Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående ändring i vissa delar af dels förordningen om kommunalstyrelse på landet, dels förordningen om komm,unalstyrelse i stad och dels förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm. Andra Kammaren har till lagutskottet hänvisat åtta särskilda motioner, n:is 31, 51, 62, 163, 193, 196, 206 och 207, samtliga åsyftande begränsning i större eller mindre mån af den kommunala rösträtten.

1899-05-05 · 24 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 22 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1899:64, Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående ändring i vissa delar af dels förordningen om kommunalstyrelse på landet, dels förordningen om komm,unalstyrelse i stad och dels förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm. Andra Kammaren har till lagutskottet hänvisat åtta särskilda motioner, n:is 31, 51, 62, 163, 193, 196, 206 och 207, samtliga åsyftande begränsning i större eller mindre mån af den kommunala rösträtten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

1

N:o 64.

Ank. till Riksd. kansli den 5 maj 1899, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående ändring i

vissa delar af dels förordningen om kommunalstyrelse på

landet, dels förordningen om komm,unalstyrelse i stad och

dels förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.

Andra Kammaren har till lagutskottet hänvisat åtta särskilda motioner,

n:is 31, 51, 62, 163, 193, 196, 206 och 207, samtliga åsyftande begränsning

i större eller mindre mån af den kommunala rösträtten.

Uti motionen n:o 31 föreslår sålunda herr M. Dahn, med hänvisande

till en af honom vid 1898 års riksdag afgifven motion, n:o 207, att Riksdagen

måtte för sin del besluta, att § 11 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862 erhåller följande ändrade lydelse:

§ 11.

Röstvärdet skall begränsas efter det en hvar röstägande åsätta röstetal;

dock må ej af aktiebolag rösträtt utöfvas för mera än en tjugondedel

och af annan röstberättigad för mera än en tiondedel af kommunens hela

fyrktal, eller i något fall för högre röstetal än det, som motsvarar ett

tusen fyrkar.

Der för deltagande i sådana besvär, som åligga alla, hvilka inom

kommuner erlägga kommunalutskylder, annan grund, än den för utgörande

af kommunalutskylder i allmänhet gällande, finnes särskilt stadgad, skall

Bill. till Iiiksd. Prof. 1899. 7 Sami. 41 Höft. (N:o 64). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra sådana besvär, beräknas efter

den särskilt bestämda grunden.

I motionen har en ledamot af Andra Kammaren instämt.

Uti motion n:o 51 hafva herrar A. Henricson, G. Jansson, O. Anderson,

Ollas A.o Ericsson, A. Hansson i Solberga, A. H. Götliberg, A. Olsson,

P. Olsson i Asak, C. Sandquist, D. Persson i Tällberg, N. Hanson, J. A.

Lundström, J. P. Jansson, A. Olsson i Mårdäng, It. Eriksson, N. Andersson

i Pettersborg, E. Andersson i Upsala, friherre F. Barnekow, J. Andersson

i Lysvik, O. Persson, K. Hultkrantz, P. Jönsson i Färeköp, B. P. Ersson,

N. Sve?isson, E. Persson i Borrby, friherre C. Carlson Bonde och ./. AL

Johansson, under åberopande af de skäl, hvarpå Andra Kammarens beslut

den 26 mars 1898 rörande kommunala rösträttsfrågan grundades, hemstält,

att Riksdagen måtte antaga det utaf Kongl. Maj:t genom proposition n:o 40

till nästlidet års Riksdag aflemnade förslag till »Lag angående ändrad lydelse

af §§ 11, 21, 59 och 73 i förordningen om kommunalstyrelse på landet

den 21 mars 1862», dock med den förändring, att § 11 erhåller följande

lydelse:

Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktal;

dock må ej af aktiebolag rösträtt utöfvas för mera än en tjugondedel och

af annan röstberättigad för mera än en tiondedel af kommunens hela

fyrktal, eller i något fall för högre röstetal än det, som motsvarar ett

tusen fyrkar.

Der för deltagande i sådana besvär, som åligga alla, hvilka inom

kommunen erlägga kommunalutskylder, annan grund än den för utgörande

af kommunalutskylder i" allmänhet gällande finne3 särskildt stadgad, skall

röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra sådana besvär, beräknas efter

den särskildt bestämda grunden.

Herrar friherre I. v. Knorring, K. Almqvist, N. J. Nilsson, J. E.

Olsson, E. Lindblad, C. A. Carlsson, N. Jönsson, E. Nilsson, P. Andreasson,

P. Paulson, S. Söderberg, A. Andersson i Olsbenning, P. Ersson, A.

G. Olsson, B. Dahlgren, J. Johanson, T. Lundblad, A. G. Gyllensvärd,

L. Dahlstedt, W. Bengtsson, A. Pettersson, D. Holmgren i Värnhem, C.

Johansson i Aflösa, A. Johansson i Möllstorp, J. D. Laurell, I. Åt ans son,

A. Petersson, P. Pehrson i Törneryd, A. E. Baaz, J. A. Sjö, A. J. Hög
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

LagutskottrfS Utlåtande N:o 64.

3

stedt, A. Sundblad, 0. Erickson, A. P. Johansson, C. J. Jakobson, G.

Anderson, C. E. Johansson i Berga, C. I. Carlsson, L. M. Kruse, J.

Bengtsson, S. Arnoldsson, 0. Persson, P. 0. I/un Hell, M. Andersson, J.

Petersson i Boestad, N. Boström, E. V. Bäckström, J. Andersson, A. P.

Gustafsson, N. Wallmark, 0. Larsson, E. L. M. Hedin i Torp, J. Hjelmé
rus,

C. Rydberg, R. Petersson, J. P. Nilsson, G. Odqvist och E. Åkerlund

hafva, under hufvudsakligt åberopande af en vid sistlidet års riksdag i

ämnet afgifven motion, n:o 208, föreslagit uti motion n:o 62, »att Riksdagen

behagade besluta en skrifvelse till Kong!. Maj:t med anhållan, det täcktes

Kongl. Maj:t låta å nyo utarbeta och för Riksdagen, så snart ske kan,

framlägga ett förslag om ändring af den kommunala rösträtten på landet,

bygdt hufvudsakligen på sådan grund, att ej någon får utöfva rösträtt

inom en kommun för mer än en tiondedel och ej aktiebolag för mer än

en tjugondedel af kommunens hela fyrktal.»

Herr H. Branting har uti motion n:o 163 hemstält, att Riksdagen

måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att, vid uppgörande, så snart

ske kan, af förslag till ändrade bestämmelser angående rösträtten vid val

till stadsfullmägtige, Kongl. Maj:t äfven måtte taga i öfvervägande systemet:

lika rösträtt — proportionella val.

Till stöd för denna hemställan har motionären afgifvit en utförlig

motivering; och tillåter sig utskottet att till densamma hänvisa.

Uti motion n:o 193 hafva herrar J. Bromée, J. Nydahl, W. Styrlander,

E. Norman, O. Walter, C. G. Thor, J. E. Nordin, P. Norberg,

E. Eriksson, J. Ericsson, K. G. Karlsson, J. Persson och J. Nordin, under

hänvisning till en vid sistförfluten riksdag väckt motion n:o 211, föreslagit,

att Riksdagen måtte besluta:

l:o) att § 11 i förordningen om kommunalstyrelse på landet skall

erhålla följande lydelse:

§ 11.

Mom. 1. Vid val tillkommer hvarje röstägande en röst utom vid

val af kommunalfullmägtige samt af landstingsmän och valmän för utseende

af landstingsmän.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

Mom. 2. Vid beslut rörande alla öfriga angelägenheter, äfvensom

vid de i mom. 1 särskildt angifna val, beräknas röstvärdet efter det en

hvar röstegande åsätta fyrktal; dock må ej någon utöfva rösträtt för större

antal röster, än som svarar emot en tjugondedel af kommunens hela fyrktal

eller i något fall för högre röstetal än det, som motsvarar ett tusen

fyrkar.

Mora. 3. Der för deltagande i sådana besvär, som åligga alla,

hvilka inom kommunen erlägga kommunalutskylder, annan grund, än

den för utgående af kommunalutskylder i allmänhet gällande, finnes särskildt

stadgad, skall röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra sådana

besvär, beräknas efter den särskildt bestämda grunden;

2:o) att i skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t måtte göra frågan om

bolags kommunala rösträtt till föremål för förnyad utredning samt till

Riksdagen inkomma med de förslag, hvartill utredningen kan gifva anledning.

I motionens syfte hafva tio af Andra Kammarens ledamöter instämt.

Herr O. Emthén har uti motion, n:o 196 — med framhållande af

att behofvet utaf den kommunala rösträttens på landet begränsning och

olägenheten af de nuvarande bestämmelserna i ämnet med hvar dag, som

ginge, allt starkare framträdde, och att berörda olägenhet vore i synnerhet

känbar i Norrland, der bolagen i ständigt större skala sloge under sig

jorden — föreslagit, att Riksdagen behagade besluta att i skrifvelse till

Kongl. Maj:t anhålla om utarbetande och framläggande för Riksdagen, så

fort ske kan, af förslag till ändring af gällande bestämmelser angående den

kommunala rösträtten på landet, gående hufvudsakligen derpå ut, att rösträtt

icke må utöfvas af aktiebolag för mera än en tjugondedel och af annan

röstberättigad för mera än en tiondedel af kommunens hela fyrktal eller i

något fall för högre röstetal än det, som motsvarar ett tusen fyrkar.

I denna motion hafva två af Andra Kammarens ledamöter instämt.

Under hänvisande till dels en af herr A. Halm vid 1891 års riksdag

i Andra Kammaren väckt motion, n:o 143, dels till lagutskottets utlåtande,

n:o 19, vid samma riksdag, dels ock till Riksdagens skrifvelse till Konungen

den 7 maj 1894 angående utredning rörande den kommunala rösträtten,

hemställa herrar ./. Persson i Arboga, A. Thylander, H. Pantzarhielm,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande N:o 64. 5

C. J. Hammarström och K. G. Karlsson, i motion n:o 206, att Riksdagen

måtte besluta:

l:o) att § 12 i kongl. förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse

i stad skall erhålla följande förändrade lydelse:

Mom. 1. Vid val tillkommer hvarje å allmän rådstuga röstberättigad

en röst, utom vid val af stadsfullmägtige samt af landstingsmän och valmän

för utseende af landstingsmän;

Mom. 2. Vid beslut rörande alla öfriga angelägenheter, äfvensom vid

de i mom. 1 särskilt angifna val, eger hvarje röstberättigad en röst för bevillning,

efter (Art. II bevillningsstadgan) till och med en riksdaler, samt

vidare en röst för hvarje derutöfver efter (nämnda artikel) påförd hel riksdalers

bevillning till staten;

Mom. 3. Ej må någon kunna vid allmän rådstuga utöfva rösträtt

för större antal röster, än som svarar emot en hundradedel af stadens hela

röstetal efter röstlängden, eller i något fall för högre röstetal än det,

som motsvarar bevillningen för fem tusen riksdalers inkomst i kapital

eller arbete.

2:o) att i skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t måtte göra frågan om

bolags kommunala rösträtt i stad till föremål för utredning samt till Riksdagen

inkomma med de förslag, hvartill utredningen kan gifva anledning.

Slutligen hafva herrar M. Höjer, M. F. Nyström, K. Staajf, E.

Wavrinsky, F. Berg, D. Bergström och O. Eklund, uti motion n:o 207,

med hänvisning till nyssnämnda motion n:o 206 af herr J. Persson in. fl.

och med åberopande i hufvudsak af motiveringen i den af herr O. Olsson

vid 1891 års riksdag väckta motion, n:o 98, föreslagit:

l:o) att Riksdagen för sin del måtte besluta, att § 12 mom. 1 af

Kongl. Maj:ts nådiga förordning om kommunalstyrelse i Stockholm den 23

maj 1862 måtte erhålla följande lydelse:

Vid valet, som förrättas med slutna sedlar och för öfrigt i tillämpliga

delar efter den ordning, som för val af riksdagsfullmägtige för staden är

eller varder antagen, eger en hvar till deltagande deruti berättigad medlem

af kommunen en röst för bevillning efter (Art. II) bevillningsstadgan till

och med en krona samt vidare en röst för hvarje derutöfver påförd hel

kronas bevillning efter nämnda artikel, men ej må för någon beräknas flere

röster, än som svara mot en hundradedel af valkretsens hela röstetal efter

röstlängden, och i intet fall högre antal röster än det, som motsvarar bevillningen

för fem tusen kronors inkomst af kapital eller arbete;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

2:o) att Riksdagen måtte i skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t ville

göra frågan om bolags kommunala rösträtt i stad till föremål för utredning

samt till Riksdagen inkomma med de förslag, hvartill utredningen

kan gifva anledning.

Såsom af den ofvan leinnade redogörelsen framgår, kunna de uti

ifrågavarande motioner framstälda yrkandena lämpligen hänföras till trenne

särskilda grupper, nemligen dels sådana yrkanden, som afse allmän begränsning

af den kommunala rösträtten på landet, dels sådana, som åsyfta

ytterligare begränsning, utöfver den redan i gällande lag faststälda, af den

kommunala rösträtten i stad, dels slutligen de yrkanden, som gå ut på

speciel begränsning af bolags rösträtt.

Hvad då först angår förslagen om allmän begränsning af den kommunala

rösträtten på landet, vill utskottet erinra derom, att denna fråga

redan blifvit af Riksdagen understäld Kongl. Maj:ts ompröfning. Uti skrifvelse

den 9 maj 1894 anhöll nemligen Riksdagen, att, med hänsyn till

vigten af den kommunala rösträttsfrågans lösning, den statistiska utredning

af dithörande förhållanden, hvilken chefen för civildepartementet anbefalt,

om möjligt måtte så bedrifvas, att dess resultat kunde framläggas inför

1895 års riksdag. Angående orsaken, hvarför förslag i ämnet ännu ej

blifvit Riksdagen förelagdt, lemnas upplysning i det statsrådsprotokoll, som

bifogades en af Kongl. Maj:t till sistlidet års riksdag aflåten proposition i

hufvudsakligt syfte att begränsa aktiebolags å landet rösträtt. Deri uttalades

af föredragande departementschefen, att med förslag till lösning af frågan

i dess helhet om den kommunala rösträtten på landet borde anstå i afbidan

på den utgång, som frågan om ändrade grunder för den kommunala

beskattningen erhölle — hvilken senare fråga med föranledande af en

Riksdagens skrifvelse den 5 maj 1897 gjorts till föremål för undersökning

af en den 15 oktober samma år tillsatt komité.

Då utskottet anser de sålunda anförda skälen för uppskof med afgörande

af frågan om den kommunala rösträtten på landet ega full giltighet,

har utskottet funnit sig böra, utan att ingå i närmare pröfning af de

särskilda yrkandenas innebörd, afstyrka bifall till samtliga de förslag om

förändring i bestående regler härutinnan, som vid innevarande riksdag

afgifvits.

Af samma skal, som betingat uppskof med frågan om den kommunala

rösträtten på landet, synes någon ändring af de kommunala rösträttsförhållandena

i stad ej för det närvarande böra ifrågasättas. Härtill kan

såsom en ytterligare orsak läggas, att rösträtten i städerna redan är i viss

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

mån begränsad, medan några gränser för den kommunala rösträtten på

landet ej finnas stadgade, och att alltså det torde vara lämpligt, att frågan

om begränsning af den kommunala rösträtten på landet löses, innan ytterligare

begränsning af den kommunala rösträtten i stad åvägabringas.

Hvad slutligen vidkommer de väckta förslagen om speciel begränsning.

af bolags rösträtt, vill utskottet erinra derom, att den proposition om

ändring i förordningen om kommunalstyrelse på landet, hvilken af Kong!.

Maj:t afläts till sistlidet års Riksdag och som hufvudsakligen afsåg begränsning

af aktiebolagens å landet rösträtt, ej vann Riksdagens bifall.

\ id detta förhållande synes skäl ej föreligga att utbryta frågan om

bolags rösträtt ur den mera omfattande frågan om allmän begränsning af

den kommunala rösträtten, utan torde regleringen af bolagens rösträtt lämpligast

ske i sammanhang med pröfningen af de förslag om allmän begränsning

af den kommunala rösträtten, hvilka, efter det kommunalskattekomitén

afslutat sina arbeten, kunna vara att från Kongl. Maj:t förvänta.

På grund af det anförda får utskottet alltså hemställa,

l:o) att

a) herr Dahns motion,

b) herr Henricsons m. fl. motion,

c) friherre v. Knorrings m. fl. motion,

cl) herr Bromées in. fl. i punkt l:o) af motionen

gjorda hemställan, och

e) herr Emthéns motion

icke må af Riksdagen bifallas;

2: o) att

/) herr J. Perssons m. fl. i punkt l:o) af motionen

gjorda hemställan,

g) herr Höjers m. fl. i punkt l:o) af motionen gjorda

hemställan, och

h) herr Brantings motion

icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda;

3:o) att

i) den af herr Bromée m. fl. i punkt 2:o) af motionen

gjorda hemställan,

k) den af herr J. Persson in. fl. i punkt 2:o) af

motionen gjorda hemställan, samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

I) den af herr Höjer m. fl. i punkt 2:o) af motionen

gjorda hemställan

icke heller må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 maj 1899.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Reservationer:

i afseende å utskottets hemställan i punkten l:o:

af herrar Husberg, F. Andersson, Redelius och Jönsson,

hvilka ansett, att utskottet bort, med biträdande af de grunder för en

ändrad lagstiftning i fråga om den kommunala rösträtten å landet, hvilka

innehållas i den af friherre von Knorring m. fl. afgifna motion, hemställa,

att Riksdagen ville i anledning af de väckta motionerna för sin del antaga

följande

LAG

angående ändrad lydelse af §§ 11, 21, 59 och 73 i förordningen om

kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 11, 21, 59 och 73 i förordningen om

kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, § 11 sådan den lyder

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

9

enligt, förordningen den 26 oktober 1888 och § 59, sådan samma paragraf

lyder enligt nyssnämnda förordning och förordningen den 8 mars 1889,

skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 11.

Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktal;

dock må ej af aktiebolag rösträtt utöfvas för mera än en tjugondedel

och af annan röstegande för mera än en tiondedel af kommunens hela

fyrktal.

Der för deltagande i sådana besvär, som åligga alla, hvilka inom

kommunen erlägga .kommunalutskylder, annan grund, än den för utgörande

af kommunalutskylder i allmänhet gällande, finnes särskildt stadgad,

skall röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra sådana besvär, beräknas

efter den särskildt bestämda grunden.

§ 21.

Sedan öfverläggningen förklarats slutad, framställer ordföranden proposition,

så affart ad, att den må kunna med ja eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagifver derefter, huru enligt hans uppfattning

beslutet utfallit, och befäster detsamma,, der omröstning ej begäres, med

klubbslag. Askas omröstning, verkställes den öppet och efter upprop.

Till beslut i andra frågor än dem, hvarom i §§ 27, 36 och 73,

punkt b), sägs, erfordras blott enkel pluralitet, af de afgifna, rösterna,

enligt den vid omröstningen följda röstgrund.

Falla rösterna lika för olika meningar, gäller den mening, hvilken

de fleste lastande efter hufvudtalet, bifallit. Äro äfven efter sådan beräkning

rösterna lika delade, varder den mening beslut, som ordföranden

biträder.

§ 59.

Kommunalnämnden skall verkställa fyrktalssättningen och deröfver

upprätta en längd, upptagande, särskildt för hvarje skattskyldig och i

särskilda kolumner: för i mantal satt, jord, för jordbruksfastighet utan

Bill. till Rikad. Prot. 1899. 7 Sami. 41 lläft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 84.

mantal och för annan fastighet debiterad bevillning enligt gällande förordning

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst (eller,

der bevillning ej utgår, det belopp, som, uträknadt efter taxeringsvärdet,

mot sådan bevillning svarar); för öfriga beskattningsföremål debiterad

enahanda bevillning; det åsätta fyrktalet för i mantal satt jord; fyrktalet

för jordbruksfastighet utan mantal; fyrktalet för annan fastighet; fyrktalet

för alla öfriga beskattningsföremål och summan af den skattskyldiges

fyrktal, hvarjemte i längden skall antecknas kommunens hela fyrktal; allt

på sätt det under litt. A bifogade formulär till fyrktalslängd närmare

utvisar.

Denna längd, som ligger till grund för kommunalutskyldernas debitering,

utgör, med iakttagande af de bestämmelser och undantag §§ 8,

9 och 11 innehålla, tillika kommunens röstlängd. Har, sedan längden

justerades, ny egare eller brukare tillträdt fast egendom, och varder sådant

inför kommunalstämman styrkt, uppföres den nye egaren eller brukaren

i längden såsom röstberättigad för fastigheten; börande kungörelse om

stämma, der dylikt ärende skall förekomma, från predikstolen uppläsas

minst en vecka förut. I den för anmärkningar afsedda kolumn antecknas,

dels om af ofvan angifven orsak rösträtt för fast egendom öfvergått till

annan person, dels, der begränsning enligt § 11 eger rum, röstetalet, dels

ock om och’ på hvilken grund i följd af bestämmelserna i §§ 8 och 9

någon i längden uppförd skattskyldig icke eger utöfva rösträtt. Längden

upprättas i två exemplar, af hvilka det ena i sockenstugan anslås och det

andra hos kommunalnämnden förvaras.

§ 73.

För att vinna bindande kraft skola kommunalstämmans beslut underställas

Kongl. Maj:ts nådiga pröfning och fastställelse, då besluten

angå:

a) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon sådan kommunen

tillhörig fastighet, som, för något dess gemensamma nytta afseende

ändamål, genom gåfva eller testamente kommunen tillfallit, äfvensom

öfverenskommelse, som medför förändring i de rättigheter, kommunen till

sådan fastighet eger; och

b) upptagande af lån, stridt på längre återbetalningstid än två år.

Kongl. Maj:ts nådiga pröfning skola ock underställas de af kommunalstämman

antagna förslag till nya eller förhöjda afgifter å den allmänna

rörelsen, såsom väg-, bro- och färjpenningar, m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets Utlåtande N:0 64.

Till beslut i fråga angående upptagande af lån, hvarom här ofvan

sägs, erfordras två tredjedelar af de i omröstningen deltagandes röster

efter röstvärdet.

Beslut eller förslag, som bör Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställas,

skall insändas till Kongl. Maj:ts befallningshafvande, hvilken det

åligger att handlingarna, jemte eget utlåtande, till Kongl. Maj:t öfverlemna.

• i ) t i)

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets Utlåtande N:o 84.

Litt. A. Fyrktalslängd för

Personer.

Fastigheter.

Prosten N. N. . . ........

Skrintorp N:o 2, stom V» mantal, Kyrktomta N:o 1, skatte, 1 mantal

Landbonden Sven Persson.....

Lugnås N:o 1, pastorsboställe, 1 mantal..............

Anders Svensson.........

Berga, 1 mantal, Brnnby utjord .................

Skomakaren N. N. å Vantinge . . .

.................................

Landtbrukaren N. N......

Mora kungsladugård, 1 mantal..................

N. N. aktiebolag.........

Utby N:o 1, 3 mantal, Utby ångsåg ...............

Majoren N. N...........

Glittringe säteri, 11 mantal, Ys qvarn..............

o. s. y.

Summa

Nordbo den 2 december 1899.

På kommunalnämndens vägnar:

N. N.

Ordförande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o fl4.

13

Nordbo socken år 1899.

Bevillning enligt förordningen angående

bevillning af fast egendom samt af

inkomst.

Påfördt fyrktal

Anmärkningar.

för i mantal satt

jord.

för jordbruksfastighet

utan mantal.

för annan fastighet.

för alla öfriga be-

skattningsförem ål.

för i mantal satt

jord.

för jordbruksfastighet

utan mantal.

för annan fastighet.

för alla öfriga be-

skattningsföremål.

Summa.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

12

—

—

—

—

—

16

—

120

—

160

280

9

60

—

—

—

—

—

—

96

—

—

96

i konkurstillstånd.

12

—

1

80

—

—

—

—

120

18

—

—

138

—

—

—

—

—

50

1

—

—

5

10

15

oguldna kommunalutskyldcr.

18

—

—

—

—

—

—

—

180

—

—

180

taxeringsvärde 30,000 kr.

54

—

—

—

100

—

300

—

540

—

1,000

3,000

4,540

röstar för 800 fyrkar.

480

_

_

_

22

_

80

_

4,800

_

220

800

5,820

röstar för 1,600 fyrkar; röst-

rätten öfvergått till nuv.

—

egaren N. N., mantalsskrif-

ven i N. N. socken (kom-

munalstämmeprotokoil d.

16/4 1900).

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

16,000

Vio = 1,600; »/so = 800.

Att förestående fyrktalslängd blifvit i kommunalstämma denna dag granskad

och godkänd, betygas Nordbo den 18 december 1899.

N. N.

N. N.

Stämmans ordförande.

N. N.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

af herr Ohlsson, med hvilken herrar J. Anderson och P. G. Petersson

instämt:

Med föranledande af ett inom Andra Kammaren af en dess ledamot

under innevarande års riksdag framstäldt spörsmål angående den ställning

regeringen numera intoge till, bland annat, frågan om ändring i gällande

lagstadganden rörande den kommunala rösträtten har hans excellens herr

statsministern erinrat och framhållit, att motiveringen i det förslag till begränsning

af den kommunala rösträtten på landet, hvilken framlades af

Kongl. Maj:t vid sistlidne års riksdag, uttryckligen betonade, att något

mera genomgripande förslag i denna fråga ej lämpligen borde framläggas,

innan den tillsatta kommunalskattekomitén slutat sina arbeten. Då dock

Riksdagen genom sitt beslut att afslå ifrågavarande proposition måste anses

hafva gifvit tillkänna, att den i denna fråga ej önskade se de partiella reformernas

väg beträdd, så vore det ock gifvet, att, innan det ofvannämnda

komitéarbetet blifvit afslutadt och behandladt, herr statsministern ej kunde

antaga, att under nuvarande förhållanden något förslag till förändring af

den kommunala rösträtten vore att förvänta från Kongl. Maj:t.

Då sålunda från regeringens sida enligt min uppfattning utan öfvertygande

skäl framhållits och betonats, att med lösningen af frågan om begränsning

af den kommunala rösträtten pa landet borde tillsvidare anstå i

afbidan på utgången af den under utredning varande frågan om förändrade

grunder för den kommunala beskattningen, torde å andra sidan böra påpekas

och noga bemärkas, att de i allmänhet öfverklagade missförhållanden,

hvilka sedan årtionden med allt fog föranled t ständigt förnyade yrkanden

om rösträttens begränsning, förvisso hvarken kunna undanrödjas eller förminskas

genom kommunalskatteväsendets omgestaltning. Ty oemotsägligt

torde vara, att — huru var kommunala beskattning än må komma att

omdanas — direkta skatter allt framgent måste i mer eller mindre vidsträckt

män af kommunerna upptagas. Och da. den kommunala rösträtten

fortfarande lärer böra hufvudsakligen grundas på förmögenhetsprincipen

och således skall på ett eller annat sätt mätas efter och ställas i förhållande

till den direkta skatt, som till kommunen af dess medlemmar erlägges,

inses ju lätteligen, att den ifrågasätta rösträttsbegränsningen alldeles icke

kan onödiggöras derigenom, att de direkta kommunalskatterna möjligtvis

varda omreglerade och nedsatta.

Några ur lagstiftningssynpunkt anmärkningsvärda olägenheter kunna

visserligen icke heller förorsakas deraf, att den numera utredda och mycket

omhandlade kommunala rösträttsfrågan löses tidigare än och oberoende af

den sväfvande framtidsfrågan om förändrade grunder för den kommunala

beskattningen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

15

Deri mindre väsentliga omständigheten, att eu särskild, fyrkbegreppet

ersättande, mätare af det kommunala röstvärdet i sinom tid behöfver antagas

och lagfästas, för den händelse sambandet mellan bevillningen till

staten och den kommunala skattskyldigheten varder upplöst, kan enligt min

uppfattning ingalunda anses såsom skälig anledning att uppskjuta den vigtiga

rösträttsfrågan, för hvars lösning allmänna meningen i landet obestridligen

är och sedan länge varit mogen.

Vill man således, med bibehållande af sjelfva hufvudgrunden för bestående

rösträttsbestämmelser, under för handen varande förhållanden på

lämpligaste sätt lösa frågan om begränsning af den kommunala rösträtten

på landet, bör efter min åsigt — i öfverensstämmelse med hvad som rätteligen

iakttogs, då den kommunala rösträtten i stad inskränktes, — i begränsningsafseende

bestämmas icke blott ett relativt, utan äfven ett absolut

röstmaximum. Den statistiska utredning, som föregick sistlidet års kongl.

proposition i ärendet, synes vid ett allsidigt öfvervägande, och då vederbörlig

hänsyn tages särskild! till de stora kommunerna och de högsta fyrktalen,

klart och tydligt tala för lämpligheten och behofvet af ett absolut

röstmaximum till fullständigande af rösträttsbegränsningen i de fall, der

det relativa begränsningstalet i och för sig icke förmår i tillräcklig grad

nedbringa röstegandes öfver höfvan höga röstsiffror. Medelst dylik reglering

af rösträtten kan man utan att behöfva göra den relativa begränsningen

alltför genomgående på ett skäligen verksamt sätt träffa de högsta

röstetalen. Genom fastställande af ett väl afvägdt absolut röstmaximum

vinnes för öfrig! det synnerligen beaktansvärda önskemålet, att den aktiebolag

för närvarande tillerkända rösträtt kan på ett effektivt sätt begränsas,

utan att i sådant syfte behöfver för dem uppställas och tillämpas

särskild, mer eller mindre långt gående undantagsbestämmelse från de

nu gällande föreskrifterna om rösträtt i kommunala angelägenheter.

Det förhållandet, att ett absolut röstmaximum är alldeles särskild! egnadt

att — utöfver den begränsning, som lämpligen kan ernås genom

ett allmänt gällande relativt röstmaximum — åstadkomma ytterligare

begränsning icke blott i de stora aktiebolagens röstöfvermagt, utan

äfven i en del andra bolags, menigheters och enskilde personer öfvermåttan

höga röstetal, torde äfvenledes kraftigt tala för ett dylikt absolut

röstmaximum.

Vid öfvervägande af samtliga på frågan inverkande förhållanden och

med särskildt fästadt afseende dera, att rösträttsfrågan väl bör i ett slag

lösas så, att den i stort sedt ändtligen må kunna för någon afsevärd tid

afföra^ från Riksdagens dagordning, har jag för min del funnit, att det

relativa begränsningstalet lämpligast bör bestämmas till eu tiondedel af

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lagutskottets Utlåtande N:o f>4.

kommunens hela fyrktal och det absoluta röstmaximum fastställas till

1,000 röster efter fyrk räknad t.

Deremot synes det hvarken vara lämpligt eller politiskt klokt att för

närvarande och i detta sammanhang antaga och godkänna ett särskildt relativt

begränsningstal rörande aktiebolags rösträtt, helst Riksdagen härigenom

skulle för sin del bekräfta och för obestämd framtid ånyo fastslå

den i kommunallagarne förekommande oegentligheten, att slik rätt tillerkännes

aktiebolag.

Genom antagande deremot af ett relativt och ett absolut röstmaximum,

som göres likformigt gällande gent emot alla, hvilka enligt nu gällande

lag hafva kommunal rösträtt, uppnås full väl önskemålet, att äfven aktiebolagens

röstöfvermagt varder begränsad, på samma gång Riksdagen med

allt fog desslikes kan ifrågasätta lagstiftningsåtgärder, i syfte att den aktiebolag

såsom juridisk person nu tillkommande rösträtt i kommunala angelägenheter

må varda på ett eller annat sätt upphäfd.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, och med föranledande af

de i ämnet väckta motionerna tillåter jag mig hemställa:

att Riksdagen ville för sin del antaga följande

LAG

angående ändrad lydelse af §§ 11, 21, 59 och 73 i förordningen om

kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 11, 21, 59 och 73 i förordningen om

kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, § 11 sådan densamma

lyder enligt förordningen den 26 oktober 1888, och § 59 sådan samma

paragraf lyder enligt nyssnämnda förordning och förordningen den 8 mars

1889, skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 11.

Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktal;

dock må ej någon utöfva rösträtt för större antal röster, än som svarar

emot en tiondedel af kommunens hela fyrktal, eller i något fall för högre

röstetal än det, som motsvarar ett tusen fyrkar.

Der för deltagande i sådana besvär, som åligga alla, hvilka inom

kommunen erlägga kommunalutskylder, annan grund, än den för utgö
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

17

■ rande af kommunalutskylder i allmänhet gällande, finnes särskilt stadgad,

skall röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra sådana besvär, beräknas

efter den särskilt bestämda grunden.

§ 21,

Sedan öfverläggningen förklarats slutad, framställer ordföranden proposition,

så affattad, att den må kunna med ja eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagifver derefter, huru enligt hans uppfattning

beslutet utfallit, och befäster detsamma, der omröstning ej begäres, med

klubbslag. Askas omröstning, verkställes den öppet och efter upprop.

Till , beslut i andra frågor än dem, hvarom i §§ 27, 36 och 73,

punkt b), sägs, erfordras blott enkel pluralitet af de afgifna rösterna, enligt

den vid omröstningen följda röstgrund.

Falla rösterna lika för olika meningar, gäller den mening, hvilken de

fleste röstande efter hufvudtalet bifallit, Aro äfven efter sådan beräkning

rösterna lika delade, varder den mening beslut, som ordföranden biträder,

bi? >; i

§ 59.

Kommunalnämnden skall verkställa fyrktalssättningen och deröfver

upprätta en längd, upptagande, särskildt för hvarje skattskyldig och i

särskilda kolumner: för i mantal satt jord, för jordbruksfastighet utan

mantal och för annan fastighet debiterad bevillning enligt gällande förordning

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst (eller, der

bevillning ej utgår, det belopp, som, uträknadt efter taxeringsvärdet, mot

sådan bevillning svarar); för öfriga beskattningsföremål debiterad enahanda

bevillning; det åsätta fyrktalet för i mantal satt jord; fyrktalet för jordbruksfastighet

utan mantal; fyrktalet för annan fastighet; fyrktalet för alla

öfriga beskattningsföremål och summan af den skattskyldiges fyrktal, hvarjemte

i längden skall antecknas kommunens hela fyrktal; allt på sätt det

under litt. A bifogade formulär till fyrktalslängd närmare utvisar.

Denna längd, som ligger till grund för kommunalutskyldernas debitering,

utgör, med iakttagande af de bestämmelser och undantag §§ 8, 9

och 11 innehålla, tillika kommunens röstlängd. Har, sedan längden justerades,

ny egare eller brukare tillträdt fast egendom, och varder sådant

inför kommunalstämman styrkt, uppföres den nye egaren eller brukaren i

längden såsom röstberättigad för fastigheten; börande kungörelse om

stämma, der dylikt ärende skall förekomma, från predikstolen uppläsas

minst eu vecka förut, I den för anmärkningar afsedda kolumn antecknas,

Bill. till Riksd. Prof.. 1666. 7 Samt. 41 Håft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

dels om af ofvan angifven orsak rösträtt för fast egendom öfvergått till

annan person, dels, der begränsning enligt § 11 eger rum, röstetalet, dels

ock om och på hvilken grund i följd af bestämmelserna i §§ 8 och 9

någon i längden uppförd skattskyldig icke eger utöfva rösträtt. Längden

upprättas i två exemplar, af hvilka det ena i sockenstugan anslås och det

andra hos kommunalnämnden förvaras.

§ 73.

För att vinna bindande kraft skola kommunalstämmans beslut underställas

Kongl. Maj:ts nådiga pröfning och fastställelse, då besluten angå:

a) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon sådan kommunen

tillhörig fastighet, som, för något dess gemensamma nytta afseende

ändamål, genom gåfva eller testamente kommunen tillfallit, äfvensom öfverenskommelse,

som medför förändring i de rättigheter, kommunen till sådan

fastighet eger; och

b) upptagande af lån, stäldt på längre återbetalningstid än två år.

Kongl. Maj:ts nådiga pröfning skola ock underställas de af kommunalstämman

antagna förslag till nya eller förhöjda afgifter å den allmänna

rörelsen, såsom väg-, bro- och färjpenningar, m. m.

Till beslut i fråga angående upptagande af lån, hvarom här ofvan

sägs, erfordras två tredjedelar af de i omröstningen deltagandes röster efter

röstvärdet.

Beslut eller förslag, som bör Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställas,

skall insändas till Kongl. Maj:ts befallningshafvande, hvilken det

åligger att handlingarna, jemte eget utlåtande, till Kongl. Maj:t öfverlemna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

"• -,v

)''i AJ..

I'' ? -ä

Do ‘ii''

: 0.7 .»a

■ \;n< >C

1 >/.&

■I

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

Litt. A. Fyrktalslängd för

Personer.

Fastigheter.

Prosten N. N............

Skrintorp N:o 2, stom Va mantal, Kyrktomta N:o 1, skatte, 1 mantal

Landbonden Sven Persson.....

Lugnås N:o 1, pastorsboställe, 1 mantal..............

Anders Svensson.........

Skomakaren N. N. å Vantinge . . .

Berga, 1 mantal, Brunby utjord .................

Landtbrukaren N. N........

Mora kungsladugård, 1 mantal..................

N. N. aktiebolag.........

Utby N:o 1, 3 mantal, TJtby ångsåg................

Majoren N. N............

o. s. y.

Glittringe säteri, 11 mantal, Ys qvarn..............

Summa

Nordbo den 2 december 1899.

På kommunalnämndens vägnar:

N. N.

Ordförande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

21

Nordbo socken år 1899.

; .... r. .t

Bevillning enligt förordningen angående

bevillning af fast egendom samt af

inkomst.

Påfördt fyrktal

. -.i''.''- ti

''j . ; . . ,-O‘T ;:• i ■ <\ . t

:>;• ''iz :\> • . J x : ; -

. »V; ;“OT * ''IR it*.-

Anmärkningar.

för i mantal satt

jord.

för jordbruksfastighet

utan mantal.

för annan fastighet.

för alla öfriga be-

skattningsföremål.

för i mantal satt

jord.

[för jordbruksfastighet

utan mantal.

för annan fastighet.

för alla öfriga be-

skattningsföremål.

Summa.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

12

—

—

—

—

—

16

—

120

—

—

160

280

9

60

—

—

—

—

—

-

96

—

—

—

96

i konkurstillstånd.

12

—

1

80

—

—

—

—

120

18

4- -t1

—

138

—

—

'' —

—

—

50

1

—

—

'' —

5

10

15

oguldna kommnnalutskylder.

18

—

—

—

—

—

—

—

180

—

—

—

180

taxeringsvärde 30,000 kr.

54

—

—

—

100

—

696

—

540

—

1,000

6,960

8,500

röstar för 1,000 fyrkar.

84

—

—

—

22

—

80

—

840

—

220

800

1,860

röstar för 1,000 fyrkar; röst-

rätten öfvergått till nuv.

—

egaren N. N., mantals-

skrifven i N. N. socken

(kommunalstämmeproto-

koll d. IS/4 1900).

IVio = 1,600;

—

16,000

jröstmaximum = 1,000.

Att förestående fyrktalslängd blifvit i kommunalstämma denna dag granskad

och godkänd, betygas Nordbo den 18 december 1899.

N. N.

N. N.

Stämmans ordförande.

N. N.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

samt af herr Nilsson, som ansett, att utskottet bort hemställa, att Riksdagen

måtte besluta, att § 11 i kongl. förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862 skulle erhålla följande förändrade lydelse:

»Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktal;

dock må ej af aktiebolag rösträtt utöfvas för mera än en tjugondedel

och af annan röstberättigad för mera än en tiondedel af kommunens hela

fyrktal, eller i något fall för högre röstetal än det, som motsvarar ett

tusen fyrkar.

Der för deltagande i sådana besvär, som åligga alla, hvilka inom

kommunen erlägga kommunalutskylder, annan grund, än den för utgörande

af kommunalutskylder i allmänhet gällande, finnes särskildt stadgad, skall

röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra sådana besvär, beräknas efter

den särskildt bestämda grunden;»

beträffande utskottets hemställan i punkt 2:o

af herrar Husberg, Ohlsson, Nilsson, J. Anderson, P. G. Petersson

och E. Svensson, som ansett utskottet böra hemställa, att Riksdagen ville i

skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kong]. Maj:t taga frågan

om ytterligare begränsning af den kommunala rösträtten i stad under öfvervägande

samt för Riksdagen framlägga de förslag till sådan begränsning,

som af förhållandena finnas påkallade.

beträffande utskottets hemställan i punkt 3:o

af herr Ohlsson, med hvilken herrar J. Anderson, P. G. Petersson,

Redelius och E. Svensson instämt:

Ehuru, hvad särskildt angår aktiebolags rösträtt, denna torde, på

sätt ofvan i min under l:o afgifna reservation blifvit antydt, kunna för

närvarande nöjaktigt inskränkas genom fastställande af förutnämnda relativa

och absoluta begränsningstal, synas dock på grund af många samverkande

omständigheter vigtiga skäl tala för, att den gamla sedan lång tid beaktade

och nu af åtskilliga motionärer återupptagna frågan om upphäfvande af

den aktiebolag i sådan egenskap tillerkända rösträtt göres till föremål för

särskild utredning och ompröfning.

Då aktiebolagsinstitutionen dagligdags alltmera utvecklar sig till en

allherskande magt på en mängd områden, torde statsmagterna allvarligt

böra öfverväga, huruvida det kan anses vara med den kommunala sjelf
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

23

styrelsens ändamål och principer väl förenligt att låta aktiebolag — hvilket

icke lärer kunna betraktas som verklig medlem af en kommun — få

såsom juridisk personlighet och på samlad hand utöfva rösträtt för den

beskattningsbara inkomst, som i sjelfva verket tillkommer de särskilda delegarne

i aktiebolaget.

Redan för så länge sedan som vid 1867 års riksdag yttrade lagutskottet

härom bland annat följande:

'' »Det enda lämpliga skulle vara, att hvarje aktieegare tillädes rösträtt

för sin andel i bolagets beskattade inkomst eller vinst. Men härvid

möter åter den svårighet, att till följd af föreskrifterna i bevillningsförordningen

inkomsten af rörelsen uppskattas och derför belöpande afgift påföres

hvarje bolag sarnfäldt, och således delegarne icke hvar för sig debiteras

för deras andelar deri.»

Nu är det ju allmänt kändt, att särskildt i fråga om aktiebolags beskattning

till stat och kommun meningarne både inom och utom Riksdagen

under senare tid temligen allmänt uttalat sig för behofvet äf genomgripande

förändringar uti de bestående förhållandena. Beaktansvärda förslag

hafva framkommit bland annat derom, att såväl aktiebolag som delegarne

deri skola hvar för sig i större eller mindre omfattning erlägga skatt

för inkomsten af bolagets rörelse. Skall följaktligen kommunalskattekomiténs

arbete öfver hufvud taget tänkas nämnvärdt inverka på rösträttsfrågans

lösning, så torde detta blifva fallet just beträffande aktiebolags rösträtt.

Då kommunallagarne för öfrigt med allt fog äro byggda på den

grundsatsen, att rösträtt i kommunala angelägenheter må utöfvas allenast

af svensk undersåte, synes äfven det förhållandet, att utländingar allt oftare

och i allt större omfattning göra sig till egare af aktier i svenska aktiebolag

samt sålunda kunna indirekt utöfva inflytande i kommunala och politiska

angelägenheter här i landet, böra i sin mån verksamt mana till

upphäfvande af den aktiebolag nu tillkommande rösträtt.

Frågan härom äfvensom angående andra bolags kommunala rösträtt

och särskildt det med dessa frågor sammanhängande spörsmålet, om och

i hvad mån det kan finnas lämpligt och praktiskt utförbart att utskifta

bolagens nuvarande rösträtt på bolagsdelegarne, torde emellertid först

efter särskild af Kongl. Maj:t verkstäld utredning kunna på ett tillfredsställande

sätt lösas.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag, med föranledande af

de i ämnet väckta motionerna, hemställa,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t göra frågan om bolags

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

kommunala rösträtt till föremål för förnyad utredning

samt till Riksdagen inkomma med de förslag, hvartill

utredningen kan gifva anledning.

Herr F. Andersson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

uti de ärenden, som omförmälas under punkterna 2:o) och 3:o) i utskottets

hemställan.

‘\ 1

IT

t

Stockholm 1899. Kungl. Boktryokeriet, P. A. Norstedt & Söner

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.