Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af §§

1899-03-20 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1899:4, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af §§

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4.

1

N:o 4.

Ank. till Riksd. kansli den 20 mars 1899, kl. 7 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändrad lydelse af §§ (10, 65 och 75 riksdagsordningen.

Uti eu från Andra Kammaren till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, n:o 230, har herr O. Walter framlagt förslag om införande af

öppen omröstning i Riksdagens kamrar. Han hemställer i sådant afseende,

att Riksdagen måtte såsom hvilande till vidare grundlagsenlig behandling

antaga följande förslag till ändrad lydelse af §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen.

»§ 60.

När ärende — — — derom tillätes. Omröstning skall ske öppet

och medelst namnupprop. Befinnes i mål, der blott enkel pluralitet

erfordras, de afgifna rösterna lika delade, nedlägge talmannen i en dertill

afsedd rösturna eu ja-sedel och en nej-sedel, båda lika samt hvarför

sig slutna och hoprullade, och afgöres då omröstningens utgång genom

den sedel, som eu af kammarens ledamöter på anmodan af talmannen

ur rösturnan upptager.

Bih. till Riksd. Prof. 1899. 3 Samt. 4 Haft. (N:o 4).

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4.

§ 65.

När i fråga — — — Riksdagens beslut. Om vid sammanräkning

af de afgifna rösterna dessa befinnas lika delade, nedlägge Andra Kammarens

talman i en dertill afsedd rösturna en ja-sedel och en nej-sedel,

båda lika samt hvar för sig slutna och hoprullade, och afgöres då omröstningens

utgång genom den sedel, som en af Andra Kammarens ledamöter

på anmodan af talmannen ur rösturnan upptager.

§ 75.

Vid alla val, hvilka alltid skola ske med slutna sedlar, iakttages

— — — erfordras.»

T denna motion hafva herrar Edvard Mraminsky och Lars Eriksson

instämt.

Till stöd för sin framställning har motionären — med erinran att

förslag om användande af öppen omröstning i Riksdagens kamrar tillförene

. under flere riksdagar blifvit uti afgifna motioner framstälda, men

att för hvarje gång förslagen blifvit af konstitutionsutskottet afstyrkta

och af Riksdagen afslagna — till en början åberopat ett utdrag af hvad

landshöfdiugen O. R. Themptander yttrade vid frågans behandling i

Andra Kammaren under 1895 års riksdag. Utdraget är af följande

lydelse:

»Det är ej allenast ur rent teoretisk synpunkt, som detta förslag kan

ega fördelar, utan det har efter min tanke öfvervägande praktiska fördelar.

Valmännen lära dock numera i regeln halv a det anspråket, att de vilja

veta, hvar deras representant står i mera hufvudsakliga och vigtiga frågor.

Efter min tanke är det ingalunda i strid med riksdagsordningen, att man

vid riksdagsmannaval så förfar, att man vet, hvad för folk man väljer.

Det är ock derför, att jag anser den öppna omröstningen vara ett så godt

samband mellan representanten och hans v almän, som jag håller före, att

densamma eger en synnerligen stor vigt. För min del får jag säga, att

om eu person tillhört Riksdagen och deltagit i öppna voteringar, ega hans

valmän bra mycket bättre tillfälle att bestämma sitt omdöme om hans

verksamhet, än de fä genom mer eller mindre sväfvande programtal vid

valmöten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitution sutskottets Utlåtande N:o 4. 3

Den öppna omröstningen erbjuder den enklaste utväg att uttala

den mening, man hyser, och just derigenom skulle den .säkerligen och i

många fall vara ett sätt att högst betydligt förkorta debatterna. De öppna

omröstningarna medföra en annan praktisk fördel, nemligen att de i väsentlig

man minska besväret och tidsutdrägten med dessa slutna voteringar,

som nu ega rum. Först och främst går hvarje votering, som är öppen,

hastigare än en sluten, emedan uppräknandet af rösterna sker samtidigt

med namnuppropet. Man behöfver ej offra tid med öppnandet och uppräknandet

af röstsedlarne. Men äfven ur annan synpunkt eger den öppna

omröstningen ett företräde, det nemligen, att frågorna afgöras med eu

skyndsamhet, som förvånar den, hvilken är van vid våra förhållanden.

Den öppna omröstningen befriar oss från de synnerligen obehagliga

voteringarna om kontraproposition.

Vidare erinrar motionären derom, att den öppna omröstningen vore

antagen i de flesta främmande länders representationer, nemligen i Norge.

Danmark, Tvngland, frankrike, Tyskland, Belgien, Nederländerna, Österrike,

Ungern, Schweiz, Italien och Förenta staterna, äfvensom derom, att den

äfven funnes införd i Sverige, fastän på ett inskränktare område, nemligen

inom den kommunala förvaltningens beslutande församlingar. Densammas

praktiska realiserbarhet häfdades, enligt motionärens åsigt, bäst deraf, att

den ej utbytts mot den slutna voteringen. Att öppet och frimodigt uttala

en åsigt, grundande sig på årlig öfvertygelse, vore och förblefve eu hederssak

föi hvarje redbart tänkande man. Inom Riksdagen måste ju hvarje

talare ovilkorligen underkasta sig, att hans yttranden blefve föremål för

offentliggör ande. Fn afsevärd logisk inkonseqvens syntes motionären derför

förefinnas deri, att den uttalade asigten skulle offentliggöras, men att

resultatet deraf, sådant det praktiskt utmynnade och realiserades genom

beslutet, och hvilket resultat loge sig uttryck i voteringen, skulle hemlighållas.

Den sålunda ä nyo väckta frågan om införande af det öppna omröstmngssättet

i Riksdagens kamrar har, på sätt af konstitutionsutskottet

vid 1896 års riksdag närmare angifves, upprepade gånger varit föremål

for behandling inom Riksdagen. Vid samtliga dessa tillfällen har konstitutionsutskottet

hemstält, att de i ämnet väckta motionerna icke måtte till

någon Riksdagens åtgärd föranleda. Uti det utlåtande, som af konstitutions

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4.

utskottet vid 1895 års riksdag afgafs i fragan, erinrade utskottet bland

annat derom, att vid föregående tillfällen emot den föreslagna grundlagsändringen

af konstitutionsutskottet hufvudsakligen anförts följande:

»Äfven om ur rent teoretisk synpunkt åtskilliga skäl kunde anföras

för det öppna omröstningssättet, såsom det naturligaste och mest manliga,

måste likväl frågan bedömas förnämligast ur synpunkten af dess

praktiska gagn för det allmänna. Företräde torde dä böra tillerkännas

det nu stadgade omröstningssättet, som i Anda högre grad än det föreslagna

gjorde det möjligt för en representant att, oberoende af hvarje

påtryckning, som i mera grannlaga och ömtåliga frågor kunde tänkas

inverka på eu i allmänhet sjelfständig man, fatta sitt beslut endast pa

grund af egen öfvertygelse, om denna ock vore stridande mot deras,

med Indika han vanligen vore liktänkande, eller mot den mening, som

för tillfället ville gälla såsom den allmänna. Ett uppdrag, sä omfattande

som representantens, måste gifvas af förtroende till och kännedom om

representantens karaktär och tänkesätt i allmänhet, icke allenast på

grund af den visshet, man kunde ega om hans röst i en eller annan

fråga. För öfrig! antoge i eu mängd vigtiga frågor debatterna i kamvarne

karaktären af öppen omröstning. Den tidsbesparing, som understundom

väntades blifva eu följd af det öppna omröstningssättet, vore

tvifvelaktig, enär det snarare kunde antagas, att representanterna då

vida mer än hittills skulle anse sig böra särskild! motivera, hvarför de

deltagit i det ena eller andra beslutet. Detta skulle otvifvelaktigt blifva

händelsen, om eu ledamot i följd af skäl och upplysningar, framstälda

under öfverläggningen inom den kammare han tillhörde, skidle finna

sig pligtig att frångå en mening, för hvilken han röstat inom utskott,

förutsatt att lian icke, just på grund af den öppna omröstningen, ansåge

sig tvungen att, för undvikande af beskyllningen om bristande fasthet

i grundsatsar, vidblifva en mening, hvars läglighet han fått giltiga skäl

att betvifla. Hvad som till stöd för den öppna omröstningen åberopats

från förhållandet inom utländska nationalrepresentationer kunde först

då tillerkännas någon egentlig vigt, om det ådagalades, att den främmande

plägseden med fördel läte tillämpa sig på vara förhållanden. I allt

fäll hade det icke visat sig, att det hos oss liäfdvunna omröstningssättet

medfört några olägenheter. Särskild! berättigade icke det sätt, hvarpå

svenska folkets ombud hittills utöfvat Riksdagens beslutanderätt, till det

påståendet, att en öfvergång till den öppna omröstningen vore af behofvet

påkallad.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4.

5

De skäl, hvilka sålunda af liera föregående Riksdagars konstitutionsutskott

anförts mot en förändring uti ifrågavarande hänseende, och hvilka

hittills af Riksdagen befunnits afgörande, har utskottet för sin del icke

funnit vederlagda af hvad i den föreliggande motionen andragits till förmån

för det öppna omröstningssättet; och får utskottet alltså hemställa,

att motionen icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 mars 1899.

På utskottets vägnar:

G. S. AKERHIKLM.

Reservation

af herrar Dalm, Gryllensvärd, friherre liarnekm och Johnsson, hvilka

anfört:

»Då vi ansett, att utskottet bort hemställa om bifall till den af

herr Walter föreslagna grundlagsändringen, tillåta vi oss såsom skäl härför

åberopa följande.

Uti eu vid 1895 års riksdag afgifven motion (n:o 163) om sådan

grundlagsändring, att, när omröstning inom någon Riksdagens kammare

begärdes, densamma skulle ske öppet, anfördes, att det öppna omröstningssättet

erkändes, äfven af dess motståndare, vara till principen rigtigast,

samt att frågan om detta sätt för omröstnings anställande hörde till dem,

som icke borde eller kunde falla, utan tvärtom alltmer närmade sig en

tillfredsställande lösning.

1 sammanhang härmed hänvisades till en af representanten för

Tössbo och Vedbo domsaga vid 1889 års riksdag inom Andra Kammaren

väckt motion (n:o 1), uti hvilken följande motivering för det öppna omröstningssättet

anfördes:

''Karakteren af Riksdagens förhandlingar är ju den, att de skola

vara offentliga: riksdagstrycket är tillgängligt för allmänheten, diskussionerna

inom kamrarna äro offentliga, och allt, som derunder yttras, förvaras

Bill. till Rik sd. Prof. 1899. 3 Sami. 4 Haft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4.

6

i protokollen; men vid det slutliga utgörandet af en stridsfråga — sjelfva

hufvnddrabbningen — kan riksdagsmannen dölja sig bakom den slutna

voteringssedeln och insvepa sig i ett hemlighetsmakeri, som står i uppenbar

strid med karakteren af en fullständig offentlighet.

Bet alltmer ökade intresse, hvarmed allmänheten omfattar Riksdagens

förhandlingar, berättigar den till att kunna erhålla fullständig

kännedom såväl om det sätt, hvarpå besluten inom Riksdagen tillkomma,

som ock hvarje särskild riksdagsmans åsigter i de på dagordningen stående

frågorna. Jag är öfvertygad om att allmänna opinionens kraf på öppen

omröstning inom Riksdagen år från år ökats och fortfarande ökas; och

jag finner det naturligt, ty svenska folket har obestridligen rätt att

kontrollera, huru dess representanter i nationalförsamlingen fullgöra sitt

ansvarsfulla, magtpåliggande uppdrag.

Att öppet och ärligt uttala sin öfvertygelse är kärt för hvarje

sjelfständig, redbar och tänkande man; för riksdagsmannen är det eu

skyldighet. Må man derför sätta honom i tillfälle att äfven vid omröstningar

med den ''manliga frimodighetens tilltalande karakter afgifva sin

röst och visa, att det hos honom finnes eu man bakom ordet.''

På grund af dessa skäl och då, på sätt motionären erinrat, man

i de flesta uti civilisation och bildning högt stående länder i allmänhet

antagit den öppna omröstningen, få vi hemställa,

att förevarande af herr Walter väckta motion

måtte af Riksdagen bifallas.»

Herr Berg, Gustaf Axel, har begärt få bär anteeknadt, att han

icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1899.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.