Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 17

1899-02-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1899:17, Lagutskottets Utlåtande N:o 17

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 17.

1

N:o 17.

Ank. till Riksd. kansli den 21 februari 1899, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående ändringar i

gällande bestämmelser rörande skyldigheten att deltaga i

byggnad och underhåll af kyrka in. m., prestgård samt

tingshus och härad,sfängelse.

De stadgande^ hvilka innehållas i lagarne den 12 juni 1885 angående

byggnad och underhåll af kyrka med hvad dertill hörer, så ock af

särskild sockenstufva, den 1 maj 1885 angående skyldighet att deltaga i

kostnaden för byggnad och underhåll af prestgård och den 26 september

1884 angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad ocli underhåll

af tingshus och häradsfängelse, synas icke utgöra någon slutlig och

tillfredsställande lösning af dessa frågor. Gång efter annan hafva desamma

å nyo bragts under Riksdagens pröfning genom motioner, gående ut derpå,

att, medan enligt berörda lagar de byggnadsskyldige i kostnaden för uppförande

och underhåll af sådana allmänna byggnader deltaga för fastighet

efter hek och för andra beskattningsföremål efter en fjerdedel af derå belöpande

fyrktal, kostnaden för ifrågavarande byggnader skulle lika. fördelas

pa alla byggnadsskyldige i förhållande till deras skattskyldighet till

kommunen. Dessa motioner hafva städse bifallits af Andra Kammaren,

men hafva på grund af Första Kammarens motstånd icke föranledt till

någon Riksdagens åtgärd.

Bill. till Riksd. Prut. 1801). 7 Samt. It Höft. (N:o 17.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets Utlåtande Nio 17.

Vid innevarande Riksdag föreligga i ämnet icke mindre än tio inom

Andra Kammaren väckta motioner, nemligen af herr A. J. Högstedt, n:o

21, af herr O. Anderson i Hasselbol, n:o 47, och af herr J. Bengtsson^ i

Bjernalt, n:o 135, om ändring af lagen angående byggnad och underhåll

af kyrka in. m., af herr A. .J. Högstedt, n:o 22, af herr O. A. Ericsson

i Ofvan myra, n:o 48, och af herr J. Bengtsson, n:o 134, om ändring af

lagen angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll

af prestgård, samt af herr A. J. Högstedt, n:o 23, af herr O. A. Ericsson,

n:o 49, af herr O. Persson i Killebäckstorp, n:o 85, och af herr ,/.

Bengtsson, n:o 133, om ändring af lagen angående skyldighet att deltaga

i kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängel se.

Samtliga dessa motioner åsyfta eu förändring af deri nu gällande lagstiftningen

i förut angifven rigtning. Herr O. Persson intager så till vida en

särskild ställning, som, ehuru ett lika deltagande i byggnadsskyldigheten

efter fyrktalet jemväl enligt hans mening vore den rätta beskattningsgrunden,

han likväl, med hänsyn till hvad under frågans föregående handläggning

i Riksdagen förekommit, finner sig böra stanna vid ett jemkadt

förslag och sålunda hemställer om skyldighet för andra beskattningsföremål

än fastighet att i kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus och

häradsfängelse deltaga efter hälften af derå belöpande fyratal.

Till stöd för motionerna anföres nu såsom förut i hufvudsak: att

fastighet numera, då den uppskattade inkomsten af kapital, af allmän eller

enskild tjenst och af rörelse eller yrke uppgår till belopp, hvarom man

fordom knappt kunnat göra sig föreställning, fastighet icke kan anses i

fråga om förmåga att bära allmänna bördor ega något företräde framför

andra beskattningsföremål; att andra näringsidkare i lika hög grad som

jordbrukare hafva intresse af de religiösa behotvens tillgodoseende; att

rättskipningens behöriga handhafvande för dem ofta till och. med är af

större betydelse än för jordbrukarne, då de på grund af sin vidsträcktare

verksamhet måste mer anlita domstolarné; samt att de nu gällande stadgandena

i ämnet redan från början endast afsetts att utgöra eu öfvergång

till ett fullständigt utjemnande af byggnadsskyldigheten.

Då lagutskottet, till hvilket förenämnda tio motioner hänvisats, nu

går att öfver desamma afgifva ett gemensamt utlåtande, vill utskottet till

eu början erinra derom, att de utlåtanden, hvilka lagutskottet vid föregående

Riksdagar afgifvit rörande motioner i detta ämne, än gått ut på

bifall, än på utslag till det i motionerna framstapla yrkandet om lik
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 17.

3

skallighet emellan fastighet och andra beskattningsföremål i afseende å skyldighet

att deltaga i ofvan omförmälda allmänna byggnaders uppförande

och underhåll. Detta i förening med den omständigheten, att utskottets

betänkande städse åtföljts af ett flertal reservationer, häntyder derpå, att

inom utskottet, såsom inom Riksdagen i öfrigt, principiell meningsskiljaktighet

förelegat mellan å ena sidan dem, som påyrkat nämnda likställighet,

och å andra sidan dem, som ansett en dylik icke böra genomföras.

Att utskottets utlåtande denna gång är enigt, innebär ej något medgifvande

i principfrågan från ena eller andra sidan, utan endast att utskottet

för sin hemställan funnit en form, som synes kunna vinna godkännande

såväl af dem, hvilka hylla grundsatsen om likställighet emellan olika beskattningsföremål

i skyldigheten att deltaga i ofvanberörda utgifter, som

af dem, hvilka ej gilla en dylik grundsats.

Det torde nemligen böra erkännas, att den gräns, som åren 1884

och 1885 sattes för andra beskattningsföremåls deltagande jemte fastighet

i här ifrågavarande bördor, icke innebär något särskildt exakt uttryck" för

det förhållande, i hvilket sådant deltagande rättvisast bör ske, utan,''liksom

förhållandet i allmänhet är med dylika gränsbestämmelser, är ganska godtyckligt

vald. Ett flyttande af denna gräns åt ena eller andra sidan lärer

derför icke böra anses såsom någon åtgärd af principiel betydelse, och

torde motståndarne till förslaget om fastighets likställande med andra beskattningsföremål

kunna genom bifall till en sådan förflyttning gå anhängarne

af den motsatta åsigten ett steg till mötes utan att uppoffra sin

principiella ståndpunkt i frågan.

Redan under nästlidne riksdag väcktes den tanken att mellan ytterligheterna

af den nuvarande lagstiftningens bibehållande oförändrad samt

fastighets fullkomliga likställande med andra beskattningsföremål välja eu

medelväg genom att låta andra beskattningsföremål deltaga i ifrågavarande

allmänna byggnader till hälften mot fastighet; och har detta förslag, rörande

tingshus och härad sfängelse, såsom ofva n nämnts, vid innevarande

riksdag upptagits af herr O. Persson. Sådana som förhållandena nu äro,

då förändring af gällande lagstiftning i den af motionärerna angifna rigtning

synes vara ett ganska allmänt önskningsmål, finnei- lagutskottet i antagandet

af ett sålunda jemkadt förslag frågans bästa lösning.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

l:o) att Riksdagen måtte, i anledning af herr

Högstedts motion n:o 21, herr Andersons motion n:o 47

och herr Bengtssons motion n:o 135, för sin del antaga

följande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lagutskottets Utlåtande AT:o 17.

Lag

angående byggnad och underhåll af kyrka med hvad

dertill hörer, så ock af särskild sockenstufva.

Med upphäfvande af lagen angående byggnad och

underhåll af kyrka med hvad dertill hörer, så ock af särskild

sockenstufva den 12 juni 1885 förordnas som följer:

Kyrka med klockstapel, kyrkomur och annat, som

till kyrka hörer, så ock sockenstufva, som enkom för

det med sådant hus afsedda, ändamål utan sammanhang

med annan kommunal byggnad är eller varder uppförd,

skola, der icke annorlunda är särskilt förordnadt, uppehållas

och byggas på deras kostnad, hvilka inom församlingen

erlägga kommunalutskylder. I sådan kostnad skola

de skattskyldige deltaga, för fastighet efter hela och för

andra beskattningsföremål efter hälften af derå belöpande

fyrktal; dock vare de, hvilka ega åtnjuta de genom

presterskapets privilegier förunnade förmåner, ej skyldige

att i den kostnad deltaga i vidsträcktare män, än som

med samma privilegier må vara förenligt. Uppkommer vid

beräkning, som ofvan sägs, bråktal, skall det bortfalla.

2:o) att Riksdagen ville, med anledning af herr

Högstedts motion n:o 22, herr Ericssons motion n:o 48

och herr Bengtssons motion n:o 134, för sin del antaga

följande

Lag

angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad

och underhåll af prestgård.

Med upphäfvande af lagen angående skyldighet att

deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af prestgård

den 1 maj 1885 förordnas som följer:

Der, enligt 26 kap. 2 § byggningabalk^! eller

särskilda författningar, det åligger socknemän att på sin

kostnad bygga eller bättra husen å prestgård, skola i

sådan kostnad alla de, hvilka inom församlingen erlägga

kommunalutskylder, deltaga, för fastighet efter hela samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 17.

5

för andra beskattningsförernål efter hälften af derå belöpande

fyrktal; dock vare de, hvilka ega åtnjuta de

genom presterskapets privilegier förunnade förmåner,

skyldige att i den kostnad deltaga endast i den mån de

ej äro derifrån enligt samma privilegier befriade. Uppkommer

vid beräkning, som ofvan sägs, bråktal, skall

det bortfalla.

samt 3ro) att Riksdagen måtte, i anledning af herr

Högstedts motion n:o 23, herr Ericssons motion n:o 49,

herr Perssons motion n:o 85 samt herr Bengtssons motion

n:o 133, för sin del antaga följande

Lag

angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad

och underhåll af tingshus och häradsfängelse.

Med upphäfvande af lagen angående skyldighet att

deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus

och häradsfängelse den 26 september 1884 förordnas

som följer:

I kostnaden för uppförande och underhåll af tingshus

och häradsfängelse skola alla de, hvilka inom tingslaget

erlägga koinmunalutskylder, deltaga, för fastighet

efter hela samt för andra beskattningsförernål efter hälften

af derå belöpande fyrktal. Uppkommer vid den

beräkning bråktal, skall det bortfalla.

Stockholm den 21 februari 1899.

På lagutskottets vägnar:

K. S. HUSBERG.

Herr Fröberg har begärt få antecknadt, att han ej deltagit i ärendets

behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1899:50 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner angående ändringar i gällande bestämmelser rörande skyldigheten att deltaga i byggnad och underhåll af s. 8 i texten