Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kongl. Maj:t angående ändring i gällande bestämmelser i fråga om meddelande af underrättelse i utsökningsärenden.

1899-02-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1899:29, Skrifvelse till Kongl. Maj:t angående ändring i gällande bestämmelser i fråga om meddelande af underrättelse i utsökningsärenden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 29.

1

t

S:« 29.

Ant. till Ritsd. iansli den 28 februari 1899 tl. 12 midd.

Ullätande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.

Maj:t angående ändring i gällande bestämmelser i fråga

om meddelande af underrättelse i utsökningsärenden.

Uti en inom Andra Kammaren väckt och derifrån till lagutskottet

hänvisad motion, n:o 83, anför herr Sjö:

»Uti utsökningslagens 4 kap. 59 och 60 §§ är föreskrifvet, att, före

utmätning af egendom efter utslag, utmätningsman skall för visst fall

lemna gäldenär underrättelse derom, att utmätning för fordran är sökt.

Enligt detta stadgande förfar utmätningsman vid fullgörandet af sina uppdrag

i allmänhet sålunda: att, derest gäldenären vid första utmätningsförsöket

ej är hemma, han då i vittnens närvaro endast lemnar den föreskrifna

underrättelsen för att sedan dagen derpå eller annan dag återkomma

för att verkställa utmätningen. Ett sådant sätt att betunga gäldenären

med dryga reseersättningar i och för underrättelse har man med

skäl hört öfverklagas, och jag kan nämna, att jag för någon tid sedan,

såsom utredningsman i ett sterbhus, fick se handlingar, som visade, att

utmätningsman med vittne rest, för att verkställa en sådan underrättelse,

fram och åter 10 mil, och kostnaden derför och för utmätningen, som

Dih. till Rilcsd. Prof. 1899. 7 Sami. 17 Häft. (N:o 29.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 29.

skedde strax efter hvarandra, uppgick för hvardera resan till 37 kronor

50 öre, eller tillsammans till 75 kronor. Ett annat fall kan nämnas,

som inträffat i slutet af förlidet år, der underrättelsen, som meddelats af

en kronofogde, kostat 30 kronor 50 öre.

Enligt Kongl. Maj:ts utslag af den 4 juli 1894 skall underrättelse

efter §§59 och 60 icke ega rum, då utmätning verkställes för auktionsfordran.

Det synes mig derför, som föreskrifter om underrättelsen och

dermed följande dryga kostnader före utmätningen i andra fall äfven

kunde afskaffas, synnerligast som gäldenären före utslagets fällande genom

stämning eller lagsökning blifver underrättad om hvad han har att iakttaga

och fullgöra, eller, om underrättelse skall anses vara nödig, det då

må ordnas så, att den genom posten kan meddelas.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag vördsamt föreslå, att

Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller, det täcktes Kongl. Maj:t

låta omarbeta utsökningslagen af den 10 augusti 1877 i förenämnda hänseende,

så att den deri föreskrifna underrättelsen antingen afskaffas eller

må meddelas genom posten.»

Utsökningslagens stadganden angående utmätning äro, såsom helt naturligt

är, byggda på ett medlande emellan borgenärens och gäldenärens

motsatta intressen. Å ena sidan har man alltså haft för ögonen att i

möjligaste mån skydda och tillvarataga borgenärens anspråk att uti gäldenärens

egendom erhålla betalning eller säkerhet för den fordran, gäldenären

uraktlåtit att i behörig ordning infria; å andra sidan har man sökt tillse,

att olägenheterna för gäldenären af det ingrepp i hans ekonomi, som utmätningen

innebär, ej blifva större än nödig hänsyn för borgenären det

krafver.

Ur nyss angifna dubbelsynpunkt finna äfven bestämmelserna om

gäldenärens närvaro såsom vilkor för utmätnings företagande sin förklaring.

Lagen uppställer sålunda såsom regel, att utmätning ej må företagas

annorledes än i gäldenärens närvaro, detta helt naturligt i syfte att bereda

gäldenären möjlighet att sjelf vid utmätningen tillvarataga sina intressen.

Särskildt med hänsyn till den gäldenären enligt 64 § utsökningslagen

medgifna befogenheten att uppgifva till utmätning viss egendom,

hvilken då i regel skall företrädesvis i mät tagas, måste det anses vara

för honom af ej ringa vigt, att han i möjligaste mån skyddas mot ut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 29.

3

mätnings företagande i hans frånvaro. Jemväl för borgenären och för

tredje man är det af intresse, att gäldenären är närvarande vid utmätningen,

då derigenom i de flesta fall kan undvikas, att af misstag egendom

utmätes, som hörer annan till.

Regeln om gäldenärs närvaro vid utmätningen har emellertid ej

kunnat göras undantagslös. Först och främst har undantag medgifvits

för det fall, att gäldenären håller sig undan eller reser bort för att undgå

utmätning. Dermed har han nemligen förverkat den rätt till hänsyn,

som eljest är honom tillförsäkrad. Men borgenärens intresse af utmätningens

snara verkställande har kraft ännu en begränsning af förenämnda

regel derutinnan, att utmätning förklarats kunna försiggå i gäldenärens

frånvaro, för så vidt han dessförrinnan underrättats om utmätningen.

Utsökningslagens 60 § innehåller angående sådan underrättelses meddelande,

att detta skall ske genom utmätningsman, dock att, derest underrättelsen,

af utmätningsmannen skriftligen utfärdad, bevisligen kommit

gäldenären annorledes till hända eller ock, om han, i sitt hemvist sökt,

ej kunnat der anträffas, blifvit sist dagen före utmätningen meddelad

hans hustru eller husfolk eller, om de ej anträffas, anslagen å hans husdörr,

sådan form för underrättelsens meddelande ock ege giltighet. Underrättelsen

kan sålunda äfven med posten meddelas.

Motionären har nu ifrågasatt tvenne alternativa ändringar i de sålunda

gällande bestämmelserna, den ena, att underrättelsen skulle afskaffas, den

andra att den må meddelas genom posten. Hvad beträffar förstnämnda

ändringsförslag kan utskottet, med hänsyn till den ofvan påpekade vigten

för gäldenären att tillförsäkras möjlighet att vid utmätningen tillvarataga

sina intressen, ej tillstyrka detsamma. Hvad motionären anfört derom, att

underrättelse ej erfordras, då utmätning verkställes för auktionsfordran,

kan ej med fog åberopas såsom stöd för borttagande af underrättelsen

äfven i fråga om utmätningar på grund af dom eller utslag. Med utmätning

för auktionsfordran råder nemligen det egendomliga förhållandet,

att den, derest ej betalningsskyldighet blifvit gäldenären ålagd, ej får

företagas utan så är, att gäldenären sjelf vid utmätningstillfället utan

jäf erkänner skulden. Något behof af underrättelses meddelande är naturligtvis

i sådant fall ej för handen.

Hvad vidare angår motionärens andra alternativa ändringsförslag —

hvilket med hänsyn dertill att redan nu, enligt hvad ofvan sagts, underrättelse

om utmätning kan med posten meddelas, torde böra tolkas såsom

förslag om förbud för utmätningsman att för underrättelsens meddelande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lagutskottets Utlåtande N:o 29.

anlita annan utväg än posten — är detsamma enligt utskottets åsigt ej

att tillråda.

Ett sådant förbud skulle visserligen hafva det goda med sig, att

hinder derigenom lades i vägen för det missbruk af rätten att meddela

dylik underrättelse, hvartill vissa utmätningsmän lära göra sig skyldiga

och hvarpå motionären anfört några exempel; men å andra sidan måste

man med kännedom om postförhållandena i stora delar af vårt land befara,

att underrättelsen icke alltid kunde genom posten komma gäldenären

till hända före utmätningen, med mindre man för underrättelsens

meddelande ansloge mycket rundlig tid, i hvilket fall åter borgenärens

intresse att snarast möjligt få liqvid för sin fordran ej blefve såsom sig

bör tillgodosedt.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 Februari 1899.

På lagutskottets vägnar:

K. S. HUSBERG.

Reservation

af herrar Nilsson, F. Andersson, J. Anderson, P. G. Petersson och E. Svensson,

som ansett, att en skrifvelse i motionens syfte bort af utskottet tillstyrkas.

Herrar Ohlsson och Jönsson hafva begärt få antecknadt, att de icke

deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag 1899.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.