Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående upplåtande till landiförsvaret af lägenheten Berrita Gurrisigekan inom Malmöhus län.

1899-05-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1899:104, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående upplåtande till landiförsvaret af lägenheten Berrita Gurrisigekan inom Malmöhus län.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Ltlåiande N:o 104.

1

>:o 104.

Ank. till Riksd. kansli den 9 maj 1899, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående

upplåtande till landiförsvaret af lägenheten Berrita Gurrisigekan

inom Malmöhus län.

(I- A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden

den 29 sistlidne mars bär Kongl. Maj:t i en samma dag

till Riksdagen aflåten proposition (n:o 90) föreslagit Riksdagen medgifva,

att lägenheten Berrita Gurrislyckan inom Malmöhus län finge den 14

mars 1900, eller den dag dessförinnan, hvarom öfverenskommelse kunde

träffas med arrendatorerna af lägenheten, upplåtas till landtförsvaret för

att användas till utvidgning af Kronprinsens husarregementes exercisfält.

Af ofvanberörda statsrådsprotokoll inhemtas följande.

I ansökning den 25 oktober 1897 hade förgyllaren G. Wahlström

och fabrikören C. H. Richter, hvilka egde lägenheten Rosenholm, handlanden

J. L. Lundberg, som egde lägenheten Fridhem, och konsul T.

Flensburg i egenskap af förmyndare för C. M. E. Flensburg, hvilken egde

lägenheten Marietorp, anfört, att, sedan Kronprinsens husarregemente blifvit

i sin helhet förlagdt till Malmö, dess exercisfält vid Limhamn vore

otillräckligt, men att en utvidgning lät t kunde åstadkommas, derest Kongl.

Maj:t och kronan, som redan egde den öster om exercisfältet belägna

Bill. till Riksd. Prof. 1809. 4 Sami. 1 Afd. 62 Iläft. (N:o 104.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 104.

lägenheter! Berrita Gurrislyckan, från staden Malmö förvsrfvade den staden

tillhöriga, norr om Berrita Gurrislyckan och öster om exercisfältet

belägna marken och till staden i stället för den mellan sistnämnda mark

och Berrita Gurrislyckan belägna vägen till Limhamn afstode så mycket

jord i södra delen af lyckan, som åtginge till anläggning af en annan

väg från Malmö till Limhamn, i hvilket fall genom omförmälta lyckas

och marks läggande till exercisfältet kunde erhållas ett sammanhängande

fält med en yta af 407,500 qvadratmeter; och förbunde sig sökandena,

som genom dessa åtgärder finge väg till sina lägenheter, att, derest denna

deras framställning inom tre år vunne bifall, inom ett år, efter det så

skett, låta på sin bekostnad anlägga den föreslagna nya vägen.

Chefen för regementet, i ärendet hörd, hade vitsordat behof vet af

att exercisfältet utvidgades, samt i öfrigt yttrat, att genom Berrita Gurrislyckans

och den norr derom belägna markens läggande till exercisfältet,

som nu utgjorde omkring 26 hektar, öfningsplatsen skulle vinna en tillökning

af omkring 12 hektar, motsvarande ungefär ökningen från tre till

fem sqvadroner, samt äfven erhålla en för öfningarne lämpligare form,

hvarjemte regementschefen öfverlemnat en af tre utaf sökandena utgifven

förbindelse att med 2,000 kronor bidraga till gäldandet af kostnaderna

för förvärfvandet åt regementet af omförmälta, staden tillhöriga mark.

Regementschefen tillstyrkte således sökandenas framställning; likaså chefen

för I arméfördelningen, som förmält sig anse en utvidgning af exercisfältet

ytterst behöflig, sedan garnisonsstyrkan ökats från tre till fem sqvadroner

och beväringsöfningarne blifvit dit förlagda.

Sedan emellertid på framställning af regementsförvaltningen om

upplåtelse till regementet af den staden tillhöriga marken drätselkammaren

i Malmö förklarat, att staden önskade erhålla eganderätten till Berrita

Gurrislyckan och att, förrän frågan härom vore afgjord, regeinentsförvaltningens

framställning icke föranledde någon åtgärd, enär drätselkammaren

ansåge ifrågavarande mark icke böra afhändas staden, derest staden

erhölle eganderätten till Berrita Gurrislyckan, har regementschefen

vidare anfört, att för regementet vore hufvudsaken att förvärfva Berrita

Gurrislyckan för sammanläggning med exercisfältet, medan erhållandet

af den staden tillhöriga marken icke vore någon direkt nödvändighet,

samt att vägflyttningen endast folie inom det önskvärdas område.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län hade blifvit hörd

i ärendet och meddelat: att hospitalslägenheten Berrita Gurrislyckan, som

omfattade 7 hektar, 75 ar, 48 qvadratmeter, genom kontrakt den 29

s. 3 Kontrollera mot PDF

■ Statsutskottets Utlåtande N:o 104.

3

augusti 1890 upplåtits till handlanden A. Faxes sterbhusdelegare, hans

numera aflidna enka Cecilia Faxe, född Kockum, samt sönerna handlandena

Cornelius Faxe och Lorens Faxe, till den 14 mars 1922 emot ett

årligt arrende af 413 kronor 69 öre under vilkor, bland andra, att

arrendatorerna skulle vara skyldiga att, der sådant för allmännyttigt

ändamål å kronans vägnar fordrades, afstå lägenheten tillhörig mark

mot åtnjutande af minskning i arrendeafgiften, motsvarande den förlust,

dem tillskyndades; att Berrita Gurrislyckan blifvit för år 1897 bevillningstaxerad

till 20,000 kronor och väl egnade sig att försäljas till villa-''

tomter; och att Kongl. Maj:ts befallningshafvande icke hade sig bekant,

att Berrita Gurrislyckan skulle behöfva tagas i anspråk för något annat

allmänt ändamål än det nu ifrågasatta. Slutligen hade Kongl. Maj:ts

befallningshafvande hemstält, att på anförda skäl framställningen beträffande

anläggning af ifrågavarande väg måtte lemnas utan afseende, samt

förklarat sig icke hafva något att erinra mot Berrita Gurrislyckans användande

för Kronprinsens husarregementes räkning.

Domänstyrelsen, hvars yttrande jemväl infordrats, hade öfverlemnat

skriftlig förbindelse från arrendatorerna att afstå Berrita Gurrislyckan

mot ersättning för eventuelt växande gröda, hvarjemte domänstyrelsen för

egen del anfört, att Berrita Gurrislyckan, som helt och hållet bestode af

åker och vore obebyggd samt tillhörde antalet af de mindre kronoegendomar,

om hvilkas disposition vid inträffande arrendeledighet det jemlikt

kongl. brefvet den 29 maj 1891 berodde på Kongl. Maj:t att efter omständigheterna

i hvarje fall förordna, icke kunde för något skogsväsendets

ändamål användas eller med annan kronoegendom sammanslås, hvadan

domänstyrelsen icke hade något att erinra mot att lägenheten, derest sådant

pröfvades erforderligt, till exercisplats för ofvannämnda regemente

utlades.

Slutligen hade arméförvaltningen å intendentsdepartementet öfverlemnat

en skrifvelse, deri arrendatorerne förmält, att de brukat Berrita

Gurrislyckan i cirkulation med en annan, dem tillhörig egendom, och

att lägenheten af dem drainerats och befunne sig i hög kultur, delvis

besådd med klöfver och timotej, hvadan de uppskattade den förlust, dem

skulle tillskyndas genom lägenhetens afträdande, till 600 kronor, mot

hvilket, belopp de vore villiga afstå lägenheten redan den 14 mars 1899.

Arméförvaltningen hade, sedan regementsförvaltningen och fördelningsintendenturen

ytterligare blifvit börda, hemstält, att Berrita Gurrislyckan

snarast möjligt öfverlemnades till Kronprinsens husarregemente för till
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets* Utlåtande N:o 104.

ökning af dess exercisfält och att medel till ersättning åt arrendatorerne

för arrenderättens afstående måtte med 600 kronor anvisas från fjerde

hufvudtitelns allmänna besparingar.

För egen del har departementschefen anfört, att, då enligt hvad

drätselkammaren i Malmö meddelat, staden Malmö icke syntes villig att

för utvidgningen af Kronprinsens hnsarregementes exercisfält afhända sig

ofvan omförmälta, staden tillhöriga mark öster om exercisfältet samt regementschefen

med anledning häraf framhållit, hurusom erhållandet af denna

mark icke vore direkt nödvändigt för regementet, utan att hufvudsaken

vore, att regementet komme i besittning af Berrita Gurrislyckan, syntes

den af sökandena gjorda framställningen i hvad den afsage nämnda mark

och den ifrågasatta väganläggningen icke böra föranleda någon Kongl.

Majt:s åtgärd. Deremot och enär såväl regementschefen som arméfördelningschefen

vitsordat, att, sedan regementets samtliga sqvadroner förlagts

till Malmö, regementets exercisfält, der äfven beväringens öfningar skulle

försiggå, måste utvidgas, samt domänstyrelsen och Kongl. Majt:s Befallningshafvande

i Malmöhus län meddelat, att Berrita Gurrislyckan icke för

något annat statsändamål erfordrades, ansåge departementschefen framställning

böra göras hos Riksdagen om Berrita Gurrislyckans upplåtande

till regementet. Det belopp, hvarmed ersättning skulle utgå till arrendatorerne

för mistning af arrenderätten till lägenheten, vore icke större,

än att den kunde bestridas af besparingar under fjerde hufvudtiteln.

Då arrendatorerne icke vore ovilliga att före nästkommande fardag afträda

lägenheten till landtförsvaret, borde tiden för lägenhetens afträdande bestämmas

till nästkommande fardag, eller den dag dessförinnan, hvarom

öfverenskommelse kunde träffas med arrendatorerne.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemstälde departementschefen

om den framställning till Riksdagen, som föreliggande proposition

innefattar.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot hvad Kongl. Maj:t i

förevarande afseende föreslagit, får alltså hemställa,

att Kongl. Majt:s ifrågavarande proposition må

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 9 maj 1899.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag 1899.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.