Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kongl. Maj:t angående ändring af 37, 39, 40 och 42 §§ riksdagsordningen, dels ock eu af herr A. V. Ljungman i samma kammare framlagd, likaledes till utskottet öfverlemnad motion, n:o 232, i hvad den afser inrättande af två lagutskott och dermed i samband stående förslag.

1899-04-25 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1899:12, Skrifvelse till Kongl. Maj:t angående ändring af 37, 39, 40 och 42 §§ riksdagsordningen, dels ock eu af herr A. V. Ljungman i samma kammare framlagd, likaledes till utskottet öfverlemnad motion, n:o 232, i hvad den afser inrättande af två lagutskott och dermed i samband stående förslag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12.

1

!M:o n.

Ank. till Riksd. kansli den 28 april 1899, kl. 3 e. ni.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner i

fråga om ändring i bestämmelserna om de ständiga utskottens

sammansättning m. m.

Till behandling i ett sammanhang har konstitutionsutskottet föreliaft

dels en af herr J. Byström inom Andra Kammaren väckt, till utskottet

hänvisad motion, n:o 239, om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående

ändring af 37, 39, 40 och 42 §§ riksdagsordningen, dels ock eu

af herr A. V. Ljungman i samma kammare framlagd, likaledes till

utskottet öfverlemnad motion, n:o 232, i hvad den afser inrättande af

två lagutskott och dermed i samband stående förslag.

Uti förstnämnda motion hemställes, att Riksdagen måtte i skrifvelse

hos Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t, för åstadkommande

af en jemnare fördelning af arbetet inom Riksdagen, enligt

de i motionen uttalade principer, låta utarbeta och för Riksdagen framlägga

förslag till ändringar i riksdagsordningen.

Motionären herr Byström, hvilken anhåller, att utskottet måtte

göra de. redaktionella ändringar i skrifvelseförslaget, som kunde vara

erforderliga, framlägger dessutom, i angifvet syfte att framställa de

hufvudsakliga principerna till de förbättrade bestämmelser, som, enligt

motionärens åsigt, ganska allmänt ansåges behöfliga i fråga om kamBih.

till Riksd. Prof, 1899. .9 Sami. 12 Höft. (N:o 12). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12.

rarnes arbetssätt, följande utkast till ändrad lydelse af §§ 37, 39, 40

och 42 riksdagsordningen:

§ 37.

1. Å hvarje lagtima Riksdag skola, inom sex dagar efter dess

öppnande, tillsättas: ett konstitutionsutskott, två statsutskott, två bevillningsutskott,

ett bankoutskott samt två lagutskott. Dessa Riksdagens

ständiga utskott skola bestå: konstitutionsutskottet af tjugo, första statsutskottet

af tjugo, andra statsutskottet af tjugo, första bevillningsutskottet af

tjugo, andra bevillningsutskottet af tjugo, bankoutskottet af tjugo, första lagutskottet

af sexton och andra lagutskottet af sexton ledamöter, hvilka hvardera

kammaren till halfva antalet inom sig väljer antingen omedelbart

eller, om kammaren så beslutar, genom elektorer; ankommande på kamrarnes

sammanstämmande beslut att, när sådant finnes vara af nöden,

tillsätta särskildt utskott för upptagande af fråga, som tillhör ständigt

utskotts behandling, så ock att, derest utskott anmäler behof af förstärkning

i ledamöternas antal, sådant bevilja.

2. Hvardera kammaren eger ock inom sig utse suppleanter, att,

vid inträffadt förfall för utskott sledamöter, i deras ställe inträda.

3. Derest i någondera kammaren fråga väckes, som icke tillhör

förenämnda utskotts behandling, men är af beskaffenhet, att utskotts

yttrande deröfver erfordras, skall för frågans beredande ett tillfälligt

utskott, bestående af så många ledamöter, som kammaren nödigt aktar,

inom kammaren tillsättas.

4. Å urtima riksdag skola ej flera utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af de dervid, enligt 2 §, förekommande ärenden.

§ 39.

Statsutskotten skola undfå del af Konungens angående statsverkets

tillstånd och behof till Riksdagen aflåtna proposition och ega tillgång

till alla statsverkets räkenskaper och handlingar.

1. Första statsutskottet åligger att granska, utreda och uppgifva

stats- och riksgäldsverkens tillstånd och förvaltning, med undantag af

hvad som rör samfärdseln, samt föreslå ej mindre hvad till fyllandet af

deras behof erfordras, sedan nödiga indragningar och besparingar blifvit

iakttagna, än äfven beloppet af de summor, hvilka, jemlik! 63 § regeringsformen,

skola för särskilda händelser afsättas, så ock att uppgifva,

huru mycket bör genom bevillningar utgöras.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12.

3

2. Andra statsutskottet åligger att utreda och afgifva förslag i ärenden,

som röra samfärdseln, samt att efterse och granska, huruvida gjorda

eller förordnade utbetalningar af statsmedlen icke öfverstigit beloppet

af de hufvudtitlar, hvilka af Riksdag uti uppgjord statsreglering blifvit

faststälda, och huruvida utbetalningarne äro grundade på behörigen

upprättade stater, eller Konungens med vederbörlig kontrasignation

utfärdade anordningar, samt styrkta med behöriga qvittenser af dom, som

medlen emottagit. Skulle, mot Riksdagens beslut, de till någon hufvudt.

itel anslagna summor befinnas dragna till andra ändamål än dem, som

under samma hufvudtitel höra, eller något af Riksdagen faststäldt anslag

befinnas öfverskridet, skall utskottet hos kamrarne göra anmälan emot

den embetsman, som en sådan anordning kontrasignerat, hvarefter förfares

enligt 106 och 107 §§ i regeringsformen. Ej må dock, emot föreskriften

i 90 § regeringsformen, utskottet i något klander af Konungens

gjorda anordningar ingå; ej heller de för statsutgifterna redovisande

tjensteman personligen för utskottet eller Riksdagen till ansvar ställas,

utan må, der så nödigt finnes, hos Konungen af Riksdagen anmälas de

anledningar, som förekommit att emot någon sådan tjensteman i laglig

ordning ansvar yrka.

§ 40.

Bevillningsutskotten åligger att bereda alla till dem från kamrarne

hänvisade frågor, som angå förändring uti föreskrifterna om bevillnings

utgörande, att förslagsvis beräkna inkomsterna af de särskilda bevillningarna,

och att, sedan statsverkets behof blifvit utredda och bestämda,

opåmint föreslå sättet för bevillningens ökande, om det erfordras, eller

dess minskande, om sådant kan eg a rum, och i sammanhang dermed

till Riksdagen afgifva förslag till bevillningsstadgar. Bevillningsutskotten

må derjemte uti bevillningsfrågor föreslå hvad de anse billigt och nyttigt.

1. Till första bevillningsutskottet hänvisas frågor rörande tull- och

pustbevillningen och i samband dermed stående ärenden.

2. Till andra bevillningsutskottet hänvisas frågor rörande allmänna

bevillningen, bränvinslagstiftningen och i samband dermed stående ärenden.

§ 42.

Lagutskotten skola meddela utlåtanden öfver de från kamrarne till

dem hänvisade förslag till stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande

af lag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12.

1. Till första lagutskottet hänvisas förslag till stiftande, ändring, förklaring

eller upphäfvande af civil- och kriminallag; börande under civiloch

kriminallag äfven förstås de delar af krigslagar och författningar

rörande krigsväsendet, som ega tillämpning till medborgare utom

krigsstaten.

2. Till andra lagutskottet hänvisas förslag till stiftande, ändring, förklaring

eller upphäfvande af kommunal- och kyrkolag.

Andra lagutskottet skall ock granska justitieombudsmannens afgifna

redogörelse, äfvensom hans embetsdiarier och registratur, samt med

utlåtande deröfver till Riksdagen inkomma.

Herr Ljungmans motion, hvari blifvit sammanförda åtskilliga förslag

till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, och hvars

hufvudsyfte torde vara inrättande af en administrativ högsta domstol

eller så kallad regeringsrätt, har, i hvad den angår sistberörda förslag

och vissa dermed sammanhängande frågor, allaredan blifvit af utskottet

uti afgifvet utlåtande n:o 10 slutbehandlad. De grundlagsparagrafer,

Indika skulle beröras af det nu ifrågavarande, i motionen äfven väckta

förslaget om inrättande af två lagutskott och om lagfrågornas fördelning

dem emellan äro §§ 53, 87, 88 och 89 regeringsformen samt §§

37 och 42 riksdagsordningen; och hemställes i motionen, att följande

förslag till ändrad lydelse af dessa paragrafer måtte antagas att hvila

till vidare grundlagsenlig behandling:

Regeringsformen.

§ 53.

/. Lagtima Riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa

utskott: ett konstitutionsutskott, att väcka och upptaga frågor rörande

förändringar i grundlagarne och yttranden deröfver till Riksdagen afgifva,

samt att granska de i statsrådet förda protokoll; ett statsutskott,

att utreda och för Riksdagen uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets

tillstånd, förvaltning och behof; ett bevillningsutskott, att behandla bevillningsfrågor;

ett bankoutskott, att öfverse bankens styrelse och tillstånd

samt föreskrifter om bankoförvaltningen gifva; samt tvä lagutskott,

att utarbeta de från kamrarne remitterade förslag till civil-, kriminal-,

kommunal- och kyrkolagarnes förbättring.

2. Å urtima riksdag skola ej flera utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af dervid förekommande ärenden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12.

5

§ 87.

/. Riksdagen eget- gemensamt med Konungen magt att stifta

allmän och särskild civillag äfvensom allmän kriminallag och särskild

kriminallag för krigsmagten samt att sådan förut stiftad lag förändra

och upphäfva. Ej må Konungen utan Riksdagens samtycke, och icke

Riksdagen utan Konungens, någon ny lag göra eller gammal afskaffa.

Frågor härom må i Riksdagens kamrar kunna väckas och skola,

sedan vederbörligt utskott deröfver blifvit hördt, af Riksdagen afgöras.

Beslutar Riksdagen för sin del någon ny lag eller gammal lags upphäfvande

eller förändring, aflemnas förslag derom till Konungen, som

inhemta statsrådets och högsta domstolens tankar deröfver, och, sedan

han sitt beslut fattat, meddele Riksdagen antingen sitt samtycke till

dess åstundan eller sina skäl att det vägra. Kan Konungen icke förr,

än Riksdagen åtskiljes, fatta och meddela sitt beslut, vare han oförhindrad

att före nästföljande riksdags öppnande förslaget ordagrant

bifalla och allmän kungörelse derom utfärda. Sker det ej, anses förslaget

hafva förfallit, och Konungen underrätte då Riksdagen vid dess

nästa sammankomst om de skäl, som hindrat förslagets antagande.

Finner Konungen godt någon lagfråga för Riksdagen framställa, äske

han statsrådets och högsta domstolens yttranden deröfver, samt meddele

sin proposition tillika med berörda yttranden åt Riksdagen, som

med frågan vidare förfar, såsom i riksdagsordningen sägs.

o 2- Sammalunda förfares ock vid stiftande, ändring eller upphäfvande

af sådan lag eller laga stadga, som eljest, enligt denna regerinqsforms föreskrifter

eller pa grund af Konungens och Riksdagens samfälda beslut, skall

utgöra föremål för Konungens och Riksdagens gemensamma lagstifning,

ehuru med den skilnad, att regeringsrättens yttrande skall inhemtas i stället

för högsta domstolens.

3. Riksdagen eger ock gemensamt med Konungen stifta, förändra

eller upphäfva allmän kyrkolag äfvensom särskild kriminallag för

pr ester skåpet, dock att dervid erfordras samtycke jemväl af allmänt kyrkomöte.

Öfver förslag angående dylik lag skola, på sätt i 1 mom. sägs,

statsrådets pcb högsta domstolens tankar inhemtas och jemte Konungens

proposition, då sådan göres, Riksdagen meddelas. Har ej förslag,

hvarom nu fråga är, före början af riksdagen näst efter den’, då förslaget

framstälts eller antagits, blifvit såsom lag genom allmän kungörelse

utfärdadt, vare det förfallet, och Konungen underrätte då Riksdagen

om de skäl, som hindrat förslagets antagande.

4. Dispens frän i föregående tre mom. afsedd lags eller laga stad
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12.

gas föreskrifter kan endast meddelas i sådana fall, der lagen eller stadgan

sjelf uttryckligen medgifver, att dylik må ega rum, och efter inhemtande af

yttrande från dm i Konungens namn dömande domstol, som har att yttra

sig vid sådan lags eller laga stadgas stiftande, ändring eller upphäfvande.

§ 88.

Med förklaring öfver lag ellei'' laga stadga, hvarom i nästföregående

§ förmäles, förhålles som med sådan lags eller stadgas stiftande. De

förklaringar, som, till svar på inkomna förfrågningar om dylik lags eller

stadgas rätta mening, Konungen genom sin högsta domstol eller regeringsrätt

emellan riksdagarne gifver, kunna ogillas af först derefter sammanträdande

Riksdag, så ock, om förklaring angår ämne, som till allmän

kyrkolag eller särskild kriminallag för presterskapet hörer, af det allmänna

kyrkomöte, som efter förklaringens meddelande först hålles; och

må dylika förklaringar, der de sålunda ogillade blifvit, ej längre gälla

eller af domstolarne eller myndigheterne iakttagas och åberopas.

§ 89.

1. Uti Riksdagens kamrar må frågor väckas om förändring, förklaring

och upphäfvande af författningar, som rikets allmänna hushållning

röra; om sådane n}ra författningars stiftande samt om grunderna

för allmänna inrättningar af alla slag. Riksdagen cge dock, med i denna

regeringsform faststälda undantag, icke magt att i dessa mål annat eller

mera besluta, än föreställningar och önskningar, att hos Konungen anmälas,

och hvarå Konungen, sedan statsrådet deröfver blifvit hördt,

göre det afseende, han för riket nyttigt finner.

Öfver förslag rörande författning, som i detta mom. af ses, bör, sä vidt

tid dertill gifves och förslagets vigt anses sådant kräfva, regeringsrättens yttrande

inhemtas före af görandet.

2. Vill Konungen öfverlemna åt Riksdagen att gemensamt med

honom något afgöra, som rikets allmänna styrelse rörer, då förfares

dermed på det sätt, som angående vissa lagfrågor är i 87 § 2 mom.

stadgadt.

Riksdagsordningen.

§ 37.

1. Å hvarje lagtima riksdag skola, inom sex dagar efter dess

öppnande, tillsättas: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevill
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12.

ningsutskott, ett bankoutskott samt två lagutskott. Dessa Riksdagens

ständiga utskott skola bestå: konstitutionsutskottet af tjugo, statsutskottet

af tjugofyra, bevillningsutskottet af tjugo, bankoutskott af sexton och

hyartdera lagutskottet af sexton ledamöter, hvilka hvardera kammaren

till halfva antalet inom sig väljer antingen omedelbart eller, om kammaren

så beslutar, genom elektorer; ankommande på kamrarnes sammanstämmande

beslut att, när sådant finnes vara af nöden, tillsätta

särskild! utskott för upptagande af fråga, som tillhör ständigt utskotts

behandling, så ock att, derest utskott anmäler behof af förstärkning i

ledamöternas antal, sådan bevilja.

2. Hvardera kammaren eger ock inom sig utse suppleanter, att

vid inträffadt förfall för utskottsledamöter i deras ställe inträda.

3. Derest i någondera kammaren fråga väckes, som -icke tillhör

förenämnda utskotts behandling, men är af beskaffenhet, att utskotts

yttrande deröfver erfordras, skall för frågans beredande ett tillfälligt

utskott, bestående af så många ledamöter, som kammaren nödigt aktar,

inom kammaren tillsättas.

4. A urtima riksdag skola ej flera utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af de dervid, enligt 2 §, förekommande ärenden.

§ 42.

1. De tvä lagutskotten skola meddela utlåtande öfver och utarbeta

de från kamrarne till dem hänvisade förslag till stiftande, ändring, förklaring

eller upphäfvande af sådana lagar eller laga stadgar, som utgöra

föremål för Konungens och Riksdagens gemensamma, lagstiftning och icke,

■på grund af här ofvan gifna föreskrifter, tillhöra annat utskotts handläggning.

Första lagutskottet har dervid att, af förslagen, angående hit hörande

lagar och laga, stadgar, bereda dem, öfver hvilka högsta domstolens, och andra

lagutskottet dem, öfver hvilka regeringsrättens yttrande skall, enligt 87 § regeringsformen,

inhemta:s.

2. Lagutskotten skola ock, hvart i hvad på detsamma ankommer,

efter den t 1 mom. gifna fördelning af frågorna, granska justitieombudsmannens,

enligt 100 § regeringsformen, afgifria anmärkningar öfver lagarnes

och, författningarnes brister samt, förslag till deras förbättring'' och meddela

utlåtande deröfver till Riksdagen.

Första, lagutskottet skall ock granska justitieombudsmannens,

enligt 100 § regeringsformen, afgifna redogörelse ''för sin förvaltning af det

honom, anförtrodda embete äfvensom hans embotsdiarier och registratur

samt med ullutande deröfver till Riksdagen inkomma.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12.

Uti båda motionerna ifrågasattes sålunda — jemte förkortande

af den tid efter lagtima riksdags öppnande, inom hvilken de ständiga

utskotten skola tillsättas — lagutskottets delning i två utskott, bestående

af sexton ledamöter hvartdera. Herr Byström anser jemväl

statsutskottet och bevillningsutskottet böra ersättas hvartdera af tva

utskott med skilda uppgifter. De föreslagna stadgandena om arbetets

fördelning mellan de båda lagutskotten äro olika i de två motionerna.

Under det att herr Byström ansett det ena lagutskottet böra behandla

förslag till stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande af civiloch

kriminallag och det andra upptaga frågor rörande kommunal- och

kyrkolag äfvensom granska justitieombudsmannens embetsförvaltning,

har herr Ljungman föreslagit, att frågor om stiftande, ändring, förklaring

eller upphäfvande utaf lagar eller laga stadgar af den beskaffenhet,

att högsta domstolens yttrande öfver dem skall inhemtas,

skulle öfverlemnas till första lagutskottets behandling, medan öfnga,

till annat utskotts handläggning icke hörande lagfrågor, som utgöra

föremål för Konungens och Riksdagens gemensamma behandling, således

kommunallagarne, reqvisitionslagarne, värnpligtslagen med flera

författningar af liknande konstitutionel art, skulle hänvisas till andra

lagutskottet. I sammanhang härmed har herr Ljungman föreslagit

vissa ändringar i regeringsformen, genom hvilka gränserna för sistberörda

grupp af lagar och författningar skulle närmare bestämmas.

Slutligen har sistnämnde motionär ansett granskningen af justitieombudsmannens

åtgöranden böra fördelas mellan de två lagutskotten

så, att hvartdera utskottet skulle, i hvad — enligt ofvan angifna grunder

— på dess åtgärd ankomme, behandla de af justitieombudsmannen

afgifna anmärkningar öfver lagarnes och författningarnes brister samt

förslag till deras förbättring; hvarjemte första lagutskottet skulle tillkomma

att granska justitieombudsmannens embetsberättelse i öfrigt,

samt hans diarier och registratur.

De skäl, som herr Byström anfört till stöd för sitt skrifvelseförslag,

äro hufvudsakligen följande. Å ena sidan vore det ett jemförelsevis

ringa antal af Riksdagens ledamöter, som hedrades med eller

ålades ordinarie ledamotskap i de ständiga utskotten, och å andra

sidan vore det ett rätt stort antal kammarledamöter, som till väsentlig del

utestängdes från att något vidare uträtta i riksdagsarbetet. Under det

de förra, åtminstone ej få bland dem, klagade öfver ett alltför efterhängset

och ihärdigt riksdagsarbete, ginge de senare nästan sysslolösa.

Visserligen vore det ej lå, som antingen valdes till suppleantei i de

s. 9 Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12. 9

ständiga utskotten eller insattes i de tillfälliga utskotten, men fördelningen

af arbetet blefve i alla fall ej tillfredsställande, livilket, enligt

motionärens åsigt, ej kunde vara till det helas fromma.

Under nuvarande förhållanden finge man ju också jemförelsevis

litet uträtta vid kamrarnes plena under riksdagens första tvenne månader.

Utskotten, på hvilka läge det tyngsta, vigtigaste och mest tongifvande

arbetet, hunne nemligen ej bereda ärendena så, att de tidigt

nog kunde för besluts fattande föredragas i kamrarne. Mot riksdagens

slut komme deremot de flesta ärendena med en brådska, som gjorde,

att i många fall hvarken utskott, ej heller Riksdag hunne eller kunde

behandla dem med den omsorg, som deras vigt och betydelse kräfde.

I någon mån skulle detta missförhållande, enligt motionärens

mening, afhjelpas, om man ändrade tiden för valet af de ständiga

utskotten så, att de skulle väljas inom sex dagar efter Riksdagens öppnande

i stället för, som nu är stadgadt, inom åtta dagar, samt vidare

delade de utskott, som nu hade mest att göra, i två utskott hvardera,

d. v. s. tillsatte flera utskott, än som nu sker. Den omständigheten,

att arbetet i Riksdagen tycktes med hvarje år ökas, talade äfven för

att man mer än hittills borde fördela detta arbete på de krafter, som

ytterligare kunde derför användas. De utskott, som nu hade mest att

göra, vore statsutskottet, lagutskottet och bevillningsutskottet, då deremot

bankoutskottet och konstitutionsutskottet ej syntes vara så särdeles

betungade, åtminstone enligt, hvad som framginge af de tryckta riksdagshandlingarna.

Så hade år 1898 de ständiga utskotten afgifvit

följande antal utlåtanden eller memorial: konstitutionsutskottet 11 utlåtanden,

omfattande i tryck 96 sidor; statsutskottet 108 utlåtanden,

omfattande tillsammans 2,060 sidor, och dessutom tillsammans med

lagutskottet 12 utlåtanden, omfattande mer än 100 sidor; bevillningsutskottet

34 utlåtanden, omfattande 326 sidor; bankoutskottet 15 utlåtanden,

omfattande något öfver 300 sidor; samt lagutskottet 87 utlåtanden,

omfattande 637 sidor, och dessutom tillsammans med statsutskottet

12 utlåtanden, omfattande något mer än 100 sidor.

I herr Ljungmans motion äro deremot icke några skäl anförda

till styrkande af behofvet utaf nu ifrågavarande, deri föreslagna grundlagsändringar.

Det af båda motionärerna framlagda förslaget derom, att den tid

från lagtima riksdags öppnande, inom hvilken de ständiga utskotten

skola tillsättas, borde förkortas från åtta dagar till sex dagar,

Bih. till liiksd. Vrot. 189!). 8 Sami. 12 ljuft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12. *

har allaredan blifvit af utskottet i utlåtande n:o 1 behandladt och tillstyrkt

samt af Riksdagen antaget såsom hvilande och erfordrar således

icke något vidare yttrande.

Hvad beträffar den af motionären herr Byström förordade genomgripande

förändringen att öka antalet ständiga utskott från fem till

åtta med sammanlagdt 152 ordinarie ledamöter, så har utskottet ingalunda

kunnat finna densamma vara af behof påkallad. De utvägar, som

enligt nu gällande bestämmelser i riksdagsordningen stå Riksdagen till

buds att lätta arbetsbördan för de ständiga utskotten, kafva, i detta afseende

synts utskottet fullt tillfredsställande. Genom att tillsätta särskilda

utskott för handläggning af ärenden, hvilkas beredande fordrar

särskild sakkunskap eller till följd af sin vidlyftighet skulle alltför

mycket betunga det ständiga utskott, som det eljest ålåge att dermed

taga befattning, har Riksdagen tillfälle att på ett efter omständigheterna

lämpadt sätt fördela det förberedande riksdagsarbetet, likasom det

vidare står Riksdagen öppet att, på anmälan från ständigt utskott.om

behof af förstärkning i ledamöternas antal, bevilja sådan förstärkning.

I synnerhet den förra af dessa utvägar har af Riksdagen vid upprepade

tillfällen med fördel anlitats. Vid de flesta riksmöten efter 1866 års

representationsförändring hafva särskilda utskott varit tillsatta för behandling

af olika frågor, t. ex. frågan om försvarets ordnande, nemligen

vid riksdagarne åren 1867, 1869, 1870, 1871, 1875, 1877, 1878 och

1883, läroverksfrågan vid riksdagarne åren 1873 och 1890, frågan

om skogsväsendets och skogslagstiftningens ordnande år 18 /4, vissa

andra omfattande lagfrågor, såsom förslagen om ny utsökuingslag

år 1877, ny väglag år 1889, ny sjölag år 1891 och nya lagar om bolag

och föreningar år 1895, vidare bankfrågan vid 1897 ars riksdag samt

arbetareförsäkringsfrågan vid riksdagarne åren 1890, 1891, 1895 och 1898.

Beträffande lämpligheten af den föreslagna åtgärden att i förevarande

ämne aflåta skrifvelse till Kongl. Maj:t hyser utskottet vidare

en annan åsigt än motionären, då, enligt utskottets förmenande, Riksdagen

sjelf bör vara bäst i tillfälle att utreda frågor rörande arbetssättet

vid riksmötena.

Riktigheten af motionärens påstående, att, framför andra, statsutskottets,

bevillningsutskottets och lagutskottets ledamöter skulle vara

i behof af lättnad i utskottsarbetet, torde icke vara allmänt, erkänd,

och att såsom måttstock i detta hänseende åberopa antalet sidor i de

ständiga utskottens betänkanden är i alla händelser uppenbarligen vilseledande.

Emot motionärens utkast i fråga om ärendenas fördelning

mellan utskotten skulle äfven åtskilligt kunna vara att anmärka, såsom

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12.

11

t. ex. att det statsutskott, som enligt hans åsigt borde erhålla befattning

med frågor rörande samfärdseln, med all sannolikhet skulle i

regeln erhålla ett vida mindre omfattande arbete än det andra statsutskottet,

hvilket åter blefve öfver höfvan betungadt med vidlyftiga

göromål.

Hvad slutligen angår den af båda motionärerna ifrågasatta delningen

af lagutskottet, må det erkännas, att de af herr Ljuugman föreslagna

grunder för arbetets fördelning mellan de båda lagutskotten

synas mindre otillfredsställande än de, herr Byström i sin motion förordat.

Mot båda motionärernas framställningar kan dock — utöfver

hvad här ofvan i allmänhet blifvit anfördt mot ökning af de ständiga

utskottens antal — anmärkas, att eu på förhand i grundlag bestämd

fördelning af ärendena mellan de ifrågasatta två lagutskotten, hvilken

indelningsgrund än härvid må begagnas, lätt torde komma att medföra

det ena utskottets oskäliga betungande i jemförelse med det andra,

beroende på tillfälliga förhållanden vid olika riksdagar. Vidkommande

särskildt herr Ljungmans förslag om uppdelning af det nuvarande lagutskottets

granskningsskyldighet i fråga om justitieombudsmannens

embetsförvaltuing, torde en sådan delning kunna föranleda afsevärda

olägenheter.

l)å för öfrigt vårt reprcsentationsskick, i hvad angår ej mindre

de ständiga utskottens sammansättning och arbetssätt än äfven ärendenas

fördelning dem emellan, numera nått den utveckling och stadga,

att skälig anledning till förändring i utskottens sammansättning eller

verksamhetsområden ej synes vara för handen, får utskottet, som vid

sådant förhållande saknar anledning att ingå i närmare pröfning af de

utaf herr Ljungnian i samband med förslaget om lagutskottets delning

gjorda framställningar om ändringar i |§ 87—89 regeringsformen,

hemställa,

l:o) att herr Byströms motion icke måtte till

någon Riksdagens åtgärd föranleda; och

2:o) att herr Ljungmans motion, n:o 232, i hvad

den afser inrättande af två lagutskott och dermed i

samband stående förslag, icke heller måtte till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 25 april 1899.

På utskottets vägnar:

G. S. ÅKERHIELM.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12.

Reservationer:

af herr Ljungman, som anfört:

»I den af mig väckta motionen (n:o 232 i Andra Kammaren) om

inrättande af en särskild högsta domstol för utöfvande af Konungens

administrativa domsrätt eller en s. k. »regeringsrätt» har, bland de, såsom

nödvändiga eller möjliga följder utaf antagandet af de för en sådan

domstols åvägabringande nödiga grundlagsbestämmelserna sig erbjudande

gnmdlagsförbättringarne, äfven anförts förslag till sådan affattning

af å ena ddan 87, 88 och 89 §§ regeringsformen, hvarigenom tydligare

än tillförene angåfvos dels de lagar och laga stadgar, som utgöra

föremål för Konungens och Riksdagens gemensamma lagstiftning, samt

deras fördelning i sådana, öfver hvilka högsta domstolens, och sådana,

öfver hvilka regeringsrättens yttranden vid stiftandet skulle inhemtas,

dels de författningar, som tillhöra Konungens uteslutande lagstiftningsmagt,

och ä andra sidan 53 § regeringsformen samt 37 och 42 §§

riksdagsordningen, hvarigenom det nuvarande lagutskottet delades uti

tvenne skilda lagutskott och närmare bestämdes fördelningen af ärendena

dem emellan.

Att någon särskild motivering af dessa senare förslags behöflighet

icke auförts i motionen, torde vara lätt begripligt, då förslaget om

förbättringar i affattningen af 87—89 §§ regeringsformen är ett äldre

önskemål, som redan gifvit anledning till motioner och uttalanden inom

Riksdagen, och då förslaget om lagutskottets delning i tvenne är en

fråga af den lättfattliga beskaffenhet, att den bör kunna förstås och

gillas utan någon som helst motivering.

Utskottets invändning, »att en på förhand i grundlag bestämd fördelning

af ärendena mellan de ifrågasatta två lagutskotten torde, hvilken

indelningsgrund här än må begagnas, lätt komma att medföra det ena

utskottets oskäliga betungande i jemförelse med det andra, beroende

på tillfälliga förhållanden vid olika riksdagar», utgör i verkligheten en

anmärkning, som träffar allt hvad ständiga utskott heter, de må nu redan

finnas till eller vara blott föreslagna, och sålunda alls intet bevisar

i saken. Ej bättre är utskottets invändning, att mitt »förslag om uppdelning

af det nuvarande lagutskottets granskningsskyldighet i fråga

om justitieombudsmannens embetsförvaltning torde kunna föranleda

afsevärda olägenheter», ty nämnda förslag afser tydligt nog, att första

lagutskottet skall ombesörja hela denna granskning, med undantag

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12.

13

allena för justitieombudsmannens förslag till förbättring af sådana lagar

eller författningar, hvilkas ändring icke påkallar högsta domstolens

hörande, hvarförutom ju bestämmelsen i 47 § riksdagsordningen om

sammansatt utskott finnes att tillgå för det hittills åtminstone sällsynta

fallet, att ett sådant förslag skulle afse en författning af blandad eller

svårt bestämbar konstitutionel natur.

Då slutligen uppenbart torde vara, att en delning af lagutskottet

uti tvenne skilda lagutskott skulle påskynda riksdagsarbetet, minska

hopandet af till afgörande under riksmötenas sista veckor inkommande

ärenden samt möjliggöra ett omsorgsfullare utarbetande af de allt talrikare

vardande lagfrågorna; så anser jag, att utskottet bort hemställa,

att Riksdagen, med anledning af motionerna i

fråga, måtte till hvilande för vidare behandling i grundlagsenlig

ordning antaga följande förslag till ändrad

lydelse af 53, 87, 88 och 89 §§ regeringsformen samt

37 och 42 §§ riksdagsordningen:

Regeringsformen.

§ 53.

Lagtima Riksdag . skall för ärendenas beredning tillsätta dessa

utskott: ett konstitutionsutskott, att väcka och upptaga frågor rörande

förändringar i grundlagarne och yttranden deröfver till Riksdagen afgifva,

samt att granska de i statsrådet förda protokoll; ett statsutskott,

att utreda och för Riksdagen uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets

tillstånd, förvaltning och behof; ett bevillningsutskott att behandla bevillningsfrågor;

ett bankoutskott, att öfverse bankens styrelse och tillstånd

samt föreskrifter om bankoförvaltningen gifva; samt tvä lagutskott,

att utarbeta de från kamrarne remitterade förslag till civil-,

kriminal-, kommunal- och kyrkolagarnes med flere la<jars förbättring.

Å urtima Riksdag skola ej flera utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af dervid förekommande ärenden.

§ 87.

l:o. Riksdagen eger gemensamt mod Konungen magt att stifta

allmän civil- och kriminallag äfvensom kriminallag för krigsmagten och

att sådan förut stiftad lag förändra och upphäfva.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12.

Frågor härom må i Riksdagens kamrar kunna väckas och skola,

sedan vederbörligt utskott deröfver blifvit hord!, af Riksdagen afgöras.

Beslutar Riksdagen för sin del någon ny lag eller gammal läge upphäfvande

eller förändring, aflemnas förslag derom till Konungen, som

inhemte statsrådets och högsta domstolens tankar deröfver, och, sedan

han sitt beslut fattat, meddele Riksdagen antingen sitt samtycke till

dess åstundan eller sina skäl att det vägra. Kan Konungen icke förr,

än Riksdagen åtskiljes, fatta och meddela sitt beslut, vare han oförhindrad

att före nästföljande riksdags öppnande förslaget ordagrant

bifalla och allmän kungörelse derom utfärda. Sker det ej, anses förslaget

hafva förfallit, och Konungen underrätte då Riksdagen vid dess

nästa sammankomst om de skäl, som hindrat förslagets antagande.

Finner Konungen godt någon lagfråga för Riksdagen framställa,

äske han statsrådets och högsta domstolens yttranden deröfver, samt

meddele sin proposition tillika med berörda yttranden åt Riksdagen,

som med frågan vidare förfar, såsom i riksdagsordningen sägs.

2:o. Sammanbinda förfares ock vid stiftande, ändring eller upphäfvande

af sådan lag eller laga stadga, som eljest, enligt denna regeringsforms

föreskrifter eller på grund af Konungens och Riksdagens samfälda beslut,

skall utgöra föremål för Konungens och Riksdagens gemensamma lagstiftning,

ehuru med den skilnad, att högsta domstolens yttrande icke behöfver af Konungen

inhemtas.

3:o. Riksdagen eger ock gemensamt med Konungen stifta, förändra

eller upphäfva allmän kyrkolag äfvensom kriminallag för pr ester skåpet,

dock att dervid erfordras samtycke jemväl af allmänt kyrkomöte. Öfver

förslag angående dylik lag skola, på sätt i 1 mom. sägs, statsrådets och

högsta domstolens tankar inhemtas och jemte Konungens proposition,

då sådan göres, Riksdagen meddelas. Har ej förslag, hvarom nu fråga

är, före början af riksdagen näst efter den, dä förslaget framstälts eller

antagits, blifvit såsom lag genom allmän kungörelse utfärdadt, vare det

förfallet, och Konungen underrätte då Riksdagen om de skäl, som

hindrat förslagets antagande.

4:o. Ej må Konungen utan Riksdagens samtycke, och icke Riksdagen

utan Konungens, någon ny lag göra eller gammal afskaffa.

§ 88.

Med förklaring öfver lag eller laga stadga, hvarom i nästföregående

paragraf förmärs, förhålles som med sådan lags eller stadgas stiftande.

De förklaringar, som, till svar på inkomna förfrågningar om lagens rätta

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N.-o 12.

15

mening, Konungen genom sin högsta domstol emellan riksdagarne

gifver, kunna ogillas af först derefter sammanträdande Riksdag, så ock,

om förklaring angår ämne, som till allmän kyrkolag eller kriminallag

för presterskapet hörer, af det allmänna kyrkomöte, som efter förklaringens

meddelande först hålles; och må dylika förklaringar, der de sålunda

ogillade blifvit, ej längre gälla eller af domstolarne iakttagas och

åberopas.

§ 89.

l:o. Uti Riksdagens kamrar må frågor väckas om förändring, förklaring

och upphäfvande af författningar, som rikets allmänna hushållning

röra; om sådana nya författningars stiftande samt om grunderna

för allmänna inrättningar af alla slag. Riksdagen ege dock, med i

denna regeringsform faststälda undantag, icke magt att i dessa mål annat

eller mera besluta, än föreställningar och önskningar, att hos Konungen

anmälas, och hvarå Konungen, sedan statsrådet deröfver blifvit hördt,

göre det afseende, han för riket nyttigt finner.

2:o. Vill Konungen öfverlemna åt Riksdagen att gemensamt med

honom något afgöra, som rikets allmänna styrelse rörer, då förfares

dermed på det sätt, som angående vissa lagfrågor är i 87 § 2 mom.

stadgadt.

Riksdagsordningen.

§ 37.

1. A hvarje lagtima riksdag skola, inom sex dagar efter dess

öppnande, tillsättas: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott samt tvä lagutskott. Dessa Riksdagens

ständiga utskott skola bestå: konstitutionsutskottet af tjugo, statsutskottet

af tjugofyra, bevillningsutskottet af tjugo, bankoutskott af sexton och

hyartdera lagutskottet af sexton ledamöter, hvilka hvardera kammaren

till halfva antalet inom sig väljer antingen omedelbart eller, om kammaren

så beslutar, genom elektorer; ankommande på kamrarnes sammanstämmande

beslut att, när sådant finnes vara af nöden, tillsätta

särskild^; utskott för upptagande af fråga, som tillhör ständigt utskotts

behandling, så ock att, derest utskott anmäler behof af förstärkning i

ledamöternas antal, sådan bevilja.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12.

2. Hvardera kammaren eger ock inom sig utse suppleanter, att

vid inträffadt förfall för utskottsledamöter i deras ställe inträda.

3. Derest i någondera kammaren fråga väckes, som icke tillhör

förenämnda utskotts behandling, men är af beskaffenhet, att utskotts

yttrande deröfver erfordras, skall för frågans beredande ett tillfälligt

utskott, bestående af så många ledamöter, som kammaren nödigt aktar,

inom kammaren tillsättas.

4. Å urtima riksdag skola ej flera utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af de dervid, enligt 2 §, förekommande ärenden.

§ 42.

1. De tvä lagutskotten skola meddela utlåtande öfver och utarbeta

de från kamrarne till dem hänvisade förslag till stiftande, ändring,

förklaring eller upphäfvande af sådana lagar eller laga stadgar, som utgöra

föremål för Konungens och Riksdagens gemensamma lagstiftning och

icke, på grund af här ofvan gifna föreskrifter, tillhöra annat utskotts handläggning.

Första lagutskottet har dervid att af förslagen, angående hit hörande

lagar och laga stadgar, bereda dem, öfver Indika högsta domstolens

yttranden skola, enligt 87 § regeringsformen, inhemtas, och andra lagutskottet

de återstående.

2. Lagutskotten skola ock, hvart i hvad på detsamma ankommer,

efter den i 1 mom. gifna fördelning af frågorna, granska justitieombudsmannens

enligt 100 § regeringsformen, afgifna anmärkningar öfver lagarnes

och för+ättningarnes brister samt förslag till deras förbättring och meddela

utlåtande deröfver till Riksdagen.

Första lagutskottet skall dessutom granska justitieombudsmannens,

enligt 100 § regeringsformen, afgifna redogörelse för sin förvaltning af

det honom anförtrodda embete, äfvensom hans embetsdiarier och registratur

samt med utlåtande deröfver till Riksdagen inkomma»; samt

af herrar Alin, Blomberg och Johnsson beträffande vissa delar af

motiveringen.

Herr Berg, Gustaf Axel, har begärt få här antecknadt, att han

icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

STOCKHOLM, P. A. NYMANS EPTERTRÄDARES TRYCKERI, 1899.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.