Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af § 16 riksdagsordningen.

1899-03-20 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1899:3, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af § 16 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

1

N:o 3.

Ank. till Riksd. kansli den 20 mars 1899, kl. 7 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändring af § 16 riksdagsordningen.

Vid åtskilliga tillfallen efter den nuvarande representationsordningens

införande hafva förslag inom Riksdagen bragts å bane angående

ändring i riksdagsordningen, i syfte att det medelbara valsättet vid val

till Andra Kammaren skulle upphöra och omedelbart valsätt fastslås såsom

obligatoriskt, vare sig i samtliga valkretsar eller i vissa af dem. Senast

vid 1896 års riksdag väcktes motion om o vilkorligt användande af

omedelbart valsätt i alla valkretsar. Motionen afstyrktes af konstitutionsutskottet,

men uti en vid dess betänkande fogad, af åtskilliga ledamöter

från Andra Kammaren biträdd reservation framlades förslag till sådan

ändring af § 16 riksdagsordningen, att det omedelbara valsättet skulle

göras till regel och de medelbara valen utgöra undantag, beroende af

särskildt i vederbörande kommuner derom fattadt beslut. Det i berörda

reservation väckta ändringsförslag, hvilket vann Andra Kammarens godkännande,

har af herr J. Andersson i Lysvik återupptagits uti eu inom

Andra Kammaren afgifven, till utskottets behandling hänvisad motion,

n:o 215; och har motionären hemstält, att Riksdagen behagade antaga

nedanstående förslag till ändring af § 16 riksdagsordningen att hvila till

vidare grundlagsenlig behandling.

Bih. till Riksd. Prof. 1899. 3 Sami. 3 Häft. (N:o 3.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

“Riksdagsordningen.

§ 16.

Talen till riksdagsman förrättas omedelbart, och afgifvas rösterna,

särskildt för hvarje kommun, inför kommunalstämmas ordförande eller

magistrat; och skola för rösternas sammanräknande och fullmagts utfärdande

åt den, som de flesta rösterna erhållit, valprotokollen insändas,

för kommunerna å landet till domhafvanden och för städerna, der två

eller flere städer äro till en valkrets förenade, till magistraten i den stad,

som största folkmängden eger.

Stad, som har att ensam sända flere riksdagsmän, må, på sätt som

för val till stadsfullmägtige är stadgadt, kunna indelas i valkretsar.

Kommuner, som hafva att gemensamt välja riksdagsman, ega dock

begagna det medelbara valsättet, derest flertalet af de röstberättigade

så beslutar. Då förslag härom af de röstberättigade i eu kommun

väckes medelst beslut, fattadt inför kommunalstämmas ordförande eller

magistrat, varder sådant meddeladt Konungens befallningshafvande, som

från öffiga till valkretsen hörande kommuner infordrar de röstberättigades

röster och utfärdar kungörelse om utgången efter thy som de flesta afgifna

rösterna varit för bifall eller afslag. I sistnämnda fall kan frågan icke

förr, än eu tid af fem år derefter förflutit, å nyo upptagas. Beslutas

åter förändringen, träder den i kraft vid det val som näst efter en månad

från kungörelsens utfärdande inträffar, och gäller för en tid af minst

fem år, hvarefter beslut om dess upphörande kan på lika sätt som om

dess införande fattas.

Vid de medelbara valen väljes riksdagsman medelst elektorer.

A landet utses för hvarje kommun inför kommunalstämmans ordförande

en elektor, och derutöfver, efter folkmängden, en för hvarje fullt tal

af ett tusen. Desse elektorer sammanträda till riksdagsmannaval inför

domhafvanden i den domsaga, till hvilken valkretsen hörer, eller, om

två domsagor äro förenade till en valkrets, inför domhafvanden i den

af dessa domsagor, hvilken den största folkmängden eger.

I de valkretsar, som bestå af två eller flera städer, utses inför

magistraten en elektor för hvarje stad, och derutöfver, efter folkmängden,

en för hvarje fullt tal af femhundra. Desse elektorer sammanträda till

riksdagsmannaval inför magistraten i den stad inom valkretsen, som största

folkmängden eger.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

3

I stad, der magistrat ej finnes, skall den för sådan stad särskildt

tillsatta styrelse eller dess ordförande taga den befattning med riksdagsmannaval,

som enligt denna § samt § 18, 20 och 22 tillhör magistrat

eller dess ordförande.»

Till stöd för denna framställning har motionären till en början

åberopat åtskilliga från den officiella statistiken hemtade sitfror angående

riksdagsårannavalen på landsbygden åren 1893 och 1896, utvisande,

bland annat, att antalet valkretsar med omedelbart valsätt stigit från

120 år 1893 till 130 år 1896, men att antalet valkretsar med medelbart

valsätt under samma tid sjunkit från 25 till 20, äfvensom att, medan antalet

deltagare i omedelbara riksdagsmannaval från år 1893 till år 1896 ökats

från 82,643 till 94,007 eller från 41,3 procent till 43,9 procent af de

valberättigade, antalet deltagare i medelbara val deremot under samma

tid nedgått från 6,644 till 4,905 eller från 17,5 procent till 16,6 procent

af de valberättigade. Motionären, som erinrar derom, att valen uti städerna

numera öfverallt ske omedelbart, anför vidare, att sedan år 1893,

då det direkta valsättet tillämpades i 120 valkretsar och det indirekta

i 25, ytterligare fem kretsar öfvergått från medelbart till omedelbart

valsätt, hvarjemte under år 1898 beslut fattats åtminstone i tre kretsar

om enahanda förändring. »Af detta förhållande», fortsätter motionären,

»framgår otvetydigt, att det omedelbara valsättet väcker och underhåller

större intresse för valen samt omfattas af valmännen mer och mer allmänt,

såsom förenadt med mindre besvär och innebärande större garanti för utgången

af valet, att denna må blifva i öfverensstämmelse med flertalets

mening.»

I syfte att påvisa, hurusom det medelbara valsättet icke bibehållits

företrädesvis i de mest vidsträckta orterna, åberopar motionären härjemte,

att af de tjugu valkretsar å landsbygden, i hvilka år 1896 detta valsätt

ännu tillämpades, fem tillhörde Elfsborgs län, tre Stockholms län, tre Upsala

län och två Gefleborgs län, hvarförutom i hvart och ett af följande län,

nemligen Kronobergs, Kalmar, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs,

Vesterbottens och Norrbottens, funnes en krets med sådant valsätt.

Häraf ansåge motionären framgå, att det endast vore en tidsfråga,

när det omedelbara valsättet blefve enrådande; och syntes det under

sådant förhållande naturligast, att detta valsätt vore obligatoriskt. Men

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

då sådant för närvarande ej läte sig göra, enär somliga ville bibehålla

valfrihet, borde ändå tiden anses vara inne att i lag upphöja till regel

det valsätt, som faktiskt redan vore så, med det medelbara som undantag.

Rigtigheten af hvad motionären sålunda anfört i fråga om det

omedelbara valsättets fortgående utbredning vill utskottet icke bestrida,

likasom utskottet, som saknar anledning att i sammanhang med förevarande

motion yttra sig angående företrädet mellan de båda olika valsätten,

ej heller vill förneka, att till äfventyrs det direkta valsättet kan i

en framtid varda enrådande. Så är emellertid för närvarande icke förhållandet,

då ett, om också icke stort, likväl afsevärdt antal valkretsar

fortfarande bibehållit det medelbara valsättet såsom det för dem lämpligaste.

Samtliga dessa valkretsar skulle, om den föreslagna grundlagsändringen

blefve genomförd, nödgas föranstalta om särskildt beslut

angående begagnande af det utaf dem sålunda föredragna valsättet. Med

bibehållande af nu gällande bestämmelser kan beslut om förändradt valsätt

deremot endast undantagsvis blifva erforderligt, Efter införandet i § 13

mom. 4 riksdagsordningen af bestämmelse derom, att ny valkretsindelning

skall ega rum hvart tionde år, är nemligen nytt beslut om omedelbart valsätt

påkalladt allenast i sammanhang med valkretsens omreglering. De

föga afsevärda olägenheter, som med bibehållande af nuvarande föreskrifter

sålunda i visst fall skulle af ny kretsindelning föranledas för de kommuner

med omedelbart valsätt, som önskade behålla detsamma, komme i

alla händelser, derest det omedelbara valsättet gjordes till regel och det

medelbara till undantag, att i motsvarande fall uti lika hög grad drabba

de kommuner, i hvilka man önskade fortfara med det medelbara valsättet.

Då utskottet sålunda funnit den föreslagna omkastningen af

bestämmelserna i § 16 riksdagsordningen vara icke blott helt och hållet

obehöflig, utan äfven i viss mån olämplig, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke må föranleda till

någon Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 mars 1899.

På utskottets vägnar:

G. S. ÅKERHIELM.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

5

Reservationer:

af herr Johnsson;

af herrar Dalin, Gyllensvärd och friherre Barnekow, h vilka, hufvudsakligen

på de af motionären angifna skäl, hemstält,

att motionen måtte af Riksdagen bifallas;

samt af herr Ljungman mot utskottets motivering.

Herr Berg, Gustaf Axel, har begärt få här antecknadt, att han

icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Bih, till Riksd. Prof. 1899

3 Sami.

3 Hä/t.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

STOCKHOLM, NYA TRYCKERI-AKTIEBOLAGET 1899.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.