Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad tid för verkställande af val till riksdagman i Andra Kammaren.

1899-03-17 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1899:2, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad tid för verkställande af val till riksdagman i Andra Kammaren.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. kansli den 17 mars 1899, kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändrad tid för verkställande af val till riksdagman i

Andra Kammaren.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, n:o 33, har herr A. H. Göthberg föreslagit, att »Riksdagen

måtte till hvilande grundlagsenlig behandling antaga den ändring af riksdagsordningen,

att val af representanter i Riksdagens Andra Kammare för landsbygden

skola verkställas första måndagen i september månad näst före början

af de tre är, för hvilka valen skola gälla, samt för städerna någon af dagande

15—30 i samma månad»; och har motionären hemstält, att konstitutionsutskottet

ville i förslaget vidtaga de ändringar, som för frågans gynsamma

lösning ansåges lämpliga.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört bland annat följande.

De skäl, som talade för en dylik förändring, vore l:o) att deltagandet

i valen till Riksdagens Andra Kammare sannolikt blefve allmännare; 2:o)

att valagitationen hufvudsakligast komme att bedrifvas af inom valkretsen

boende och ej, som nu oftast vore fallet, af personer och tidningar utanför

densamma; 3:o) att kollision mellan dessa val och andra allmänna förrättningar

skulle kunna undvikas.

Det hufvudsakligaste skäl, som blifvit anfördt mot antagandet af en

gemensam valdag, vore svårigheten att linna en dag, som vore lämplig för så

Bill. till Riksd. Prof. 1899. 3 Samt. 2 Höft. (N:o 2). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

väl städerna som landsbygden, för landtmannen så väl som för industriidkare!!

och handtverkaren.

Af frågans föregående behandling framginge, att det ej funnes några

allmännare sympatier för att hafva en sådan valdag tidigt på året. År 1884

hade till hvilande antagits ett förslag om gemensam valdag för landsbygden

andra måndagen i juli månad, men detta förslag hade året derpå förkastats

bland annat af det skäl, att genom ett dylikt stadgande alla militärer skulle

blifva förhindrade att utöfva sin valrätt.

Då samma fråga vid 1897 års riksdag förelåg till behandling, föreslog

konstitutionsutskottet sista lördagen i september månad som gemensam valdag

för såväl stad som land. Häremot invändes bland annat, att det ej

vore lämpligt att utsätta andrakammarvalen så sent på året med hänsyn dels

dertill, att landstingen vanligen sammanträdde i midten af september, dels

dertill, att eventuella besvär öfver verkstälda val i flere fall måhända ej

skulle hinna afgöras före Riksdagens sammanträdande.

Hvad beträffade den månad, då valen lämpligast skulle kunna förrättas,

ansåge motionären september dervid hafva företrädet för så väl städerna

som landsbygden. Detta hade äfven visat sig i praktiken, ty oaktadt det

vore tillåtet att hålla valen tidigare, skedde som bekant de flesta val till Riksdagens

Andra Kammare just i den månaden. Hvad landsbygden beträffade,

skedde valen i allmänhet i förra hälften af september; senare hälften vore

derför mindre lämplig, bland annat på grund af att de s. k. höstmarknaderna

då toge sin början.

Beträffande valet af veckodag har motionären derpå anfört, att han

för sin del ej skulle hafva något emot att valet förrättades på en söndag,

helst som man på senare tiden börjat praktisera i sådan rigtning. Men då

det vore att befara, att en hel del valmän, på grund af religiösa betänkligheter,

under sådant förhållande ej skulle komma att deltaga i valen, ansåge

han det lämpligare att välja en annan dag, och torde då måndagen dernäst

böra komma i fråga, detta så mycket hellre, som konstitutionsutskottet

vid 1887 års lagtima riksdag framlagt ett liknande förslag.

Då det af frågans föregående behandling visat sig, att det vore svält

att komma öfverens om en gemensam valdag för så väl städer som landsbygd,

ansåge motionären lämpligt föreslå, att blott för landsbygden en gemensam valdag

antoges, samt att tiden för de här ifrågavarande valens hållande i städerna

bestämdes till senare hälften af september.

Samtidigt med de omedelbara valen torde val af elektorer företagas

i de valkretsar, der medelbart valsätt användes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

B

Sedan, såsom motionären erinrat, förslag vid flere föregående riksdagar

framstälts om bestämmande af en för hela riket gemensam dag för anställande

af val till Riksdagens Andra Kammare, men dessa förslag hittills förfallit,

enär man ej inom Riksdagen kunnat enas om någon viss dag såsom lämplig

till valdag för hela riket, framlades af enskild motionär vid nästlidne riksdag,

såsom en medelväg, ett förslag om inskränkande af tiden, under hvilken

ifrågavarande val skulle verkställas, till en månad.

Konstitutionsutskottet yttrade deröfver (i utlåtande n:o 3) bland annat:

»Utskottet är visserligen i likhet med motionären af den mening, att

de fördelar, man önskar vinna, bäst skulle ernås, om man toge steget fullt

ut och bestämde en viss dag till gemensam valdag, men då det synes vara

tydligt, att man åtminstone för den närmaste tiden ej kan komma till enighet

om hvilken dag dertill skulle bestämmas, samt åtskilliga fördelar otvifvelaktigt

skulle vinnas redan genom en afkortning af den tid, inom hvilken

valen nu få ega rum, har utskottet i likhet med motionären ansett, att denna

tid lämpligen borde kunna inskränkas till en månad. Det allmänna intresset

för deltagande i valen skulle väl stegras och förberedelserna dertill kunna

bättre och ändamålsenligare ordnas, om en viss kort tid sålunda blefve bestämd,

inom hvilken man visste att valen skulle ega rum.»

På dessa skäl och sedan utskottet på anförda grunder funnit september

månad vara den del af året, till hvilken valen lämpligast borde förläggas,

framlade utskottet vid sistlidne riksdag förslag till följande förändrade lydelse

af 15 § mom. 1 riksdagsordningen:

§ 15.

1. Val till riksdagsmän i Andra Kammaren verkställas under september

månad året näst före början af de tre år, för hvilka valen gälla.

Detta utskottets förslag blef ock af båda kamrarne förklaradt hvilande.

Då hittills alla förslag om gemensam valdag för hela riket strandat,

emedan enighet ej kunnat vinnas om hvilken dag dertill borde bestämmas,

och då Riksdagens kamrar sä nyligen som vid sistlidna riksmöte enat sig om

att såsom hvilande till vidare grundlagsenlig behandling antaga ofvan anförda

förslag om valens förrättande under en viss månad, september, saknar

utskottet för närvarande skäl att förorda ytterligare inskränkningar af tiden

för val till riksdagsman i Andra Kammaren.

På grund häraf och då enligt kongl. förordningen angående ändring i

vissa fall af gällande bestämmelser om häradsting den 17 maj 1872, i de

domsagor, i hvilka allmänna sammanträden hållas, första sammanträdet under

höstetinget skall hållas första måndagen i september månad, hvilken dag

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

sålunda icke lärer böra bestämmas till dag för val å landsbygden af riksdagsmän

i Andra Kammaren, får utskottet hemställa,

att herr Göthbergs förevarande motion icke måtte till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 mars 1899.

På utskottets vägnar:

G. S. ÅKERHIELM.

Herr Berg, Gustaf Axel, har begärt få här antecknadt, att han ej

öfvervarit detta ärendes behandling inom utskottet

Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1899-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.