Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 52 § regeringsformen samt 10, 20, 32, 33, 34, 37 och 45 §§ riksdagsordningen.

1899-03-14 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1899:1, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 52 § regeringsformen samt 10, 20, 32, 33, 34, 37 och 45 §§ riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

I

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

1

Jf:o 1.

Ank. till Eiksd. kansli den 14 mars 1899, kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion

om ändring af 52 § regeringsformen samt 10, 20, 32,

33, 34, 37 och 45 §§ riksdagsordningen.

Med anledning af en år 1895 väckt motion tillstyrkte nämnda års

konstitutionsutskott i särskilda betänkanden (n:is 12—14) ändrad lydelse af

10, 20, 32, 33, 34, 37 och 45 §§ riksdagsordningen i syfte »att åstadkomma

tidsbesparing och förenkling uti riksdagsarbetet». Hvad konstitutionsutskottet

derom hemstält, vann då äfven Riksdagens bifall, men vid 1897

års riksmöte blefvo de hvilande förslagen af Första Kammaren förkastade,

enligt hvad innevarande års motionär i ämnet anför, på grund af befarad

kollision med ett annat, från 1896 års riksdag hvilande förslag om ändrad

lydelse af flere grundlagsstadganden, bland dem äfven 32 § riksdagsordningen.

Under erinran härom och med framhållande af att de här ifrågavarande

förslagen, på grund ej minst af de sympatier de inom Riks

dagen obestridligen tillvunnit sig, förtjente att återupptagas, har hp

A. V. Ljungman uti en inom Andra Kammaren väckt, till konstitutiv

utskottet hänvisad motion, n:o 1, åter framlagt desamma, och i sam

Bill. till Biksd. Prot. 1899. 3 Sami. 1 Hd fl. (N:o 1.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

hårig dermed jemväl dels föreslagit vissa ytterligare ändringar i nämnda

paragrafer, dels äfven framlagt förslag till ändrad lydelse af 52 § regeringsformen.

Då flere af förslagen icke stå i nödvändigt samband med hvarandra,

går utskottet att punktvis afgifva utlåtande öfver motionen.

l:o.

Beträffande 52 § regeringsformen har motionären framlagt följande

förslag till ändrad lydelse:

§ 52.

Kamrarnes talmän och vice talmän utnämne Konungen, utom när

Riksdagen sammanträder i följd af kallelse, som i 95 § förmäles, då hvardera

Kammaren eger att, inom sig, välja talman och vice talman.

Enligt hvad af motionären framhållits, afser detta hans ändringsförslag

att åstadkomma full öfverensstämmelse mellan 52 § regeringsformen

och 33 §, andra stycket, riksdagsordningen. Sistnämnda grundlagsbud

innehölle nemligen ett undantag från den i 52 § regeringsformen

stadgade allmänna regel om konungens rätt att utnämna talmän och vice

talmän, och det vore vid sådant förhållande önskligt, att denna regel icke

i 52 § regeringsformen framstäldes såsom undantagslös.

Utskottet kan icke finna det föreslagna tillägget till 52 § regeringsformen

af behofvet påkalladt. Sedan 91, 92, 93 och 94 §§ regeringsformen

ålagt regent eller statsrådet, då det riksstyrelsen förvaltar, att,

för den händelse Konungen efter företagen resa stannar utom riket utöfver

tolf månader, eller i längre tid än tolf månader varit så sjuk, att han

icke befattat sig med regeringsärendena, eller derest vid konungs död

tronföljaren är omyndig eller hela konungaätten på manliga sidan utgått,

sammankalla Riksdagen, för att den må bestämma om rikets styrelse,

stadgar 95 § regeringsformen, att, om »mot förmodan» regenten eller

statsrådet skulle underlåta sådan riksdagskallelse, det åligger rikets hofrätter

att därom utfärda kungörelser, på det Riksdagen må kunna sam
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N;o 1.

3

mankomma. Det är för sistnämnda fall, hvilket grundlagen sålunda sjelf

betecknat såsom ett undantagsfall, som näppeligen kan tänkas komma att

inträffa, som 33 §, andra stycket, riksdagsordningen stadgar rätt för hvardera

kammaren att sjelf välja talman och vice talman. Utskottet kan

icke finna annat än att detta grundlagsbud i 33 § riksdagsordningen erbjuder

fullt tillräcklig ledning för huru i berörda fall förfaras skall vid utseendet

af talmän och vice talmän. ^ Att på detta sätt den allmänna

principen angifves i regeringsformen, men närmare detalj bestämmelser för

speciella fall hänvisats till riksdagsordningen, står enligt utskottets uppfattning

i full öfverensstämmelse med hvad äfven i andra fall tillämpats

vid våra grundlagars uppställning.

Då utskottet sålunda icke kan finna den föreslagna ändringen nödig,

hemställer utskottet,

att herr Ljungmans förevarande motion, i hvad

den afser ändrad lydelse af 52 § regeringsformen, icke

måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

2:o.

För 10, 20 och 32 §§ riksdagsordningen föreslår motionären följande

förändrade lydelse:

§ io.

För den, som blifvit vald till ledamot i Första Kammaren, utfärdas

vid valförrättningens slut fullmagt i två exemplar, af hvilka det ena öfverlemnas

åt den valde och det andra insändes till justitiedepartementet. Fullmagterna,

som, när valet verkstälts af landsting, underslcrifvas af dess ordförande

jemte två af dess ledamöter, och, då valet skett af stadsfullmägtige,

undertecknas af desses ordförande jemte två af samma fullmägtige, böra

af atlas med ledning af formulär, som af Konungen fastställes.

. , i • " r, •

§ 20.

För den, som blifvit utsedd till ledamot i Andra Kammaren, utfärdas

ofördröjligen fullmagt i tvä exemplar, underskrift för valkrets å landet af

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

domhafvande]!, för stad, som ensam sänder riksdagsman, af stadens magistrat,

och för valkrets, som består af flera städer, af den magistrat, som

slutligen handlagt valet; och skatt det ena exemplaret öfverlemnas åt den

valde och det andra insändas titt justitiedepartementet. Fullmagterna böra

afmattas med ledning af formulär, som af Konungen fastställas.

§ 32.

1. Innan Riksdagen sammanträder, företages inför chefen för justitiedepartementet,

eller den Konungen i hans ställe förordnar, i närvaro af

tre bland de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken och tre bland

fullmägtige i riksgäldskontoret granskning af de titt justitiedepartementet inkomna,

för Riksdagens ledamöter utfärdade futtmagter. Denna granskning,

som har till föremål att undersöka, huruvida fullmagterna blifvit i föreskrifven

ordning utfärdade, skall vara fulländad sist å dagen före riksdagens

början. Inkommer futtmagt efter riksdagens början, skatt sådan granskning,

som nyss är sagd, genast verkställas.

2. Hvardera kammaren tillkommer dock sedan att pröfva behörigheten

till riksdagsmannakallets utöfvande, ej mindre för sådana dess medlemmar,

hvilkas fullmagter ej blifvit godkända, än äfven för dem, emot

hvilka eljest, till följd af denna grundlag, förekommer anmärkning. Den,

om hvars riksdagsmannarätt fråga är väckt hos kammare, bibehåller

emellertid sin befattning såsom ledamot i kammaren, intill dess han

blifvit förklarad obehörig dertill.

Motionärens förslag innebär hufvudsakligen två ändringar af betydenhet.

Den ena åsyftar — i likhet med det år 1895 af Riksdagen

såsom hvilande antagna förslaget — förändrade bestämmelser i afseende

på riksdagsfullmagternas utfärdande och granskning, så att granskningen

må kunna vara fullbordad sist å dagen före Riksdagens början; den andra

afser ett utbytande af de i 10 och 20 §§ riksdagsordningen nu, in tagna

formulär för riksdagsfullmagter mot bestämmelser, att dessa fullmagter

skola affattas med ledning af formulär, som af Konungen fastställas.

Till stöd för förslaget i förstnämnda hänseende har motionären, under

hänvisning till konstitutionsutskottets utlåtande år 1895, n:o 12, erinrat

om den tidsbesparing och förenkling i riksdagsarbetet, som derigenom

skulle vinnas; såsom motiv åter för sitt ändringsförslag i fråga om fullmagtsformulären

har han dels hänvisat till Riksdagens beslut vid 1897

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

5

års riksmöte att förklara hyllande ett förslag om ändrad lydelse af 16

och 18 §§ riksdagsordningen, hvilket förslag bland annat afsåge, att vid

riksdagsmannaval protokolls affattande skulle ske med ledning af formulär,

som af Konungen faststälts, dels framhållit, att det uti 20 § riksdagsordningen

införda formulär till riksdagsmannafullmagt icke afser alla möjliga

fall och derför icke heller vid alla tillfällen kunnat ordagrant följas.

Derjemte skiljer sig motionärens förslag så väl från grundlagens nuvarande

ordalydelse som från det år 1895 antagna genom en del smärre

afvikelser, hvilka till större delen bestå blott i förändrad ordställning,

och af hvilka den vigtigaste afser, att fullmagt för riksdagsman i Första

Kammaren skall, då valet förrättats af landsting, undertecknas af landstingets

ordförande jemte två af dess ledamöter, ej, såsom nu, underskrifvas

af dess ordförande, med kontrasignation af dess sekreterare.

Hvad till en början sistnämnda smärre afvikelser från grundlagens nuvarande

ordalydelse angår, så kan utskottet ingalunda tillstyrka desamma,

då de i sak antingen icke innebära några eller ock endast alldeles betydelselösa

förändringar, och då vid tillämpningen af hvad för närvarande

härutinnan är i grundlagen stadgadt, inga anledningar till anmärkning

hafva försports.

Icke heller kan utskottet tillstyrka motionärens förslag, i hvad det

afser uteslutande ur 10 och 20 §§ riksdagsordningen af der intagna

formulär till riksdagsmannafullmagter och införande i deras ställe af bestämmelser

om, att dessa formulär skulle fastställas af Konungen. Att

riksdagsordningen med uttryckliga ord föreskrifver, huru riksdagsmännens

fullmagter skola vara affattade, anser utskottet tvärtom vara alldeles på

sin plats, så väl emedan derigenom dessa fullmagters verkliga innebörd

lättast framträder, som ock derutinnan, att på detta sätt ett hinder blifvit

gifvet mot införande i fullmagterna af obehöriga band på riksdagsmännen

rörande utöfningen af deras befattning:.

Deremot kan utskottet ej annat änjgifva motionären rätt deruti, att

det uti 20 § riksdagsordningen nu införda formulär till fullmagt för den,

som blifvit vald till ledamot af Andra Kammaren, icke är tillfredsställande.

Såsom det nu är affattadt, skall nemligen den valde i sin fullmagt

angifvas hafva »blifvit utsedd till ledamot af Riksdagens Andra

Kammare för en tid af tre år, räknade från och med den 1 Januari

nästkommande år», så framt icke »valet hållits till följd af Konungens

förordnande om nya val», eller »riksdagsman eljest afgått innan den tid,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

för hvilken han blifvit vald, tilländalupit», i hvilka tvenne fall — men

också blott i dessa — riksdagsmannauppdraget skall angifvas gälla »för

tiden till den 1 Januari år — —», det vill säga det år, med hvilket

nästa treårsperiod begynner. Om åter, såsom mer än en gång inträffat,

ett i vanlig ordning under hösten före en treårsperiods begynnelse hållet

riksdagsmannaval blifvit upphäfdt och nytt val icke hunnit verkställas

förrän efter januari månads ingång, alltså efter treårsperiodens begynnelse,

skall således enligt formulärets nuvarande affattning den vid det

nya valet utsedde befullmägtigas såsom riksdagsman »för en tid af

tre år, räknade från och med den 1 Januari nästkommande år», och skulle

alltså egentligen icke få inträda i utöfning af sin riksdagsmannabefattning

förrän efter närmare ett helt år. Då föreskrifter, som grundlagen ålägger

en valförrättare att följa vid utfärdande af riksdagsmännens fullinagter,

icke böra vara så affattade, att de kunna leda till dylika konseqvenser,

har utskottet ansett en rättelse härutinnan vara af nöden, och har trott,

att en sådan rättelse lättast står att vinna, om från regeln — fullmagternas

affattande så att riksdagsmannauppdraget angifves omfatta en tid af tre år

från och med den 1 januari året närmast efter valet — undantagas alla

de fall, då walet hållits efter treårsperiodens början».

Om förslaget att, genom förändrad anordning af sättet för riksdagsfullmagternas

utfärdande och granskning, åstadkomma tidsbesparing och

förenkling i riksdagsarbetet yttrade konstitutionsutskottet år 1893, då utskottet

sjelft för Riksdagen framlade detsamma, följande:

»Enligt gällande bestämmelse skola vid Riksdagens början de, som

blifvit till riksdagsmän valde, första gången de efter valet inställa sig

vid Riksdagen, inför chefen för justitiedepartementet uppvisa sina fullmagter

till granskning. Vid de riksdagar under de närmast förflutna

tjugu åren, för hvilka nya val af Andra Kammarens samtlige ledamöter

egt rum, har resultatet af nämnda granskning, som enligt föreskriften

i § 32 riksdagsordningen skall inom tre dagar från Riksdagens början

vara fullbordad, icke meddelats kammaren förr än å andra dagen —

vid ett par riksdagar till och med först å tredje dagen — efter Riksdagens

början, och vid öfriga riksdagar har berättelse om förloppet af

granskningen i allmänhet afgifvits dagen efter den, då Riksdagen sammanträdt.

För riksdagsarbetet vore det alltså en ganska beaktansvärd

vinst, om fullmagtsgranskningen kunde verkställas och vara fullbordad

redan innan Riksdagen sammanträder; och som detta lätteligen kan ske

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o Z,

7

på det sätt, att fullmagterna af vederbörande valförrättare insändas till

justitiedepartementet för att redan före Riksdagens början der vara tillgängliga

för granskning, vill utskottet till Riksdagens pröfning framlägga

förslag till ändring af riksdagsordningen i denna retning. Härvid få*

utskottet anmärka att, da det torde vara i sin ordning, att den till riksdagsman

välde erhåller ett exemplar af fullmagten, utskottet ansett fullmagt

för riksdagsman böra utfärdas i två ”exemplar, af hvilka ofördröjlig^

det ena skall öfverlemnas åt den valde och det andra insändas till

justitiedepartementet.»

Det af utskottet i öfverensstämmelse härmed då framstälda ändringsförslag

blef ock af Riksdagen antaget såsom livilande för grundlagsenlig

behandling, men blef, da det vid 1894 års riksdag förekom till slutlig

behandling, af båda kamrarne förkastadt tillika med öfriga dermed

sammanbundna förslag, hufvudsakligen på grund af framstälda anmärkningar

mot en förändring, som i ett af dessa föreslagits i afseende på tiden

för lagtima riksdags början.

Det återupptogs emellertid, såsom redan antydts, år 1895 af enskild

motionär, och blef äfven då af utskottet tillstyrkt, i det utskottet förklarade

sig derom hysa^samma uppfattning, som konstitutionsutskottet vid

1893 års riksdag. Såsom ofvan omnämnts, blef förslaget ock af Riksdagen

förklaradt hvilande, men sedermera 1897 af Första Kammaren

förkastadt.

Då utskottet i allo delar den uppfattning om lämpligheten af de

föreslagna förändringarna i fråga om riksdagsfullmagternas utfärdande

och granskning, som konstitutionsutskotten vid 1893 och 1895 årens riksdagar

uttalat, får utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte, med afslag i öfrigt af herr

Ljungmans motion i förevarande delar, med anledning

af densamma antaga följande förslag till ändrad lydelse

af 10, 20 och 32 §§ riksdagsordningen att hvila

till vidare grundlagsenlig behandling:

§ io.

(Nuvarande lydelse:)

För den, som blifvit till ledamot

i Första Kammaren utsedd, utfärdas

(Föreslagen lydelse:)

För den, som blifvit till ledamot

i Första Kammaren utsedd, utfärdas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

vid valförrättningens slut fullmagt,

som, när valet verkstälts af landsting,

?underskrifves af dess ordförande,

med kontrasignation af landstingets

sekreterare, och, då valet skett af

stad, undertecknas af stadsfullmägtiges

ordförande jemte två af desse

fullmägtige. Fullmagterne böra hafva

följande lydelse:

»I kraft af — — — — (lika

med motstående lydelse)---

Ort och tid.

§

(Nuvarande lydelse-.)

För den, som blifvit utsedd till

0 ledamot i Andra Kammaren, utfärdas

ofördröjligen fullmagt, underskrifven

för valkrets å landet af

domhafvanden, — för stad, som ensam

sänder riksdagsman, af stadens

magistrat, — och för valkrets, som

består af flera städer, af den magistrat,

som valet slutligen handlagt.

Fullmagterne böra hafva följande

lydelse:

»Vid riksdagsmannaval, som den

— — hållits i N. N. domsaga»

(»N. N. valdistrikt af N. N. dom
-

vid valförrättningens slut fullmagt i

två exemplar, af hvilka det ena öfverlemnas

åt den valde och det andra insändes

till Justitie-departementet. Fullmagterne,

som, när valet verkstälts

af landsting, underslörijvas af dess

ordförande, med kontrasignation af

landstingets sekreterare, och, då valet

skett af stad, undertecknas af stadsfullmägtiges

ordförande jemte tva

af desse fullmägtige, böra hafva

följande lydelse:

»I kraft af det riksdagsmannaval,

som af N. N. landsting (stadsfullmägtige

i N. N. stad) blifvit den

— — förrättadt, varder N. N. härigenom

befullmägtigad att för en

tid af nio år från nämnde dag vara

ledamot af Riksdagens Första Kammare.

» Ort och tid.

20.

(Föreslagen lydelse:)

För den, som blifvit utsedd till

ledamot i Andra Kammaren, utfärdas

ofördröjligen fullmagt i två

exemplar, under skr ifna för valkrets

å landet af domhafvanden, för stad,

som ensam sänder riksdagsman, af

stadens magistrat, och för valkrets,

som består af flera städer, af den

magistrat, som valet slutligen handlagt;

och skall det ena exemplaret

öfverlemnas åt den valde och det andra

insändas till Justitie-departementet

Fullmagterne böra hafva följande

lydelse:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N;o 1.

9

saga») eller »i N. N. stad» (»städer»),

»har N. N. blifvit utsedd till ledamot

af Riksdagens Andra Kammare

för en tid af tre år, räknade från

och med den 1 Januari nästkommande

år» (eller om valet hållits

till följd af Konungens förordnande

om nya val eller om riksdagsman

eljest afgått innan den tid, för hvilken

han blifvit vald, tilländalupit:

»för tiden till den 1 Januari år —

—»), »hvarom detta länder till bevis

och fullmagt.» Ort och tid.

§

(Nuvarande lydelse:)

1. Den, som blifvit till riksdagsman

vald, skall, första gången

han efter valet till riksdag sig inställer,

inför chefen för Justitiedepartementet,

eller den Konungen

i hans ställe förordnar, sin fullmagt

till granskning uppvisa å den dag

Riksdagen sammanträder eller, om

riksdagsman senare sig inställer, så

snart derefter ske kan. Denna granskning,

som skall ske i närvaro af

tre bland de af Riksdagen valde

Fullmägtige i Riksbanken och tre

bland Fullmägtige i Riksgäldskontoret,

har till föremål att undersöka,

huruvida fullmagterne blifvit i föreskrifvcn

form utfärdade, och skall

vid den riksdag, för hvilken nya val

af begge Kamrarnes eller enderas

samtliga ledamöter egt rum, vara

inom tre dagar fulländad, men vid

Bill. till Riksd, Prut. 1899. 3 Sami.

»Vid riksdagsmannaval, som den

— — hållits i N. N. domsaga»

(»N. N. valdistrikt af N. N. domsaga»)

eller »i N. N. stad» (»städer»),

»har N. N. blifvit utsedd till ledamot

af Riksdagens Andra Kammare

för en tid af tre år, räknade från

och med den 1 Januari nästkommande

år» (eller om valet hållits

efter treårsperiodens början: »för

tiden till den 1 Januari år--»),

»hvarom detta länder till bevis och

fullmagt.» Ort och tid.

32.

(Föreslagen lydelse:)

1. Innan Riksdagen sammanträder,

företages inför chefen för Justitiedepartementet,

eller den Konungen

i hans ställe förordnar, i närvaro af

tre bland de af Riksdagen valde

Fullmägtige i Riksbanken och tre

bland Fullmägtige i Riksgäldskontoret

granskning af de till Justitiedepartementet

inkomna, för Riksdagens

ledamöter utfärdade fullmagter. Denna

granskning, som har till föremål att

undersöka, huruvida fullmagterne

blifyit i föreskrifven form utfärdade,

skall vara fulländad sist å dagen före

riksdagens början. Inkommer fullmagt

efter riksdagens början, skall sådan

granskning, som nyss är sagd, genast

verkställas.

2. HvarderaKammaren tillkommer

dock sedan att pröfva behörigheten

till riksdagsmannakallets ut
1

Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

andra riksdagar samma dag, då fullmagterne

uppvisas.

2. Hvardera Kammaren —--

(lika med motstående lydelse)--

obehörig förklarad.

öfvande, ej mindre för sådana dess

medlemmar, hvilkas fullmagter ej

blifvit godkända, än äfven för dem,

emot hvilka eljest, till följd af denna

grundlag, anmärkning förekommer.

Den, om hvars riksdagsmannarätt

fråga är hos Kammare väckt, bibehåller

emellertid sin befattning såsom

ledamot i Kammaren, intill dess

han blifvit dertill obehörig förklarad.

3:o.

För 33 § riksdagsordningen föreslår motionären följande ändrade

lydelse:

§ 33.

1. Så snart Riksdagen sammanträdt och berättelse om förloppet af

den i 1 mom. af nästföregående paragraf föreskrifna granskning blifvit

af chefen för justitiedepartementet, eller den i hans ställe är förordnad,

meddelad Kamrarne, hvar i hvad angår dess ledamöter, låter Konungen

för hvardera Kammaren tillkännagifva, hvilka hland dess ledamöter förordnats

till talman och vice talman.

2. Då i något af de fall, som i 91, 92, 93 och 94 §§ regeringsformen

omförmälas, Riksdagen sammanträder på de i samma grundlags

95 § nämnde vederbörandes kallelse, eger hvardera Kammaren att, inom

sig, välja talman och vice talman.

3. Innan talman eller vice talman inträdt i utöfning af sin befattning,

föres ordet i hvardera Kammaren af den därstädes närvarande ledamot,

som bevistat de flesta riksdagar, och, der två eller flere ledamöter deltagit

i lika många riksdagar, den af dem, som är äldst till lefnadsaren.

4. Vid samtidigt förfall för både talmannen och vice talmannen i

någon af Riksdagens Kamrar utses under enahanda ordförandeskap, ^som

nyss är nämndt, en af Kammarens öfrige ledamöter att tjenstgöra såsom

talman, till dess förfallet upphört.

Om ett motsvarande förslag till ändring af paragrafens första moment

yttrade konstitutionsutskottet redan vid 1893 års riksdag, att vid

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

11

den ändring deraf, som ett antagande af förslaget om förändradt sätt för

riksdagsfullmagternas granskning syntes böra hafva till följd — d. v. s.

den ändring motionären nu föreslagit i fråga om de första inledningsorden

i momentet — »torde i stället för hvad i paragrafen föreskrifvits

derom, att kamrarne skola genom särskilda deputationer hos Konungen

begära talman och vice talman, böra bestämmas, att Konungen, sedan

Riksdagen sammanträdt och berättelse om förloppet af fullmagtsgranskningen

meddelats kamrarne, omedelbarligen skall för hvardera kammaren

låta tillkännagifva, hvilka bland dess ledamöter förordnats till talman och

vice talman».

Utskottets förslag härutinnan rönte emellertid 1894 samma öde, som det

nyss berörda ändringsförslaget rörande fullmagternas utfärdande och granskning.

Vid 1895 års riksdag förklarade sig utskottet hysa samma uppfattning,

som utskottet 1893 uttalat angående »obehöfligheten af den nu

föreskrifna ceremonien för Riksdagens kamrar att genom deputationer uppvakta

Konungen för att begära talmän och vice talmän». Äfven nu

delar utskottet denna uppfattning, helst genom talmansedens afskaffande

det skäl för deputationernas bibehållande bortfallit, som förut legat deri,

att de, i följd af sin närvaro inför Konungen vid denna akt, kunde inför

kamrarne intyga, att eden blifvit aflagd. Utskottet biträder sålunda i hufvudsak,

hvad motionären föreslagit beträffande paragrafens första moment.

Då, såsom äfvenledes 1895 års konstitutionsutskott framhöll, den

förändrade lydelse af 95 § regeringsformen, som vid 1894 års riksmöte

antogs af Riksdagen och derpå af Konungen gillades, torde påkalla den

ändring af 33 § riksdagsordningen, att bland de i dess andra stycke omförmälda

§§ inskjutes 92 § regeringsformen, har utskottet icke heller

något att erinra mot motionärens förslag derutinnan.

Så länge, såsom hittills, utnämnandet af kamrarnes talmän och vice

talmän af Konungen verkställes inför från kamrarne utsända deputationer,

har med fullt fog tredje stycket af 33 § riksdagsordningen kunnat begränsa

den tid, under hvilken ordet inom hvardera kammaren föres af

dess ålderspresident, med uttrycket: »innan talmän äro förordnade». Om

åter utskottets förslag om talmansdeputationernas upphörande vinner Riksdagens

bifall, och sålunda framdeles talmännens utnämnande och delgifvandet

deraf till kamrarne måste blifva skilda akter, synes detta böra

medföra den ändring af paragrafens tredje stycke, att, såsom utskottet nu

i anledning af motionen föreslår, ålderspresidenternas ordförandeskap uttryckligen

angifves fortfara, intill dess nämnda delgifvande egt rum.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

På grund häraf och då utskottet derjemte i likhet med motionären

anser lämpligt, att paragrafens olika moment förses med ordningssiffror,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte, i anledning af herr Ljungmans

motion i förevarande delar, antaga följande förslag

till ändrad lydelse af 33 § riksdagsordningen att

hvila till vidare grundlagsenlig behandling:

§ 33.

(Nuvarande lydelse:)

Så snart fullmagterne undergått

den i mom. 1 af nästföregående §

föreskrifna granskning samt berättelse

om förloppet dervid blifvit af

chefen för Justi tie-departementet,

eller den i hans ställe förordnad är,

meddelad Kamrarna, hvar i hvad

dess ledamöter angår, begäre hvardera

Kammaren ofördröjligen hos

Konungen, medelst deputation, talman

och vice talman, dem Konungen

då för hvardera Kammaren, bland

dess ledamöter, utnämner.

Då i något af de fall, som i 91,

93 och 94 §§ regeringsformen omförmälas,

Riksdagen på de i samma

grundlags 95 § nämnde vederbörandes

kallelse sammanträder, eger

hvardera Kammaren att, inom sig,

välja talman och vice talman.

Innan talmän äro förordnade

eller valde, efter thy ofvan sägs,

föres i hvardera Kammaren ordet af

den derstädes närvarande ledamot,

som de flesta riksdagar bevistat, och,

(Föreslagen lydelse:)

1. Så snart Riksdagen sammanträdt

och berättelse om förloppet af

den i nästföregående paragraf mom. 1

föreskrifna granskning blifvit af chefen

för Justitie-departementet, eller

den i lians ställe förordnad är, meddelad

Kamrarna, hvar i hvad dess

ledamöter angår, läte Konungen för

hvardera Kammaren tillkännagifva,

hvilken bland dess ledamöter förordnats

till talman och hvilken till vice

talman.

2. Då i något af de fall, som

i 91, 92, 93 och 94 §§ regeringsformen

omförmälas, Riksdagen på

de i samma grundlags 95 § nämnde

vederböraudes kallelse sammanträder,

eger hvardera Kammaren att, inom

sig, välja talman och vice talman.

3. Innan sådant tillkännagifvande,

hvarom i mom. 1 förmäles, eller val

enligt mom. 2 egt rum, föres i

hvardera Kammaren ordet af den

derstädes närvarande ledamot, som

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o. 1.

13

der två eller flere ledamöter i lika

många riksdagar deltagit, den af

dem, som är till lefnadsåren äldst.

Vid samtidigt förfall för både

talmannen och vice talmannen i någon

af Riksdagens Kamrar utses under

enahanda ordförandeskap, som

nyss är nämndt, en af Kammarens

öfriga ledamöter att tjenstgöra såsom

talman, till dess förfallet upphört.

de flesta riksdagar bevistat, och, der

två eller flere ledamöter i lika många

riksdagar deltagit, den af dem, som

är till lefnadsåren äldst.

4. Vid samtidigt förfall för

både talmannen och vice talmannen

i någon af Riksdagens Kamrar utses

under enahanda ordförandeskap,

som nyss är nämndt, en af Kammarens

öfriga ledamöter att tjenstgöra

såsom talman, till dess förfallet

upphört.

4:o.

För .34 § riksdagsordningen föreslår motionären följande förändrade

lydelse:

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra den af honom för riksdags öppnande

bestämda tid, som ej må utsättas senare än å andra söckendagen

efter riksdags början. På den tid skola riksdagsmännen, sedan gudstjenst

är hållen med dem, sammankomma på rikssalen, der Konungen eller, då

han finner så för godt, statsministern eller annan statsrådsledamot förer

ordet. Vid detta tillfälle låter Konungen meddela lagtima Riksdag berättelse

om hvad i rikets styrelse tilldragit sig sedan nästföregående lagtima

Riksdags sammanträde, äfvensom enligt 59 § reg er mg sfor men öfverlemna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof till Riksdagen

i två exemplar, deraf ett tillställes hvardera Kammaren; men om

Riksdagen är urtima, kungöres för densamma anledningen till dess sammankallande

och aflemnas de förslag och framställningar, hvilka skola

blifva föremål för Kamrarnes öfverläggningar, Konungen dock obetaget

att sedermera äfven framställa andra förslag.

På Konungen, på sätt nu är sagdt, öppnat riksdag, framföre Kamrarnes

talmän vid samma tillfälle, i Kamrarnes namn, deras undersåtliga

vördnad till Konungen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

Enligt nuvarande lydelse af denna paragraf må tiden för riksdags

öppnande ej utsättas senare än å femte söckendagen efter riksdagens början.

Den förändring, som motionären nu härutinnan förordar, öfverensstämmer

med de ändringsförslag, som både 1893 och 1895 blefvo af

Riksdagen antagna såsom hyllande, och till hvilkas slutliga förkastande

på riksdagarne resp. 1894 och 1897 enda grunden synes hafva varit det

liknande öde, som då redan drabbat det samtidigt föreliggande förslaget

om ändring i sättet för riksdagsfullmagternas utfärdande och granskning.

Då nu utskottet i punkt 2:o här ofvan åter upptagit detta förslag,

enligt hvilket kamrarne redan å första dagen af riksdagens sammanträde

skola hafva konstituerat sig, och då något egentligt hinder icke torde

möta derför, att statsverkspropositionen å andra söckendagen efter riksdagens

början må kunna vara färdig till aflemnande, anser utskottet, att

tiden för riksdags öppnande lämpligen bör kunna, i konseqvens med ofvan

omförmälda, af utskottet föreslagna förändringar, bestämmas på sätt motionären

föreslagit.

Att åter i samband härmed, såsom motionären jemväl föreslagit, vidtaga

en förändrad redaktion af paragrafens bestämmelser rörande statsverkspropositionens

öfverlemnande, under det att motsvarande stadganden i

58 och 59 §§ regeringsformen skulle blifva oförändrade, kan utskottet

deremot icke finna af behofvet pakalladt, och far alltså hemställa,

att Riksdagen måtte, med afslag i öfrigt af herr

Ljungmans motion, i hvad den afser ändrad lydelse

af 34 § riksdagsordningen, med anledning af densamma

antaga följande förslag till förändring af nämnda §

att hvila till vidare grundlagsenlig behandling:

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra den af Honom

för riksdags öppnande bestämda tid, som ej ma utsättas

senare än å andra söckendagen efter riksdags

början. På den tid skola riksdagsmännen, sedan gudstjenst

med dem hållen är, sammankomma på rikssalen,

der Konungen eller, då Han så för godt finner, Statsministern

eller annan Statsrådsledamot förer ordet. Vid

detta tillfälle låter Konungen meddela lagtima riksdag

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

15

berättelse om hvad i rikets styrelse sedan nästföregående

lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit,

äfvensom till Riksdagen i två exemplar, deraf ett tillställes

hvardera Kammaren, öfverlemna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof, innefattande

äfven förslag rörande sättet att genom bevillningar

fylla hvad staten utöfver de ordinarie inkomsterna erfordrar;

men om Riksdagen urtima är, kungöres för

densamma anledningen till dess sammankallande och

aflemnas de förslag och framställningar, hvilka skola

blifva föremål för Kamrarnas öfverläggningar; Konungen

dock obetaget att sedermera äfven andra förslag

framställa.

Då Konungen, på sätt nu är sagdt, riksdag öppnat,

framföre, vid samma tillfälle, Kamrarnas talmän

till Konungen, i Kamrarnas namn, deras undersåtliga,

vördnad.

i 5:o.

För 37 och å5 §§ riksdagsordningen föreslår motionären följande ändrade

lydelse:

§ 37.

1. Å hvarje lagtima riksdag skola, inom sex dagar efter dess öppnande,

tillsättas ett Konstitutionsutskott, ett Statsutskott, ett Bevillningsutskott,

ett Bankoutskott samt ett Lagutskott. Dessa Riksdagens ständiga

utskott skola bestå: Konstitutionsutskottet af tjugo, Statsutskottet af tjugofyra,

Bevillningsutskottet af tjugo, Bankoutskottet af sexton och Lagutskottet

af sexton ledamöter, hvilka hvardera Kammaren till halfva antalet

väljer inom sig antingen omedelbart eller, om Kammaren så beslutar,

genom elektorer; ankommande på Kamrarnes sammanstämmande beslut

att, när sådant finnes vara af nöden, tillsätta särskildt utskott för upptagande

af fråga, som tillhör ständigt utskotts behandling, så ock att,

derest utskott anmäler behof af förstärkning i ledamöternas antal, bevilja

sådan.

2. Hvardera Kammaren eger ock inom sig utse suppleanter att, vid

inträffadt förfall för utskottsledamöter, inträda i deras ställe.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

3. Derest i någondera Kammaren väckes fråga, som icke tillhör

förenämnda utskotts behandling, men är af beskaffenhet, att utskotts yttrande

erfordras deröfver, skall för frågans beredande inom Kammaren

tillsättas ett tillfälligt utskott, bestående af så många ledamöter, som Kammaren

aktar nödigt.

4. Å urtima riksdag skola ej tillsättas flera utskott, än som erfordras

för beredning af de dervid, enligt 2 §, förekommande ärenden.

§ 45.

1. Alla utskott skola sammanträda inom två dagar från den, då de

blifvit utsedda. De böra, så fort sig göra låter, afgifva de yttranden,

som ankomma på dem.

2. Har ledamot af utskott tre gånger å rad, utan laga förfall, afhålla

sig från utskottets sammanträden, bör ordföranden anmäla sådant

hos vederbörande Kammare, på det annan ledamot må i föreskrifven ordning

inväljas i utskottet.

Enligt nuvarande lydelse af ifrågavarande §§ skola de ständiga utskotten

tillsättas inom åtta dagar efter riksdags öppnande och sammanträda

inom fyra dagar från den, då de blifvit utsedda.

De ändrade tidsbestämmelser motionären härutinnan föreslår innebära

äfven i dessa punkter endast ett återupprepande af förslag, som både

1893 och 1895 blifvit af konstitutionsutskottet tillstyrkta och af Riksdagen

såsom hyflande antagna.

Då utskottet vid 1893 års riksdag först framlade förslaget, att de

ständiga utskotten skulle tillsättas inom sex dagar efter riksdagens öppnande,

meddelade utskottet, att under de då närmast förflutna tjugu åren

de ständiga utskottens tillsättning icke någon gång skett senare än å sjette

dagen efter riksdagens öppnande. Vid fem riksdagar under nämnda tidrymd,

för hvilka nya val till Andra Kammaren egt rum, hade utskotten

varit tillsatta redan å fjerde dagen, vid öfriga två dylika riksdagar å

femte dagen från riksdagens öppnande, och endast vid en riksdag under

hela tidrymden, den år 1878, hade utskottsvalen egt rum så sent som å

sjette dagen från det riksdagen blifvit öppnad.

Äfven den förändring med afseende å tiden för riksdagens öppnande,

hvilken utskottet föreslagit i punkt 4:o här ofvan, och enligt hvilken öppnandet

skall verkställas senast å andra söckendagen efter riksdagens början,

i stället för, såsom hittills, senast å den femte, synes utskottet icke böra

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande Nio 1.

17

utgöra något hinder för att till högst sex dagar begränsa tiden mellan

riksdagens öppnande och valen af de ständiga utskotten. Allt sedan det

nya riksdagsskickets införande hafva nemligen, om man blott undantager

den första riksdagen, den år 1867, utskottsvalen icke någon gång förrättats

senare än å åttonde dagen efter riksdagens början. Vid fem riksdagar

hafva de förrättats å femte dagen derefter, vid tre å den sjette,

vid femton å den sjunde, och vid åtta, bland dem sex sådana riksdagar,

för hvilka nya val till Andra Kammaren förrättats, å den åttonde.

Med hänsyn till dessa förhållanden synes, till förekommande af onödig

tidsutdrägt, den förändring utan olägenhet kunna vidtagas, att tillsättandet

af de ständiga utskotten skall ske inom sex dagar efter riksdagens

öppnande.

Tiden, inom hvilken utskotten skola sammanträda, efter det de blifvit

utsedda, torde äfven lämpligen böra, på sätt motionären föreslagit, förkortas

till två dagar.

På grund häraf och då utskottet icke har något att invända mot

motionärens förslag, att de olika momenten i 45 § riksdagsordningen

måtte förses med ordningssiffror, får utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte, i anledning af herr Ljungmans

motion i förevarande delar, antaga följande förslag

till ändrad lydelse af 37 och 45 §§ riksdagsordningen

att hvila till vidare grundlagsenlig behandling:

§ 37.

1. Å hvarje lagtima riksdag skola, inom sex

dagar efter dess öppnande, tillsättas: ett Konstitutionsutskott,

ett Statsutskott, ett Bevillningsutskott, ett

Bankoutskott samt ett Lagutskott. Dessa Riksdagens

ständiga utskott skola bestå: Konstitutionsutskottet af

tjugo, Statsutskottet af tjugofyra, Bevillningsutskottet

af tjugo, Bankoutskottet af sexton och Lagutskottet

af sexton ledamöter, hvilka hvardera Kammaren till

halfva antalet inom sig väljer antingen omedelbart

eller, om Kammaren så beslutar, genom elektorer; ankommande

på Kamrarnas sammanstämmande beslut

att, när sådant finnes vara af nöden, tillsätta särskildt

utskott för upptagande af fråga, som tillhör ständigt

Bill. till Riksd. Prot. 1899. 3 Sami. 1 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

utskotts behandling, så ock att, derest utskott anmäler

behof af förstärkning i ledamöternas antal, sådant bevilja.

2. Hvardera Kammaren eger ock inom sig utse

suppleanter, att, vid inträffadt förfall för utskottsledj*- möter, i deras ställe inträda.

3. Derest i någondera Kammaren fråga väckes,

som icke tillhör förenämnda utskotts behandling, men

är af beskaffenhet att utskotts yttrande deröfver erfordras,

skall för frågans beredande ett tillfälligt utskott,

bestående af så många ledamöter, som Kammaren

nödigt aktar, inom Kammaren tillsättas.

4. A urtima riksdag skola ej flera utskott tillsättas,

än som erfordras för beredning af de dervid,

enligt 2 §, förekommande ärenden.

§ 45.

1. Alla utskott skola inom två dagar från den,

då de blifvit utsedda, sammanträda. De böra, så fort

sig göra låter, afgifva de yttranden, som på dem ankomma.

2. Har ledamot af utskott tre gånger å rad,

utan laga förfall, från utskottets sammanträden sig

afhållit, bör ordföranden hos vederbörande Kammare

sådant anmäla, på det annan ledamot i utskottet må,

i föreskrifven ordning, inväljas.

Stockholm den 14 mars 1899.

På utskottets vägnar:

G. S. ÅKERHIELM.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

19

Reservationer:

af herr Nyström mot utskottets beslut i fråga om ändring af §§ 33 och

37 riksdagsordningen;

af herr Johnsson angående vissa delar af motiveringen.

Herrar Berg, Gustaf Axel, och Restadius hafva begärt få här antecknadt,

den förstnämnde, att han ej öfvervarit detta ärendes slutliga

behandling i utskottet, samt den sistnämnde, att han icke deltagit i ärendets

behandling i dess helhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET, 189 9-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.