapsakademien den 4 sistlidne februari i detta ämne

afgifna utlåtande hade komiterade framhållit vigten i rent vetenskapligt

hänseende af en gradmätning, hvars triangelnät skulle sträcka sig från

7 6° 30'' till 80° 40'' nordlig bredd. Det gälde här ej allenast ett exaktare

bestämmande af jordklotets form och mått, utan äfven besvarande af en

mängd andra betydelsefulla frågor för geodesien, geofysiken och geologien.

Omsorgsfullt utförda arbeten af detta slag hade alltid, äfven då de utförts

i bebodda trakter, räknats till de arbeten, som äfven de störa nationerna

skattat bland sina yppersta bragder på forskningens fält. Med hänsyn till

de framstående bidrag, som från svensk sida lemnats under denna vigtiga

undersöknings fortgång, ansåge komiterade det vara att beklaga, om Sveriges

biträde skulle komma att saknas vid frågans slutliga lösning. Med det

uppseende, som frågans återupptagande väckt såväl i Ryssland som i

Frankrike och England, och med den passion, hvarmed polarforskningen

numera omfattades i alla kulturländer, vore dock fara värdt, att så blefve

förhållandet, om man ej från svensk sida redan nu tillkännagåfve, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsntxkottets Utlåtande N:o f)H.

Sverige vore beredt att deltaga i det störa och kostsamma arbetets utförande,

om det kunde på internationel väg komma till stånd. Härtill

funnes stor utsigt, i det att kejserliga akademien i S:t Petersburg, enligt

komiterade tillhandakommen upplysning, under förutsättning af Sveriges

deltagande, tillsatt en komité för vidtagande af förberedande åtgärder för

afsändande af eu gradinätningsexpedition till Spetsbergen redan år 1899.

I fall Sverige komine att deltaga i arbetet, funne komiterade, att en dylik

komité borde äfven bär omedelbart tillsättas; och tillstyrkte derför komiterade

vetenskapsakademien att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Jäderins

förslag hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t behagade åt

lämpliga personer uppdraga att tillsammans ined delegerade, utsedda åt

ryska regeringen, uppgöra en definitiv plan för en gradmätnings utförande

under de närmaste åren på Spetsbergen samt vidtaga nödiga åtgärder för

att bringa densamma till verkställighet.

Med anledning af hvad sålunda förekommit hade vetenskapsakademien

den 9 sistlidne februari till Kongl. Maj:t aflåtit en skrifvelse, hvari

anförts hufvudsakligen följande. Den föreslagna gradmätningen på Spetsbergen

skulle, i förbindelse med de i olika trakter af jordytan redan utförda

gradmätningarna, såsom den utan jemförelse nordligaste komma att

utöfva ett afgörande inflytande på den exakta bestämningen af jordens

figur och dimensioner. Förslaget afsåge, att de för ändamålet erforderliga

arbetena skulle efter en på förhand gemensamt uppgjord plan och

på gemensam bekostnad utföras för svensk och rysk räkning, och arbetena

antoges kunna fullbordas under tre på hvarandra följande år, förslagsvis

åren 1898, 1899 och 1900. Den expedition, hvilken under det första

årets sommar skulle utföra åtskilliga förberedande arbeten och hvilken

genom enskilda svenska bidrag redan vore ekonomiskt betryggad, skulle

blifva ett uteslutande svenskt företag, om också möjligen en rysk delegerad

äfven skulle komma att deri deltaga. Den egentliga samverkan med

Ryssland skulle, derest den förberedande expeditionen lyckades fylla sin

uppgift, således ega. rum under åren 1899 och 1900 med en öfvervintring

på Spetsbergen. Härunder skulle de definitiva gradinätningsarbetena verkställas,

nemligen grundlinie^ uppmätning och trigonometriska förbindning

med det genom de uppresta signalerna faststälda triangelnätet, vidare

utförande af vinkelmätningarna inom triangelnätet samt slutligen astronomiska

polhöjds- och azimuthsbestämningar å triangelnätets båda ändpunkter.

Akademien, som vore varmt intresserad för det ifrågavarande

betydelsefulla företaget, och som erfarit, att äfven bland ryska vetenskaps
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

män detsamma omfattades med lifligt intressse, hemstälde derför, att

Kongl. Maj:t täcktes låta inleda underhandlingar med ryska regeringen

angående den antydda samverkan med Sverige för det ifrågavarande

ändamålet äfvensom uppdraga åt en svensk komité att träda i förbindelse

med den komité, som ryska regeringen å sin sida antagligen skulle komma

att utse, för uppgörande af gemensam plan för de egentliga gradmätningsarbetenas

utförande m. in.

Genom remiss den 15 sistlidne februari hade vetenskapsakademien

fått sig anbefaldt att, der så erfordrades, efter tillkallande af särskildt sakkunnige,

skyndsamt till Kongl. Maj:t afgifva utlåtande, i hvilken utsträckning

Sverige, för den händelse underhandlingar om dess samverkan med

Ryssland för utförande af en gradmätning å Spetsbergen skulle på diplomatisk

väg göras, borde deltaga i och bestrida kostnader för detta företag

samt till huru stort belopp Sveriges ifrågavarande kostnader kunde

approximativt beräknas. Då ärendets brådskande beskaffenhet icke syntes

medgifva dess uppskjutande till akademiens nästa sammankomst, hade

akademiens praeses och sekreterare låtit inhemta yttrande i anledning af

den kongl. remissen från professorerna friherre Nordenskiöld och Rosén

samt från lektor Jäderin. Sedan sådant yttrande inkommit, hade detsamma

öfverlemnats till Kongl. Maj:t af akademiens praeses och sekreterare,

hvilka dervid förklarat sig så mycket hellre kunna instämma i

detta yttrande, som de der uttalade meningar hufvudsakligen legat till

grund för akademiens egen framställning i ämnet.

Nu omförmälda yttrande vore af följande innehåll. Hvad anginge

utsträckningen af så väl Sveriges deltagande i arbetena vid gradmätningen

som ock dess deraf föranledda omkostnader, syntes det vara uppenbart,

såsom ock akademien föreslagit, att den komité, som man tänkt sig skola

tillsättas för att från Sveriges sida leda och öfvervaka hela företaget efter

en plan, uppgjord gemensamt med en af Ryssland för samma ändamål

tillsatt dylik komité, erhölle uppdrag att afgifva utlåtande i båda dessa

hänseenden. Innan den gemensamma planen blifvit uppgjord och faststäld,

kunde nemligen knappast någon beräkning vare sig i ena eller i

andra hänseendet med någon tillförlitlighet åstadkommas. Det vore derför

i första rummet angeläget, att den föreslagna svenska koinitén blefve

tillsatt, äfvensom att underhandlingarna med ryska regeringen snarast

möjligt inleddes med särskildt uttryckt önskan om tillsättning af en motsvarande

rysk komité, med hvilken den svenska komitén kunde träda i

förbindelse för ordnande af de angelägenheter, som rörde det gemensamma

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

7

företaget. Emellertid kunde approximativt antydas, att, hvad företagets

kostnad för Sverige anginge, densamma antagligen koinme att understiga

100,000 kronor, under förutsättning att ett flottan tillhörigt fartyg kostnadsfritt

finge disponeras af den för ändamålet förestående expeditionen

till Spetsbergen.

Den 11 sistlidne mars hade Ivongl. Maj:t uppdragit åt en svensk

komité, under ordförandeskap af Hans Kong!. Höghet Kronprinsen, att

för nämnda ändamål förhandla, med en ifrågasatt rysk komité och särskildt

beräkna den kostnad, som det tilltänkta företaget skulle för svenska statsverket

medföra, samt afgifva förslag till de åtgärder, som för ändamålets

vinnande borde af Sverige vidtagas, äfvensom att, om företaget komme

till stånd, med sin uppmärksamhet följa dess fortgång och inkomma med

de framställningar, hvartill anledning kunde förefinnas.

Då det synts departementschefen önskvärd!, att frågan om anslag för

Sveriges deltagande i gradmätningsarbetena blefve med det snaraste förelagd

Riksdagen, och sedan chefen för sjöförsvarsdepartementet meddelat,

att något svenskt örlogsfartyg ej utan betydande utgifter, som sannolikt

komme att öfverstiga kostnaden för enskildt fartygs förhyrande, kunde

disponeras för öfverförandet af den svenska expeditionens medlemmar till

och från Spetsbergen, hade föredragande departementschefen anmodat ledamöterna

i den af Kongl. Maj:t förordnade komitén att inom den närmaste

tiden aflemna en så noggrann beräkning som möjligt af den kostnad för

ifrågavarande företag, som kunde antagas komma på Sveriges andel.

Sedan komiterade under ordförandens frånvaro saminanträdt och öfverlag!

i ämnet, hade komiterade i skrifvelse den 22 sistlidne mars aflemnat ett

under förutsättning af Sveriges och Rysslands bidragande med ungefär

lika delar till gradmätningsarbetenas utförande uppgjordt förslag beträffande

kostnaderna för Sveriges deltagande i dessa arbeten. Detta förslag,

som, enligt hvad komiterade betonat, dock ej kunde betraktas såsom definitivt,

upptoge hyra af fartyg för två somrar tillika med utgifter för instrument,

proviant, kläder och öfrig utredning jemte ersättningar åt expeditionens

vetenskapliga personal och handtlangare m. m. samt slutade å

en summa af 160,000 kronor, deri inberäknadt ett belopp af 8,500 kronor

för komitéutgifter.

Den ställning, Sverige intoge till föreliggande fråga, syntes departementschefen,

enligt hvad han vidare yttrat, innebära en särskild maning

för vårt folk att vidkännas de uppoffringar, som deltagandet i det tilltänkta

företaget kunde medföra. De betydande förarbeten, som af svenske

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

män gjorts för detta företag, gjorde det till en hederssak för vårt land

att icke hålla sig borta, då det gälde att fullborda det stora verket.

Departementschefen vore ock förvissad, att Riksdagen, som vid mångfaldiga

tillfällen visat sig villig att understödja vigtiga vetenskapliga företag,

ej skulle undandraga sig att bevilja de medel, som erfordrades för

att Sverige skulle blifva värdigt representeradt vid utförandet af de nu

ifrågasatta arbetena. Af den summa, komiterade antagit skola komma på

Sveriges andel, kunde, enligt departementschefens åsigt, utgifterna för den

svenska komitén, såsom i dylika fall vore vanligt, till en början bestridas

af tillgängliga medel och först längre fram, då dessa utgifter vore till

beloppet kända, anmälas till ersättande. Frånräknades nu dessa utgifter,

skulle slutsumman, som representerade de egentliga kostnaderna för Sveriges

deltagande i gradmätningsarbetena, blifva 151,500 kronor. Huru stor

denna summa än i och för sig kunde synas vara, vore den dock obetydlig

i förhållande till vigten af detta vetenskapliga företag, hvarigenom

Sverige kunde påräkna hela den bildade verldens erkänsla. Den erforderliga

summan ansåges emellertid utan olägenhet kunna på två år fördelas

sålunda, att för år 1899 anvisades endast 75,000 kronor.

Departementschefen tillstyrkte således Kongl. Maj:t att till Riksdagen

aflåta förevarande proposition.

Utskottet, som anser, att medel för den ifrågasatta gradmätningsexpeditionens

möjliggörande böra af Riksdagen beviljas, har funnit den

under de förberedande förhandlingarna i ämnet uttalade mening, att ett

flottan tillhörigt fartyg skulle kunna ställas till expeditionens förfogande,

vara synnerligen beaktansvärd. Äfven om, vid det förhållandet att en

expedition af ifrågavarande art egentligen är främmande för sådana ändamål,

som anslaget till flottans öfningar är afsedt att fylla, användandet

af ett flottans fartyg icke skulle kunna medgifvas utan ersättning, borde

enligt utskottets mening en besparing likväl derigenom vinnas, enär kostnaden

då icke torde behöfva uppgå till det af komitén för ändamålet

beräknade beloppet, 50,000 kronor. Härtill koinme såsom en extra fördel

den värdefulla erfarenhet och öfning, som genom expeditionen bereddes

någon del af flottans befäl och manskap. Enligt den framställning, som

förekommer i punkten 34:o under femte hufvudtiteln af innevarande års

statsverksproposition, synes kostnaden för kanonbåten Svensksunds expedition

till Spetsbergen år 1897, hvilken expedition enligt uppgift upptog

en tid af nära 3 månader, utgjort 14,224 kronor 78 öre. Utgifterna för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

1 9

användande åt’ detta eller annat liknande fartyg under 3 månader hvartdera

året 1899 och 1900 borde sålunda komma att uppgå till omkring

30,000 kronor, hvilken utgift, derest fartyget icke kan af flottan kostnadsfritt

ställas till expeditionens förfogande, kunde, sedan beloppet blifvit

kändt, till ersättande hos Riksdagen anmälas. Emellertid har utskottet

ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att med hänsyn härtill för närvarande

bevilja endast det belopp, som för expeditionen i öfrigt beräknats erforderligt,

eller 100,000 kronor, och att deraf på extra stat för år 1899

anvisa hälften, eller 50,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen, under förutsättning

att en svensk-rysk gradmätning å Spetsbergen

under de närmaste åren kommer till stånd, och att

ett svenska flottan tillhörigt, för ändamålet lämpligt

fartyg jemte nödigt befäl och manskap ställes till de

svenske deltagarnes i gradmätningsexpeditionen förfogande,

till bestridande af vissa på Sverige belöpande

kostnader för nämnda gradmätning, beviljar ett anslag

af 100,000 kronor och deraf på extra stat för år 1899

• i. anvisar 50,000 kronor.

Stockholm den 3 maj 1898.

''''v/hi iyiloå.•iv|gbihfU.f;Ja "in yiribttt ''uipmd hrmuoueitj?: loJxtlf

-Jj; ;y>u»''.ri aa,, i j:u;K .1*. • >il ''inf! /Udf <im . • <: .•••■[> ''jo] aabinniilivb

•( i ‘i 0 o På statsutskottets vägnar:

le tall -ra/löt;i , •het; i -xs •/■.furi.-: terrin ''!<"''} nu/ hevd it.; ,!•; -Rmi nålfil)

V. ’i. l!. CHR. LUNDEBERG. >■. a

‘.''Ijujj:y.ti Tyd I ''lodmdo Öl tial» i:.•>;!>" rgfcnf i/ilncii /uoa t,*n;gnur

t;. 110/Jt-av''y"; årr ittoi a.lnuvhiv fason flit gafnJJjm*-»

v!n;nj i;-, ul; '' ; -.»1 ia flan. vdir, ,U/r.;tabtw tlctajlia? otät}eu

i-, i’, a; JonoinovC .''h monyg : ril ..fota - ‘fn • > 1J '' - i

gtfinlno vitficv i nögnbf-.åiH surf Ec . h.;no/l vi b.; i i il*-:-3

.tJojfelöi J pbnctili!

-''-tu obnagfnfaiöt ’U\å •J;jitoåelo‘iUrTj.f:,ist«j^. oi o*:-./då IJiT

-arfrii atå T’,1/i If it norli*?oq<yhf i Ju njyT/ Jgu-til (rata?! ,H;, t+f.-i.ii''u. uofan

Bill. till Riksd. Prot. 1898. 4 Sami. 1 Afd. 49 Haft. 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.