Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfrihet för omalen majs.

1899-03-03 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1899:14, Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfrihet för omalen majs.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14.

1

N:o 14.

Ank. till Riksd. kansli den 6 mars 1899, kl. 3 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfrihet för omalen

majs. (l:a A.)

Herr L. Eriksson i Bäck föreslår uti en af honom inom Andra Kammaren

väckt motion, n:o 73, att Riksdagen måtte besluta borttagande af

tullen å omalen majs; och hänvisar motionären i detta hänseende till

motiveringen i en af honom vid sistlidet års riksdag väckt motion, hvari

enahanda förslag framstälts som det nu ifrågavarande.

Denna motivering var af följande lydelse:

»Under de sistförflutna åren hafva ganska lifliga ansatser såväl inom

som utom Riksdagen gjorts för höjande af jordbrukets afkastning. Af de

höjda tullarne väntades högre pris på spanmål och bättre tider för jordbrukaren.

Tullarne kunde dock ej hindra, att priset på kreatur och mejeriprodukter

snarare sänktes än höjdes på de platser, der man sökte afsättning

för desamma. Fläsktullen har äfven framkallat missnöje, och

oaktadt det låga priset på fläsk i södra och mellersta delarne af landet,

synes importen ändå nödvändig, så länge vi icke kunna frambringa en

vara mera jemförlig med den amerikanska. Oaktadt behof förefinnes för

import af amerikanskt fläsk, finnas betydliga qvantiteter svensk vara för en

export, som kunde betydligt uppdrifvas, men då vårt förnämsta inhemska

foderämne för frambringande af fläsk, hafre, står i högt pris i förhållande

till den frambringade produkten, uppstå derför svårigheter att täfla på den

utländska marknaden, i synnerhet som Danmark, vår förnämsta konkurrent

Bih. till Hiksil. Prof. 1899. 5 Sami. 1 Afd. 14 Höft. (N:o 14.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14.

på detta område, medgifver tullfri införsel af majs. Då majs, använd för

produktion af fläsk, lemnar en vara, som kan täfla med den utländska,

blefve den ett bra och billigt foderämne, om den finge tullfritt införas.

Nu är den hos oss belagd med en tull af 3 kr. 70 öre för 100 kg., motsvarande

ungefär 50 procent af värdet. Som majs också är ett bra foder

för hästar, kunde genom dess möjliggjorda användning dertill mera hafre

komma nötkreaturen till godo i stället för de nära dubbelt dyrare, oftast

dåliga och skadliga foderkakorna. Då de fördelar, som genom majstullens

borttagande kunde vinnas, icke i ringaste mån skadade jordbruket, emedan

majs icke med fördel kan odlas inom landet, synes saken värd att taga i

öfvervägande.

Det är ju klart, att staten genom borttagande af majstullen går miste

om den inkomst, den eljest lemnar, men en så ringa minskning i statsinkomsterna

torde ej betyda mycket, då så stora öfverskott finnas. Då

importen af mSjs under de sista åren varit omkring 5 millioner kg. per

år, synes icke den sidan af saken vara afskräckande. En annan invändning

torde dock blifva majsens användbarhet till bränvinsbränning. Det

är dock tydligt, att ett beslut om tullfrihet för majs bör föranleda förbud

jemte straffbestämmelser för tillverkning af bränvin af densamma.»

Motionären tillägger nu såsom ytterligare skäl för sitt förslag, att

importen af majs under år 1898 mer än tredubblats mot den under år

1897 och mer än femdubblats mot införseln under hvartdera af åren 1895

och 1896, hvilket tydligen visade behofvet af varan; hvarjemte motionären

erinrar, att statskassan nu mindre än förut behöfde den inkomst, majstullen

lemnar.

Importen af majs, som före år 1874 uppgick endast till högst obetydliga

belopp, har sedermera varit mycket vexlande; och har utskottet till upplysning

i ämnet låtit utarbeta tabeller, Indika finnas vidfogade detta betänkande

såsom bilagor. Af dessa utvisa tabellerna 1 och 2 för tiden från

och med år 1875 dels införselöfverskottet af majs, värdet af denna vara

och tullsatsen derå äfvensom förbrukningen deraf till bränvinsbränning

och öfriga ändamål in. in., dels ock in- och utförsel af fläsk och lefvande

svin.

Vid 1880 års riksdag åsattes majs, som tillförene varit tullfri, en tull

af 1 krona 50 öre för 100 kilogram. Den tullkomité, som år 1882 afgaf

förslag till ny tulltaxa, hemstälde emellertid om tullfrihet för majs,

såväl malen som omalen. Till stöd för detta förslag anförde komitén

följande:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14. 3

»Då majs utgör ett särdeles kraftigt och värdefullt kreatursfoder, som

alltmera såsom sådant vunnit erkännande och användning, samt hvarje

åtgärd, som på ett naturligt sätt kan bidraga till främjande af boskapsskötseln,

otvifvelaktigt förtjenar att beaktas och minst bör genom beskattning

motarbetas, hvartill den omständigheten, att majs jemväl såsom råämne

vid bränvinstillverkningen användes, desto mindre lärer böra föranleda,

eftersom den af våra klimatiska förhållanden synnerligen naturliga

bränvinstillverkningen, enligt sista tidens erfarenhet, bör och kan bedrifvas

för export i stor skala och för sådant ändamål behöfver taga i anspråk

icke blott tjenliga råämnen, hvilka inom landet produceras, utan ock sådana

från andra länder, har komitén icke tvekat att i industriens och i

synnerhet i jordbrukets eget intresse föreslå fullkomlig tullfrihet för artikeln

majs.»

I enlighet med komiténs förslag aflat Kongl. Maj:t proposition till

1882 års Riksdag, som med bifall till propositionen stadgade tullfrihet för

majs, såväl malen som omalen. Vid 1885 års riksdag väcktes motioner

om åsättande af tull å majs. Vid behandling af dessa motioner hemstälde

bevillningsutskottet, att omalen majs måtte beläggas med en tull af 1

krona för 100 kilogram och att malen majs fortfarande måtte förblifva

tullfri. Riksdagens båda kamrar beslöto emellertid, att gällande tullfrihet

för majs, såväl omalen som malen, skulle bibehållas. Två år derefter, vid

majriksdagen år 1887, förekom å nyo frågan om tull å majs, hvarvid bevillningsutskottet

afstyrkte förslagen derom. Första Kammaren biföll utskottets

hemställan, men Andra Kammaren beslöt en tullsats af 2 kronor

för 100 kilogram, hvilket beslut segrade i gemensam omröstning.

Sedermera har majs alltjemt varit belagd med tull, ehuru till vexlande

belopp, på sätt vid detta betänkande fogad tabell utvisar. Motioner

om afskaffande af tull å denna vara hafva emellertid vid flere följande

riksdagar, senast sistlidet år, blifvit väckta, men städse afslagits, hufvudsakligen

på grund af farhågan att genom tullfrihet å majs afsättningen

af potatis till bränvinsbrännerierna skulle minskas och jordbruket i de

trakter af landet, der potatis till öfvervägande del odlas, derigenom tillskyndas

förlust. Ett billigare pris å majs skulle emellertid i många afseenden

medföra högst väsentliga fördelar för jordbruksnäringen i landet, något

som också vid upprepade tillfällen erkänts, äfven af dem, för hvilka nyss

antydda farhåga utgjort hinder att uttala sig för tullfrihet å denna vara.

Majs utgör nemligen ett synnerligen värdefullt foderämne, särskildt för

svin och nötkreatur. Detta är en omständighet, som, i betraktande deraf

att jordbruket i vårt land utvecklar sig i allt mer intensiv riktning, är

förtjent af den allra största uppmärksamhet. För ett trettiotal af år sedan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14.

sysselsatte sig vår jordbruksnäring nästan uteslutande med spanmålsproduktion;

men då denna icke mera visade sig tillräckligt lönande, öfvergick

man så småningom till en mera intensiv boskapsskötsel och mejerihushållning,

för hvilkas produkter en mera fördelaktig afsättning i utlandet

stod att vinna. På sista tiden har emellertid konkurrensen på detta

område blifvit allt större, och särskildt har produktionen af smör blifvit

mindre lönande. För att i detta afseende kunna med hopp om framgång

upptaga täflan med andra länder, är det nödvändigt, att tillgång till godt

foderämne — och såsom nämnts utgör majs onekligen ett sådant — kan

till billigt pris erhållas. I vårt grannland Danmark, der majs är tullfri och

införselöfverskottet af denna vara under åren 1886—1898 i medeltal utgjort

öfver 750,000 tunnor om året samt under landtbruksåret 1896 —1897 icke

mindre än 4,115,631 tunnor, intager också kreatursuppfödningen ett mycket

framstående rum, och detta lands utförselöfverskott af fläsk och kött äfvensom

lefvande kreatur, särskildt svin, har under sistförflutna tioårsperiod

uppgått till högst betydliga belopp. Till upplysning härom tillåter sig

utskottet hänvisa till den vid detta betänkande fogade tabellen 3.

Hvad särskildt svinafveln inom vårt land beträlfar, vill utskottet erinra,

att, då vid 1896 års riksdag höjda tullsatser åsattes fläsk, afsigten härmed

var att söka inom landet åstadkomma en för behofvet tillräcklig produktion

af denna vara och derigenom motverka den stora införseln af amerikanskt

fläsk. Af de statistiska uppgifterna inhemtas emellertid, att importen

efter tullens höjning ökats samtidigt med att exporten minskats. Det

resultat, som med tullförhöjningen åsyftades, har följaktligen icke vunnits.

Detta beror enligt utskottets åsigt derpå, att det amerikanska fläsket på

grund af sin stora fetthalt icke kan ersättas af det svenska, sådant det

för närvarande produceras; och då fläsk af sådan beskaffenhet som det

amerikanska för vissa delar af vårt land är en nödvändighetsvara, torde

enda möjligheten att minska importen af amerikanskt fläsk vara att inom

landet åstadkomma en dermed jemförlig produkt. Men detta låter sig

icke göra utan att använda majs såsom foderämne, något som hittills på

grund af den höga tullen, utgörande mellan 40 och 50 procent af varuvärdet,

icke kunnat ske, men som sannolikt skulle blifva förhållandet, om

majs genom sänkning af tullen derå blefve billigare. Härigenom blefve

visserligen användningen af hafre‘såsom foderämne minskad; men utskottet

kan icke antaga, ätt häraf skulle föranledas någon förlust för jordbruksnäringen,

då hafre säkerligen kunde med större fördel afsättas genom

export till utrikes ort. Och hvad beträffar hvete och råg, anser utskottet

det föga sannolikt, att priset å dessa sädesslag skulle röna någon inverkan

af ett billigare pris på majs, då majs icke i vårt land användes såsom brödsäd.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14. 5

Såsom ofvan antydts, har ett af de vigtigaste skälen mot tullfrihet å

majs varit farhågan, att den i vissa trakter af vårt land betydande potatisodlingen

skulle, om majs blefve tullfri, lida derigenom, att denna vara då

komme att i stället för potatis användas till bränvinsbränning. Hufvudsakligen

af detta skäl har bevillningsutskottet förut afstyrkt tullfrihet för

majs. Odlingen af potatis för bränvinsbränning torde dock så till vida

vara af underordnad betydelse, som denna odling förekommer i endast en

ringa del af landet, under det att ett billigt pris å majs skulle, såsom

ofvan visats, vara till fördel för landet i dess helhet. Emellertid har

utskottet med hänsyn till sagda intresse icke heller nu velat tillstyrka, att

tullen å majs helt och hållet borttages, men anser, att en sänkning af

tullsatsen till 2 kronor för 100 kilogram kan ega rum utan att potatisodlingens

bestånd på något sätt äfventyras. Priset å majs utgör för närvarande

i svensk hamn 12 till El kronor för 100 kilogram, tullen inberäknad,

och skulle således, derest tullen nedsattes till 2 kronor eller

med 1 krona 70 öre, nedgå till omkring 11 kronor för 100 kilogram.

Denna myckenhet majs lemnar vid bränvinsbränning i utbyte, högt beräknadt,

70 liter bränvin, i följd hvaraf råämnet till en liter bränvin,

tillverkadt af majs, skulle betinga ett pris af omkring 16 öre. Jemföres

härmed bränvinsbränning af potatis, visar sig, att äfven under antagande

af sistnämnda pris å majs potatisodling kan med fördel bedrifvas för

afsättning till brännerierna. En hektoliter potatis lemnar nemligen, lågt

beräknad t, i utbyte 13 liter bränvin, i följd hvaraf, med beräkning af

ofvannämnda pris, 16 öre, för råämnet till en liter bränvin, en hektoliter

potatis använd till bränvinsbränning skulle betinga ett pris af 2 kronor

8 öre. Då härtill kommer, att ofvan uppgifna utbyte beräknats högt i

fråga om majs och lågt i fråga om potatis, torde i sjelfva verket förhållandena

komma att ställa sig ännu gynsammare för potatisodlingen, än

hvad kalkylen gifver vid handen. Till jemförelse vill utskottet erinra, att

enligt den officiela statistiken priset å potatis för hektoliter under följande

tillverkningsår utgjort:

1887—1888 .....

..... kronor 1: 19

1888—1889 .. ..

.......... » 2: 15

1889—1890 . ...

1: 40

1890—1891......

.......... > 2: 50

1891 -1892 ..

.......... » 2: 50

1892—1893 ......

......... 1: 85

1893—1894 .....

............ » 1: 60

1894—1895 .......

............ > 2: 10 ''

1895 — 1896 ...

.......... => 1: 70

1896—1897 . .

............. » 1: 65

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14.

eller i medeltal för dessa tio år 1 krona 86 öre, således ej obetydligt

lägre än det pris, potatis under ofvan angifna förutsättningar kan betinga

vid användning till bränvinsbränning. Medelpriset å majs under åren

1888—1897 skulle, under förutsättning att tullsatsen derå hela denna tid

utgjort 2 kronor för 100 kilogram, hafva enligt de af kommerskollegium

liten fn a. statistiska tabeller uppgått till 11 kronor 57 öre för nämnda

qvantitet, eller något högre än det belopp, som här ofvan lagts till grund

för beräkningen. Någon fara för potatisodlingens bestånd synes sålunda

icke kunna föranledas af en nedsättning af tullen å majs till 2 kronor för

100 kilogram; och det ma härförutom erinras, att jemväl under den tid,

då majs varit tullfri eller, såsom under en del af år 1892 samt åren 1893

och 1894, belagd med tull af allenast 1 krona 25 öre, odling af potatis

för bränvinstillverkning kunnat utan särskild svårighet ega rum.

Såsom skäl mot nedsättning eller upphäfvande af tullen å majs har

jemväl anförts, att bränvinsbränningen, om majs blefve i större mängd

använd såsom råämne, komme att öfvergå till en i få och stora fabriker

koncentrerad industri, hvilket skulle medföra olägenheter för jordbruksnäringen

genom större svårighet att vinna afsättning för sina produkter

till brännerierna och att erhålla tillgång på det vid bränvinsbränningen

uppkommande affallet drank, som utgör ett ganska värdefullt foderämne.

Utskottet vill icke bestrida, att bränvinstillverkningen kommer att utvecklas

i nyss antydda rigtning; men detta beror enligt utskottets förmenande icke

på den omständigheten, huruvida majs eller något annat råämne dervid

hufvudsakligen användes, utan har sin orsak i helt andra förhållanden.

I sin utveckling lyder nemligen bränvinstillverkningen samma lag som

alla andra industrier; den sträfvar att nedbringa produktionskostnaden till

lägsta möjliga belopp. Och detta sker bland annat derigenom, att tillverkningen

koncentreras i färre fabriker, som hvar för sig tillverka en

större varumängd. Såväl de rent tekniska som de administrativa omkostnaderna

för tillverkningen ställa sig då för hvarje producerad enhet

lägre, än då en lika stor varumängd tillverkas i ett större antal fabriker,

hvar för sig med en mindre tillverkningsmängd. Att utvecklingen af vårt

lands bränvinsindustri redan nu går i denna rigtning, framgår tydligt af

de statistiska uppgifterna. Enligt dessa utgjorde antalet brännerier med

ett tillverkningsbelopp af mindre än 50,000 liter under tillverkningsåret

1887—1888 25 stycken och under tillverkningsåret 1896—1897 endast 7.

Antalet brännerier med tillverkningsbelopp under 300,000 liter, som förstnämnda

tillverkningsår uppgick till 145, hade under tillverkningsåret 1896

—1897 nedgått till allenast 70. Af brännerier med högre tillverkningsbelopp

än 300,000 liter funnos året 1887 — 1888 endast 28, men året 1896

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14.

7

—1897 icke mindre än 53. Brännerier med tillverkning af mer än 500,000

liter voro året 1887—1888 7 stycken, men året 1896—1897 11 stycken.

Och slutligen har hela antalet brännerier under ifrågavarande tioårsperiod

nedgått från 173 till 123. — Hvad beträffar de olägenheter för jordbruket,

som förmenats kunna uppstå af denna bränvinstillverkningens utveckling,

torde farhågorna härför vara öfverdrifna. Vår tids högt utvecklade kommunikationsväsen

möjliggör nemligen, att såväl bränneriernas behof af

landtbruksprodukter som bränneriernas affallsprodukt drank kunna med

fördel forslas betydliga sträckor. Hvad särskildt angår dranken, torde det

ligga lika mycket i bränneriernas eget som i jordbrukets intresse, att

densamma finner användning, då dess värde utgör en så hög procent af

råämnets, att säkerligen intet bränneri skulle kunna med ekonomisk fördel

bedrifvas utan att dranken på det sorgfälligaste tillvaratages.

Slutligen må det icke lemnas obeaktadt, att det för bränvinstillverkningen

är af stor vigt att, då till följd af ogynsamma skördeförhållanden

tillgången på potatis är otillräcklig, kunna för ett icke alltför högt pris i

stället erhålla annat råmaterial. Att vid en felslagen potatisskörd bränneriernas

behof af råmaterial måste fyllas, och det hufvudsakligen genom

majs, framgår bäst deraf, att under sistlidet år majs, oaktadt den nu

gällande höga tullsatsen, infördes till en myckenhet af ej mindre än omkring

27,000 ton, hvaraf till bränvinsbränning användes omkring 18,500 ton.

På sålunda anförda skäl hemställer utskottet,

att tullsatsen för omalen majs måtte nedsättas till

2 kronor för 100 kilogram.

Stockholm den 3 mars 1899.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLI.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14.

Reservationer:

dels af herrar Cavalli, Stephens, Almström, Philipson, friherre Kling spor,

Nisser, af Buren och Wester, hvilka förenat sig om följande yttrande:

»Äfven om genom den af utskottet förordade nedsättningen af tullen

å majs tillgång på ett för kreatursuppfödningen lämpligt foderämne skulle

kunna till billigare pris erhållas, komme dock, såsom förut vid behandlingen

af liknande motioner med den förevarande af bevillningsutskottet

påvisats, en sådan åtgärd att i andra afseenden medföra högst skadliga

verkningar. Den betydliga ökning i införseln af majs, som otvifvelaktigt

skulle blifva en följd af tullens nedsättande, komme sannolikt att verka

prisfall å den spanmål, som odlas inom landet; och den förmån, som Riksdagen

genom spanmålstullarne afsett att bereda jordbruksnäringen, komme

följaktligen att motverkas. Majs användes som bekant icke sällan i blandning

med hvete och skulle, om majs kunde erhållas för billigare pris,

komma att företrädesvis användas vid tillverkning af maltdrycker, jäst

och stärkelse, hvarigenom en minskad afsättning af landets egna produkter

blefve en följd. Ett lika vigtigt skäl mot motionen är jemväl den omständigheten,

att majs utgör ett synnerligen lämpligt råämne för tillverkning

af bränvin och att således, om priset å majs skulle sjunka så

lågt, som genom ifrågavarande tullnedsättning blefve en följd, användningen

af potatis för bränvinsbränning med all sannolikhet komme att

upphöra, hvarigenom åter känbara förluster skulle tillskyndas jordbrukarne

i de trakter af landet, der potatis odlas, i det att dessa jordbrukare skulle

gå förlustige om det tillfälle till afsättning af potatisen, hvaraf de nu

genom bränvinsbrännerierna äro i åtnjutande. Bränvinstillverkningen såsom

binäring till jordbruket är för detta ett godt stöd ej blott på grund

af berörda omständighet, att derigenom beredes afsättning för jordbruksnäringens

produkter, utan äfven derigenom, att såsom foderämne erhålles

det värdefulla affallet drank, och det vore derför icke för landet gagneligt,

om bränvinsbränningen förvandlades uteslutande till en storindustri, som

bedrefves endast vid några få större fabriker, förlagda i eller invid kuststäder,

hvilket, sannolikt blefve en följd, derest inajs. blefve det hufvudsakligen

använda råämnet för denna tillverkning. Härjemte torde ej heller

lemnas obeaktadt, att bränvin under sådana förhållanden kunde tillverkas

för billigare pris än nu är fallet, hvaraf en ökad förbrukning af bränvin

inom landet kunde blifva en följd.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14.

Till afhjelpande af det hinder, som i nu angifna hänseende uppställer

sig mot nedsättning eller borttagande af tullen å majs, hafva i fyrfaldiga

motioner under de senare åren förslag framstälts om förbud mot användande

af majs för bränvinstillverkning eller förhöjning af tillverkningsskatten

för bränvin af majs, men har utgången af dessa motioner visat,

att de sålunda föreslagna åtgärderna icke kunnat genomföras. Då något

förslag härom nu icke blifvit framstäldt, hafva* vi emellertid ansett anledning

icke förefinnas att i vidare mån inlåta oss på denna fråga än att

hänvisa till den fullständiga utredning, som förebragts i bevillningsutskottets

betänkanden åren 1887 n:o 8, 1888 n:o 2, 1889 n:o 1, 1890

n:o 12, 1891 n:o 11, 1893 n:o 13, 1895 n:o 14 och 1898 n:o 19.

Frågan om tullen å majs har sålunda upprepade gånger varit föremål

för Riksdagens behandling, och har tullsatsen slutligen år 1895 blifvit

faststäld till nu gällande belopp. Härvid hafva de omständigheter, som

för denna frågas afgörande äro af betydelse, blifvit så noga pröfvade, och

så tungt vägande skäl blifvit anförda för antagande af den nu gällande

tullsatsen, att det deraf framgår, att en förändring i berörda tullsats skulle

för jordbruksnäringen medföra betänkliga följder.

En enligt vår åsigt synnerligen vigtig omständighet vid denna frågas

bedömande är jemväl, att enligt utskottets hemställan en nedsättning endast

af tullen å omalen majs skulle ega rum, hvaremot någon sänkning af

tullen å malen majs och de produkter, som deraf kunna framställas, icke

blifvit ifrågasatt. Genom ett bifall till utskottets hemställan skulle nemligen

skilnaden i tullsatserna för den omalna och den malna varan, eller

med andra ord tullskyddet för qvarnindustrien, blifva vida större i fråga

om majs än andra sädesslag. Väl lärer förmalningen af majs vara förenad

med icke oväsentligt större svårighet än förmalningen af andra sädesslag,

men då det ej är utredt, huruvida icke det förhållande emellan de olika

tullsatserna, som utskottets förslag innebär, skulle medföra, att förmalning

af majs inom landet komine till stånd, kan det ifrågasättas, om ej eu

sådan industri erhölle ett långt större tullskydd än Riksdagen afsett att

bereda densamma.

Slutligen kunna vi icke underlåta att påpeka, att förevarande förslag

afser en rubbning i de efter långvariga förhandlingar och på grund af

nogranna utredningar faststälda tullsatserna å spanmål. För att Riksdagen

nu skall inlåta sig på någon förändring i dessa tullsatser, måste enligt vår

åsigt företinnas synnerligen vigtiga och i näringslifvet djupt ingripande orsaker,

men, såvidt vi kunna finna, hafva några förändrade förhållanden

icke inträdt, som bort gifva anledning till att ånyo sätta denna vigtiga

fråga på dagordningen.

ltih. till Iliksd. Prat. 1809. 5 Samt. 1 Afd. 14 Höft.

‘2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14.

På grund af hvad sålunda anförts hemställa vi,

att nu gällande tullsats å omalen majs måtte bibehållas

oförändrad»;

dels ock af herr Bergendahl, som anfört:

»Då jag anser det våra i hög grad förkastligt att, på sätt utskottet

gjort, tillmötesgå motionären genom att föreslå en sänkning i nuvarande

tullsats å omalen majs, och hvilken sänkning tydligen, att döma af öfverläggningen

inom utskottet, blott afser en inledning till ett fullständigt

borttagande af hela tullsatsen, nödgas jag häremot inlägga min allvarligaste

gensaga. * .

Genom bifall till utskottets hemställan skulle nemligen effektiviteten

af tullsatserna å öfriga slag af spanmål förtagas och i flera landsdelar

ett gynsamt resultat af potatis- och hafreodlingen omöjliggöras.

Härtill kommer, att utskottet, oförsvarligt nog, dels underlåtit att i

sammanhang med hemställan om tullsatsens sänkande å omalen majs

föreslå motsvarande sänkning af tullen å den malna, hvarigenom ställes

i utsigt ett obehörigt gynnande# af qvarnindustrien på jordbrukets bekostnad,

dels försummat att föreslå nödiga ändringar i tullsatserna å andra

af majsimporten beroende fabrikat såsom jäst, stärkelse m. fl.

Jag tillåter mig derför yrka,

att hvarken den i ämnet väckta motionen eller

utskottets i anledning af densamma gjorda hemställan

måtte af Riksdagen bifallas.»

Härjemte hafva herrar friherre von Schwerin och Weinberg begärt få

antecknadt, att de af sjukdom varit förhindrade att deltaga i utskottets

beslut i denna fråga.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14.

11

Tabell 1.

Uppgifter angående Sveriges införsel af majs samt användningen

af majs och potatis för bränvinstillverkning m. m.

Potatis

Framstäldt

bränvin af

År

Införselöfverskott.

Pris*)

Tullsats

Förbruk- ning för

använd för

bränvins-

för

för

bränvins-

normalstyrka.

Qvantitet.

Värde.

100 kg.

100 kg.

tillverk-

ning.

tillverkning.

Ton.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Ton.

Hektoliter.

Liter.

1875

160

17,462

10: 91

fri

745

2,635,620

50,587,537

1876

4,274

466,602

10: 90

fri

881

2,911,402

51,156,796

1877

3,672

601,302

10: 60

fri

2,784

2,513,894

44,342,349

1878

7,038

852,933

12: Öl

fri

3,315

2,219,286

44,353,657

1879

4,896

486,320

9: 93

fri

5,019

1,815,846

37,131,403

1880

42,706

4,465,200

10: 45

fri

13,806

1,631,224

40,928,958

1881

1,871

233,845

12: 49

1: 50

7,991

2,387,435

44,369,757

1882

1,515

186,663

12: 32

1:60|

(derefter fri )

3,126

1,906,746

35,526,519

1883

5,809

755,207

13: —

fri

2,472

1,381,953

33,732,927

1884

11,472

1,491,301

13: —

fri

9,134

1,488,793

36,100,864

1885

28,020

2,942,118

10: 50

fri

16,466

1,452,797

39,180,508

1886

11,215

1,065,439

9: 50

fri

11,772

1,578,216

38,945,371

1887

4,565

456,452

10: —

j71-''s/- fri |

(derefter 2: —)

7,185

1,481,408

35,158,657

1888

172

19,826

11: 50

17, ''Vä 2: 1

(derefter 2: 50)

2,325

1,481,752

29,060,053

1889

9,336

863,587

9: 25

2: 50

8,106

1,203,039

29,787,040

1890

16,428

1,724,922

10: 50

2: 50

5,156

1,454,119

29,641,935

1891

7,847

1,020,151

13: —

2: 50

12,205

1,196,147

32,796,942

1892

18,359

1,927,660

10: 50

171-"/. 2: SO)

(derefter 1: 25|

12,837

1,172,414

32,453,903

1893

9,684

934,530

9: 65

1: 25

6,519

1,352,101

32,368,453

1894

10,728

938,728

8: 75

1: 25

17,-7, D 251

7,-7, 3: 16

(derefter 3: 70|

6,756

1,359,741

31,636,208

1895

4,945

395,570

8: —

7,906

1,230,993

35,598,877

1896

5,240

366,821

7: —

3: 70

2,557

1,524,757

33,473,646

1897

7,921

594,044

7: 50

3: 70

4,380

1,641,937

37,034,250

1898

27,108

—

3: 70

18,530

1,069,716

39,434,550

*) Dessa pris, hvari tullafgiften icke ing&r, äro beräknade med ledning af de utaf kommerskollegium

utgifna statistiska tabeller.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14.

Tabell 2.

Sveriges in- och utförsel af fläsk och lefvande svin.

År

i

n f ö r 8 e 1.

Utförsel.

Fläsk.

Lefvande

svin.

Summa.

Fläsk.

Lefvande

svin.

Summa.

Ton.

Ton.

Ton.

Ton.

Ton.

Ton.

1875.............

8,913

367

9,280

265

1,220

1,485

1876.............

11,665

328

11,993

48

1,242

1,290

1877 ..............

13,771

483

14,254

108

1,193

1,301

1878..................

12,459

316

12,775

188

1,412

1,600

1879 ............

12,771

402

13,173

53

1,344

1,397

1880.................

14,896

441

15,337

143

2,024

2,167

1881..................

12,000

366

12,366

392

2,579

2,971

1882 ................

4,921

449

5,370

315

2,778

3,093

1883..................

9,725

664

10,389

153

2,977

3,130

1884 .................

5,922

489

6,411

323

5,317

5,640

1885 ................

10,182

748

10,930

1,242

3,415

4,657

1886 .................

9,537

932

10,469

1,588

3,388

4,976

1887 .................

8,032

1,384

9,416

3,125

3,937

7,062

1888.................

5,448

213

5,661

4,735

19

4,754

1889 ................

4,798

87

4,885

7,467

237

7,704

1890..................

8,220

70

8,290

5,961

170

6,131

1891..................

6,338

70

6,408

5,034

341

5,375

1892..................

7,321

38

7,359

6,665

396

7,061

1893..................

3,661

30

3,691

6,578

257

6,835

1894.................

6,020

19

6,039

8,064

295

8,359

1895.................

6,120

11

6,131

9,689

618

10,307

1896.................

12,288

4

12,292

7,068

1,899

8,967

1897 .................

4,352

16

4,368

4,253

776

5,029

1898..................

10,088

—

—

3,248

—

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:n 14.

13

Tabell 3.

Danmarks in- och utförsel af vissa varor.

Landtbruks-

Öfverskott af in

försel (—) e1

er utförsel (+).

år*).

Majs.

Fläsk och kött.

Smör.

Svin och grisar.

Nötkreatur.

Tunnor.

Ton.

Ton.

Stycken.

Stycken.

1886—87

— 446,663

+ 16,223

+ 17,542

+ 259,088

+

82,532

1887—88

— 205,028

+ 29,960

+ 23,614

+ 60,745

+

73,024

1888—89

— 458,138

+ 32,305

+ 25,857

+ 24,914

+

79,714

1889—90

— 1,284,491

+ 28,541

+ 32,747

+ 67,315

i

-r

107,913

1890—91

— 305,457

+ 26,649

+ 35,277

+ 200,361

+

88,863

1891—92

— 1,324,746

+ 36,748

+ 34,527

+ 197,148

+

93,558

1892—93

— 798,261

+ 43,031

+ 35,889

+ 53,885

+

75,657

1893—94

— 566,790

+ 47,280

+ 41,374

+ 82,612

+

100,396

1894—95

— 319,722

+ 52,322

+ 39,998

+ 173,221

+

119,254

1895—96

— 1,797,046

+ 73,998

+ 45,134

+ 2,988

+

77,579

Medeltal

— 750,634

+ 38,706

+ 33,196

+ 112,228

+

89,849

1896—97

— 4,115,631

+ 69,334

+ 46,150

- 3,217

+

73,953

*) Landtbruksåret räknas från och med den 1 oktober till och med den 30 september.

Bih. till Rikad. Prof. 1899. 5 Sami. 1 Afd. 14 Häft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.