Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund den 30 december 1880, dels ock en i anledning af nämnda proposition väckt motion. . ■ -t: ''

1899-02-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1899:19, Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund den 30 december 1880, dels ock en i anledning af nämnda proposition väckt motion. . ■ -t: ''

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

i

Nio 19.

Ank. till Biksd. kansli den 21 februari 1899, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts proposition med

förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen

om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund

den 30 december 1880, dels ock en i anledning af

nämnda proposition väckt motion.

. ■ -t: ''

Genom proposition, n:o 5, af den 30 december 1898, hvilken af

båda kamrarne blifvit till lagutskottet hänvisad, har Kongl. Maj:t, under

åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet och högsta domstolen

förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående ändring i vissa delar af förordningen om jordegares rätt öfver

vattnet å hans grund den 30 december 1880.

Härigenom förordnas, att 7, 8, 9, 10 och 24 §§ i förordningen om

jordegares rätt öfver vattnet å hans grund den 30 december 1880 skola

erhålla följande ändrade lydelse:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

7

7 §•

Allmän farled må ej genom dambyggnad stängas; ej heller må eljest

i eller vid allmän farled byggnad göras eller åtgärd vidtagas, hvarigenom

samfärdseln hindras eller leden kan försämras. I allmän flottled må ej

så byggas, att flottningen hindras.

Der kungsådra af ålder varit, skall den fortfarande lemnas öppen för

allmän samfärdsel, för flottning och för fiskens gång eller annat allmänt

ändamål, så ook till bevarande af enskild rätt, som af ådran är beroende.

Kungsådra skall, så framt den ej är annorledes bestämd, anses framgå i

djupaste vattnet och beräknas till en tredjedel af vattendragets bredd vid

vanligast förekommande lågt vattenstånd.

8 §.

För tillgodogörande af vattenfall eller fors må, utan hinder af hvad

i 7 § är stadgadt, i kungsådra byggas; dock ej annorledes än enligt 2,

3, 5 och 6 §§ är medgifvet, ej heller utan att Konungen dertill lemnat

tillstånd.

9 §.

1 ?. \; V;i- '' : 1)i.j ^ .-i r . • •

Tvist, huruvida led eller ådra, hvarom i 7 § förmäles, finnes i vattendrag,

så ock om ledens eller ådrans rätta läge och bredd ankomme på

domstols pröfning.

O» i ■'' *,(f. (v* in,; it*. J •»>»" i -v ; O** i* 9 vi.

10 §.

Vill någon för vattenverk göra ny eller förändra äldre dam, göre

anmälan derom hos domaren med uppgift å vattendraget och den fastighet,

å hvars grund byggnaden skall göras, samt socken och härad, hvartill

fastigheten hörer. Domaren begäre hos Konungens befallningshafvande

förordnande för lämplig person att i afseende å företaget bevaka talan,

till betryggande af det allmännas rätt, och förfare i öfrigt på sätt i 19

och 20 §§ stadgas angående utsättande af syn på stället, kungörelse om

tiden för häradsrättens sammanträde samt tillkallande af sakkunnig man

för afvägning eller annan undersökning af vattendrag med dess af- och

tillopp, ofvan eller nedan.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

Efter det saken sålunda vunnit nödig utredning med alla tillhörande

omständigheter, bestämme rätten, om och under hvilka vilkor byggnaden

må inrättas, så att annan i sin rätt deraf ej må förnärmas, hurg.vjda och

till hvad storlek damlucka bör anbringas, vid hvilka tider ,den skall

hållas öppen, och huru vattenmärke till utvisande af lofliga vattej^böjden.

bör på vattenverksegarens bekostnad inhuggas i berg, jordfast sfen e^lef

annat fast föremål, med hvad öfrigt må finnas nådigt föreskrifva» Är

fråga om att för tillgodogörande af vattenfall eller fors göra ny .eller

förändra äldre dam i kongsådra, skall rätten, innan slutligt utlåta^/?#

meddelas, hänvisa den, som dammen göra eller förändra vill, atjt sölfa

Konungens tillstånd till företaget.

åtriVii''-.; • .< |u''i ! !h:''''

24 §.

Hvad i 7 och 16 §§ sägs om vattenbyggnad skall i tillämplig^ delar

lända till efterrättelse jemväl i fråga om fiskebyggnad. Ej må i något

fall sådan byggnad inrättas i kongsådra.

Angående fiskebyggnad, som kan förorsaka uppdämning, gä^fo

hvad i 10 § sägs om vattenverk samt i 6, 21 och 22 §§ om vattenbyggnad

i allmänhet.

Om fiskerättighet och hushållning med fiskevatten är särskildt

stadgadt.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1900.

Ifrågavarande proposition är föranledd af Riksdagens skrifvelse den

13 maj 1896, deri Riksdagen bland annat anhöll, att Kpngl. Maj:t täcktes

taga i öfvervägande, huruvida strandegare borde tillåtas att i vidsträcktare

mån, än nu vore medgifvet, tillgodogöra sig vattenkraften i landpts forsar

och vattenfall, der sådant kunde ske utan skada för fiske, flott- eller

farled eller för någon, som ofvan eller nedan egde jord, vattenveÄ etter

annan egendom, samt, om så ansåges vara förhållandet, för Riksdagen

framlägga förslag till ändrade lagbestämmelser härutinnan.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

I sammanhang med berörda proposition har utskottet till behandling

förehaft en inom Andra Kammaren af herr G. F. Berndes afgifven och

till utskottet hänvisad motion, n:o 216, af följande lydelse:

»Kongl. Maj:ts nådiga proposition n:o 5 till innevarande års Riksdag

innehåller förslag till vissa förändringar i förordningen af 30 december

1880 om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund, föranledt af Riksdagens

skrifvelse af den 13 maj 1896, deri Riksdagen anhållit bland

annat, att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida strandegare

borde tillåtas att i vidsträcktare mån, än nu vore medgifvet, tillgodogöra

sig vattenkraften i landets forsar och vattenfall.

Det nu aflemnade förslaget synes mig dock icke tillräckligt tydligt

bestämma hvad rätt en strandegare vid en fors eller ett vattenfall egentligen

har, hvarken för att han sjelf skall kunna bedöma hvad värde hans

tillhörighet eger, ej heller för att tjena till rättesnöre för domare och

sakkunniga vid afgörandet af tvister eller vid afgifvande af utlåtande

angående anläggande och förändring af vattenverk.

Om man vidhåller den i nu gällande lag införda bestämmelsen, att

kungsådran, der sådan finnes, skall beräknas till en tredjedel af vattendragets

bredd, så måste den likväl, såsom jag också i min till 1896 års

Riksdag inlemnade motion i ämnet framhöll, annorlunda bestämmas vid

vattenfall, då fråga blir om tillgodogörande af fallets naturkraft. Ty om

kungsådran skall hafva en tredjedel af bredden och detta på djupaste

stället, förryckes grundprincipen i förordningen, att hvarje strandegare

skall hafva lika rätt, och huru stor rätt kan ej ens på papperet uttryckas

och ännu mindre i verkligheten bestämmas. Det är således en lucka i

nuvarande lag, som måste fyllas och som mycket lätt kan fyllas, om man

blott i lagen inför, hvad våra i vattenverksfrågor mest framstående ingeniörer

vid dylika frågors utredande varit tvungna att utan lag göra; då de,

väl vetande, att vattenkraften endast låter sig beräknas efter vattenmängden,

härvid rättat sig efter den i 1734 års lag omnämnda »tridiung» och beräknat

kungsådran till en tredjedel af vattenmängden samt tilldelat hvardera strandegaren

hvar sin tredjedel och sålunda, i brist på lag, sjelfva skapat sig en lag,

emedan annat ej varit dem möjligt. Hvarför då ej i lagen införa denna

enda rigtiga och i praktiken utförbara bestämmelse och göra ett slut på

allt virrvarr i begreppet hos allmänheten, hos domaren och hos s. k. sakkunniga,

som ofta äro långt ifrån sakkunniga i den fråga, som föreligger.

Jag hemställer derför, att den i den kongl. propositionen föreslagna

8 § måtte få följande lydelse:

Bih. till Riksd. Prot. 1899. 7 Sami. 10 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

För tillgodogörande af vattenfall eller fors må, der kungsådra finnes,

hvardera strandegaren ega rätt använda en tredjedel af framrinnande

vattenmängd, hvaremot en tredjedel, och denna i djupaste vattnet, anses

tillhöra kungsådran. Vill strandegare utöfver hvad honom sålunda tillkommer

erhålla större mängd vatten, kan sådant i särskilda fall från

kungsådran intagas, dock ej annorledes, än enligt 2, 3, 5 och 6 §§ är medgift,

ej heller utan att Konungen dertill lemnat tillstånd.»

Hvad först beträffar 8 § i det af Kongl. Maj:t framlagda förslaget,

är utskottet af den meningen, att paragrafens lydelse enligt propositionen

är att föredraga framför den af herr Berndes föreslagna affattningen.

Det vill nemligen synas utskottet, som om syftet med Riksdagens ofvan

omförmälda framställning till fullo och på lämpligaste sätt vinnes derigenom,

att, såsom Kongl. Maj:t föreslagit, möjlighet beredes strandegarne att i

vattenfall eller fors, der kungsådra finnes, tillgodogöra sig hela vattenkraften,

der detta befinnes kunna ske utan kränkning af andras rättmätiga

intressen.

Att för vattenfall och fors tillskapa ett särskildt begrepp på termen

kungsådra, skildt från den betydelse, som i allmänhet tillkommer detta

ord, anser utskottet ej vara att förorda. Skola bestämmelserna om hvad

med kungsådra förstås och hvad derunder innefattas undergå ändring, bör

denna enligt utskottets mening omfatta alla delar af ett vattendrag, då

väl i hufvudsak samma skäl, som tala för kungsådras begränsning i vattenfall

och fors, kunna åberopas till stöd för dess inskränkning äfven i öfriga

delar af ett vattendrag.

Antages Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande proposition, torde ej heller

behöfva befaras, att kungsådra för framtiden kommer att hindra tillgodogörandet

af landets forsar och vattenfall i den mån sådant tillgodogörande

befinnes, vid afvägande mellan motsatta intressen, medföra fördel

för samhället.

Utskottet anser sålunda den kongl. propositionens 8 § böra af

Riksdagen oförändrad godkännas.

Mot hvad propositionen i öfrigt innehåller har utskottet ej heller

funnit anledning till erinran, och hemställer utskottet alltså,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

att Riksdagen, med afslag å herr Berndes förenämnda

motion, måtte bifalla Kongl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

Stockholm den 21 februari 1899.

På lagutskottets vägnar:

K. S. HUSBERG.

Herr Ohlsson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i ärendets

slutliga behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1899:46 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen om jordegares rätt öfver s. 1 i texten