Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 1 § i förordningen angående åtgärder till förekommande af öfverdrifven afverkning af ungskog inom Vesterbottens och Norrbottens län.

1899-03-06 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1899:32, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 1 § i förordningen angående åtgärder till förekommande af öfverdrifven afverkning af ungskog inom Vesterbottens och Norrbottens län.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 32.

1

N:o 32.

Ank. till Kiltsd. kansli den 6 mars 1899 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 1 § i förordningen

angående åtgärder till förekommande af öfverdrifven

afverkning af ungskog inom Vesterbottens och

Norrbottens län.

Uti en inom Andra Kammaren väckt och till lagutskottet hänvisad

motion, n:o 131, anför herr J. Nilsson i Skrafvelsjö:

»Genom kongl. förordningen af den 19 mars 1888, angående åtgärder

till förekommande af öfverdrifven afverkning å ungskog inom Vesterbottens

och Norrbottens län, fråntogs hemmansegare rätt att för eget behof vid

sågverk få försäga undermåligt virke, hvilket verkar menligt för hemmansegarne

vid användning af sin skog till husbyggnader och andra oundgängliga

behof.

Då ifrågavarande kongl. förordning tillkom, funnos hufvudsakligen

större sågverk, der det försågade virket var afsedt för export, men nu

hafva här och hvar å landsbygden uppförts mindre sågar, afsedda endast

för sågning af husbehofsvirke. Vid dessa husbehofssågar borde hemmansegarne

ega rätt att låta såga och till husbehof använda undermåligt virke,

emedan försågning vid gården ställer sig mycket dyr och virket blir betydligt

sämre än det, som sågas vid husbehofssågar.

På grund af hvad jag sålunda i största korthet anfört, tillåter jag

mig härmed vördsamt hemställa, att Riksdagen måtte besluta, att 1 §

sista momentet i berörda kongl. förordning erhåller följande förändrade

lydelse:

Dock vare hemmansegare eller åbo ej förment att, äfven utan sådant

tillstånd, af hemmanets skog, till oundgängligt husbehof, låta vid mindre

husbehofssågar och vid gården såga och använda undermåligt virke.»

Bill. till Riksd. Prof. 1839. 7 Sami. 20 Höft. (N:o 32).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 32.

Det låter sig icke förneka, att bestämmelser sådana som de, hvilka

innehållas i första paragrafen af omförmälda förordning, i sin tillämpning

kunna i särskilda fall medföra obillighet. Men att i det ämne, som förordningen

afser, träffa sådana bestämmelser, att författningens syfte fullständigt

ernås utan att något verkligen befogadt intresse trädes för nära,

är en synnerligen svår uppgift. Genom det af motionären framstälda

förslag skulle visserligen den afverkning till husbehof, som motionen afser,

blifva tillgodosedd, men den föreslagna lagförändringen skulle å andra

sidan tvifvelsutan bereda ett gynsamt tillfälle för dem, som dertill vore

hågade, att kringgå lagen och bryta mot dess syfte att förhindra afverkning

af undermålig skog för försäljning. Redan den obestämdhet, som

vidlåder det af motionären använda uttryckssätt, då han begagnar ordet

mindre husbehof ssågar, är i öfrig! egnad att göra det ifrågasatta lagbudets

tillämpning oviss och osäker. Härjemte vill utskottet framhålla, att

om i de delar af landet, som beröras af nu ifrågavarande förordning, någon

allmännare erfarenhet framträdt af behöfligheten utaf eu lagförändring i

det af motionären angifna syfte, önskningarna härom torde kunna förväntas

taga sig uttryck i t. ex. framställningar af landsting eller andra korporationer.

För Riksdagen torde det med afseende å denna frågas beskaffenhet

möta betänklighet att blott på framställning af enskild motionär taga initiativ

till den bestående lagstiftningens förändring.

Utskottet föranlåtes alltså att hemställa,

att förevarande motion icke må af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 6 mars 1899.

På lagutskottets vägnar:

K. S. HUSBERG.

Herr F. Andersson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

i ärendets behandling inom utskottet.

Stockholm 1899. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt ät Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.