Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5

1899-03-20 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1899:5, Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5.

1

iV:« .5.

Ant. till Riksd. kansli den 20 mar» 1899, kl. 7 e. in.

Konstitutionsutskottets utlutande, i anledning af väckt motion om

ändrad lydelse af § 12 riksdagsordningen.

Uti eu inom Andra Kammaren väckt och till konstitutionsutskottet

hanvisad motion, n:o 236, har herr P. Paulson hemstält, att Riksdagen

matte antaga såsom hvilande till vidare grundlagsenlig behandling följande

förslag till ändrad lydelse af § 12 riksdagsordningen.

»§ 12.

Riksdagsman i Första Kammaren eger ej att för denna befattning

något arfvode uppbära, men åtnjuter af statsmedel ersättning för

7 esekostnad. till och frän riksdagen. Vill han befattningen sig afsåga

eger han det göra vid valtillfället eller sedermera, mellan riksdagar

hos Konungens befallningshafvande.»

Motionären har till stöd för sin framställning anfört följande.

Vårt lands stora utsträckning i geografiskt hänseende gjorde, att

kostnaden för inställelse vid riksdagen vore väsentligt olika ''för olika

delar af landet. Riksdagsman i Andra Kammaren erhölle af statsmedel

ersättning for resekostnad till och från riksdagen, men riksdagsman i

forsta Kammaren ej. Det syntes dock motionären, som om det vore

Bill. till Riksd. Prof. 1899. 3 Sami. 5 Höft. (N:o 5.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5.

både rättvist och billigt, att sådan ersättning borde tillkomma jemväl

riksdagsman i Första Kammaren. Om de principer, på hvilka Första

Kammarens sammansättning vore byggd, kunde man hysa hvilka åsigter

som helst, någon rubbning eller förskjutning af dessa principer skedde

i hvarje fall ej genom antagandet af bestämmelsen om ersättning för

resa till och från riksdagen för ledamot af Första Kammaren. Såsom

arfvode för befattningen som riksdagsman kunde det ej komma att anses,

men det skulle i någon, fastän ringa mån, verka ^jemnande kammarledamöterna

emellan. Ett ganska stort antal af borsta Kammarens

ledamöter bodde nemligen ständigt i Stockholm, och utom det att

någon resekostnad för dem ej ifrågakomme, åtnjöte de fördelen af att

under riksdagen kunna bo i sina hem.

Vid de föregående tillfällen, då denna fråga varit föremål för behandling

inom Riksdagen, hade den i allmänhet varit kombinerad med

förslag, som afsett. att mer eller mindre rubba nu gällande census för

valbarhet till Första Kammaren. Detta torde också hafva varit orsaken

till att, ehuru inom båda kamrarne sympatier för frågan blifvit uttalade,

den ändock ej lyckats vinna Riksdagens bifall.

Det kunde visserligen ifrågasättas, om ej ersättning för resekostnad

borde tillerkännas riksdagsman i Första Kammaren jemväl under

riksdagen, då ledighet från riksdagsgöromåleu af kammaren beviljats.

Men då en sådan ersättning möjligen kunde anses som ett slags arfvode,

hade motionären emellertid ej velat framkomma med förslag

derom, utan inskränkt sitt yrkande till reseersättning till och från riksdagen.

På sätt motionären antydt, har vid flera föregående riksdagar i

samband med väckta förslag om införande af arfvode till Första Kammarens

ledamöter frågan om ersättning för deras resor till och från

riksmötena varit föremål för pröfning. Uti de utlåtanden, hvilka af

konstitutionsutskottet öfver dessa förslag afgifvits, har utskottet såsom

skäl till afslag å desamma hufvudsakligen framhållit den olika karaktär,

grundlagsstiftaren velat gifva åt de båda kamrarne, i det att hos k örsta

Kammarens ledamöter i allmänhet borde förutsättas ett ekonomiskt

oberoende och en samhällsställning, hvarmed lättare läte sig förena

en större benägenhet att för representantkallets utöfvande ikläda sig

personliga uppoffringar.

Den af motionären åsyftade förändringen skulle, enligt utskottets

åsigt, om den godkändes, utgöra ett steg i rigtning att upphäfva denna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande No 5.

3

Första Kammares säregna karaktär i jemförelse med Andra Kammaren

och dermed den väsentligaste skilnaden mellan de begge kamrarne.

Då utskottet således ej kan anse den ifrågasatta förändringen vara

af så ringa betydelse, som motionären synes antaga, utan tvärtom finner

densamma egnad att bidraga till en ingalunda önskvärd rubbning af

de grundvalar, på bvilka vårt representationsskick bvilar, får utskottet

hemställa,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 mars 1899.

På utskottets vägnar:

G. S. ÅKERHIELM.

Reservationer:

af herrar Ljungman, Dahn, Gyllensvärd, Johnsson och Andersson i

Ohrstorp;

samt af herr friherre Barnekow mot utskottets motivering.

Herr Berg, Gustaf Axel har begärt få här antecknadt, att han icke

deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

STOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTERTRÄDARES TRYCKERI, 189».

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.