Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion med förslag till lag om skydd för vissa mönster och modeller. Andra Kammaren har till lagutskottet hänvisat en af herrar M. F. Nyström och A. Aulin inom nämnda kammare afgifven motion, n:o 147, af följande lydelse: »Till 1897 års riksdag afgaf Kongl. Maj:t nådig proposition

1899-04-07 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1899:40, Utlåtande, i anledning af väckt motion med förslag till lag om skydd för vissa mönster och modeller. Andra Kammaren har till lagutskottet hänvisat en af herrar M. F. Nyström och A. Aulin inom nämnda kammare afgifven motion, n:o 147, af följande lydelse: »Till 1897 års riksdag afgaf Kongl. Maj:t nådig proposition

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

1

N:o 40.

Ank. till Riksd. kansli den 7 april 1899, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion med förslag till lag om

skydd för vissa mönster och modeller.

Andra Kammaren har till lagutskottet hänvisat en af herrar

M. F. Nyström och A. Aulin inom nämnda kammare afgifven motion,

n:o 147, af följande lydelse:

»Till 1897 års riksdag afgaf Kongl. Maj:t nådig proposition (n:o 9)

med förslag till lag om skydd för vissa mönster och modeller; hvilket

lagförslag, ehuru af lagutskottet afstyrkt, likväl utan votering antogs

af Andra Kammaren och af Första Kammaren afslogs med en majoritet

af endast 7 röster. Det skydd, som detta lagförslag åsyftade, afsåg

endast mönster vid tillverkning af alster tillhörande metallindustrien,

och var sålunda begränsadt till blott en ringa del af det stora område,

för hvilket allt sedan 1891 upprepade gånger framställningar om skydd

gjorts i Riksdagen. Det vigtigaste skälet, lagutskottet i sitt afstyrkande

utlåtande anförde, och som äfven synes hafva varit afgörande för det

kungliga förslagets motståndare i Första Kammaren, var, att »enligt

utskottets mening ett förslag, sådant som det ifrågavarande, ej bör

genomföras förr än bland industriidkarne sjelfva större enighet uppnåtts

i fråga om önskvärdheten af förslagets antagande» — en enighet, som,

enligt hvad utskottet kunnat erfara, ingalunda vore uppnådd, hvarför

utskottet ej såg något skäl att påtvinga idkarne af metallindustrien ett

skydd, som de sjelfva ej ansåge gagneligt.

Huru utskottet — som likväl fann »förslaget vara grundadt på en

rättvis och billig princip, hvars genomförande i en framtid väl må anses i

Bih. till Riks. Frot. 1899. 7 Sami. 27 Höft. (N:is 40 — 43.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

alla afseende!! önskvärd» — kunnat komma till en dylik uppfattning efter

alla de uttalanden, som till skyddets förmån gjorts af så många sakkunniga

korporationer, är oss oförklarligt. Redan 1886 petitionerade Eskilstuna

metallindustriidkare om införande af mönsterskydd för denna näring; 1891

ingafs en petition af 300 personer från vidt skilda samhällsklasser med

hemställan om skydd för mönster och modeller; vidare har tekniska föreningen

i Eskilstuna enhälligt begärt mönsterskydd för sin näring; och

1895 uttalade sig ett i Stockholm församladt möte af större och mindre

metallindustriidkare samstämmigt för mönsterskydd. Uttalanden i samma

syfte ha dessutom gjorts af svenska slöjdföreningen, Stockholms handtverksförening,

Stockholms arbetareförening samt af de tekniska föreningarna

i Jönköping, Karlshamn, Ronneby, m. fl.

Till alla dessa uttalanden, som af herr statsrådet och chefen för

justitiedepartementet anfördes under debatten i Första Kammaren vid

1897 års riksdag, ha vi att lägga ännu ett, som är af den betydenhet,

att det till fullo rättfärdigar vår dristighet att framlägga ett lagförslag,

som för icke mer än två år sedan var föremål för Riksdagens pröfning

och då — om äfven med ringa majoritet — afslogs.

Vid 1897 års nordiska teknikermöte i Stockholm var nemligen,

inom den med mötets allmänna afdelning gemensamt arbetande sektionen

för industriel eganderätt, följande fråga uppstäld såsom diskussionsämne

: »År det önskligt, att lagstadgadt skydd för s. k. prydnadsmönster

och modeller införes i vårt land?» Den resolution, som på grund af

denna fråga och den med anledning af densamma förda diskussionen

af mötet enhälligt antogs, var af följande lydelse:

»Mötet anmodar svenska teknologföreningens styrelse att, på sätt

som kan befinnas lämpligast, söka åstadkomma, att frågan om införande

i vårt land af lagstadgadt skydd för s. k. prydnadsmönster och modeller

må blifva återupptagen och understäld lagstiftande myndigheternas förnyade

pröfning.»

Svenska teknologföreningens styrelse remitterade ärendet till behandling

af föreningens andra sektion, hvilken den 16 november 1898

enhälligt fattade följande beslut:

»Som svar på styrelsens skrifvelse önskar sektionen delgifva styrelsen,

att den för sin del finner det önskvärdt, att lagstadgadt skydd för

mönster och modeller på det sätt och i den omfattning, som i Kongl.

Maj:ts till 1897 års Riksdag ingifna proposition angifves, måtte med

snaraste blifva infördt, samt hemställer, att styrelsen behagade, på sätt

den finner lämpligt, verka för att nämnda lagförslag blifver på nytt

framlagdt för nästa års riksdag.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

Dessa 1897 års nordiska teknikermötes och svenska teknologföreningens

uttalanden äro af den beskaffenhet, att de böra hafva hvarje

tvifvel i fråga om industriidkarnes ställning till det ifrågavarande skyddet;

och såväl på grund häraf, som på grund af hvad vi i öfrigt anfört,

tillåta vi oss vördsamt hemställa, att Riksdagen ville för sin del antaga

följande förslag till

Lag

om skydd för vissa mönster och modeller.

Härigenom förordnas som följer:

1 §-

Genom registreringi enlighet med denna lags föreskrifter må,

der mönster är nytt, mönstrets upphofsman eller hans rättsinnehafvare

vinna rätt att med andras uteslutande begagna mönstret vid tillverkning

till afsalu af alster tillhörande metallindustrien.

Under mönster innefattas i denna lag jemväl modell, som i afseende

på ändamålet är med mönster jemförlig.

2 §.

Innehåller mönster framställningar, som kunna väcka förargelse,

eller skulle dess begagnande strida mot lag eller goda seder, må det

ej registreras.

3 §•

Mönster må ej anses såsom nytt, om det, innan ansökan om dess

registrering inkommit till registreringsmyndigheten, redan funnits intaget

i allmänt tillgänglig tryckt skrift eller varit återgifvet å offentligen till

salu hållna alster, eller om det ej väsentligen skiljer sig från mönster,

som förut blifvit sålunda kändt.

Har mönster blifvit förevisadt å internationel utställning, må dock

den omständigheten, att mönstret dervid eller sedermera blifvit kändt

genom tryckt skrift eller genom alsters hållande till salu, icke utgöra

hinder för mönstrets registrering, så framt ansökan derom inkommer

inom sex månader efter det att mönstret utstäldes.

4 §-

Mönsterregistret föres för hela riket hos den myndighet i Stockholm,

som Konungen bestämmer.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

5 §•

1 mom. Den, som vill låta registrera mönster, skall till registreringsmyndigheten

ingifva eller i betaldt bref insända skriftlig ansökan,

angifvande mönstrets allmänna beskaffenhet, samt dervid foga tydlig och

fullständig afbildning af mönstret i tre exemplar.

Ansökningen skall innehålla uppgift om sökandens namn, yrke

och postadress.

År sökanden ej boende inom riket, foge han vid ansökningen

fullmagt för ett inom riket bosatt ombud att i allt hvad skyddsrätten

angår för honom svara.

Sökes registrering af flera mönster, varde särskilda ansökningshandlingar

för hvartdera ingifna.

2 mom. Uppgifver sökanden annan såsom mönstrets upphofsman,

skall sökanden förete handling, som visar, att han är dennes rättsinnehafvare.

3 mom. Sökanden åligge att såsom afgift bifoga tio kronor.

6 §•

Finner registreringsmyndigheten, att sökanden ej fullgjort hvad

enligt 5 § 1 mom. honom ålegat, skall skriftlig underrättelse härom

hållas sökanden till hända eller, om fullständig adress uppgifvits, med

posten till honom öfversändas. Fullgör ej sökanden inom viss af registreringsmyndigheten

bestämd tid hvad som brister, ege registreringsmyndigheten

förklara ansökningen förfallen.

? §•

År mönstret icke af sådan beskaffenhet, att det må registreras,

eller är mönstret uppenbarligen icke nytt, eller har sökande, hvilken

uppgifvit annan såsom mönstrets upphofsman, ej visat, att han är dennes

rättsinnehafvare, eller har sökande underlåtit att erlägga afgift, hvarom

i 5 § 3 mom. sägs, varde ansökningen afslagen.

8 §■

Har ansökan förklarats förfallen eller blifvit afslagen, skall underrättelse

om beslutet med skälen derför skriftligen delgifvas sökanden

så som i 6 § stadgas för der afsedda fall.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

År sökanden missnöjd med beslutet, ege han att vid talans förlust

innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag deröfver hos

Konungen anföra besvär.

9 §•

Åro ansökningshandlingarne fullständiga och har anledning ej

förekommit att afslå ansökningen, varde mönstret registreradt och intyg

härom samt om dagen, då ansökningen inkom, hållet sökanden till handla;

skolande vid intyget fästas ett af de inlemnade exemplaren af mönstret.

Genom registreringsmyndighetens försorg skall kungörelse om

registreringen i allmänna tidningarne införas.

10 §.

Göres af flere ansökan om registrering af samma eller väsentligen

lika mönster, hafve den företräde, som först inkom till registreringsmyndigheten

med fullständiga ansökningshandlingar.

11 §■

Skyddet för registreradt mönster omfattar en tid af fem år,

räknadt från den dag, då ansökningen inkom.

12 §.

öfvergår skyddsrätt å annan, skall med anmälan härom den handling,

hvarigenom sådan öfvergång visas, företes hos registreringsmyndigheten.

Intill dess sådant skett, betraktas i skyddsafseende den såsom

skyddsrättens innehafvare, hvilken senast finnes i denna egenskap antecknad

hos registreringsmyndigheten.

13 §.

Flyttar skyddsrätts innehafvare utrikes, eller öfvergår skyddsrätt

å person, som ej är inom riket bosatt, vare skyddsrättens innehafvare

pligtig att till registreringsmyndigheten insända fullmagt för sådant

ombud, som i 5 § 1 mom. omförmäles. Flyttar ombud ur riket eller

upphör eljest hans befattning, skall skyddsrättens innehafvare ingifva

fullmagt för nytt ombud. Iakttages icke hvad sålunda är föreskrifvet,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

må domaren på anmälan i förekommande fall med laga verkan utse

ombud för skyddsrättens innehafvare.

14 §.

Skyddsrätt vare ej gällande mot någon, som vid den tid, då ansökningen

om registrering inkom, inom riket begagnade det registrerade

mönstret eller för dess begagnande der vidtagit väsentliga åtgärder.

15 §.

Har mönster blifvit registreradt i strid mot föreskrifterna i 1, 2

och 3 §§, då må en hvar, som anser sin rätt vara genom registreringen

förnärmad, så ock allmän åklagare, när det allmännas fördel sådant

påkallar, vid domstol föra talan om registreringens upphäfvande.

Rätt domstol i fall, hvarom nu är sagdt, vare Stockholms rådstufvurätt.

Dom, hvarigenom registrering upphäfts, skall genom domstolens

försorg insändas till registreringsmyndigheten.

16 §.

Den, som utom i det fall, hvarom i 14 § förmäles, utan tillstånd

af skyddsrättens innehafvare inom riket vid tillverkning till afsalu af

alster tillhörande metallindustrien begagnar mönster, som han vet vara

här registreradt, eller till salu här i riket håller eller för försäljning

till riket inför efter sådant mönster tillverkadt metallindustrien tillhörande

alster, som honom veterligen åstadkommits utan tillstånd af

skyddsrättens innehafvare, straffes med böter från och med tjugu till

och med ett tusen kronor; ersätte ock all skada. Ej må dock annan

än skyddsrättens innehafvare härom föra talan.

Olofligen tillverkadt eller olofligen i riket infördt alster skall,

der målseganden det äskar, till honom utlemnas mot ersättning för

värdet eller mot afdrag derför å honom tillkommande skadestånd. Mecl

redskap, som äro för den olofliga tillverkningen uteslutande användbara,

skall, om målseganden det yrkar, så förfaras, att missbruk ej kan ske.

Hvar som under tid, då han är stäld under tilltal för öfverträdelser,

hvarom i denna § sägs, fortsätter samma förseelse, skall, när

han dertill varder lagligen förvunnen, dömas till särskildt ansvar för

hvarje gång stämning derför utfärdats och delgifvits.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

Böter, som ådömas enligt denna §, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, förvandlas de enligt allmän strafflag.

17 §.

Hvad i 16 § stadgas skall ega tillämpning, äfven om mönstret

återgifvits i annat mått eller andra färger eller om i öfrigt oväsentliga

ändringar vidtagits.

18 §.

År någon tilltalad för intrång i skyddsrätt, och finnes vid målets

handläggning, att registreringen skett i strid mot föreskrifterna i 1, 2

och 3 §§, vare den tilltalade från ansvar fri.

19 §•

Då registrering blifvit upphäfd, eller skyddet för registreradt

mönster upphört, eller skyddsrättens innehafvare det begär, skall mönstret

afföras ur registret och kungörelse derom införas i allmänna tidningarne.

20 §.

Med afseende å mönster, skyddadt i stat, som för här i riket

registreradt mönster gör motsvarande medgifvande, eger Konungen

förordna, att, om någon här i riket sökt registrering af ett mönster

före utgången af viss tid, som kan i förordnandet bestämmas antingen

till högst fyra månader från det han i den främmande staten sökte

skydd för samma mönster eller till högst tre månader från det vederbörande

myndighet der kungjorde, att sådant skydd meddelats, då må

den här i riket gjorda ansökningen i förhållande till andra ansökningar,

äfvensom med hänsyn till sådant hinder mot registrering, som i 3 §

omförmäles, betraktas så, som vore den gjord samtidigt med ansökningen

i den främmande staten.

21 §.

Närmare föreskrifter angående beskaffenheten af de handlingar,

som vid ansökan om mönsters registrering skola inlemnas, angående

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

mönsterregistret samt angående de i denna lag omförmälda kungörelser

meddelas af Konungen.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1900.x»

Förslag om införande af lagstadgadt skydd för mönster och modeller

hafva flera gånger förelegat till behandling inom Riksdagen.

Genom proposition den 28 januari 1887 blef således ett förslag angående

skydd för mönster och modeller inom metallindustrien förelagdt

Riksdagen att deröfver afgifva yttrande, hvarvid Kongl. Maj:t förklarade

sig vilja efter emottagande af Riksdagens svar företaga den slutliga

pröfningen af samma förslag och om författnings utfärdande i ämnet

förordna. Detta förslag, hvars antagande af lagutskottet afstyrktes,

kom emellertid, i följd af Riksdagens upplösning, icke till behandling

inom kamrarne.

Vid 1891 års Riksdag bragtes frågan om införande af skydd för

mönster och modeller å nyo å bane, denna gång i dess fulla utsträckning,

utan begränsning till någon viss industri. I en inom Andra Kammaren

väckt motion hemstälde nemligen herr Aulin om aflåtande af

skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utarbetande och framläggande

af förslag till lag om skydd för industriella mönster och

modeller.

I afgifvet utlåtande hemstälde lagutskottet om skrifvelse i motionens

syfte, och denna hemställan bifölls af Andra Kammaren, hvaremot

Första Kammaren afslog utskottets hemställan.

Samma utgång erhöll en vid 1894 års riksdag väckt framställning

af samma art som den vid 1891 års riksdag afgifna. Äfven nu tillstyrkte

lagutskottet aflåtande af skrifvelse i motionens syfte, och Andra

Kammaren biföll utskottets hemställan, som emellertid af Första Kammaren

förkastades.

Senast vid 1897 års Riksdag förelåg till behandling en kongl.

proposition med förslag till lag om skydd för mönster och modeller

inom metallindustrien. Såsom motionärerna erinrat, vann ej heller

detta förslag Riksdagens bifall, i det att Första Kammaren godkände

lagutskottets i ärendet afgifna afstyrkande utlåtande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets Utlåtande N:o AO.

Då utskottet nu går att afgifva utlåtande öfver det i föreliggande

motion innefattade lagförslaget — hvilket, med undantag af bestämmelsen

om den ifrågastälda lagens trädande i kraft, är af alldeles

enahanda lydelse med det af Kongl. Maj:t för 1897 års Riksdag framlagda

— vill utskottet till en början erinra om de hufvudsakliga skäl,

som vid de föregående tillfällen, då förslag om skydd för mönster och

modeller förelegat, blifvit af anhängarne och motståndarne till förslagen

anförda.

Hvad då först vidkommer förslaget om införande af skydd för

mönster och modeller i allmänhet, hafva de, som motsatt sig detsamma,

uttalat betänkligheter, att de svenske industriidkarne, på samma gång

de genom förslagets antagande skulle vinna skydd för sina egna

mönster och modeller, uteslötes från möjligheten att utan vederbörande

rättsegares medgifvande tillgodogöra sig mönster och modeller från

de förnämsta industriidkande länder i Europa, hvilket sistnämnda förhållande

med nödvändighet följde af de internationella aftal på ifrågavarande

område, som Kongl. Maj:t för vårt land ansett sig böra biträda.

Vårt lands ännu outvecklade industri vore emellertid ännu i vidsträckt

omfattning hänvisad till utlandet för anskaffande af nödiga mönster

och modeller. Det skydd, förslaget afsåge att gifva, befarades vidare

komma hufvudsakligen de utländske industriidkarne till godo, och

härigenom skulle den redan nu bekymmersamma konkurrensen med

utlandet ytterligare försvåras särskilt för de näringsidkare, hvilka

saknade tillgångar att förskaffa sig egna mönster och modeller. Erfarenheten

från utlandet visade äfven, att registreringen, för att förekomma

efterapningar och blifva fullt verksam i den åsyftade rigtningen, måste

vidtagas inom flera olika stater och ofta förnyas; och på samma gång

detta förhållande ofta nog läte registreringen kännas som en börda, läge

häri jemväl i viss mån förklaringen till den omständigheten, att de

flesta länders skyddsregister uppvisade höga registreringssiffror, hvilken

omständighet plägade från motsidan åberopas såsom ett kraftigt bevis

om den åsigt angående systemets gagnelighet, som i utlandet gjorde

sig gällande. Det läge vidare i allmänhetens intresse att utan allt

för stora uppoffringar kunna förskaffa sig industrialster af ifrågavarande

slag, men detta berättigade intresse tillgodosåges illa genom det föreslagna

skyddet, som nödvändigtvis måste fördyra en vara, der mönstret

eller modellen användts.

Å andra sidan bär af dem, som önskat ifrågavarande skydds

införande, anförts, att derest vårt folk ville med ära deltaga i arbetet

Bill. till Riksd. Frot. 1891). 7 Sand. 27 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

på den materiella odlingens område, finge det icke inskränka sig

till att makligt efterhärma, hvad uppfinningsandan och näringsfliten

hos andra folk skapat, utan måste göra sin insats af sjelfständig verksamhet

i det gemensamma kulturarbetet. Uppammandet af en inhemsk

konstindustri förutsatte med nödvändighet ett verksamt skydd för mönster

och modeller, då endast under tillvaron af ett sådant skydd mönsterritaren

och uppfinnaren af modeller kunde påräkna full godtgörelse

för sitt arbete och sporras till nya ansträngningar för att vinna fulländning

i sitt yrke. Särskildt för de industriidkare, inom hvilkas

verksamhet till följd afbristande kapital någon egentlig arbetsfördelning

mången gång icke förekomme, utan mönsterritaren och tillverkaren af

den vara, för hvilken mönstret vore afsedt, ofta vore en och samma

person, hade frågan om införandet af skydd för mönster och modeller

karakteren af en verklig lifsfråga, hvars lösning icke utan väsentlig

skada för industrien längre kunde uppskjutas. Man borde vidare ihågkomma,

att ett internationelt mönsterskydd ingalunda, såsom man

befarat, uteslöte möjligheten för de inhemska industriidkarne att för

sina tillverkningar fortfarande använda utländska förebilder. Hinder

härför mötte endast i det fall, att dessa vore här i riket skyddade,

men det kunde ej gerna antagas, att utländska mönster skulle till så

stor omfattning härstädes inregistreras, att icke äfven de industrigrenar,

hvilka måste i sin tillverkning följa snabbt vexlande utländska moder,

fortfarande skulle beredas tillräckligt tillfälle att förse sig med nödiga

förebilder från utlandet.

Hvad särskildt angår förslaget att införa skydd för mönster och

modeller inom metallindustrien, har till stöd härför, utöfver de principiella

skälen för mönster- och modellskydd i allmänhet, åberopats den

omständigheten, att särskildt idkarne af sagda industri önska ett sådant

skydd, medan å motsatta sidan påståtts, att bland metallindustriidkarne

sj elfva större enighet härutinnan ej uppnåtts.

Då det förslag, som nu föreligger, just åsyftar införande af skydd

för mönster och modeller inom metallindustrien, har utskottet låtit sig

angeläget vara att söka utröna, huruvida bland metallindustriidkarne

råder någon allmännare önskan om dylikt skydds införande, och för

sådant ändamål inbjudit ett flertal industriidkare inom olika grenar af

metallindustrien att tillstädeskomma inför utskottet och i frågan sig

uttala. Denna inbjudning har med beredvillighet blifvit efterkommen,

och får utskottet vitsorda, att bland dem, som hörsammat kallelsen,

alla utom en varmt uttalade sin anslutning till det i motionen framstälda

förslaget.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

Såsom ett ytterligare bevis på det intresse, hvarmed motionen

inom indnstrikretsar omfattats, har utskottet under frågans behandling

fått från motionärerna mottaga en till dem från Stockholms stads

handtverksförening ankommen skrifvelse af den 4 nästlidne mars, deri

framhållits behofvet af lagstadgadt skydd för mönster och modeller i

allmänhet och särskildt inom metallindustrien.

Utskottet har ej kunnat underlåta att tillmäta stor betydelse åt

den uppfattning, som sålunda visat sig allmänneligen råda bland dem,

som närmast komme att beröras af den ifrågastälda lagens verkningar;

och då de principiella skäl, som tala för införande af mönster- och

modellskydd, synas utskottet mera än fullt uppväga de å motsatta sidan

anförda, har utskottet ansett sig böra lemna den i motionen gjorda

framställningen sitt förord.

I formelt hänseende och i afseende å detaljerna har det i motionen

framlagda lagförslaget, vid granskning, ej gifvit anledning till någon

erinran från utskottets sida.

Under åberopande af det anförda, hemställer utskottet alltså,

att Riksdagen, i anledning af förevarande motion,

ville för sin del antaga

Lag

om skydd för vissa mönster och modeller

af den lydelse det i motionen innefattade lagförslaget

utvisar.

Stockholm den 7 april 1899.

På lagutskottets vägnar:

K. S. HUSBERG.

Reservation af herrar C. F. Pettersson, Lundström och Almgren.

Herr Trygger har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

ärendets behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1899:92 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion med förslag till lag om skydd för vissa mönster och modeller. r. ,:v/. H *’•». VV. »; V •• U i c-; i i s. 8 i texten