Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse om ändrad lydelse af § 8 i lagen angående kötibesigtning och slagthus den 22 december 1897. ■ ‘v'''' v i ''-i. il ■ ■ " • . .X- < • •, t • ■ r''t" ’ ••

1899-05-01 · 15 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1899:59, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse om ändrad lydelse af § 8 i lagen angående kötibesigtning och slagthus den 22 december 1897. ■ ‘v'''' v i ''-i. il ■ ■ " • . .X- < • •, t • ■ r''t" ’ ••

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 59.

’ i •;*,] 1 <i;, u, J >*$(\ hxjl»4* ^ : V.

vn;-'': YuiV.iiiUiiiiciiM i bsfU-wi

UT:» 59.

Ant. till Eiksd. kansli den 1 maj 1899, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag

till kungörelse om ändrad lydelse af § 8 i lagen angående

kötibesigtning och slagthus den 22 december 1897.

■ ‘v'''' v i ''-i. il ■ ■ " • . .X- < • •, t • ■ r''t" ’ ••

Genom proposition, n:o 76, af den 6 mars innevarande år, hvilken

af båda kamrarne blifvit till lagutskottet hänvisad, har Kongl. Maj:t,

under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden för nämnda dag, förklarat sig vilja inhemta

Riksdagens yttrande öfver följande

Förslag till kungörelse om ändrad lydelse af § 8 i lagen angående

köttbesigtning och slagthus den 22 december 1897.

Härigenom förordnas, att § 8 i lagen angående köttbesigtning och

slagthus den 22 december 1897 skall hafva följande ändrade lydelse:

Mom. 1. För köttbesigtning, anstäld på grund af § 1, så ock för

begagnande af offentligt slagthus, hvarom i § 2 sägs, eger staden uppbära

afgifter enligt taxa, som, sedan Konungens befallningshafvande, efter hörande

af helsovårdsnämnd eller den särskilda myndighet, hvarunder slagthusets

förvaltning är stäld, dertill uppgjort förslag, af Konungen fastställes

Bih. till Eiksd. Prot. 1890. 7 Samt. 37 Häft. (N:is 59, (JO). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 59.

för minst ett år i sänder. I denna taxa må afgifterna ej sättas högre, än

som kan anses erforderligt till betäckande af stadens kostnader för köttets

besigtning och stämpling samt, der fråga är om begagnande af offentligt

slagthus, som nyss är nämndt, till betäckande jemväl af kostnaden

för slagthusets förvaltning och underhåll jemte skälig ränta å anläggningskapitalet.

Mom. 2. Der jemlikt ordningsstadgan för rikets städer eller derpå

grundad bestämmelse särskild marknadsplats för kreaturshandeln blifvit

inrättad i sammanhang med offentligt slagthus, hvarom i § 2 sägs, må i

enahanda ordning och efter liknande grunder som i fråga om slagthusets

begagnande bestämmas afgifter till staden för nyttjande af marknadsplatsen

och vid densamma uppförda stallar äfvensom för kreaturens utfodring,

skötsel och vågning.

Då utskottet nu går att i ämnet sig yttra, anser utskottet, för klargörande

af frågans närmare innebörd, nödigt att lemna en redogörelse

för dess föregående behandling.

Genom proposition till 1896 års Riksdag begärde Kongl. Maj:t Riksdagens

yttrande öfver ett propositionen bilagdt förslag till förordning

angående köttbesigtnings- och slagttvång in. m. Enligt § 8 i detta förslag

skulle vederbörande samhälle ega att för köttbesigtning äfvensom

för begagnande af offentligt slagthus uppbära afgifter enligt taxa, faststäld

af Kongl. Maj:t för minst ett år i sänder. I denna taxa skulle afgifterna

ej få sättas högre, än som kunde anse3 erforderligt till betäckande

af samhällets kostnader ‘för köttets besigtning och stämpling samt, der

fråga vore om begagnande af offentligt slagthus, till betäckande jemväl

af "kostnaden för slagthusets förvaltning och underhåll jemte ränta å anläggningskapitalet.

Nämnda paragraf innehöll vidare, att der jemlikt

ordningsstadgan för rikets städer eller derpå grundad bestämmelse särskild

marknadsplats för kreaturshandeln blifvit inrättad i sammanhang med

offentligt slagthus, afgifter till samhället för nyttjande af marknadsplatsen

och vid densamma uppförda stallar äfvensom för kreaturens utfodring,

skötsel och vågning skulle kunna bestämmas i enahanda ordning och efter

liknande grunder som i fråga om slagthusets begagnande.

Uti afgifvet utlåtande öfver nämnda proposition anförde lagutskottet

bland annat, att utskottet icke ville förneka, att, i fråga särskilt om

export, köttbesigtning kunde hafva sin stora betydelse för afsättningen,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 59.

3

och att denna omständighet vore förtjent af beaktande. Men derest saknaden

af obligatorisk köttbesigtning kunde anses innebära hinder eller

skada för exporten, syntes det utskottet som om denna olägenhet, utan

att köttbesigtningstvång för hela landet infördes, kunde afhjelpas genom

inrättande af slagthus i de större exporthamnarna samt bestämmelse om

obligatorisk besigtning af endast det kött, som vore afsedt för export;

och hemstälde utskottet, att det af Kongl. Maj:t i propositionen framlagda

förslag till förordning angående köttbesigtnings- och slagttvång m. m.

icke måtte af Riksdagen antagas.

Denna hemställan bifölls af Andra Kammaren, hvaremot Första

Kammaren förklarade sig ej hafva något att erinra mot Kongl. Maj:ts i

ämnet framstälda förslag.

Vid 1897 års riksdag upptogs det kongl. förslaget af enskilde

motionärer.

I det utlåtande, som lagutskottet afgaf, framhöll utskottet, att förslaget

i fråga hade tvenne sidor, en af hygienisk och sanitär art och den

andra hufvudsakligen ekonomisk, samt att den senare, afseende att genom

inrättande af exportslagterier och dermed förenad köttbesigtning befordra

köttexporten från vårt land, åtminstone för närvarande syntes vara af

större betydelse än den förra. I den mån erforderliga bidrag till exportslagthus

ej kunde erhållas af de kommuner, der slagthus inrättades, eller

af enskilda för företaget intresserade personel’, hushållningssällskap eller

andra korporationer, ansåg utskottet frågans stora vigt för landets jordbruk

väl kunna försvara, att statsmedel för ändamålet användes.

Deremot kunde utskottet icke tillstyrka, att erforderliga medel för

slagthusens anläggning och underhåll bereddes genom införande af slagtoch

köttbesigtningstvång, och kunde utskottet alltså icke i vidare mån

tillstyrka bifall till hvad motionärerna föreslagit, än att utskottet hemstälde,

att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t anhålla om vidtagande af

erforderliga åtgärder för att slagthus med der anordnad köttbesigtning

under erforderlig kontroll måtte anordnas i de städer, der sådan anordning

för befordrande och underlättande af export af kött kunde anses

vara af behofvet påkallad.

Sedan emellertid utlåtandet blifvit af båda kamrarne till utskottet

återförvisa dt, afgaf utskott et förnyadt betänkande i ämnet och hemstälde

deruti, att lag angående köttbesigtning och slagthus enligt det af motionärerna

framlagda förslaget måtte med vissa ändringar af Riksdagen antagas.

Enligt den lag, som utskottet sålunda tillstyrkte Riksdagen antaga,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 59.

var rätten till införande af såväl köttbesigtnings- so in slagttvång inskränkt

till städerna, och dessa skulle ensamma få vidkännas kostnaderna

för besigtningen, utan rätt att derför uppbära någon afgift. För begagnande

af offentligt slagthus skulle vederbörande stad deremot ega

upptaga afgifter, som dock ej finge sättas högre än som kunde anses erforderligt

för betäckande af stadens kostnader för slagthusets förvaltning

och underhåll jemte ränta å anläggningskapitalet.

Sex af utskottets ledamöter voro från beslutet skiljaktiga samt ansågo

bland annat, att § 8 i lagen borde erhålla sådan lydelse, att stadskommun,

som berättigades införa slagttvång, finge sjelf bekosta slagthusets

anläggning, och att kommunen sålunda ej skulle tillerkännas rätt

till nämnda räntegodtgörelse.

Första Kammaren biföll lagutskottets hemställan, hvaremot Andra

Kammaren antog lagen med oinförmälda af reservanterna ifrågasatta

ändring.

För att sammanjemka de sålunda skiljaktiga besluten hemstälde utskottet

om sådan lydelse af § 8, att deri bestämdes, att afgifterna för

begagnande af slagthus finge sättas så höga, att de motsvarade, förutom

stadens kostnader för slagthusets förvaltning och underhåll, jemväl tre

procent ränta å anläggningskapitalet. Denna lagutskottets hemställan blef

af båda kamrarne bifallen, och har lag i ämnet, enligt den lydelse

Riksdagen sålunda beslutit, af Kong! Maj:t den 22 december 1897 utfärdats.

Efter den sålunda lemnade redogörelsen för tillkomsten af § 8 uti

berörda lag i dess nuvarande lydelse öfvergår utskottet nu att ur det

vid propositionen fogade statsrådsprotokollet återgifva de skäl, som föranledt

propositionens framläggande.

Erfarenheten, så yttrar departementschefen bland annat, under den tid,

som förflutit efter slagthuslagens utfärdande, har emellertid visat, att man

hittills icke i någon af våra städer fått infördt vare sig köttbesigtningseller

slagttvång. Framställningar om inrättande af offentliga slagthus

hafva visserligen behandlats af stadsfullmägtige såväl i Göteborg som i

Malmö och helt nyligen äfven i Stockholm, men på alla tre ställena hafva

stadsfullmägtige ansett uppförandet för stadens räkning af ett sådant offentligt

slagthus, som afses i lagen af den 22 december 1897, icke böra

med lagens nuvarande lydelse komma till stånd. Stadsfullmägtige i Göteborg

hafva likväl förklarat, att om lagen ändras derhän, att staden berättigas

uppbära en mot stadens verkliga kostnader svarande afgift för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 59.

5

såväl köttbesigtning som begagnande af stadens slagthus samt dessutom

bestämmelser i lagen intagas om verksam kontroll öfver slagteriyrkets

utöfvande i stadens omnejd, stadsfullmägtige hade för afsigt låta, så snart

lämpligen ske kunde, i staden uppföra ett större, tidsenligt kommunalt

slagthus, afsedt äfven för slagt till export. Ett liknande förklarande har

lemnats af stadsfullmägtige i Malmö.

Fråga har nu blifvit om ändring af slagthuslagen i syfte att undanrödja

det hufvudsakliga hindret för inrättande af offentliga slagthus särskilt

i de städer, som äro af betydelse för vår köttexport, och anhåller

jag att här få redogöra för några på Kongl. Maj:ts pröfning beroende

framställningar i detta ämne.

Sedan hushållningssällskapens ombud vid deras i november månad

1897 hållna sammanträde tillsatt en komité med uppdrag att utreda,

hvilket belopp som kunde anses erforderligt för vidtagande af nödiga

förberedande åtgärder till den svenska köttexportens befrämjande, och med

stöd af denna utredning å ombudens vägnar ingå till Kongl. Maj:t med

underdånig begäran, det Kongl. Maj:t hos Riksdagen måtte göra framställning

om det erforderliga beloppets beviljande, inlemnade bemäide

komiterade till Kongl. Maj:t en den 21 mars 1898 dagtecknad skrift,

hvari anfördes, bland annat, att, för att betrygga landets afsättning af

kött, det enligt komiterades åsigt vore nödvändigt, att tidsenligt inrättadt

slagthus, utrustadt med allt, som kräfdes för att på vinstgifvande sätt

tillgodogöra sig så väl affallet vid slagten som allt till export mindre

Renligt kött, uppfördes ej endast i Göteborg, utan äfven i södra Sverige,

helst i Malmö. På grund af slagthuslagens förbud för den stad, som

beslöte inom sitt område tillämpa lagen, att uppbära kontrollafgift för

kött, som till staden infördes eller der slagtades, vore utsigten att i Göteborg

och Malmö få till stånd offentliga slagthus mycket liten; men anledning

funnes att antaga, att åtgärder från landtmännens sida möjligen

komme att i Skåne vidtagas för att få till stånd en större slagthusanläggning,

som bättre än i Malmö såväl redan befintligt som ifrågasatt provisoriskt

exportslagteri skulle motsvara fordringarna på ett tidsenligt

slagthus, i hvilket en köttindustriel verksamhet med fördel skulle kunna

bedrifvas. Utsigten för att få detta sistnämnda förslag förverkligadt skulle

dock betydligt ljusna, om för här omnämnda, i mycket hög grad

önskvärda anläggning kunde påräknas ett större statsunderstöd. På grund

deraf anhöllo komiterade, det Kongl. Magt täcktes till Riksdagen ingå

med framställning, att Riksdagen måtte ställa ett belopp af 500,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 59.

kronor till Kongl. Maj:ts förfogande, att, på sätt Kongl. Maj:t funne lämpligt,

användas till understöd åt sådana slagthusanläggningar, som kunde

antagas blifva till gagn ej endast för export af kött, utan äfven för ett

rigtigt tillgodogörande af såväl affallet vid slagten som allt till export

mindre Renligt kött. I en annan underdånig skrifvelse, daterad den 31

oktober 1898, anförde komiterade, i anslutning till nyss berörda framställning,

att bland dem, som i städernas slagt- och köttbesigtningstvång

såge en fara för landtbruket, den åsigten gjorde sig gällande, att slagthus,

fullt tillräckliga för köttexportens behof, lätt och med jemförelsevis

ringa uppoffring kunde, när så visade sig nödvändigt, uppföras i landets

exporthamnar, och att dessa endast för slagt till export afsedda slagthus,

om tillfälle bereddes ''att i dem drifva köttindustriel verksamhet, borde

kunna blifva jemförelsevis vinstgifvande affärsföretag, för hvilka allt ekonomiskt

understöd, i hvilken form det än vore, skulle vara obehöfligt.

Från Danmark förelåge emellertid en annan erfarenhet härutinnan, i det

att danska regeringen och riksdagen till ett flertal exportslagterier för

upprätthållande af deras verksamhet ansett erforderligt att lemna understöd

till vexlande belopp, och att andra danska exportslagterier, hvilka

icke kommit i åtnjutande af sådant understöd, endast med svårighet kunnat

bedrifva sin verksamhet, intill dess med den stad, i hvilkens omedelbara

närhet slagthuset varit förlagdt, öfverenskommelse kunnat träffas om slagthusets

användande såsom kommunens offentliga slagthus. Sist berörda

fördel syntes de exportslagterier, som anlades i vårt land, icke under

närvarande förhållanden kunna påräkna. Genom den utaf Kongl. Maj:t

den 22 december 1897 utfärdade lag angående köttbesigtning och slagthus

hade väl för rikets städer blifvit möjligt att genom slagthusanläggningar

få slagten och omsättningen af kött på ett tidsenligt sätt ordnad inom

vederbörande kommuners områden, men, då detta oaktadt ingen enda stad

dragit fördel af denna sin rättighet, syntes detta till fyllest visa, att de

för begagnande af denna rättighet uppstälda vilkoren vore af den beskaffenhet,

att gällande slagthuslag aldrig kunde komma att uppfylla det

med densamma närmast afsedda ängamålet och sålunda icke heller i sin

nuvarande form åt enskilda slagthusföretag skänka det stöd, som läge i

att städerna med dylika möjligen befintliga eller ifrågasatta företag skulle

träffa öfverenskommelse om slagthusens användande såsom offentliga slagthus.

Om de svenska slagthusen sålunda allt framgent skulle tänkas uppförda

endast för slagt till export och köttindustriel verksamhet utan utsigt

att samtidigt såsom i andra länder blifva använda såsom kommu
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande A:o 59.

7

nernas offentliga slagthus, måste hvarje sådant slagthusföretag i en eller

annan form kunna påräkna ett ekonomiskt stöd. Lemnades ej sådant,

komnie det svenska landtbruket säkerligen att allt fortfarande sakna slagthus.

Våra i detta hänseende så gynsamt utrustade grannländer skulle då

vinna ett betydande försteg, och då vi en gång tvingades att med dem

på allvar upptaga konkurrensen på utlandets köttmarknader, skulle vi

der mötas af svårigheten att nödgas i efterhand arbeta in varor, för

hvilka våra konkurrenter redan lyckats att i det främmande landet skapa

sig ett godt namn. Det penningbelopp, hvilket komiterade i sin underdåniga

framställning af den 21 mars 1898 angifvit såsom behöfligt för

att under närvarande förhållanden på verksamt sätt bereda möjlighet till

åstadkommandet af export af kött, ansåge komiterade fortfarande, så länge

ingen hjelp i någon som helst form från städernas sida kunde påräknas,

vara för ändamålet erforderligt. Den summa, danska regeringen år 1898

disponerat till köttexportens befrämjande och hvaraf större delen utlemnats

såsom understöd utan återbetalningsskyldighet till redan i gång varande

slagthus, uppginge till 200,000 kronor. I vårt land, der möjligen

uppstående slagthus måste arbeta under väsentligt svårare förhållanden

och der vidtagandet äfven af andra åtgärder för köttexportens befrämjande

måste anses i hög grad önskvärdt, kräfdes ett i samma mån större

belopp för att få förhållandena så ordnade, att den svenska ladugårdsskötsel

icke såsom hittills uteslutande skulle vara hänvisad till mejerihandteringen

såsom sin enda inkomstkälla.

På grund af hvad komiterade anfört hemstälde de, att Kongl. Maj:t

täcktes hos Riksdagen göra framställning antingen om förändring af nu

gällande slagthuslag i öfverensstämmelse med Ivongl. Maj:ts inför 1897

års Riksdag framlagda förslag, eller ock, i händelse denna förändring icke

kunde åvägabringas, att Riksdagen måtte ställa ett belopp af 500,000

kronor till Kongl. Maj:ts förfogande att, på sätt Kongl. Maj:t funne lämpligt,

användas dels till understöd åt sådana tidsenliga slagthusanläggningar,

som kunde antagas blifva till gagn icke endast för export af kött, utan äfven

för ett rigtigt tillgodogörande af så väl aflället vid slagten som allt till

export mindre tjenligt kött, dels ock till vidtagandet af andra åtgärder,

som Kongl. Maj:t kunde anse erforderliga för befrämjande af exporten af

såväl kött som produkter af köttindustriel verksamhet.

Öfver de sålunda gjorda framställningarna behagade Kongl. Maj:t infordra

underdånigt utlåtande af landtbruksstyrelsen, till hvilken myndighet

genom nådig remiss jemväl öfverlemnades en af Malmöhus läns hushåll
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 59.

ningssällskap till Kongl. Maj:t den 15 dcember 1898 aflåten skrifvelse,

deri sällskapet dels uttalat sin lifliga tillslutning till den af hushållningssällskapens

ombuds korniterade i deras förberörda skrifvelse af den 31

oktober samma år gjorda framställning, dels ock i underdånighet anhållit,

att Kongl. Maj:t, äfven under förutsättning att de utaf korniterade föreslagna

ändringar i slagthuslagen blefve genomförda, hos innevarande Riksdag

måtte göra framställning, att erforderligt belopp blefve stäldt till Kongl.

Maj:ts förfogande för befrämjande af den för vårt land så betydelsefulla,

hittills enligt sällskapets åsigt så godt som helt och hållet försummade

köttindustriella verksamheten. I anledning häraf afgaf landtbruksstyrelsen

två underdåniga utlåtanden. I det ena, dagtecknadt den 30 december

1898, innan styrelsen fått mottaga remissakten rörande Malmöhus läns

hushållningssällskaps framställning, anfördes följande.

I likhet med korniterade ansåge landtbruksstyrelsen, dels att, så

länge för köttbesigtning, anstäld på grund af § 1 i lagen angående köttbesigtning

och slagthus den 22 december 1897, icke någon afgift erlades,

utan städerna enligt samma lag vore berättigade att uppbära afgifter

endast för begagnande af slagthusen, hvilka afgifter, som skulle utgå efter

faststäld taxa, ej finge sättas högre än som kunde anses erforderligt för

betäckande af stadens kostnader för slagthusets förvaltning och underhåll

jemte tre procent ränta å anläggningskapitalet, utsigt icke förefunnes, att

städerna skulle finnas villiga att uppföra slagthus, dels ock att, för att

export af slagtadt kött skulle kunna härifrån i större omfattning komma

till stånd, tidsenliga slagthus måste i exporthamnarna finnas, företrädesvis

i Göteborg och Malmö, och att dessa slagthus borde vara så anordnade,

att slagten kunde försiggå under veterinärkontroll och affallet dervid

på det mest ekonomiska sätt tillvaratagas. På sätt landtbruksstyrelsen

i dess nyssberörda underdåniga utlåtande jemväl anfört, borde också

vidtagandet af åtgärder från statens sida för ett definitivt ordnande af

denna angelägenhet bero derpå, huruvida städerna Malmö och Göteborg

komme att uppföra dylika slagthus.

Om det å ena sidan måste anses för vårt land angeläget, att sådana

slagthus, som afsåges i omförmälda lag, verkligen komme till stånd, samt

å andra sidan tillkomsten af dylika slagthus skulle göra särskilda exportslagthus

fullständigt öfverflödiga, syntes, innan några åtgärder af mera

omfattande beskaffenhet för åstadkommande af exportslagthus från statens

sida vidtoges, gällande slagthuslag böra ändras, så att möjlighet funnes

att antaga, att slagthus blefve med tillämpning af lagens bestämmelser

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutslcotlots frilåtande N:o 59.

uppförda. Då, på sätt i det föregående framhållits, anledningen dertill,

att städerna icke funnit det för sig fördelaktigt att uppföra slagthus, borde

sökas i den omständigheten, att enligt § 8 i gällande slagthuslag ingen

afgift skulle erläggas för köttbesigtning, utan endast för begagnande af

slagthuset, syntes, för att slagthus i öfverensstämmelse med lagens syfte

skulle komma till stånd, endast erfordras, att sistberörda bestämmelse

ändrades till den lydelse, som sagda § hade uti den af Kongl Maj:t till

Riksdagen den 14 februari 1896 aflåtna nådiga proposition med förslag

till förordning angående köttbesigtnings- och slagttvång in. m.

Om landtbruksstyrelsen sålunda under nuvarande förhållanden icke

kunde förorda, att, på sätt komiterade föreslagit, ett större belopp begärdes

af Riksdagen för att användas till understöd åt slagthusanläggningar,

ville styrelsen likväl framhålla, att, om det skulle visa sig, att någon förändring

i slagthuslagen, på sätt styrelsen föreslagit, icke komme till stånd,

åtgärder i det af komiterade angifna syfte borde vidtagas. För sådana

åtgärder skulle emellertid kostnaderna gifvetvis komma att uppgå till

ganska betydliga belopp.

Med anledning af remissen af Malmöhus läns hushållningssällskaps

omförmälda skrifvelse afgaf landtbruksstyrelsen den 16 nästlidne januari

särskildt underdånigt utlåtande af följande innehåll.

Hvad först anginge detta hushållningssällskaps uttalande af sin tillslutning

till hushållningssällskapens ombuds komiterades underdåniga

framställning till Kongl. Maj:t af den 81 oktober 1898, åberopade landtbruksstyrelsen

hvad styrelsen öfver sistberörda framställning uti sitt omförmälda

utlåtande den 30 december 1898 anfört. Beträffande åter hushållningssällskapets

i öfrigt gjorda hemställan, syntes denna i viss mån

stå i strid emot eller utgöra en inskränkning i sällskapets uttalande om

dess tillslutning till merbemälde komiterades framställning af den 31

oktober 1898, enär komiterade ansett en förändring i slagthuslagen på

sätt de föreslagit göra hvarje vidare åtgärd från statens sida för nu ifrågavarande

angelägenhet öfverflödig, hvaremot hushållningssällskapets hemställan

tydligen grundade sig på den åsigten, att, äfven om en dylik

ändring i slagthuslagen komme till stånd, ett belopp, hvars storlek sällskapet

likväl icke uppgifvit, skulle behöfvas för befrämjande inom vårt land

af den köttindustriella verksamheten. Huru sällskapet tänkt sig det

ifrågasatta beloppet skola användas, hvem som skulle komma i åtnjutande

af detsamma, om det skulle utlemnas såsom understöd eller i form af

lån, derom lemnade förevarande framställning icke någon upplysning.

Bill. till lliksd. Prot. 1899. 7 Band. 37 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 59.

För sin del ansåge landtbruksstyrelsen, att den köttindustriella verksamheten,

det vill säga tillverkning af konserver af kött, olika korfslag, sylta

m. m., hvarigenom förnämligast allt affall vid slagt kunde på det sorgfälligaste

tillvaratagas, skulle i sin mån bidraga till höjande af boskapsskötselns

afkastning inom vårt land. Då emellertid sådan tillverkning i

större skala ovilkorligen förutsatte tillvaron af större slagthus, från hvilka

jemn tillgång på erforderlig kontrollerad råvara kunde vara att påräkna,

men några dylika slagthus inom vårt land ännu icke kommit till stånd,

samt för öfrigt alldeles icke vore utredt eller visadt, att, om sådana slagthus

inrättades, något understöd för åstadkommande af en dylik tillverkning

skulle erfordras, funne landtbruksstyrelsen någon som helst åtgärd

från statens sida i förevarande syfte för närvarande och intill dess det

visat sig, att sådan åtgärd af omständigheterna påkallades, icke böra vidtagas.

På grund häraf hemstälde landtbruksstyrelsen i underdånighet, att

Malmöhus läns hushållningssällskaps framställning, i hvad den afsåge särskilda

åtgärders vidtagande för befrämjande af köttindustriel verksamhet,

icke måtte till någon Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.

Slutligen har Östergötlands läns hushållningssällskap i underdånig

skrifvelse den 28 januari invevarande år, med anslutning till förenämnda

komiterades i skrifvelsen af den 31 oktober 1898 uttalade åsigt, gjort

framställning af samma innehåll som nämnda komiterades i deras berörda

skrifvelse.

Af förhandlingarna vid 1897 års riksdag i fråga om antagande af

en lag angående köttbesigtning och slagthus framginge, att Riksdagens beslut

i ämnet väsentligen bestämdes af omtanke för den på en ökad boskapsskötsel

allt mer grundade jordbruksnäringen, hvars intressen hotades genom

hvarjehanda i främmande länder uppresta hinder mot införsel dit af lefvande

kreatur från Sverige. Man hade ansett sig derför böra vidtaga

åtgärder för att kunna i stället för lefvande djur exportera slagtadt kött.

Härför behöfdes emellertid inrättande af särskilda slagthus i förening med

köttbesigtning, som man antog skulle komma att af åtminstone en eller

annan för köttexporten vigtig stad anordnas utan annan ersättning åt

staden än de afgifter, som erfordrades för betäckande af kostnaderna för

slagthusets förvaltning och underhåll jemte tre procent ränta å anläggningskapitalet

Då det emellertid nu visat sig, att ingenstädes i vårt land

i lagen afsedd kötsbesigtning eller offentligt slagthus kommit till stånd

eller vore att förvänta med lagens nuvarande lydelse, men behofvet af

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

11

sådana anordningar fortfarande qvarstode och särskild! befunnits känbart

för vår modernäring, torde det vara skäl att man, på sätt landtbruksstyrelsen

nu hemstält, sökte åvägabringa sådan ändring i slagthuslagen,

att der förefintliga hinder för de nämnda anordningarnas genomförande

undanröjdes. Sådant torde kunna ske genom en omredigering af § 8 i

nämnda lag ungefärligen på det sätt landtbruksstyrelsen föreslagit. Då

anläggandet af ett tidsenligt offentligt slagthus kräfde högst betydande

kostnader, kunde det icke vara annat än rättvist och billigt, att genom

afgifter för slagthusets begagnande bereddes ej blott ersättning för slagthusets

förvaltning och underhåll, utan äfven skälig ränta å anläggningskapitalet.

Att dervid i lagen bestämdes något fixt maximum å den

ränta, som finge beräknas, syntes ej lämpligt, då räntefoten ofta vexlade,

utan torde det höra i hvarje fall få bero på Kongl. Maj:ts pröfning att

vid fastställande af taxa å afgifter för slagthusets begagnande bedöma,

hvilken ränta som kunde anses skälig. Någon fara för att öfverdrifvet

höga afgifter skulle komma att fordras för slagthusets begagnande torde

för öfrigt så mycket mindre förfinnas, som det ju, då ingen vore

skyldig att anlita slagthuset, läge i vederbörande stads intresse, att

afgifterna sattes så lågt, att slagthuset verkligen komme till användning

i beräknad omfattning. Vidare syntes det vara i sin ordning, att måttliga

afgifter stadgades för besigtning och stämpling af uppslagtadt kött, såsom

i Kongl. Maj:ts omförmälda proposition år 1896 föreslogs. Dessa

afgifter skulle visserligen komma att i första hand erläggas af den, som

anmälde köttet till besigtning, hvilket väl i regeln torde blifva köttförsäljaren,

men denne kunde ju sedermera, om han finge köttet försedt med

en rekommenderande stämpel, begära för sin vara så högt pris, att kostnaden

för köttets besigtning och stämpling blefve betäckt. Något nämnvärdt

fördyrande af köttet syntes ej derigenom komma att uppstå. Härför

utom torde det vara skäl, att i slagthuslagen infördes bestämmelser

liknande dem, som i berörda proposition föreslogos beträffande afgifter

för nyttjande af särskild i sammanhang med offentligt slagthus inrättad

marknadsplats för kreaturshandeln samt dervid uppförda stallar äfvensom

för kreaturens utfodring, skötsel och vågning. För att ett offentligt slagthus

skulle kunna medföra allt det gagn, som dermed afsåges, och för att

särskild! i större städer besvärliga transporter af kreatur till slagthuset

måtte kunna så mycket som möjligt inskränkas, torde det nemligen blifva

behöflig! att hafva i detsammas omedelbara närhet anordnad marknadsplats

för handel med kreatur. Blefve en sådan marknadsplats inrättad,

opaginerad Kontrollera mot PDF

i 2

Lagutskottets Utlåtande N:o 59.

syntes det ock billigt, att åt det samhälle, som för densamma och dertill

hörande lokaler m. m. måste vidkännas ofta rätt dryga kostnader, bereddes

någon ersättning genom afgifter, bestämda i enahanda ordning och

efter liknande grunder som i fråga om slagthusets begagnande.

Då, såsom af statsrådsprotokollet framgår, ingenstädes i vårt land

köttbesigtning eller slagthus, som afses uti ifrågavarande lag, kommit till

stånd eller torde vara att förvänta med lagens nuvarande lydelse, derest

ej direkta anslag för sådant ändamål kunna påräknas, lärer det för befrämjande

af den för vår jordbruksnäring så vigtiga exporten af slagtadt

kött vara af nöden, antingen att staten lemnar anslag till slagthus afsedda

för export, eller ock att lagen så ändras, att städerna finna det

med sin fördel förenligt att anlägga offentliga slagthus, hvilka, om de

komma till stånd, jemväl kunna användas för exportens räkning.

I likhet med landtbruksstyrelsen anser utskottet den senare utvägen

böra i främsta rummet tillgripas.

Enär den personal, som koinme att anställas i slagthus, hvilka uteslutande

vore afsedda för export, icke kan antagas ständigt få full sysselsättning,

utan arbetet i dessa slagthus möjligen vissa tider koinme att

ligga nere, torde omkostnaderna för dylika slagthus blifva så stora, att

afgifter motsvarande dessa kostnader icke kunna påläggas det för export

afsedda köttet. Staten skulle derför, i händelse endast exportslagthus anordnades,

icke blott få gifva betydliga anslag till slagthuselis uppförande,

utan äfven allt framgent lemna bidrag till driftkostnadernas betäckande.

Helt annorlunda skulle deremot förhållandet blifva, i fall slagthus

anordnades i sammanhang med införande af köttbesigtnings- och slägting.

I så fall skulle antagligen driften af slagthusen, som finge jemn

sysselsättning året om, lemna ränta på anläggningskapitalet samt betala

driftkostnaderna, utan att afgifterna behöfde sättas oskäligt höga, och det

vigtiga exportintresset skulle tillgodoses, utan att staten behöfde vidkännas

dryga utgifter. .> -;:;i

Enligt utskottets åsigt lärer icke heller genom köttbesigtnings- och

slagttvångs införande i en stad den inkomst, som landtbefolkningen i den

kringliggande trakten derefter kan påräkna af sina slagtdjur, i allmänhet

blifva mindre än nu är fallet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lagutskottets Utlåtande N:o 59.

r. Hvad afgifterna för köttbesigtning angår, måste sådana redan nu i

inånga städer erläggas. I städerna har nemligen flerstädes införts frivillig

köttbesigtning, för hvilken betalning erlägges, och om en landtman,

som vill i staden sälja kött efter slagtade djur, icke låter besigtiga köttet,

får han antingen icke alls afyttra det, eller erhåller han åtminstone lägre

betalning än om detsamma undergått besigtning.

Då alltså ersättning för köttbesigtning redan nu å många ställen

faktiskt måste utgifvas, ligger i denna omständighet ;ett kraftigt skäl för

bifall till Kong!» Maj:ts framstälda förslag, hvarigenom afgifterna för köttets

besigtning och stämpling skulle komma att utgå enligt en af Kongl.

Maj:t faststäld taxa, i stället för att såsom nu kunna efter godtycke bestämmas.

Vid fastställande af en dylik taxa torde nemligen Kongl. Maj:t

nog komma att tillse, att afgifterna icke sättas högre, än att de betacka

de skäliga utgifter staden måste för besigtningen vidkännas, medan för

närvarande ej finnes någon garanti mot afgifternas fastställande till oskäligt

höga belopp.

Beträffande Ivongl. Maj:ts förslag i hvad det afser rätt för städerna

att för begagnande af offentliga slagthus uppbära afgifter, som jemväl

motsvara skälig ränta å anläggningskapitalet, lärer genom en dylik lagändring,

hvarigenom den ränta, som skall läggas till grund för afgifternas

beräkning, kommer att höjas med en eller annan procent, kostnaden

för begagnande af slagthus icke komma att i någon nämnvärd mån ökas.

, * Bestämmelsen om tre procent1 ränta å anläggningskapitalet har för

öfrigt icke tillkommit på grund af någon utredning eller närmare pröfning

rörande den ränta, städerna böra få tillgodoräkna sig å nämnda kapital,

utan är, såsom af den ofvan lemnade redogörelsen framgår, resultatet

af eu sammanjemkning mellan kainrarnes skiljaktiga beslut. Dessutom

lärer erfarenheten å orter i utlandet, der slagttvång införts, gifvit vid

handen, att de afgifter, som upptagas för begagnande af slagthus, i allmänhet

betäckas genom den större inkomst, som kan påräknas af de i

offentliga slagthus nedslagtade kreaturen. I sammanhang med dylika

slagthus anläggas nemligen fabriker för tillgodogörande af en del affall,

som eljest icke i regel vid slagt tillvarata ges, och genom hvad som för

detta affall betalas äfvensom till följd af det högre pris, som kött af i

offentliga slagthus under vederbörlig kontroll nedslagtade djur i marknaden

betingar, torde i de flesta fall full godtgörelse erhållas för den för

djurens nedslagtande erlagda afgiften.

Vidkommande slutligen den af Kongl. Maj:t föreslagna bestämmelsen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets Utlåtande N:o 59.

om rätt för stad att uppbära afgifter för nyttjande af särskild i sammanhang

med offentligt slagthus inrättad marknadsplats för kreaturshandeln

samt dervid uppförda stallar, äfvensom för kreaturens utfodring, skötsel

och vågning, anser utskottet på de i statsrådsprotokollet anförda skäl, att

en dylik rätt icke bör städerna förvägras.

Utskottet har således icke något att erinra mot hvad propositionen

i sak innehåller, men då Riksdagen för sin del antagit den lag angående

köttbeaigtning och slagthus, hvari ändring nu ifrågasattes, anser utskottet

Riksdagen icke böra inskränka sig till att afgifva ett yttrande i anledning

af det nu framlagda förslaget, utan höra derom fatta beslut; och får

utskottet alltså hemställa,

f * 4* •- - .‘‘1 l* ‘ ‘ • >'' '') : i ! ? ♦ . !/ . > . j • / i ■ i:: i\ \ •

att Riksdagen i anledning af ifrågavarande proposition

ville för sin del antaga följande

om ändrad lydelse af § 8 i lagen angående köttbesigtning

och slagthus den 22 december 1897.

• '' - ''! ''■ P? i ‘;u 1 ,• I . v’ . L-tPw.!

Härigenom förordnas, att § 8 i lagen angående

köttbesigtning och slagthus den 22 december 1897

skall hafva följande ändrade lydelse:

Mom. 1. För köttbesigtning, anstäld på grund af

§ 1, så ock för begagnande af offentligt slagthus, hvarom

i § 2 sägs, eger staden uppbära afgifter enligt taxa,

som, sedan Konungens befallningshafvande, efter hörande

af helsovårdsnämnd eller den särskilda myndighet,

hvarunder slagthusets förvaltning är stäld, dertill

uppgjort förslag, af Konungen fastställes för minst ett

år i sänder. I denna taxa må afgifterna ej sättas

högre, än som kan anses erforderligt till betäckande

af stadens kostnader för köttets besigtning och stämpling

samt, der fråga är om begagnande af offentligt

slagthus, som myss är nämndt, till betäckande jemväl

af kostnaden för slagthusets förvaltning och underhåll

jemte skälig ränta å anläggningskapitalet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o SS.

lf>

Mom. 2. Der jemlikt ordningsstadgan för rikets

stader eller derpå grundad bestämmelse särskild marknadsplats

för kreaturshandeln blifvit inrättad i sammanhang

med offentligt slagthus, hvarom i § 2 sägs,

må i enahanda ordning och efter liknande grunder som

i fråga om slagthusets begagnande bestämmas afgifter

till staden för nyttjande af marknadsplatsen och vid

densamma uppförda stallar äfvensom för kreaturens

utfodring, skötsel och vågning.

Stockholm den 1 maj 1899.

yv.wWv.ttit

På lagutskottets vägnar:

iijj i i'',''O i. 1 ilo ii v

-i. ,>• i

CARL B. HASSELROT. J. ■ till.

.in.

frr.jba-.

-\l {

inuti t, o.ii nogi!nv

it''; ,T

HT (>;

ljum ähf«ivn£d

f rjL ,

uf/jxiim-uOi j;ib« A

tron

ii 1

* f *:n ,

)\. tmodiii

i It;

rjrJ lim åt •

UiOdi

l f;

?)! o n

doo g)

d.|oibi.i i

r

lind inom in

Tvint

ua

* ''•''§<''<>

ifih&v

■jiiii tttöAd

ilm, i

''SO

''it;

t milis n

<1 obmnö-r

; It1,

Lvl nbrniiKil ‘In xi;

noitt

till

rii>! w

•idivl

! > J J‘

Reservation i

budgcl n

inuti

JlrK*r

l; 1 ■’( !

i in ii,.. !; i ujitif Sfi

tf t, o

are iil ju i

Xtbiiii i

■UinitiiTilx;

af herrar Nilsson, F. Andersson, J. Anderson och, P. G, Petersson.

''Jll

i iil i» clio jod •.»;!•>! Lriifmil

i-H-tj.i .in .in Ton

i-.voifin /nio ‘1‘: gi

hmsJallit ant>.iislusti- jaA •* jehu Yrm''! it;» it..

no tf''ili: A

iidsiöl torn Juli

Herrar Ohlsson och Jönsson hafva begärt få antecknadt, att de icke

deltagit i ärendets behandling inom utskottet

inom (1 :. i till jour iTtone>!n;;.b •it? t''»11 .in! ''in in-ui >;j•. lotjaib Snutt)

•nrgnrgfl.i >/>.»!idb jibiMivux: *J«l!d b/r^ii nii fcuwhnf. aihiui iöl ).»;

Kloa )t-j iuj i.iCil; tf io(p()) i1 i i X i >i > v i f*,] b> n>>>» *löl tJi» is‘> i

•l''«(it»blti!ll ‘.ijii 11. J il 11 rO J''l J! J i j 1 <'' H)0 dill’ ..■il ''ii !|]r:toi , -■;■>} i ''lö'')li:*fll

sf*sl rd.tnh : iiiv/lin» • >lfiVt! •jnl .:• i>»’/ v • (no i;«ii

ntlfiisln o it:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1899:102 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse om ändrad lydelse af § 8 i lagen angående köttbesigtning och slag s. 9 i texten