Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6‘

1899-02-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1899:6, Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6‘

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6‘.

1

If-C> >V !'';•

)-’!d HOfTOt
\

i t .''1,’Bf aoff om

mo 6.

fr jr■.j— ir,i i!’ .• . ■’ :j■ ■’ ■'' ’ : • ■ *: ■«<

(r, '' •'' . ■'' . •>, j -t: ::i; ;_''4''

Ank. till Eiksd. kansli den 16 februari 1899, kl. 1 e. m.

'' *OlT£ K rl aÖI ‘‘Hr '' ,*. -,; >1'''' *|} 1.5.1 t V. • **■ !*.’''■ (‘-i .'' ''•*

Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till

Kongl. Maj:t angående införande af frilager och frihamnsanläggningar.

f.., ■ ■ . v... ■> .i : V, <;

Frågan om införande här i landet af de nya slag af tullupplag, som

benämnas kreditupplag och frilager, väcktes först af fullmägtige för handelsföreningen

i Göteborg, hvilka i underdånig ansökning af den 1 maj 1882

anhöllo, att Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder, ledande dertill, att frilager

och kreditupplag i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de danska

institutionerna af samma art blefve i Sverige medgifna. Sedan stadsfullmägtige

i Malmö den 9 september 1882 gjort underdånig framställning i

enahanda syfte samt generaltullstyrelsen på Kongl. Maj:ts befallning öfver

berörda framställningar afgifvit underdånigt utlåtande den 30 september

1882, uppdrog Kongl. Maj:t samma år åt en komité att verkställa den

utredning och uppgöra de förslag, som för ändamålet erfordrades. Nämnda

komité afgaf i augusti månad 1884 förslag till förordningar angående

kreditupplag och frilager, öfver hvilka förslag kommerskollegium och

generaltullstyrelsen afgåfvo gemensamt underdånigt utlåtande den 4 juni

1885, hvarefter Kongl. Maj:t i proposition till 1886 års Riksdag framstälde

Bih. till Eiksd. Prot. 1899. 5 Sami. 1 Afd. G Häft. (N:o 6). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

förslag till förordning angående allmänt frilager, men lät frågan om införande

af kreditupplag falla. Den kongl. propositionen blef emellertid

af Riksdagen afslagen. Derefter hafva vid riksdagarne åren 1891, 1892

och 1894 motioner hlifvit väckta om att Riksdagen måtte i skrifvelse till

Kongl. Maj:t anhålla om förslag till inrättande af en frilagersinstitution och

om utredning af frågan om inrättande af frihamn. Dessa motioner blefvo vid

de två förstnämnda riksdagarne afslagna, men ledde år 1894 till en skrifvelse

till Kongl. Maj:t, hvari Riksdagen anhöll, att Kongl. Maj:t måtte låta

utreda, om och under hvilka vilkor frilagersinstitutionen lämpligen skulle

kunna utan uppoffringar för statsverket här i landet införas, samt derefter

till Riksdagen inkomma med de förslag till lagstiftningsåtgärder,

hvartill utredningen kunde gifva anledning, äfvensom att Kongl. Maj:t

ville låta verkställa utredning rörande möjligheten och lämpligheten af

frihamnsanläggningar i Sverige. Kongl. Maj:t öfverlemnade frågan åt en

komité, hvilken i ett år 1895 afgifvet utlåtande uttalade sig för så väl

frilager som frihamnsinstitutionen samt framlade lagförslag rörande

bådadera. Öfver komiténs förslag yttrade sig kommerskollegium och

generaltullstyrelsen i ett gemensamt utlåtande, deri embetsverken tillstyrkte

införande af frilager, men beträffande frihamnsinstitutionen förordade,

att allmänna bestämmelser icke måtte utfärdas i afseende å sådana,

utan att, der en kommun eller ett konsortium af enskilda personer

åstundade att anlägga frihamn, frågan härom borde i hvarje särskilt fall

pröfvas och bestämmelser meddelas, lämpade efter den ifrågakomna

platsens läge och lokala förhållanden.

Med framhållande deraf, att någon vidare åtgärd uti ifrågavarande

afseende icke ännu från Kongl. Maj:t försports, har nu herr friherre W. G.

von Schiverin uti en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 60, föreslagit,

att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t måtte förnya sin anhållan,

att Kongl. Maj:t ville, med framläggande af den utredning, som

vunnits i fråga om frilagersinstitutionens införande äfvensom rörande

möjligheten och lämpligheten af frihamnsanläggningar i Sverige, till Riksdagen

inkomma med de förslag till lagstiftningsåtgärder, till hvilka utredningen

kunde gifva anledning.

Till stöd för detta förslag anföres i motionen:

»Krafvet på frilager, frihamnar och liknande institutioner till främjande

af det direkta handelsutbytet mellan vårt land och andra är hos oss

icke någon nyhet. Behofvet deraf har år för år gjort sig allt mera kärn

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

3

bart. Skall Sverige icke i det internationella utbytet öfverflyglas af våra

grannländer och af dem blifva för sin införsel helt beroende, är det nn

mer än förr ett nödvändigt vilkor, att våra köpmän i fråga om tullförhållandena,

d. v. s. i fråga om tullpligtiga varors behandling, sättet för

tullens erläggande o. d., icke befinna sig i sämre ställning än grannländernas.

Täflan med de senare blifver eljest allt för ojemn. Det är då

icke underligt, att under trycket af denna ojemna täflingskamp representanter

för våra städer, särskilt dem med en större importrörelse, redan

sedan flera år tillbaka vid olika tillfällen framhållit behofvet af lättnad i

de hittills uti angifna afseenden gällande bestämmelser. Rätten till transitoupplag

och tullnederlag kan härutinnan icke göra till fyllest, enär föreskrifterna

derom icke lemna egaren tillfälle att hafva nödig tillsyn och

vård om godset.»

Efter att hafva i korthet redogjort för hvad tillförene i saken förekommit,

fortsätter motionären:

»Under tiden har utvecklingen på detta område icke stått stilla i

våra grannländer, der den med lifligaste intresse tagits om hand och förts

framåt under insigtsfull samverkan mellan regering och folkrepresentation.

Särskildt Danmark och Finland kunna härutinnan gifva oss lärdomar,

hvilka just för nu ifrågavarande förhållanden äro i hög grad värda att

beaktas. I Köpenhamn, som öfver hundra år haft den för Danmark och

Norge säregna institutionen »Kreditoplag» och allt sedan år 1863 frilager,

har numera dessutom frihamnen kommit till stånd. Erfarenheten från de

år, som förflutit, sedan den öppnades, har nogsamt ådagalagt, hurusom frihamnen

i alla rigtningar kraftigt verkat för befrämjande af landets handel

och sjöfart. Den erfarenhet, som sålunda vunnits i Danmark, synes mig

för oss innebära de kraftigaste maningar att, om vi icke skola blifva helt

och hållet öfverflyglade i konkurrensen, med öppen blick för förhållandenas

kraf i vårt land vidtaga de för dess tillgodoseende nödiga åtgärder, och

detta — snart.

Äfven Finland, hvars tullagstiftning ju är med vår temligen ensartad,

framvuxen som den är från samma rot och med en liknande utveckling,

har dock i de afseenden, som här äro i fråga, tagit ett betydande

steg framom oss. Genom särskilda förordningar af åren 1892 och 1893

medgafs i Finland ett slag af frilagersrätt: »allmänt upplagsmagasim med

rätt att utgifva warrants, der äfven oförtullade varor finge intagas. Institutionen

har dock icke kommit till praktiskt genomförande förr än under

de sista åren, sedan år 1896 i Helsingfors ett bolag bildats för uppförande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

af erforderliga magasin. Oaktadt den korta tid institutionen sålunda verkat,

har erfarenheten äfven här mer än motsvarat de förväntningar, man

trott sig kunna ställa på densamma, så att omförmälda bolag redan efter

första året beslöt att betydligt utvidga anläggningen.

Med afseende på hvad nu anförts har det synts mig vara ett för

vårt fäderneslands handel och sjöfart vigtigt intresse — ett verkligt lifsintresse

—, att frågorna om frilagersinstitutionens införande och frihamnsanläggningar

inom landet snarast möjligt vinna en lycklig lösning, och att

förslaget derom icke längre må hvila oafgjordt.»

Då. enligt utskottets åsigt något tvifvel icke kan råda derom, att,

i händelse gjorda framställningar om inrättande af frilager och frihamnsanläggningar

i Sverige af Kongl. Maj:t anses böra föranleda någon

åtgärd, Kongl. Maj:t kommer att, så skyndsamt förhållandena medgifva,

härom för Riksdagen framlägga förslag, finner utskottet anledning icke

förefinnas att till Kongl. Maj:t aflåta skrifvelse i det af motionären angifna

syfte; och hemställer utskottet förty,

att herr friherre von Schwerins ifrågavarande

motion icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 februari 1899.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C A VALL!

Stockholm, tryckt hos *A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag 1899.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.