Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29

1899-05-02 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1899:29, Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

1

N:o 29.

Ank. till Riksd. kansli den 2 maj 1899, kl. 4 e. m.

Betänkande, angående beräkning af vissa bevilIningar för år 1900.

Jemlikt 40 § riksdagsordningen får bevillningsutskottet härmed

afgifva förslag till beräkning af de särskilda bevillningarnas belopp för

år 1900; innefattande detta förslag icke blott tull-, post-, stämpel-,

bränvinstillverknings- och hvitbetssockertillverkningsmedlen, utan äfven

afkastningen af bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter.

l:o.

Tullmedlen.

Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års riksdag för innevarande år

beräknades till 41,000,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:

år 1895................................................

„ 1896...............................................

„ 1897...............................................

eller i medeltal för dessa tre år

samt år 1898 ....................................

kronor 39,348,796

„ 42,201,218

„ 43,537,911

„ 41,695,975

„ 52,211,885.

I underdånig skrifvelse den 10 sistlidne december angående inkomstberäkningen

för år 1900, hvilken skrifvelse finnes bifogad Kongl. Maj:ts

till innevarande Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillit.

till Riksd. Prof. 1899. 5 Sami. 1 Afd. 28 Höft. (N:o 29.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

stånd och behof, har statskontoret, efter erinran derom, att ifrågavarande

statsinkomst under de senare åren alltjemt varit i stigande, yttrat, att en

förhöjning i den senast antagna beräkningen torde höra ega ruin, men

har statskontoret ansett tullmedlen icke böra för år 1900 i riksstaten

uppföras med högre än ett medelinkomsten för åren 1895—1897 motsvarande,

dock till 42,000,000 kronor afjemnadt belopp.

Med detta belopp hafva tullmedlen jemväl blifvit uppförda i Kong],

Maj:ts förslag till statsreglering för år 1900.

Med hänsyn dertill, att tullinkomsterna under de senaste åren

varit i ständigt stigande och under sistlidet år uppgått till mer än

52,000,000 kronor, har utskottet emellertid ansett en höjning i den af

Kongl. Maj:t föreslagna beräkningen af dessa inkomster kunna, utan

farajför att beräkningen varder för hög, ega rum med 4,000,000 kronor.

Utskottet hemställer förty,

att tullmedlen för år 1900 beräknas

till................................................. kronor 46,000,000.

2:o.

Postmedlen.

Vid nästlidet års riksdag beräknades postmedlen för

innevarande år till 9,925,000 kronor.

Ifrågavarande medel utgjorde:

år 1895 ...................................................... kronor 8,548,268

„ 1896 ....:..................................................... „ 9,035,371

„ 1897 ......................................................... „ 9,704,637

eller i medeltal för dessa tre år ............ „ 9,096,092

samt belöpte sig år 1898 till .................. „ 10,310,473.

Postmedlen äro, enligt hvad statskontoret i sin ofvan

omförmälda skrifvelse till Kongl. Maj:t uppgifvit, för år 1900

af generalpoststyrelsen beräknade till 10,800,000 kronor och

jemväl af statskontoret med samma belopp upptagna. I denna

beräkning har Kongl. Maj:t icke vidtagit någon förändring.

Utskottet har emellertid icke ansett sig kunna biträda

detta förslag, då denna inkomsttitel i medeltal under åren

Transport kronor 46,000,000.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

Transport kronor 46,000,000.

1895—1897 endast utgjort i rundt tal 9,100,000 kronor

samt icke ens under år 1898 uppgått till, utan vida understigit

det föreslagna beloppet. På grund häraf bär utskottet

ansett nödig omtänksamhet kräfva, att det beräknade beloppet

nedsättes, samt hemställer,

att postmedlen måtte för år 1900

beräknas till ...................................... kronor 10,000,000.

3:o.

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Dessa afgifter hafva utgjort:

år 1895 .......................................... kronor 928,955

„ 1896 .............................................................. „ 934,722

„ 1897 ............................................................... „ 990,409

eller i medeltal för dessa tre år ............... „ 951,362

samt år 1898 ................................................... ,, 1,066,073.

I sin ofvan omförmälda skrifvelse till Kongl. Maj:t har

statskontoret — efter erinran om den förändring, som med

1898 års början trädt i kraft beträffande skyldigheten för

utländsk handelsresande att vid handel med utländska varor

här i riket erlägga bevillning — vidare omförmält, hurusom

sistlidet års Riksdag, med fästadt afseende å den minskning

i bankbolags sedelutgifning, som under år 1899 till äfventyrs

kunde ega rum i följd af stadgandet i § 41 i lagen för

Sveriges riksbank den 12 maj 1898, beräknat bevillningsafgifterna

för särskilda förmåner och rättigheter till ett nedsatt

belopp af 750,000 kronor; och anför statskontoret vidare:

»Nyss omförmälda lagrum innehåller, bland annat, att

enskilda banker ega att intill utgången af år 1903 utgifva

egna sedlar, samt att från början af år 1899 till utgången

af år 1903 enskild bank, som, efter minst tre månader förut

hos chefen för finansdepartementet derom gjord anmälan, afstått

från sin rätt att utgifva egna sedlar samt icke indragit

Transport kronor 56,000,000.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

Transport kronor 56.000,000.

något af sina den 1 januari 1896 befintliga afdelningskontor,

eger åtnjuta hos riksbanken vissa förmåner.

Enligt hvad statskontoret inhemtat, lärer någon sådan

anmälan ännu icke blifvit gjord hos chefen för finansdepartementet,

men deremot skall till nämnda departement ingått

anmälan från en enskild, sedelutgifvande bank, att den med

innevarande års utgång upphör med sin rörelse, som då

öfvertages af ett nybildadt bankaktiebolag.))

På grund af hvad sålunda anförts har statskontoret

hemstält, att ifrågavarande statsinkomst måtte med oförändradt

belopp, 750,000 kronor, upptagas i riksstaten för år

1900; och hafva bevillningsafgifterna för särskilda förmåner

och rättigheter i Kongl. Maj:ts förslag till statsreglering för

sagda år uppförts med nyssnämnda belopp.

Då utskottet icke har något att häremot erinra, hemställer

utskottet,

G ''V.

att bevillningsafgifterna för särskilda

förmåner och rättigheter må för år 1900

beräknas till .................................... kronor 750,000.

4:o.

Stämpelmedlen.

Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats till

4,400,000 kronor, hafva utgjort:

år 1895 ............................................................... kronor 4,891,704

„ 1896 ................. „ 5,240,923

„ 1897 ............................................................... „ 5,957,170

eller i medeltal för dessa tre år .............. ,, 5,363,266

samt år 1898 ................................................ ,, 6,846,865.

Enligt uppgifter från finansdepartementet för åren

1895, 1896 och 1897 hafva de stämplar, som användts till

nedannämnda handlingar, uppgått till följande belopp:______

Transport kronor 56,750,000.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29. 5

Transport kronor 56,750,000

Handlingar.

År 1895.

År 1896.

År 1897.

till lagfartsprotokollet

1,190,522

90

1,616,653

30

1,787,031

95

„ inteckningsproto- kollet................

212,223

11

269,287

27

329,896

78

„ äktenskapsförords- protokollet .....

4,646

4,645

__

4,411

„ boupptecknings- protokollet ......

1,117,537

80

1,107,903

90

1,400,414

65

Summa kronorj2,524,929}8 i j2,998,489|47j3,521,754j38

Bevillningsafgiften för spelkort, som före den 1 juli

1896 utgått med 1 krona 50 öre och derefter med 50 öre

för hvarje kortlek, har inbragt

år 1895

„ 1896

„ 1897

kronor 92,551

„ 83,661

„ 111,832.

För år 1898 likasom för år 1897 beräknades stämpelmedlen

till 5,000,000 kronor. I anledning af Riksdagens

beslut derom, att skyldigheten att vid utställandet af inrikes

vexel förse densamma med stämpel skulle vid innevarande

års ingång upphöra, hvarigenom enligt Riksdagens beräkning

en minskning af 600,000 kronor i inkomsterna komme att

uppstå, blefvo emellertid i riksstaten för innevarande år

stämpelmedlen upptagna med ett till 4,400,000 kronor nedsatt

belopp.

Då den väsentligaste delen af skattetiteln är af vexlande

natur, samt någon erfarenhet ännu ej kunnat vinnas

om resultatet af beslutet om upphörande af stämpelafgiften

för vexlar, har statskontoret i sin ofvanberörda skrifvelse

ansett någon förändring i beräkningen häraf ej nu höra ske,

utan hemstält, att stämpelmedlen måtte i riksstaten för år

1900 upptagas med oförändradt belopp af 4,400,000 kronor;____

Transport kronor 56,750,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

Transport kronor 56,750,000

och har Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse härmed föreslagit

beräkningen af ifrågavarande statsinkomst till nämnda belopp.

Det af innevarande års Riksdag fattade beslutet, att

vexel, stäld att å utrikes ort betalas eller utfärdad å utrikes

ort, skall, der den är stäld att vid uppvisandet betalas af

medel, som hos bank eller bankir föras i räkning för utställaren,

vara från stämpel fri, torde ej medföra någon afsevärd

minskning i inkomsten af stämpelafgiften, och har ej

heller eljest i gällande stämpelförordning beslutits någon

förändring, som kan för denna beräkning vara af betydelse.

Utskottet har emellertid ansett något högre inkomst kunna

af denna skattetitel påräknas samt hemställer alltså,

att stämpelmedlen för år 1900 beräknas

till ................................................. kronor 4,700,000

5:o.

Bränvinstillverkningsskatten.

Bränvinstillverkningen i riket har enligt uppgift i

statskontorets ofvanberörda skrifvelse till Kongl. Maj:t af

den 10 december 1898 utgjort:

år 1893 ........................................................... liter 31,721,077

„ 1894 ........................................................... „ 33,068,884

„ 1895 .......................................................... „ 34,886,895

„ 1896 .......................................................... „ 32,804,168

„ 1897 ............................................................ „ 36,295,172

utgörande medeltalet för femårsperioden ,, 33,755,239.

Medeltalet för femårsperioden 1892—1896 utgjorde

enligt uppgift i samma skrifvelse 32,857,168 liter.

Enligt hvad utskottet inbemtat från finansdepartementets

kontroll- och justeringsbyrå har tillverkningen uppgått

under år 1898 till 38,645,834 liter och under de tre

första månaderna af innevarande år till 20,053,660 liter.

Beträffande tillverkningsskatten meddelas i statskontorets

nyssnämnda skrifvelse följande öfversigt för femårsperioden

1893—1897:

Transport kronor 61,450,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

Transport kronor 61,450,000

år 1893 ............

Influten skatt.

Restitution för

Statsverket

behållet.

denatu-

reradt

bränvin.

för högt

erlagd

skatt.

Kronor.

15,849,588

16,277,549

16,558,451

17,545,976

18,438,057

Kronor

534,549

606,960

710,025

744,617

919,989

Kronor.

5,017

4,712

1,709

5,279

5,643

Kronor.

15,310,022

15,665,877

15,846,717

16,796,080

17,512,425

„ 1894 .........

„ 1895 .................

„ 1896 ................

„ 1897 .......................

Under år 1898 belöpte sig skatten till 19,958,278

kronor, och utgick under samma år restitution af tillverkningsafgift''

för denatureradt bränvin med 977,504 kronor,

i följd hvaraf statsverkets behållna inkomst af denna skattetitel

under år 1898 utgjort 18,980,774 kronor.

I sin omförmälda skrifvelse har statskontoret anfört,

att den fortgående ökningen i denna statsinkomst, som för

år 1899 beräknats till 15,500,000 kronor, torde böra föranleda

en höjning i beräkningen, i hvilket afseende statskontoret,

med afseende derå, att inkomsten visserligen i medeltal under

åren 1895—1897 influtit med mera än 16,700,000 kronor,

men dock under ett af dessa år belöpt sig till endast något

öfver 15,800,000 kronor, hemstält, att bränvinstillverkningsskatten

måtte i riksstaten för år 1900 upptagas med ett till

16,000,000 kronor förhöj dt belopp.

Med detta belopp har ifrågavarande statsinkomst jemväl

blifvit uppförd i Kongl. Maj:ts förslag till statsreglering för

år 1900.

Utskottet anser dock, med hänsyn till ofvan angifna

förhållanden, ytterligare 1,000,000 kronor kunna påräknas

inflyta af denna inkomsttitel samt hemställer derför,

att bränvin st illverkningsskatten för

år 1900 beräknas till ....................... kronor 17,000,000.

Transport kronor 78,450,000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

Transport kronor 78,450,000.

6:o.

Hvitbetssockertillverkningsafgiften.

Inkomsten af denna skattetitel kar utgjort:

kronor 7,139,148

„ 7,726,386

„ 11,008,906

„ 6,317,671.

år 1895

„ 1896

„ 1897

„ 1898

Under nedannämnda tillverkningsår har vid samtliga

fabriker inom landet afverkats följande myckenhet hvitbetor:

år 1894—1895

„ 1895—1896

„ 1896—1897

„ 1897—1898

„ 1898—1899

628,480 ton

538,709 „

890,240 „

716,141 „

480,932 „

Enligt kongl. förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen

i riket den 19 maj 1893 skall för all

tillverkning af hvitbetssocker erläggas tillverkningsskatt i

förhållande till det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen

använda hvitbetor enligt den i förordningen bestämda

grund antagas hafva lemnat; och skall denna skatt utgöra

hälften af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare

färg än n:o 18 af den i verldskandeln antagna holländska

standard. Det beskattningspligtiga råsockret beräknas efter

de för tillverkningen använda betornas vigt sålunda, att 100

kilogram råa (ej torkade) hvitbetor antagas lemna ett utbyte

af 10,5 kilogram socker. Då tullen å socker, till färgen

mörkare än ofvannämnda standardnummer, är bestämd till

23,5 öre för kilogram, utgår skatten sålunda med 12 kronor

33 öre för hvarje ton afverkade betor. För åtskilliga fabriker

har dock någon minskning i den sålunda stadgade beräknings- _

Transport kronor 78,450,000.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande 1S:o 29.

Transport kronor 78,450,000.

grunden varit för viss tid medgifven, i följd hvaraf tillverk - ningsskatten vid dessa utgått med lägre belopp; men denna

förmån, som för närvarande åtnjutes af fabrikerna i Köpinge,

Karpalund, Roma och Karlshamn, upphör för de tre förstnämnda

fabrikerna den 1 september innevarande år och för

fabriken i Karlshamn, der utbytet under åren 1898—1900

skall beräknas efter 9,5 procent, den 1 september 1900.

Ifrågavarande statsinkomst, som i 1898 års riksstat

uppförts med 8,000,000 kronor, beräknades af samma års

Riksdag för år 1899 till 9,000,000 kronor; och har statskontoret,

under förmälan att minskningen i inkomsten under

år 1898 icke torde böra föranleda att härutinnan vidtaga

någon ändring, hemstält, att samma beräkning måtte få gälla

äfven för år 1900. I enlighet med denna statskontorets

hemställan har Kongl. Maj:t i förslaget till statsreglering

för nästkommande år upptagit ifrågavarande statsinkomst

till 9,000,000 kronor.

I likhet med statskontoret anser utskottet, att minskningen

i inkomsten af ifrågavarande skattetitel under år 1898

icke bör föranleda nedsättning i beräkningen deraf för år 1900.

Orsaken till nyssberörda minskning torde ligga i den synnerligen

svaga skörden af hvitbetor nästlidet år och är sålunda

af tillfällig natur. Härtill kommer, att från och med instundande

tillverkningsårs början, den 1 september innevarande

år, endast en fabrik, nemligen den i Karlshamn, eger åtnjuta

nedsättning i utbytesberäkningen och tillverkningsafgiften.

Då betafverkningen hvarje år till största delen afslutas före

december månads utgång samt, såsom ofvan nämnts, utbytet

från och med den 1 september 1900 skall jemväl vid denna

fabrik beräknas enligt den i allmänhet gällande grund eller

10,5 procent, kan nämnda förmån icke synnerligen inverka

på den under år 1900 från ifrågavarande fabrik inflytande

skatten.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

Transport kronor 78,450,000.

Bill. till Riksd. Prof. 1899. 5 Samt. 1 Afd. 28 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

Transport kronor 78,450,000.

att hvitbetsflcckertillverkningsafgiften

för år 1899 upptages i riksstaten med kronor 9,000,000.

Summa kronor 87,450,000.

Stockholm den 2 maj 1899.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C AV ALLT.

Reservationer:

af herr Cavalli, som vid punkten 1:6) anfört:

»Det förslag till förändradt sätt för allmänna bevillningens utgörande,

som funnit sitt uttryck i chefens för finansdepartementet

yttrande till statsrådsprotokollet den 13 januari 1899, hade enligt min

mening bort i hufvudsak vinna Riksdagens bifall, likasom jag förmenar,

att bevillningsutskottet i anledning åt detta förslag, som af Kongl.

Maj:t blifvit gilladt och i öfverensstämmelse hvarmed allmänna bevillningen

upptagits i Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets

tillstånd och behof, bort med särskilda betänkande inkomma, under det

att behandlingen af detta förslag nu förekommer först i sammanhang

med den slutliga regleringen af bevillningssumman.

Då det icke tillkommer bevillningsutskottet att yttra sig i fråga

om öfverskottsmedels användning för fyllande af den minskning i statsinkomsterna,

som uppstår genom beräknandet af bevillningen endast

till hälft belopp, har jag, för att om möjligt ännu vinna en sådan

behandling af detta ärende, att ifrågavarande förslag kan bifallas, velat

emot utskottets beslut i denna punkt anmäla min reservation och

hemställa,

att tullmedlen för år 1900 måtte af Riksdagen

beräknas till 49,000,000 kronor»;''

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29. 11

af herr grefve Hamilton, som anfört:

»Enligt häfdvunnen sed har bevillningsutskottet förslagsvis .beräknat

inkomsterna af de särskilda bevillningarna med hänsyn mindre till

dessa inkomsters sannolika belopp än till det antagliga behofvet af

inkomster för statsregleringens uppgörande. Dervid har utskottet stält

sina beräkningar så, att för statsregleringen måste komma att erfordras

bevillning af fast egendom och af inkomst till ungefär dubbla beloppet

af hvad Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen ifrågasatt.. Med godkännande

af utskottets beräkningar kommer Riksdagen i följd häraf

att för denna gång hafva faktiskt omöjliggjort den af Kongl. Maj:t i

statsverkspropositionen föreslagna reformen i fråga om ändrad anordning

för allmänna bevillningens upptagande i riksstaten, och detta utan. att

statsutskottet, till hvilket nämnda fråga remitterats, deröfver afgifvit

något utlåtande eller den ifrågasatta reformens behöflighet och ändamålsenlighet

eljest gjorts till föremål för Riksdagens pröfning. Mot

detta sätt att behandla en enligt min tanke både vigtig och angelägen

fråga har jag härmed velat reservera mig, dock ej så mycket i syfte

att klandra bevillningsutskottets förfarande som för att i min mån

söka fästa uppmärksamheten derå, att den ifrågasatta reformen, vare.

sig den vid en kommande riksdag anses böra genomföras på det af

Kongl. Maj:t nu ifrågasatta eller på annat sätt, svårligen lär kunna

förverkligas utan samverkan af statsutskottet och bevillningsutskottet»;

af herrar af Huven, Meyer och Dahlstedt, hvilka instämt med

herr grefve Hamilton;

af herrar Swavtling och Bergendahl, hvilka ansett, att de särskilda

bevillningarna bort beräknas till följande belopp, nemligen:

tullmedlen...............................................

postmedlen ...........................................

bevillningsafgifterna för särskilda

rättigheter.......................................

stämpelmedlen ......................................

bränvinstillverkningsskatten...............

hvitbetssockertillverkningsafgiften ...

..................... kronor 45,500,000

........................... „ 10,800,000

förmåner och

...... „ 750,000

..... „ 4,400,000

..... „ 17,000,000

... „ 9,000,000;

samt af herrar friherre von Schwerin och Söderberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.