Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående lagstiftning i fråga om sockenbibliotek.

5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1899:31, Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående lagstiftning i fråga om sockenbibliotek.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 31.

1

\:o 31.

Ank. -till Eiksd. kansli den 6 mars 1899 kl. 2 e. m

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.

Maj:t angående lagstiftning i fråga om sockenbibliotek.

Från Andra Kammaren har lagutskottet fått till sig hänvisad eu

af herr S. J. Boethius inom nämnda kammare väckt motion, n:o 111, af

följande lydelse:

»För att det arbete, som nedlagts och nedlägges på vårt folkskoleväsendes

utveckling, må blifva verkligt fruktbärande, fordras, att

åt dem, som i folkskolorna förvärfvat bildningens första förutsättningar,

tillfälle må beredas att genom ändamålsenlig läsning göra den förvärfvade

bildningsmöjligheten effektiv. Dertill kräfves emellertid goda

folkbibliotek. Under det uppsving, som vårt folkskoleväsende erhöll på

1860-talet, erkändes detta också ällmänt, och följden häraf var uppkomsten

af en stor mängd s. k. sockenbibliotek; 1866 räknade man icke

mindre än 1,265 sådana. Under de sista årtioendena har dock ett beklagligt

bakslag inträdt. med afseende på denna en gång så lofvande

rörelse. Orsakerna härtill torde vara flera, hvarför också medel af olika

slag till det nämnda missförhållandets afhjelpande kunna behöfvas. Eu

af dessa orsaker är emellertid sådan, att den torde kunna undanrödjas

på lagstiftningens väg och derför förtjenar de offentliga myndigheternas

uppmärksamhet.

Bih. till Riksd. Prot. 1899. 7 Sami. 19 Höft. (N:o 31.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 31.

När 1862 års kommunallagar först började tillämpas, synes den

allmänna uppfattningen hafva varit, att sockenbiblioteken, såsom stående

i nära samband med folkskoleväsendet, hörde under kyrkostämmans och

skolrådets vård, en uppfattning, som fick ytterligare stöd af att 1842

års folkskolestadga anbefalde presterskapet »att uppmuntra till inrättande

och begagnande af sockenbibliotek», och att instruktionen för folkskoleinspektörerna

ålade dessa att utöfva uppsigt öfver de ifrågavarande inrättningarna.

Man torde också vara berättigad att antaga, att den kraftiga

utveckling, som sockenbiblioteksinstitutionen företedde på 1860-talet,

väsentligen berodde af skolstyrelsernas intresse derför. Emellertid uppstod *

i ett par kommuner i Skaraborgs län (Skarstads och Hellums kommun samt

Önums kommun) tvist mellan kyrko- och kommunalstämmorna rörande

målsmanskapet för sockenbiblioteken, i det å ena sidan de respektive

kommunalstämmorna tillsatte särskilda biblioteksstyrelser och å andra

sidan sockenbibliotekets räkenskaper i den ena af de båda kommunerna

förelädes kyrkostämman. Från båda håll anfördes klagomål hos Konungens

befallningshafvande i länet, som i sitt utslag af den 11 juli 1866

förklarade kommunalstämma obehörig att om ordnandet, vården och förvaltningen

af sockenbibliotek fatta beslut, hvilket deremot tillkommc

kyrkostämma. Frågan drogs då under Kongl. Maj:ts pröfning, och den

8 februari 1867 utfärdades, på föredragning af chefen för civildepartementet,

en kongl. resolution, hvarigenom länsstyrelsens utslag undanröjdes,

kommunalstämmorna förklarades hafva varit berättigade att

tillsätta styrelse för sockenbiblioteket, men det öfverklagade kyrkostämmobeslutet

angående biblioteksräkenskaperna förklarades utan verkan.

De grunder, som anfördes för utslaget, voro, att enligt § 7 i

kongl. förordningen af den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet

ingå andra ärenden undantagas från kommunalstämmas behandling än

sådana, om hvilka särskild! stadgas, att de höra under kyrkostämma, men

Irågan om sockenbibliotekens förvaltning ej är upptagen bland de ärenden,

som i § 2 af kongl. förordningen af den 21 mars 1862 om kyrkostämma

uppräknas såsom hörande till kyrkostämmans handläggning. Detta prejudikt

har haft till följd, att inom kommunerna antingen ovisshet uppstått

angående rätt forum för sockenbiblioteksfrågors behandling, då det nämnda

utslaget synes strida mot § 11 i nuvarande folkskolestadga, hvilken liksom

föregående folkskolestadga ålägger skolråden att befrämja inrättandet

och begagnandet af sockenbibliotek samt tillse, att lämpliga böcker

dertill anskaffas, eller att sockenbiblioteken helt och hållet öfverlemnats

åt kommunalstämmans och kommunalnämndens vård. Intetdera har i

allmänhet varit lyckosamt för sockenbiblioteken. Osäkerheten har verkat

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 31.

förlamande, och kommunalnämnderna, som måste ombesörja så många

andra angelägenheter och i hvilka kommunernas folkskolelärare icke

kunna inväljas, hafva, då de på grund af det nämnda utslaget, kommit

att tjenstgöra såsom biblioteksnämnder, ej alltid med behörig kraft

kunnat egna sig åt detta uppdrag. För att i någon mån uppfylla sina

skyldigheter med afseende på anskaffandet af god folkläsning, hafva

stundom i stället respektive skolmyndigheter koncentrerat sin verksamhet

på s&o/biblioteken, hvilkas utveckling de enligt samma § 11 äfven

hafva att befrämja och hvilkas vård oomtvistligen tillhör dem, men

detta torde stundom hafva medverkat till att det kommunala intresset

svalnat för sockenbiblioteken, och dock kunna dessa tydligen ej ersättas

genom skolbiblioteken, hvilka böra lämpas efter barnens och

ungdomens behof.

Under sådana förhållanden synes en ändring i kommunallagarne

vara af behofvet påkallad med syfte att dels undanrödja den anmärkta

ovissheten, dels ytterligare befrämja sockenbiblioteksinstitutionens

utveckling. Det enklaste sättet härför vore, att vården af denna

institution uttryckligen öfverflyttades på kyrkostämma och skolråd, då

dessa i öfrigt hafva hand om kommunens folkundervisningsanstalter,

till hvilka sockenbiblioteken helt enkelt äro ett nödvändigt komplement,

och borde då ett tillägg göras till § 2 i kongl. förordningen om kyrkostämma

af den 21 mars 1862, hvarigenom »sockenbibliotek» äfven intoges

bland de i nämnda § uppräknade frågor, som höra till kyrkostämmas

handläggning. Folkskolestadgans ofvan omtalade § 11 bragtes härigenom

i öfverensstämmelse med gällande kommunallagar. Häremot skulle emellertid

kunna anföras, att möjligen på detta sätt sockenbiblioteken erhölle en

allt för ensidig religiös pregel, men, säger en författare, som i tidskriften

Verdandi för 1898 behandlat frågan om våra folkbibliotek: »det är nu säkerligen

ingen fara att öfverlemna biblioteken åt skolråden. Ehuru dessa höra

till de institutioner, som långsammast utveckla sig, så äro de dock nu i regeln

helt annorlunda än på 1850-talet». En brist vore visserligen, attfolkskolelärarne,

hvilka väl böra hafva det största intresset för sockenbiblioteken,

ej äro sjelfskrifna medlemmar af skolråden och, om de tillika

äro klockare, ej ens äro valbara till dessa, men möjligen kunde stadgas

rätt för folkskolelärare att alltid adjungeras i skolråd, niir sådant behandlar

frågor rörande sockenbibliotek. Skulle emellertid hinder möta

mot att öfverflytta sockenbiblioteksinstitutionen från kommunalstämma

till kyrkostämma, då är det af nöden, att ett tillägg göres till kongl.

förordningen af den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet af

sådant innehåll, att i hvarje kommun skall finnas en under kommunal
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande Ko 31.

nämnden stående biblioteksstyrelse, och synes det, att i denna styrelse

skolrådets ordförande och folkskolelärare!! böra vara sjelfskrifna ledamöter,

eller, der flere folkskolelärare finnas inom kommunen, en af dessa

bör i styrelsen inväljas.

Då af det nu anförda framgår, att olika synpunkter med afseende

på frågans lösning kunna göra sig gällande, har jag ej ansett mig böra

framställa ett definitivt ändringsförslag, utan får vördsamt hemställa,

att Riksdagen måtte genom skrifvelse till Kongl. Maj:t begära, det

Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag

om sådana ändringar i nu gällande kommunallagar, att dels klarhet må

vinnas angående frågan, under hvilka kommunala myndigheter sockenbi

blioteksinstitutionen sorterar, dels bättre garantier erhållas för denna

institutions vård och utveckling)).

Utskottet vill till en början såsom sin åsigt framhålla, att af

gällande lagbestämmelser framgår, att frågor rörande de å landsbygden

inrättade s. k. sockenbiblioteken skola behandlas på kommunalstämma.

Uti 7 § i förordningen om kommunalstyrelse på landet föreskrifves nemligen,

att alla ärenden, som förut voro till sockenstämmas handläggning

hänvisade, äfvensom de öfriga angelägenheter, hvilka kommunen såsom

sådan eger att vårda, skola till öfverläggning och beslut i kommunalstämma

upptagas, endast med undantag af sådana angelägenheter, om

hvilka särskild^ stadgas, att de skola upptagas till behandling å kyrkostämma,

och bland de uti 2 § af förordningen om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd uppräknade frågor, hvilka höra till kyrkostämmas

handläggning, finnas icke omnämnda ärenden angående sockenbiblioteken.

Den omständigheten, att frågor angående sockenbiblioteken skola

behandlas på kommunalstämma, innebär emellertid icke, att kommunalnämnden

ovilkorligen skall handhafva den närmare vården och tillsynen

öfver ifrågavarande bibliotek. Intet hinder finnes för att kommunalstämman,

derest den till följd af mängden af öfriga kommunalnämnden

åliggande bestyr eller af annan anledning så finner lämpligt, uppdrager

skötandet af sockenbibliot ekens angelägenheter åt en särskild biblioteksstyrelse,

i hvilken då jemväl folkskolelärare kunna inväljas, eller att

kommunalstämman på något annat sätt ordnar dessa biblioteks vård och

förvaltning, så att kommunalnämnden derifrån befrias. Med hänsyn der
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 31.

till, att gällande lagstiftning sålunda lemnar tillfälle att efter omständigheterna

ordna sockenbibliotekens handhafvande på sätt, som må finnas

lämpligast, och då den omständigheten, att högsta målmanskapet för

dessa bibliotek är tillagdt kommunalstämman, icke enligt utskottets åsigt

kan anses innebära, att den vigtiga angelägenheten skulle blifva obehörigen

tillbakasatt eller försummad, kan utskottet icke tillstyrka, att

ifrågavarande slags ärenden skulle öfverflyttas till kyrkostämman.

Att såsom motionären föreslagit införa en bestämmelse om att i

hvarje kommun skall tillsättas en biblioteksstyrelse, lärer icke böra

ifrågakomma redan af den anledning, att något stadgande icke finnes

derom, att alla kommuner skola hafva sockenbibliotek, samt många kommuner

också, delvis till följd deraf att deras behof af bibliotek är på

annat sätt tillgodosedt, icke inrättat några dylika bibliotek.

Emellertid anser utskottet det icke heller lämpligt att föreskrift

gifves af innehåll, att i alla kommuner, som äro försedda med sockenbibliotek,

ovilkorligen skall finnas särskild under kommunalnämnden

stående biblioteksstyrelse. Att intvinga sockenbiblioteksinstitutionen uti

en viss bestämd, för hela vårt land gemensam form torde ingalunda

gagna saken, utan utskottet håller före, att ifrågavarande institution

bäst befrämjas derigenom att den, utan att bindas af detaljerade lagbestämmelser,

får utveckla sig fritt och otvunget, dervid det enskilda

intresset och initiativet till fullo kunna göra sig gällande, samt de olika

förhållandena å hvarje särskild ort kunna tagas i betraktande vid ordnande

af sockenbibliotekens angelägenheter och förvaltning.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att herr Boétliius’ ifrågavarande motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm don 6 mars 1899.

På lagutskottets vägnar:

K. S. HUSBERG.

Bill till lli/csd. Prut. 1800. 7 Sami 10 Häjt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.