Sök i Ratio Lex

Memorial, angående väckta förslag om ändringar i bankoreglementet och ajlöningsstaten. .ii-nuut; ib;;!''- oitivo Jj>

1899-04-28 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1899:13, Memorial, angående väckta förslag om ändringar i bankoreglementet och ajlöningsstaten. .ii-nuut; ib;;!''- oitivo Jj>

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets Memorial N:o 13.

7

1

Jf:« 13

''i f t j !! *. i11-i (.5 fi jf!;!!.;

jkh.! ftöMfili

Ant. till Eiksd. kansli den 28 april 1899, kl. 3 e. m.

Memorial, angående väckta förslag om ändringar i bankoreglementet

och ajlöningsstaten.

.ii-nuut; ib;;!''- oitivo Jj>(1 ivii

Sedan bankoutskottet numera genomgått det för riksbanken gällande

reglemente jemte dertill börande aflöningsstat samt dervid tagit i öfvervägande

de förslag, som af enskilda motionärer eller af fullmägtige i

riksbanken framstälts beträffande ändringar i samma reglemente och aflöningsstat,

far utskottet härmed afgifva det yttrande hvartill nämnda

. förslag funnits föranleda.

Fullmägtige i riksbanken hafva i skrifvelse den 20 april 1899 fäst Banlcoregleuppmärksamheten

derpå, att, sedan lag blifvit under den 24 mars 1898 ”“”Ts, Ii ^

utfärdad angående check, tillfälle borde beredas att för uttag å vissa räkningar

i riksbanken använda checkformen. Sådant vore förhållandet i

fråga om § 18 mom. d (giroräkning), § 19 mom. c (upp- och afskrifningsräkning)

samt § 26 mom. 6 (kreditivräkning), I alla dessa fall syntes

det fullmägtige lämpligast, om, i stället för användning af vexel, föreskrefves

bruket af check, med skyldighet för riksbanken att tillhandahålla

erforderligä blanketter, såsom beträffande vexel nu vore stadgadt. i

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot fullmägtiges framställning

samt hemställer derför och i öfverensstämmelse med hvad fullmägtige

föreslagit,

s. 8 Kontrollera mot PDF

§ 20.

8 Bankoutskottets Memorial N:o 13:

l:o.

att Riksdagen må besluta att § 18 mom. d, § 19

mom. c och § 26 mom. 6 i bankoreglementet skola

erhålla följande lydelse:

§ 18 mom. d. För uttagning kan begagnas

antingen handskrifven eller tryckt anvisning eller till

viss man eller order stäld check, hvilken icke får in

blanco transporteras; skolande behörigen folierade och

numrerade checkblanketter räkningshafvaren tillhandahållas

utan afgift;

§ 19 mom. c. För uttagning begagnas till viss

man eller order stäld check, hvilken icke får in blanco

transporteras. Räkningshafvaren eger icke begagna

andra cÄec&blanketter än sådana, som af riksbanken

honom tillhandahållas. För dessa cAecftblanketter, å

hvilka qvitto skall lemnas, får afgift icke upptagas;

och

§ 26 mom. 6. För uttagning begagnas antingen

på viss man stäld, handskrifven anvisning eller ock

på viss man eller order stäld check, hvilken icke får

in blanco transporteras. Kreditivhafvaren eger icke

begagna andra cAecftblanketter än sådana, som af riksbanken

honom tillhandahållas. För dessa blanketter,

å hvilka qvitto skall lemnas, får afgift icke upptagas. I

I of vanberörda skrifvelse hafva fullmägtige vidare anfört:

»I afseende å så kallade öppna deposita är i § 20 mom. 3 föreskrifvet,

att? om insättare uttager depositionen före utgången af den tid, för hvilken

afgift blifvit erlagd, han likväl ej eger rätt att återbekomma erlagd

afgift..1?: v ;i‘v: ■ -jöt > flin • .fn
»Denna

bestämmelse synes väl sträng för den händelse att, såsom ej

sällan inträffar, vissa insatta värdepapper, vare sig emedan de blifvit utlottade

eller af annan anledning utbytas mot andra till motsvarande belopp.

Fullmägtige hafva med afseende härå tänkt sig, att stadgandet ej

bör vara ©vilkorligt utan kunna suppleras med en undantagsbestämmelse.»

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

9

Utskottet finner

hemställer därför,

2:o.

att Riksdagen må besluta, att § 20 mom. 3 i

bankoreglementet skall erhålla följande nya lydelse:

§ 20 mom. 3. Afgiften för — — (oförändradt)

— — gällande vilkor.

Uttager insättare depositionen före utgången af

den tid, för hvilken afgift blifvit erlagd, eger han likväl

ej rätt att återbekomma erlagd afgift; men om

från honom före samma tids utgång åter mottagas värdepapper

i öppet förvar, beräknas för den nya depositionen,

för hvad dess värde ej öfver stiger den uttagnas, iclce afgift

förr än från utgången af den tid, för hvilken betalning

erlagts för den äldre.

I §21 mom. 1 af nu gällande bankoreglemente meddelas bestämmelser

om den s. k. distriktsindelningen så lydande:

Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom hufvudkontoret i Stockholm

för Stockholms stad och län, Upsala, Södermanlands och Vestmanlands

län; genom afdelningskontoret i Göteborg för Hallands, Göteborgs

och Bohus äfvensom för Elfsborgs län med undantag af Redvägs härad;

genom afdelningskontoret i Malmö för Kristianstads och Malmöhus län;

genom afdelningskontoret i Falun för Kopparbergs län; genom afdelningskontoret

i Gefle för Gefleborgs län; genom afdelningskontoret i Hernösand

för Vesternorrlands län; genom afdelningskontoret i Jönköping för Jönköpings

län jemte ofvannämnda härad af Elfsborgs län samt Yartofta och

Frökinds härad af Skaraborgs län; genom afdelningskontoret i Kalmar för

Kalmar läns södra landstingsområde eller Norra och Södra Möre samt

Stranda och Handbörs härad jemte Öland, äfvensom för Aspelands härad

af Kalmar läns norra landstingsområde; genom afdelningskontoret i Karlstad

för Vermlands län; genom afdelningskontoret i Linköping för Östergötlands

län samt för Norra och Södra Tjust, Sevede och Tunaläns härad

af Kalmar läns norra landstingsområde; genom afdelningskontoret i Luleå

Bill. till Riksd. Prof. 189.9. G Sami, 1 Afd. 8 Iläft. 2

} tn.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

för Norrbottens län; genom afdelningskontoret i Mariestad för Skaraborgs

län med undantag af Vartofta och Frökinds härad; genom afdelningskontoret

i Umeå för Vesterbottens län; genom afdelningskontoret i Vexiö

för Kronobergs och Blekinge län; genom afdelningskontoret i Visby för

Gotlands län; genom afdelningskontoret i Örebro för Örebro län samt

genom afdelningskontoret i Östersund för Jemtlands län, nnder iakttagande

i afseende å samtliga afdelningskontoren af de vilkor och bestämmelser

beträffande lånerörelsen, hvilka fullmägtige ega föreskrifva. *'')

Jemlikt beslut vid 1898 års riksdag skulle under innevarande år

1899 öppnas afdelningskontor af riksbanken i Halmstad för Hallands län

och i Karlskrona för Blekinge län, men af dessa båda kontor torde allenast

det senare komma att träda i verksamhet å bestämd tid, ty hvad angår

Halmstadskontoret har Riksdagen nyligen medgifvit uppskof till år 1900

eller början af år 1901 med detta kontors öppnande. Vidare har Riksdagen

beträffande tiden för öppnande af riksbankskontor i de länsresidensstäder,

som ännu sakna sådana, beslutit, att kontor skall inrättas:

i Kristianstad för Kristianstads län år 1900 eller år 1901

i Venersborg » Elfsborgs » » 1901 » » 1902

i Nyköping » Södermanlands » » 1901

i Vesterås » Vestmanlands » » 1902

i Upsala d Upsala » » 1903

På grund af de beslut, som sålunda af Riksdagen vid innevarande

riksmöte fattats, hemställer utskottet,

3:o.

dels att Riksdagen må besluta att § 21 mom. 1

i bankoreglementet skall erhålla följande ändrade lydelse:
Riksbankens

utlåningsrörelse drifves genom hufvudkontoret

i Stockholm för Stockholms stad och län,

Upsala, Södermanlands och Vestmanlands län; genom

afdelningskontoret i Göteborg för Hallands, Göteborgs

* Distriktsindelningen kommer att under år 1899 undergå den förändring, som föranledesvaf

stadgandena i slutet af detta reglemente om inrättande af nya afdelningskontor i Halmstad och

Karlskrona.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

11

och Bohus äfvensom för Elfsborgs län med undantag

af Redvägs härad; genom afdelningskontoret i

Malmö för Kristianstads och Malmöhus län; genom afdelningskontoret

i Falun för Kopparbergs län; genom

afdelningskontoret i Gefle för Gefleborgs län; genom

afdelningskontoret i Hernösand för Vesternorrlands län;

genom afdelningskontoret i Jönköping för Jönköpings

län jemte ofvannämnda härad af Elfsborgs län samt

Vartofta och Frökinds härad af Skaraborgs län; genom

afdelningskontoret i Kalmar för Kalmar läns södra

landstingsområde eller Norra och Södra Möre samt

Stranda och Handbörds härad jemte Öland, äfvensom

för Aspelands härad af Kalmar läns norra landstingsområde;

genom afdelningslcontoi~et i Karlskrona för Blekinge

län; genom afdelningskontoret i Karlstad för

Vermlands län; genom afdelningskontoret i Linköping

för Östergötlands län samt för Norra och Södra Tjust,

Sevede och Tunaläns härad af Kalmar läns norra landstingsområde;

genom afdelningskontoret i Luleå för

Norrbottens län; genom afdelningskontoret i Mariestad

för Skaraborgs län med undantag af Vartofta och Frökinds

härad; genom afdelningskontoret i Umeå för

Vesterbottens län; genom afdelningskontoret i Vexiö

för Kronobergs län; genom afdelningskontoret i Visby

för Gotlands län; genom afdelningskontoret i Örebro

för Örebro län samt genom afdelningskontoret i Östersund

för Jemtlands län, under iakttagande i afseende

å samtliga afdelningskontoren af de vilkor och bestämmelser

beträffande lånerörelsen, hvilka fullmägtige ega

föreskrifva;

dels ock att till ifrågavarande mom. må fogas en

not af följande innehåll: *

* Bistriktsindelningen kommer att framdeles undergå

den förändring, som föranledes af stadgandena i slutet

af detta reglemente om öppnande af rilcsbankskontor i

Halmstad, Kristianstad, Venersborg, Nyköping, Vesterås

och TJpsala.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

§ SB.

I eu inom Andra Kammaren af herr II. E. Holmgren väckt motion

(N:o 64) har framstälts det förslag, att Riksdagen ville besluta, att § 56

mom. 1 i nu gällande bankoreglemente skulle erhålla följande ändrade

lydelse:

(nuvarande lydelse:)

Hvarje afdelningskontors räkenskaper

och förvaltning granskas årligen

genom fyra personer, af hvilka

riksdagens kammare utse hvardera

två jemte lika antal suppleanter för

dem.

(af motionären föreslagen ny lydelse:)

Hvarje afdelningskontors räkenskaper

och förvaltning granskas årligen

genom fyra af Riksdagen valda

revisoi*er, af hvilka hvardera kammaren

genom en inom densamma

utsedd nämnd af tjugufyra personer

väljer två jemte lika antal suppleanter

för dem. Skulle en och

samma person blifva utsedd till revisor

eller suppleant af båda nämnderna,

skall Andra Kammarens nämnd

inom tre dagar derefter utse annan

person för den eller de sålunda valde.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört hufvudsakligen, att

det nuvarande sättet för utseende af revisorer för riksbankens afdelningskontor

i vissa fall kunde anses vara mindre lämpligt och medförde flere

olägenheter, hvilka ökades i den mån afdelningskontorens antal växte. Inom

kamrarne vore för det stora flertalet af ledamöterna förhållandena vid

afdelningskontoren mindre kända och svårigheten att bedöma personers

lämplighet till befattning såsom revisor kunde lätteligen föranleda, att

mången riksdagsman undandrage sig deltaga i dylika val, hvilka ock

enligt hvad erfarenheten syntes gifva vid handen i allmänhet icke följts

med någon särskild uppmärksamhet och icke utan skäl torde hafva ansetts

ganska besvärliga och tidsödande för kamrarne. Svårigheten att erhålla

personal-kännedoin och den omständigheten, att valen förrättades samtidigt

inom hvardera kammaren, hade till och med föranledt, att afliden

person någon gång ifrågakommit att väljas till revisor, eller att dertill

utsetts person, som af särskilda omständigheter ej bort till erhållande af

dylikt uppdrag ifrågakomma, hvarjemte inträffat, att båda kamrarne med

sitt val fallit på samma person, eller ock att den ena utsett till suppleant

den, som af den andra blifvit vald till ordinarie revisor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoltels Memorial N:o 13.

13

Med afseende härpå och då den tid icke vore aflägsen, då riksbankskoritorens

i orterna antal k om me att uppgå till 23, syntes det motionären

böra tagas i öfvervägande, huruledes för undvikande af de olägenheter,

som uppstått vid begagnandet af det nuvarande valsättet, någon annan

form för val af revisorer vid riksbankens afdelningskontor skulle kunna

åstadkommas; och ansåge motionären att Riksdagen möjligen kunde anses

vara benägen att ordna denna valfråga så, att hvardera kammaren utsåge

en af 24 personer bestående nämnd, åt hvilken valet af kammarens revisorer

öfverlätes. Emot ett sådant tillvägagående kunde visserligen, enligt

hvad motionären sjelf erinrar, göres den befogade anmärkningen, att derigenom

ej förekommes den eventualitet, att båda kamrarnes valmän med

sitt val folie på samma person. Af denna anledning ansåge motionären,

att det vore lämpligast, att i sådant fall endera kammarens valmän Ange

förnya sitt val i den eller de senares ställe, och inotionäremkunde för sin

del ej finna något hinder, att detta förökade besvär ålades Andra Kammarens

valmän.

öfver ifrågavarande förslag hafva fullmägtige i riksbanken anmodats

afgifva yttrande samt i sådant afseende inkommit med eu skrifvelse af

den 30 sistl. mars, hvari fullmägtige, under erkännande att, på sätt motionären

erinrat, det nu använda förfaringssättet vid val af revisorer vore

förenadt med åtskilliga olägenheter, förmält, att, om med hänsyn till dessa

Riksdagen skulle anse lämpligt, att det ifrågavarande valet förrättades på

annat sätt, det af motionären föreslagna angående tillsättandet af valnämnder

syntes fullmägtige fullt användbart, helst det för blifvande valmän

måste vara lättare att skaffa sig tillförlitliga underrättelser om ifrågasatta

personers villighet och lämplighet i det ena eller andra afseende!

att vara revisorer vid vederbörande riksbankskontor än för kamrarne i

deras helhet.

Innan utskottet till närmare granskning upptager motionärens förslag,

får utskottet erinra, att vid 1891 års riksdag en motionär i Första

Kammaren väckte förslag, att bestyret med val af revisorer för riksbankskontoren

i orterna skulle öfverlemnas till bankoutskottet, hvilket förslag

i hufvudsak vann understöd af det årets bankoutskott, som i afgifvet

utlåtande N:o 6 den 10 mars 1891 hemstälde, bland annat, om sådant

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

? eu. tillägg till utskottets instruktion, att utskottet skulle få sig ålagdt att

särskildt för hvarje riksbankens afdelningskontor utse fyra revisorer och

lika antal suppleanter för granskning af dessa kontors räkenskaper och

förvaltning under nästföregående år.

Fyra ledamöter af utskottet hade emellertid yrkat, att motionen skulle

afstyrkas, samt i en till utskottsutlåtandet fogad reservation hemstält, att

motionen ej skulle till någon Riksdagens åtgärd föranleda; och, som Riksdagen

med afslag å utskottets förslag biträdde denna hemställan, förföll

frågan vid 1891 års riksdag och har sedermera icke återupptagits, förr

än vid innevarande riksmöte genom herr Holmgrens förevarande motion.

Hvad beträffar det nu väckta förslaget, anser utskottet, lika med motionären,

att det sätt, som nu användes för val af revisorer vid riksbankens

kontor i orterna, är förenadt med så väsentliga olägenheter, att en ändring

härutinnan är^gf behofvet påkallad. Men beträffande det af motionären

angifna sättet för att åstadkomma en lämpligare anordning, nemligen

genom att å två särskilda valnämnder, den ena utsedd af Första och den

andra af Andra Kammaren, öfverflytta ifrågavarande revisorsval, synes

utskottet icke innefatta en lycklig lösning, hvilken utskottet icke finner

sig böra förorda äfven af det skäl, att anordningen med sjelfständigt verksamma

valnämnder, utsedda af hvardera kammaren för sig, är en nyhet

vid inom Riksdagen förekommande val. Lämpligare synes utskottet vara,

att revisorsvalen förrättas på samma sätt som valen af justitieombudsmannen

samt af fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontor, och får

i öfverensstämmelse härmed utskottet hemställa,

4:o.

a) att Riksdagen må besluta att § 56 mom. 1 i

gällande bankoreglemente skall erhålla följande ändrade

lydelse:

Hvarje afdelningskontors räkenskaper och förvaltning

granskas årligen genom fyra personer, hvilka

jemte ett lika antal suppleanter väljas af en nämnd,

bestående af fyratioåtta valmän, utsedda på enahanda

sätt, som i § 71 i riksdagsordningen är föreskrifvet i

fråga om den nämnd, som skall välja fullmägtige i

riksbanken och i riksgäldskontor, och

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 73.

15

b) att herr Holmgrens motion må anses besvarad

genom hvad utskottet föreslagit under punkten a)

härofvan.

Till bankoutskottet har för förberedande behandling remitterats en

inom Andra Kammaren af Herr M. Balm väckt motion (N:o 92), så

lydande:

»Med hänvisning till fullmägtiges i riksbanken yttrande med anledning

af grefve Spens’ i 1898 års bakoutskott väckta förslag (se bankoutskottets

memorial n:o 7, bil. C., sid. 8—9), vågar jag hemställa, att i

bankoreglementet på plats, som bankoutskottet eger bestämma, må intagas

antingen en ny paragraf eller ett särskildt moment till redan befintlig

paragraf af följande lydelse:

»I händelse till styrelseledamot vid afdelningskontor, med uppdrag

att handhafva den dagliga förvaltningen, af fullmägtige är eller blifver

förordnad någon person, som innehafver ordinarie tjenst inom riksbanken,

skall denna tjenst i vanlig ordning tillsättas, dock att den, som tiH innehafvande

af sådan tjenst efter honom förordnas, skall, när förre innehafvaren

återtager utöfningen af densamma, vara skyldig att, med bibehållande

af samma tjenst åtföljande lön och tjenstgöringspenningar, förrätta den

tjenst vid något af riksbankens kontor, som fullmägtige, med hänsyn

tagen så väl till den ifrågavarande personens förtjenst och skicklighet som

till i öfrigt föreliggande omständigheter, finna skäligt bestämma, intill

dess han kan i laga ordning blifva befordrad till stadigvarande tjenst,

hvarom allt särskildt förbehåll bör intagas i det förordnande eller den

fullmagt, som för honom utfärdas.»

Med anledning häraf får utskottet erinra, hurusom 1897 års riksdags

bankoutskott anmodat fullmägtige i riksbanken att till bankoutskottet

vid 1898 års riksdag afgifva yttrande öfver ett inom utskottet väckt

förslag till afhjelpande af vissa olägenheter, som uppstått i bredd med

den fortgående ökningen af antalet riksbankskontor i orterna och hvilka

olägenheter stode i samband med och hade sin grund i det förhållande,

att till verkställande styrelseledamöter vid afdelningskontoren i de flesta

fall utsåges personer, hvilka tillika innehade tjenst på riksbankens stat.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskoitets Memorial N:o 13.

Enär dessa tjenstebefattningar bibehölles under hela den tid, uppdraget

att vara verkställande styrelseledamot fortfore, måste under nu rådande

förhållanden ifrågavarande ordinarie tjenstebefattningar uppehållas genom

vikarier, hvilket medförde åtskilliga olägenheter och i och för sig maste

anses olämpligt. Härtill komme, att de verkställande styrelseledamöter,

som tillika vore tjensteman i riksbanken, föranleddes att söka högre befattningar

i riksbanken, icke för att tillträda och sköta desamma utan för

att'' bereda sig högre pension vid uppnådd pensionsålder.

Det från fullmägtige begärda yttrandet afgafs den B februari 1898

och var af följande lydelse:

»Till bankoutskottet.

»Det åligger fullmägtige att afgifva yttrande och förslag i fråga

om pensions- och successionsförhållanden för och efter de styrelseledamöter,

som skola handhafva den dagliga förvaltningen vid riksbankens

afdelningskontor, för närmare utredande af de hithörande frågor, hvilka

utskottets ordförande herr grefve G. H. Spens i skrifvelse af den 30

april till utskottet bragt på tal.

■^Beträffande l:o pensionsförhåälandena för de ifrågavarande styrelseledamöterna,

har i omförmälda skrifvelse framhållits, huru som det borde

undvikas, att de handhafvande styrelseledamöterna söka tjenst i 8:dje

eller kamreraregraden vid de kontor, der sådan gradindelning funnes,

uteslutande med tanke på pension, hvarigenom kunde inträffa, att de

vigtiga kamrerare^ensterna vid hufvudkontoret i större antal skulle kunna

komma att bestridas på förordnande.

»Hvad nu angår den här senast angifna olägenheten, bör det tagas

i betraktande, att vid befordran till tredje grads tjenst utöfvandet af handhafvarebefattning

utan tvifvel innefattar en tungt vägande merit; men

denna är dock ej i allo afgörande, dä med den jemföres annan förtjenst,

ådagalagd särskild! under tjenstgöring i andra graden och delvis i tredje

under förordnande. Ansökan af handhafvare till tredje grads tjenst kan

ock föranleda, att en sådan, om han till tjensten utnämnes, kommer

att till densamma öfvergå, så att den skötes af ordinarie innehafvare.

»Klart är dock, att en handhafvare eger ett gifvet intresse att söka

få anställning i tredje graden, så vida inga utsigter för honom finnas att

såsom handhafvare komma i åtnjutande af skälig pension. För närvarande

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

17

utöfvas handhafvarebefattningarna vid riksbankens 15 afdelningskontor af

11 tjensteman i banken, 3 pensionerade statstjenstemän och en person,

som icke varit i statens tjenst anstäld.

»Vid Göteborg och Malmö äro handhafvare ordinarie kamrerare hvar

vid det kontor, der han tjenstgör.

Vid de 9 öfriga af de 11 kontoren äro såsom handhafvare anstälda:

1 andra gradens tjensteman vid hufvudkontoret med rätt till pension efter

3,000 kronor,

1 » » » vid Göteborgskontoret med d:o,

1 » » » vid Malmökontoret med d:o,

2 kamrerare vid första gruppen af de smärre afdelningskontoren med d:o,

2 » vid andra » » » » » med d:o,

1 » vid tredje » » » » » med d:o,

1 » vid fjerde » » » » » med d:o,

till pension efter 2,800 kronor.

»Handhafvarelönen, utom tjenstgöringspenningar och arfvode, utgör

med intjenta ålderstillägg deremot 4,000 kronor vid de smärre kontoren,

3,400 kronor vid Visbykontoret, men vid Göteborgs- likasom vid Malmökontoret

4,500 kronor, hvaremot pensionen vid hvardera af dessa sistnämnda

två kontor för kamrerare utgör högst 4,000 kronor.

»Då handhafvarnes vid de smärre kontoren löneförmåner, sådana de

äro bestämda för tjensteman i riksbanken i allmänhet, kunna sammanlagdt

uppgå till 6,000 kronor, är lätt insedt, att afgång vid uppnådd

pensionsålder skulle för dem, som icke på grund af innehafvande tjenst

hafva att påräkna högre pensionsbelopp än 8,000 kronor, medföra väsentlig

ekonomisk olägenhet. Enahanda är förhållandet i Göteborg, der aflöningen

kan stiga till 7,000 kronor jemte fri bostad, samt i Malmö med

högst 7,000 kronor i aflöning, hvaremot pensionen för kamrerare ej går

till mer än 4,000 kronor.

»Med afseende härpå synes det af grefve Spens framlagda förslaget

förtjent af all uppmärksamhet. Det skulle nemligen bereda handhafvarne

vid de smärre kontoren, utom vid ett, eventuel rätt till tredje grads pension

och dem vid Göteborg och Malmö ett något högre belopp, än kamrerare

komma att i pension erhålla. Sant är visserligen, att enkepensionen

skulle, i händelse en handhafvare aflider, medan han innehar tjenst i lägre

grad än den tredje eller såsom kamrerare vid ett mindre afdelningskontor,

komma att utgå endast med det belopp, som svarar mot den lägre aflöningen,

men då afgiften för denna tillika skulle blifva högre och möjBih.

till Riksd. Prot. 1899. 6 Sami. 1 Afd. 8 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

ligheten att få bibehålla handhafvarebefattningen till pensionsålder med

pensionsrätt skulle underlätta åtgärder för de efterlefvandes försörjning,

synes någon tvingande nödvändighet ej föreligga att i det afseendet vidtaga

några särskilda anordningar, i synnerhet som dessa alltid skulle i

större eller mindre mån beröra enke- och pupillkassans ekonomi.

»Det skulle kunna ifrågasättas att för pensions erhållande föreskrifva

vissa — exempelvis 10 — års tjensteutöfning i egenskap af handhafvare,

men nödvändigt är sådant så mycket mindre, som det svårligen lär kunna

inträffa, att någon riksbankens tjensteman befordras till handhafvare vid

så hög ålder, att han efter några få år skulle finnas berättigad till pension,

d. v. s. hafva uppfylt de vilkor — 65 års lefnadsålder och 35 års

verksamhet såsom tjensteman — som enligt fullmägtiges förslag till bankoreglemente

skulle bestämmas för pensions erhållande. Ännu mindre skulle

något sådant kunna inträffa enligt nu gällande bestämmelser. Om nu

dessa befinnas böra blifva ändrade, i enlighet med fullmägtiges förslag,

följer dock ej deraf, att den dermed sammanhängande vilkorliga skyldigheten

att afgå från tjensten skall uttryckligen stadgas äfven med afseende

å handhafvarne, enär dessa af fullmägtige förordnas för ett år i sänder.

»Hvad beträffar 2:o succesionsförhållandena, har förslagsställaren fullt

rigtigt framhållit de olägenheter, som äro förenade dermed, att befattningarna

för de riksbankens tjensteman, som förordnas till handhafvare

vid afdelningskontoren, skola uppehållas af tillfälligt förordnade ordinarie

eller extra tjensteman, olägenheter, som gifvetvis stegras i mån af kontorens

förökade antal.

»För det närvarande ställer det sig så, att, i följd af meddelade förordnanden

å handhafvarebefattningar, af vikarier uppehållas följande antal

tjenster, nemligen:

vid hufvudkontoret 1 i andra och 4 i första graden, vid kontoren

i Göteborg 1 i tredje, 2 i andra och 2 i första graden,

i Malmö 1 i tredje, 2 i andra och 2 i första graden,

i Hernösand 1 kamrerarebefattning (af tjensteman från hufvudkontoret)

och 1 registrators (d:o),

i Jönköping 1 kamrerarebefattning (d:o),

i Kalmar 1 kamrerare- och 1 kassörsbefattning,

i Umeå 1 kamrerare- och 1 kassörsbefattning,

i Örebro 1 kamrerarebefattning (af tjensteman från hufvudkontoret),

i Östersund 1 kamrerare- samt en kassörs- och 1 registratorsbefattning.

»En ändring härutinnan på det sätt, att de platser, som nu uppe
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

hållas, och framdeles komma att uppehållas af vikarier, blifva försedda

med ordinarie innehafvare, som utan vidare få beräkna tjensteår för ålderstillägg,

bör, såsom lätt inses, vara förmånlig och leda till större stabilitet

i administrationen. Naturligtvis kan dylik ändring ske i enlighet med hvad

förslagsställaren ifrågasatt, eller att handhafvare frånträder sin ordinarie

tjenst, men med bibehållen befordringsrätt så till vida, att han må såsom

lönlös uppflyttas i högre tjenstegrad.

»Härvid möter dock först den betänkligheten, att vid de smärre

kontoren gradindelning icke finnes faststäld. Och då åtskilliga handhafvare

äro ordinarie kamrerare vid afdelningskontor, skulle för öfrigt

i afseende å dessa en bestämmelse i det ifrågasatta syftet ej blifva effektiv.

Slutligen skulle ett afsevärdt antal befattningar utom stat på det sättet

uppkomma.

»Men målet torde kunna vinnas på en annan väg. Beträffande rektorer

vid högre elementarläroverk meddelas genom kongl. kungörelsen af

den 11 juli 1862 den bestämmelse, att, i händelse till rektor vid högre

elementarläroverk blefve af Kongl. Maj:t utsedd någon lärare, som vid

annat läroverk innehade ordinarie tjenst, denna tjenst skulle i vanlig

ordning tillsättas, dock att den, som dertill utnämndes, skulle, när förre

innehafvaren återtoge utöfningen af densamma, vara skyldig att träda i

tjenstgöring vid det läroverk, Kongl. Maj:t, med afseende å förekommande

omständigheter, funne skäligt bestämma, hvilket förbehåll borde intagas

i den fullmakt, som utfärdades.

»Denna bestämmelse gälde derefter i 28 år, utan att derunder en

enda gång ifrågakom förflyttning enligt Kongl. Maj:ts beslut, och stadgandet

utsträcktes, med stöd af Riksdagens beslut i anledning af kongl.

proposition, genom kongl. kungörelsen af den 12 september 1890 till att

gälla äfven beträffande rektorer vid lägre allmänna läroverk samt jemväl

der till rektor förordnas någon lärare vid samma läroverk. Ej heller

sedan den tiden har, så vidt bekant är, något fall af förutsatt förflyttning

förekommit.

»Med afseende härå borde en motsvarande bestämmelse kunna finnas

lämplig beträffande handhafvareplatserna vid riksbankens afdelningskontor.

Visserligen eger den skiljaktighet rum emellan de allmänna läroverken

och riksbanken, att vid de förra endast två slag af tjenster finnas,

lektors- och adjunkts- eller kollegabefattningar, medan vid riksbankens

kontor förekomma vid hufvudkontoret fyra tjenstegrader, vid kontoren i

Göteborg och Malmö tre samt vid de öfriga afdelningskontoren kamrerare-,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

jBankoutskottets Memorial N:o 13.

kassörs- och registratorstjenster. Men skiljaktigheten härutinnan behöfver

ej hindra meddelandet af den ifrågavarande bestämmelsen, om denna affattas

så, att fullmäktiges rätt att, om och när förflyttning måste ske,

efter sig företeende omständigheter och med hänsyn till vederbörandes

meriter inom riksbanken låta denne tjenstgöra å den plats, som för

honom kan befinnas lämplig, naturligtvis med bibehållande af innehafvande

löneförmåner, till dess han kan blifva befordrad till stadigvarande

tjenst. Det senare bör, med afseende på de många kontor, riksbanken

skall få, och dess utveckling i allmänhet, icke komma att dröja

länge, och hvad nödvändigheten af förflyttning, sedan en handhafvare

återtagit sin ordinarie befattning, angår, borde den ytterst sällan inträffa.

För ett sådant antagande talar nemligen icke blott erfarenheten från

läroverken, utan ock den, som sedan vunnits i afseende å afdelningskontoren,

der hittills ingen tjensteman, som förordnats till handhafvare,

lemnat sin plats, såvida han icke begärt att blifva flyttad till annat

kontor i samma egenskap.

»För den, som efter en till handhafvare förordnad tjensteman kommer

att befordras till dennes förra tjenst, vinnes härigenom den fördelen, att

han blir ordinarie med rätt till ålderstillägg i vanlig ordning och tryggad

aflöning, hvilken skulle utgå, äfven om han komme att afgå från tjensten

i följd af handhafvarens återtagande af denna. Fallet torde, såsom redan

anmärkts, endast undantagsvis förekomma, medan nu, såsom förut är

visadt, vikariat måste ega rum såsom gifven regel. För öfrigt hindrar

intet, att en med eventuel skyldighet att underkasta sig förflyttning utnämnd

tjensteinnehafvare kan vid inträffande ledighet söka annan ordinarie

tjenst i samma grad eller med motsvarande aflöning, i hvilket fall

en annan inträder i hans ställe, men icke som vikarie, utan i egenskap

af ordinarie, endast med förbehåll, att han skall underkasta sig möjligen

ifrågakommande förflyttning. Då arten af tjenstgöringen är i stort sedt

föga skiljaktig vid de olika kontoren, bör en sådan vexling af personer,

om den någon gång eger rum, icke för riksbanken medföra någon olägenhet,

under det att å andra sidan ställningen för tjenstemännen blir tryggare

och bättre.

»Naturligtvis kan det tänkas, att en handhafvare, äfven om den nu

föreslagna pensionsrätten blifver medgifven, söker högre tjenst, än han

vid sitt förordnande till handhafvare innehade, men i sådan händelse

blir, om han fortfarande anses böra vara handhafvare, den nya tjensten

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottels Memorial N:o 13.

21

tillsatt, såsom här är ifrågastäldt, och den förra besatt med ordinarie,

för hvilken intet förbehåll skulle gälla.

»Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställa fullmäktige,

att till § 78 i förslaget till reglemente för riksbanken må tilläggas ett

moment så lydande:

Styrelseledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen vid afdelningskontor,

hvilken är tjenstemän i riksbanken, vare, om han vid

ofvan upptagna ålder innehafver förstnämnda befattning, berättigad att,

om han frånträder densamma, i pension åtnjuta sin lön såsom sådan

styrelseledamot oafkortad.»

Vidare föreslogo fullmägtige att i bankoreglementet skulle införas ett

stadgande af samma lydelse, som herr Dahn i ofvan intagna motion föreslagit,

samt anförde derefter slutligen:

»Hvad beträffar den tillökning i kostnad som kan blifva en följd

af den nya anordningen, torde i fråga om pensionerna någon afgevärd

skilnad ej uppkomma samt genom stadgandet om successionen endast

någon ökning föranledas i och genom ålderstilläggs åtnjutande tidigare

än annars. I fråga om det senare bör dock erinras, att eventuel rätt

till ålderstil lägg äfven nu finnes, nemligen när vikarie blir till ordinarie

tjenst i graden befordrad. Stegringen i utgift bör således ej blifva stor.

I alla händelser synas fördelarne af det nya vara öfvervägande.»

Beträffande först fullmägtiges förslag i fråga om pension åt verkställande

styrelseledamöter blef i öfverensstämmelse med bankoutskottets

tillstyrkan vid 1898 års Riksdag i bankoreglementet införd i § 78 inom.

2 ett stadgande af hufvudsakligen samma lydelse, som i fullmägtiges

skrifvelse af den 3 februari 1898 förordats.

Hvad åter angår det fullmägtiges förslag, som nu af ofvanbemälde

motionär upptagits, yttrade 1898 års Riksdags bankoutskott beträffande

det då föreliggande, af fullmägtige framlagda förslaget hufvudsakligen

följande:

»Utskottet har icke kunnat undgå att erkänna vigten af de anmärk,

ningar mot de nuvarande förhållandena, som framhållits af förslagsställaren

inom bankoutskottet vid 1897 års riksdag samt af fullmägtige, till följd

hvaraf utskottet lika med fullmägtige, omfattar den mening, att en ändring

i nämnda förhållanden är påkallad icke minst ur synpunkten af riksbankens

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

egna, välförstådda intressen. Verkställande styrelseledamotsbefattningarna

vid afdelningskontoren äro uppenbarligen af sådan betydelse för kontorens

skötsel, att det hufvudsakligen är på dessa styrelseledamöters duglighet och

drift, som en framgångsrik och för allmänheten gagnande verksamhet af

dessa kontor beror. Det är derför af synnerlig vigt, att om man å ena

sidan af dem, hvilka bekläda ifrågavarande befattningar, fordrar ett magtpåliggande

arbete, de å andra sidan erhålla sådana aflönings- och, der de äro

tjensteman i riksbanken, pensionsförmåner, att riksbanken kan påräkna, att

till befattningarna skola finnas dugliga sökande och att de, som börjat egna

sig åt desamma och visat sig skickliga och dugliga, icke af hänsyn till sin

pensionering föranlåtas att vid första gynnsamma tillfälle söka andra tjenster

inom eller utom riksbanken. Äfven synes det utskottet, att meningarna ej

gerna kunna vara delade derom, att det är olämpligt, att ett stort antal

tjenstebefattningar vid riksbankens olika kontor uppehållas af vikarier derigenom

att tjensteman erhållit uppdrag såsom verkställande styrelseledamöter

vid afdelningskontor.

»Deremot kan det naturligtvis blifva föremål för olika meningar, huru

de anmärkta bristerna bäst böra afhjelpas.

»Fullmägtige hafva, med hemtadt stöd från förhållandena vid de allmänna

läroverken, velat så ordna saken, att, när någon riksbankens tjensteman

varder förordnad till verkställande styrelseledamot vid afdelningskontor,

dennes tjenst skall anslås ledig och i vanlig ordning tillsättas, men med

skyldighet för den nye innehafvaren att, om bemälde verkställande styrelseledamot

återgår till sin förra tjenst, med bibehållande af lön och tjenstgöringspenningar

förrätta annan tjenst, på sätt i fullmägtiges förslag är

närmare angifvet.

»Enligt utskottets åsigt är detta förslag icke fullt egnadt att råda bot

å de olägenheter, som afsetts. Ty i sjelfva verket blifva de tjensteman,

som tillsatts i ledighet efter tjensteman, hvilken antagits till verkställande

styrelseledamot, icke annat än vikarier åt denne, om än med en något

säkrare ställning, än om allenast vanligt vikariatsförordnande lemnats.

»Saken synes utskottet lämpligare kunna och böra ordnas så att i

händelse till verkställande styrelseledamot vid afdelningskontor förordnas

någon person, som innehar ordinarie tjenst inom riksbanken, denne skall

frånträda sin tjenst, hvilken i vanlig ordning tillsättes, samt att, om han

af någon anledning afgår från dylikt uppdrag, han skall vara skyldig

förrätta annan tjenst efter fullmägtiges pröfning samt, i afbidan, att fast

anställning å nyo erhålles, ega rätt till vissa aflöningsförmåner lämpade

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

23

efter den längre eller kortare tid, han utöfvat uppdrag såsom verkställande

styrelseledamot.

»Ett i öfverensstämmelse härmed affattadt förslag har utskottet intagit

i § 63 i sitt reglementsförlag.»

Det förslag till reglementsstadgande, som i öfverensstämmelse med

detta uttalande, af bankoutskottet vid 1898 års Riksdag framlades, hade

följande lydelse:

»I händelse till verkställande styrelseledamot vid afdelningskontor

är eller blifver förordnad någon person, som innehafver ordinarie tjenst

inom riksbanken, skall han frånträda samma tjenst, hvilken i vanlig ordning

tillsättes. Han eger dock rätt att såsom lönlös tjensteman qvarstå

å riksbankens stat.

»Afgår verkställande styrelseledamot, hvilken sålunda qvarstår å riksbankens

stat, från sin befattning före uppnådd pensionsålder, är han

skyldig att förrätta den tjenst vid något riksbankens kontor som fullmägtige,

med hänsyn såväl till den ifrågavarande personens förtjenst och

skicklighet som till i öfrigt föreliggande omständigheter finna skälig bestämma,

intill dess han kan i laga ordning blifva befordrad till stadigvarande

tjenst med rätt för honom att under tiden uppbära,

om han kortare tid än fem år utöfvat uppdrag såsom verkställande

styrelseledamot, lön och tjenstgöringspenningar i viss lönegrad efter fullmägtiges

bestämmande;

om han minst fem år utöfvat ifrågavarande uppdrag, samma lön

och tjenstgöringspenningar, som tillkomma andra gradens tjensteman med

ett ålderstillägg;

om han minst tio år utöfvat sådant uppdrag, samma lön och tjenstgöringspenningar,

som från början tillkomma tredje gradens tjensteman,

äfvensom i samtliga dessa fall ålderstillägg i vanlig ordning.

»I det förordnande, som för verkställande styrelseledamot vid afdelningskontor

utfärdas, skall intagas uttrycklig erinran om dessa bestämmelser.

»

Mot utskottets reglementsförslag i nyssnämnda punkt (§ 63) anmäldes

reservation af två bland utskottets ledamöter, hvilka icke biträdde förslaget.

Då förslaget behandlades i Riksdagen beslöto båda kamrarne att afslå

detsamma, till följd hvaraf de anmärkta missförhållandena fortfarande

qvarstå.

öfver det vid innevarande riksmöte i ämnet af motionären, herr Dahn,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets Memorial, N:o 13.

väckta förslaget hafva fullmägtige i riksbanken afgifvit följande, i skrifvelse

den 30 sistlidne Mars meddelade yttrande:

»Motionären har, såsom han sjelf erinrat, återupptagit det af fullmägtige

förlidet år till bankoutskottet afgifna förslaget om besättande af

de platser, hvilka innehafvas af personer, som förordnas till verkställande

styrelseledamöter. Detta förslag synes fullmägtige fortfarande

vara egnadt att råda bot på de svårigheter, som uppstå derigenom, att

så många platser — för närvarande vid hufvudkontoret 3 och vid afdelningskontoren

13 samt, i successionen efter dessa, 18 — måste under

längre tid uppehållas af vikarier, medan de olägenheter, som kunna uppkomma

genom besättandet af ifrågavarande platser så, som fullmägtige

föreslagit, icke torde blifva synnerligen betydande, såsom af fullmägtige

utvecklats i deras förlidet år till banko utskottet afgifna framställning,

till hvilken fullmägtige anhålla att få hänvisa. Och få fullmägtige

dertill erinra, att de tjensteman, som skulle komma att tillsättas efter

de verkställande styrelseledamöterna, i sjelfva verket blifva ordinarie,

med rätt att bibehålla sina löneförmåner, äfven i händelse verkställande

styrelseledamoten återtager sin tjenst.

Med afseende å hvad sålunda anförts, tillåta sig fullmägtige att förorda

bifall till motionen.» »

Då det år af synnerlig vigt, att en lösning af denna fråga snarligen

må kunna åvägabringas och det nu föreliggande förslaget i sådant

afseende synes vara egnadt att afhjelpa missförhållandena, får utskottet

hemställa,

5:o.

att Riksdagen må besluta att till §62 i bankoreglementet

skall fogas ett nytt moment, så lydande:

Mom. 4. I händelse till styrelseledamot i afdelningskontor,

med uppdrag att handhafva den dagliga

förvaltningen, af fullmägtige är eller blifver förordnad

någon person, som innehafver ordinarie tjenst inom

riksbanken, skall denna tjenst i vanlig ordning tillsät
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial, N:o 13.

25

tas, dock att den, som till innehafvande af sådan tjenst

efter honom förordnas, skall, när förre innehafvaren

återtager utöfningen af densamma, vara skyldig att,

med bibehållande af samma tjenst åtföljande lön och

tjenstgöringspenningar, förrätta den tjenst vid något

af riksbankens kontor, som fullmägtige, med hänsyn

tagen så väl till den ifrågavarande personens förtjenst

och skicklighet som till i öfrigt föreliggande omständigheter,

finna skäligt bestämma, intill dess han kan i

laga ordning blifva befordrad till stadigvarande tjenst,

hvarom allt särskild! förbehåll bör intagas i det förordnande

eller den fullmagt, som för honom utfärdas.

I händelse af bifall härtill kommer nuvarande mom. 4 i § 62 att i

blifvande nytt bankoreglemente ingå såsom mom. 5.

I § 74 af gällande bankoreglemente stadgas, att, om tjensteman

genom domstols utslag, som vunnit laga kraft, förklarats förlustig medborgerligt

förtroende, han skall från sin tjenst i riksbanken entledigas.

Med denna affattning af stadgandet skulle det kunna inträffa, att en

tjensteman, som åtalats och i lista instans äfven dömts för brott, hvarmed

följer förlust af medborgerligt förtroende, ganska lång tid eller ända till

dess åtalet hunnit genomgå återstående instanser, kunde bibehålla sin

tjenstebefattning, och icke allenast detta, utan han skulle under vissa

förutsättningar kunna göra anspråk att få utöfva befattningen. Detta

synes utskottet icke vara med god ordning öfverensstämmande och utskottet

får derför, i öfverensstämmelse med hvad fullmägtige i afgifvet yttrande

tillstyrkt, hemställa,

6:o.

att Riksdagen må besluta att § 74 i bankoreglementet

skall erhålla följande lydelse:

Tiar tjensteman genom domstols utslag förTclarats förlustig

medborgerligt förtroende, bör han genast från tjenstgöring

i riksbanken afhällas och skall, om utslaget vinner

Bih. till Riksd. Prof. 1899. G Band. 1 Afd. 8 Höft. 4

? U
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

laga kraft, då skiljas från sin i riksbanken innehafvande

tjenstebefattning.

Slutligen får med anledning af beslut, som af innevarande års Riksdag

redan fattats, utskottet hemställa,

7:o.

att i slutet af bankoreglementet må införas följande

stadganden:

Vid 1899 års riksdag har beslutits,

l:o att nya afdelningskontor af riksbanken skola

inrättas:

i Halmstad för Hallands län under år 1900 eller början

af år 1901,

i Kristianstad för Kristianstads län under år 1900

eller förra hälften af år 1901,

i Venersborg för Elfsborgs län under år 1901 eller

år 1902,

i Nyköping för Södermanlands län under år 1901,

i Vesterås för Vestmanlands län under år 1902,

i Upsala för Upsala län under år 1903,

allt under de vilkor och bestämmelser med afseende

å kontorens verksamhet och rörelse, som bankofullmägtige

ega föreskrifva; och har Riksdagen åt fullmägtige

uppdragit dels att till bedrifvande af dessa

kontors lånerörelse anvisa de belopp, som finnas lämpliga

och dels att tills vidare och intill dess riksdagen

annorlunda besluter ej mindre bestämma, af huru

stort antal ledamöter styrelserna för nämnda afdelningskontor

skall utgöras, äfven utse dessa ledamöter,

förordna om styrelsens verksamhet och sättet för dennas

utöfvande samt bestämma arfvoden för styrelserna,

äfvensom besluta om tjenstemännens antagande, göro
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

27

mål och aflöning samt i öfrigt vidtaga alla erforderliga

åtgärder för kontorens öppnande.

2:o, att bemyndiga riksgäldskontoret att i utlandet

mot statsobligationer upptaga ett lån å tjugufem

millioner kronor att tillhandahållas riksbanken, som å

sin sida har att å tid samt att på sätt och vilkor i

öfrigt, hvarom öfverenskommelse mellan fullmägtige i

riksbanken och fullmägtige i riksgäldskontoret kan

komma att träffas, till riksgäldskontoret återbetala de

erhållna lånemedlen samt ersätta kontoret alla de utgifter

och kostnader, som genom medlens upplåning

åsamkas kontoret för den tid, under hvilken samma

medel af banken disponeras.

Till fullmägtige har afdelningskontoret i Malmö den 14 december

1898 aflåtit en så lydande framställning:

»På grund deraf att kassarörelsen vid Riksbankens härvarande kontor,

särskilt sedan år 1893, ständigt och i så betydande grad tilltagit, har

behöfligheten af 2:ne kassörer vid kontoret under de senare åren gjort sig

allt mera gällande, och har numera behofvet deraf blifvit så stort, att

styrelsen icke längre anser sig kunna dröja med att till herrar fullmägtige

ingå med hemställan om inrättande af en ny kassörstjenst vid härvarande

kontor.

»I den mån sådant låter sig gorå, vill styrelsen söka visa, huru stor

tillväxt kassarörelsen tagit under de senaste åren.

»Enligt kontorets kassaräkning har från och med år 1893 summan

af de årliga in- och utbetalningarne varit följande:

år 1893 i rundt tal................................................ kr. 144,000,000

» 1894 » » 175,000,000

» 1895 » » 211,000,000

» 1896 » » 246,000,000

» 1897 » » 320,000,000

» 1898 till och med den 10 december ......... » 366,000,000

eller närmare kr. 400,000,000 vid årets slut.

Aflåning 8- staten.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

»I dessa summor ingår ändock icke vexlingsrörelsen, som betydligt

ökats, särskilt genom de år 1896 här i staden inrättade 2:rie aktiebanker,

hvilka för sin rörelse använda riksbankens sedlar och derför

dagligen hafva större vexlingsaffärer med kontoret.

»Enligt uppgift från kassören skall sedelvexlingen mellan kontoret

och samtliga öfriga banker merendels uppgå till 2 å 300,000 kronor

dagligen, hvaraf minst 100,000 kronor utgöras af mindre sedlar. Äfven

in- och utvexlingen af silfvermynt är ganska stor.

»I afseende .på de särskilda grenar af kontorets verksamhet, hvilkas

tillväxt blifvit för kassören mest betungande, får styrelsen lemna följande

uppgifter i runda tal.

Utfärdade postvexlar ..............................j

Insättningar å folio-räkningar..................

Uttag » » ..................

Utbetalningar för insättning å löpande

räkningen med hufvudkontoret.......

År 1893.

År

d.

1898 t. o. m.

10 december.

2,434 st.

5,328 st.

kr.

9,400,000

kr.

56,200,000

»

10,200,000

»

22,200,000

»

8,100,000

»

23,900,000

»

15,700,000

»

62,800,000

»Ofta ingå i liqviderna flera tusen kronor i mindre sedlar och skiljemynt,

exempelvis från statens jern vägar och tullkammaren, hvilka nästan

hvarje dag hafva affärer med kontoret. Utbetalningarne för insättning å

löpande räkningen med hufvudkontoret utgöras hufvudsakligen af till

hufvudkontoret dagligen remitterade enskilda bankers postvexlar, till Köpenhamn

och Kristiania remitterade danska och norska sedlar, till hufvudkontoret

remitterade förslita sedlar m. in.

»Inkasseringarne af andra bankers vexlar hafva äfven i betydlig mån

ökats.

»Det är derför numera icke möjligt för kontoret att, hvad kassaexpeditionen

beträffar, på ett nöjaktigt sätt betjena allmänheten; och

kassören, som förutom kontorsskrifvaren, hvilken ständigt biträder honom,

äfven får anlita 2:ne e. o. tjensteman, då deras tid sådant medgifver,

samt stundom äfven vaktmästaren, kan under sådana förhållanden icke

öfvervaka kassans medel på det sätt, som önskvärdt vore.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

29

»På grund af ofvan anförda skäl tillåter styrelsen sig vördsamt göra

hemställan om inrättande af ytterligare en kassörstjenst vid härvarande

kontor med samma förmåner som för den nuvarande äro faststälda.»

Denna framställning hafva fullmägtige funnit sig, hufvudsakligen på

de skäl afdelningskontoret anfört, böra understödja samt dervid framhållit,

att visserligen i Skåne snart skall öppnas ett nytt afdelningskontor af

riksbanken, nemligen i Kristianstad, men detta kunde, efter hvad förhållandena

gifva vid handen, icke i någon afsevärd mån komma att minska

rörelsen vid afdelningskontoret i Malmö.

Då härtill kommer att, enligt hvad utskottet inhemtat, en kassörsbefattning

på tillfälligt förordnande under den senare tiden uppehållits

vid kontoret samt behofvet att erhålla den nya tjensten således synes vara

ådagalagdt, föranlåtes utskottet hemställa,

8:o.

att Riksdagen må medgifva att, utöfver nu befintliga

två tjenstebefattningar i andra graden vid afdelningslcontoret

i Malmö, må inrättas ytterligare en sådan

befattning i nämndagrad, så att vid kontoret må

kunna anställas två kassörer.

Vidare hafva, beträffande aflöningsstaten, fullmägtige gjort följande

förslag:

»Vid behandlingen förra året af frågan om de verkställande styrelseledamöternas

ställning blef uppmärksamheten fäst på den icke obetydliga

skilnaden i aflöning för dem, som äro riksbankens tjensteman, och dem,

som ej innehafva tjenstebefattning inom riksbanken. För de förra utgår

aflöningen med 5,000 kronor i allt, med rätt till två ålderstillägg, medan

de senare endast åtnjuta 2,400 kronor utöfver det vanliga styrelsearfvodet

1,200 kronor. Med den omfattning, rörelsen nu eger vid de särskilda

kontoren, äfven de mindre af dem, och med tagen hänsyn till en verkställande

direktörs ansvarsfulla befattning synes det ej billigt, att den

nuvarande stora skilnaden i aflöning mellan de olika kategorierna bibehalles,

utan torde rättelse häri böra ske ju förr dess hellre. Det torde

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

Tillämpningsstadgarne

till

aflöning 8- staten.

derför med fullt skal kunna ifrågasättas, att aflöningen för de verkställande

styrelseledamöter, som ej innehafva ordinarie tjenst i riksbanken,

för närvarande endast två, sättes till lika högt belopp, som för de tjensteman,

hvilka förordnas att utöfva befattning, som verkställande styrelseledamöter,

dock utan rätt till ålderstillägg. Det särskilda arfvodet skall i

sådant fall blifva 8,800 kronor i stället för 2,400 och få fullmägtige,

äfven med afseende på möjligheten att kunna, när så befinnes lämpligt,

erhålla kompetenta verkställande styrelseledamöter jemväl utom kretsen

af riksbankens tjensteman, hemställa att,

beträffande de mindre i grupper fördelade kontoren, bestämmelsen

i aflöningsstaten:

''samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga

förvaltningen .............................................................................. kr. 2,400’

må ändras till:

''samt derförutom den verkställande styrelseledamoten ...... kr. 3,800’»

Mot denna framställning har utskottet icke haft någon erinran utan

finner densamma vara synnerligen lämplig samt hemställer alltså,

9:o.

att Riksdagen ville medgifva, att i aflöningsstaterna

för de i grupper indelade riksbankskontoren i

orterna må göras sådan ändring, att det för verkställande

styrelseledamot, som ej är tjensteman i riksbanken,

nu bestämda särskilda arfvodet af 2,400 kronor

må ökas till 3,800 kronor eller med 1,400 kronor.

Slutligen hafva fullmägtige, vidkommande punkten 5:o i tillämpningsstadgarne

till aflöningsstaten för riksbankens kontor fäst uppmärksamheten

derå, att, sedan staten af 1897 års riksdag reglerats så, att lägsta

lönen, ombudsmannens oberäknad, för tjensteman vid afdelningskontor utgör

1,200 kronor samt med afseende härå i § 68 i bankoreglementet det

belopp, som vid de i grupper indelade afdelningskontoren finge användas

till bestridande af tjenstgöring under tjenstemans sjukdom, bestämts till

1,200 kronor, en liknande ändring borde redan vid sistlidet års Riksdag

hafva skett i ofvan nämnda punkt i tillämpningsstadgarne rörande tjenstgöring

under semester, men behöfligheten häraf hade då kommit att

förbises.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

31

Stadgandets nuvarande lydelse är följande:

5:o För bestridande af tjenstgöringen under semester ega fullmägtige

samt styrelserna för afdelningskontoren att anvisa till extra ordinarie

tjensteman arfvoden beräknade vid hufvudkontoret och afdelningskontoren

i Göteborg och Malmö till belopp, motsvarande den vid vederbörande

kontor för första tjenstegraden bestämda lägsta lön, vid afdelningskontoret

i Visby efter åttahundra kronor för år samt vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren

efter niohunda kronor för år, hvarjemte till vikarie för

kassör eller tjensteman, som innehar särskilt arfvode, må utbetalas mot

vederbörandes missräkningspenningar eller arfvode svarande belopp för

tiden i fråga, allt likväl inom de i aflöningsstaten för ändamålet anslagna

medel.

I enlighet med fullmägtiges i ärendet gjorda framställning får utskottet

hemställa,

10:o.

att Riksdagen ville besluta att punkten 5:o i tilllämpningsstadgarne

till aflöningsstaten vid riksbankens

kontor skall erhålla följande ändrade lydelse:

5:o. För bestridande af tjenstgöringen under semester

ega fullmägtige samt styrelserna för afdelningskontoren

att anvisa till extra ordinarie tjensteman

arfvoden, beräknade vid hufvudkontoret och afdelningskontoren

i Göteborg och Malmö till belopp,

motsvarande den vid vederbörande kontor för första

tjenstegraden bestämda lägsta lön samt vid hvarje af de

öfriga afdelningskontoren efter tolfhundra kronor för år

räknadt, hvarjemte till vikarie för kassör eller tjensteman,

som innehar särskildt arfvode, må utbetalas mot

vederbörandes missräkningspenningar eller arfvode svarande

belopp för tiden i fråga, allt likväl inom de i

aflöningsstaten för ändamålet anslagna medel.

Stockholm den 28 april 1899.

9

På bankoutskottets vägnar:

F. A. BOSTRÖM.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bankoutskottets Memorial N:o IS.

Herrar grefve Hamilton och Henricson hafva begärt få antecknadt,

att de icke deltagit i den slutliga behandlingen af de i detta memorial

om förmälda ärenden.

STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET, 189 9-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1899:88 Skrifvelse till Ronungen, med reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1899:89 Skrifvelse till fullmägtige i riksbanken] med öfverlemnande af bankoreglementet. a1 i texten