Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om lagbestämmelser till skydd för det fria arbetsaftalet.

1899-02-17 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1899:14, Utlåtande, i anledning af väckt motion om lagbestämmelser till skydd för det fria arbetsaftalet.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 14.

N:o 14.

Ank. till Riksd. kansli den 17 febr. 1899, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om lagbestämmelser till

skydd för det fria arbetsaftalet.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad motion,

n:o 52, anför herr S. Söderberg:

»Det torde vara en känd sak, att förhållandet mellan arbetare och

arbetsgivare för närvarande icke är det allra bästa, åtminstone icke på

alla platser. Orsakerna dertill kunna ju vara rätt många. Ibland kan

man spåra dessa orsaker å arbetsgifvarnes sida, stundom å arbetarnes.

Att särskilt förklara, hvar största felet ligger, har jag hvarken lust eller

förmåga att orda om. Det hör icke heller till den sak, hvilken jag nu

särskilt vill framhålla.

Det är många arbetare, som betrakta det som ett tvång att behöfva

ansluta sig till en fackförening. Dessa försaka gerna de fördelar, som dermed

kunna vara förenade, emot att vara frie män — bundna endast af det

fria aftalet med sin arbetsgivare. Men arbetareorganisationerna hafva utvecklat

sig derhän, att det är förenadt med största svårighet för en sådan

arbetare att erhålla arbete och undgå de obehag från kamraters: sida, som

deraf kunna följa. Likaså ha dessa organisationer framkallat många obehagligheter

för arbetsgifvarne, då de icke sjelfva få underhandla med

sina arbetare, utan ofta med för dem okända personer, som nu ofta sker

vid arbetsnedläggelser. Friheten har härigenom lidit ett ganska betänkligt

afbrott både för gifvare och tagare af arbete. Det patriarkaliska förhållandet

dem emellan har efterträdts af ett tillstånd af misstänksamhet, hvarigenom

båda parterna lida skada, och splitet mellan olika klasser hindrar

samhällets lugna utveckling.

Att på lagstiftningsväg råda bot härför är nog en mycket vansklig

sak; men liksom det måste ligga den sanne fosterlandsvännen om hjertat

att värna sitt land för yttre fiender, som hota dess frihet, så bry man ju

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 14.

9

använda de medel, som stå till buds, att motarbeta sådant inom våra

gränser, som är egnadt att föra vårt frihetsälskande folk under träldomsok.

Hvad jag härigenom i all korthet velat anföra, är endast ett påpekande

af nödvändigheten, att förhållandet mellan arbetare och arbetsgivare

på något sätt ordnas, att effektivt lagligt skydd beredes dem, som bedrifva

handtverks- eller fabriksrörelse, och samma skydd för de arbetare, som vilja

arbeta, men icke vilja ansluta sig till de socialistiska fackföreningarna.

Men det kan icke med fog begäras af enskild person, knappt af

Riksdagens lagutskott, att föreslå några detaljerade bestämmelser i denna

vidlyftiga och djupgående fråga, utan tager jag mig friheten föreslå, att

Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller, det Kongl. Maj:t täcktes

taga i öfvervägande, hvilka åtgärder i lagstiftningsväg kunna vidtagas för

bevarandet af det fria arbetsaftalets hållande i helgd, och framlägga för

Riksdagen förslag till lag, som afser skydd för arbetare, som ej vill tillhöra

någon fackförening, samt skydd för arbetsgivare, som hindras i sin

handtverks- eller fabriksrörelse af strejkande, som spionera omkring deras

verkstäder.»__

Lagutskottet, som vid sistlidet års riksdag hade att yttra sig i anledning

af en utaf herr C. J. Jakobson väckt motion med ungefär samma

syfte som den nu förevarande, hemstälde då, att Riksdagen måtte i skrifvelse

till Kongl. Maj:t anhålla om utarbetande och framläggande för Riksdagen

af förslag till sådana lagbestämmelser, som kunde anses erforderliga

för beredande af nödigt skydd åt i behörig ordning ingångna arbetsaftal.

Denna hemställan bifölls af Första, men afslogs af Andra Kammaren.

Utskottet intager i föreliggande fråga samma ståndpunkt som lagutskottet

vid sistlidet års riksdag. Sålunda finner utskottet det vara synnerligen

angeläget att få till stånd en lagstiftning, som på ett mera verksamt

sätt än den nuvarande skyddar det fria arbetsaftalet, och så vidt

möjligt förebygger de skadliga verkningarna af arbetsinställelser till trots

af ingå! gna arbetsaftal. Om man nemligen fasthåller, att det icke kan

komma fråga att i ringaste mån inskränka arbetarnes rätt att fritt förfoga

t.yer sin arbetskraft och söka betinga sig det pris för sitt arbete,

som de (anse motsvara detsamma, så kan det icke förnekas, att ett aftal

om arbe ;e å ena och arbetspris å andra sidan bör, lika väl som hvarje

annan medveten och frivillig öfverenskommelse, uppfyllas der så påfordras,

och detta lika väl af den ena som af den andra utaf parterna samt till den

ändan vara faktiskt förbindande lika starkt åt båda hållen.

Behofvet af åtgärder, egnade att uppnå ifrågavarande syfte, har ock

i än hö; re grad än förut ådagalagts genom de under sista året inträffade

Bill. ill Riksd. Prof. 1899. 7 Sami. 7 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Lagutskottets Utlåtande N:o 14.

arbetsinställelserna samt af den i många fall högst afsevärda skada, som

derigenom förorsakats så väl arbetsgifvare som arbetare.

Men kan man således, enligt utskottets mening, vara temligen ense om

behofvet af särskilda lagstiftningsåtgärder till förekommande, så långt ske

kan, af ekonomisk skada genom brytande af arbetsaftal, så torde enigheten

icke vara lika stor, då fråga blir om hvad som för detta ändamål bör göras.

Väl hafva inom utskottet åtskilliga åtgärder ifrågasatts såsom förtjena

att härutinnan komma under öfvervägande. Så har t. ex. framkastats

tanken att inrätta skiljenämnder för slitande af tvister mellan

arbetsgifvare och arbetare, och från annat håll har ifrågasatts att skänka

effektivare skydd åt arbetsaftalet genom att tillförbinda de s. k. fackföreningarne

såsom juridiska personer att med sin egendom ersätta den skada,

som för arbetsgifvare uppkommer genom kontraktsbrytande arbetsinställelser,

af fackföreningarna åstadkomna eller understödda. Utskottet ser sig

likvisst icke i stånd att angifva några bestämda grunder för en blifvande

lagstiftning i ämnet.

Dock hyser utskottet den tillförsigt, att ur en allsidig utredning af

hithörande förhållanden skall framgå, att en effektiv lagstiftning till skydd

för arbetsaftal verkligen är möjlig, och huru eu sådan lämpligast bör ordnas,

och utskottet anser sig derför böra föreslå, att frågan öfverlemnas till

Kongl. Maj:ts pröfning. Ett ytterligare skål härför finner utskottet i den

omständigheten, att sistlidet års Riksdag hos Kongl. Maj:t anhållit om

utarbetande och framläggande för Riksdagen af förslag till ny legostadga.

Det torde nemligen vara synnerligen lämpligt att i sammanhang med den

utredning, som i följd af förberörda skrifvelse kan förväntas i fråga om

de arbetsaftal, som falla under legostadgan, få frågan om ändrad lagstiftning

rörande öfriga arbetsaftal under ompröfning.

Af hvad sålunda anförts föranlåtes utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte, i anledning af förevarande

motion, i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om utarbetande

och framläggande för Riksdagen af förslag till

sådana lagbestämmelser, som må anses erforderliga för

beredande af nödigt skydd åt i behörig ordning ingångna

arbetsaftal.

Stockholm den 17 februari 1899.

På lagutskottets vägnar:

K. S. HUSBERG.

\

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 14.

11

Reservation

af herrar Husberg, Nilsson och E. Svensson.

Herr Ohlsson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i ärendets

behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.