Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse af mark från förra landshöfdingebostället kungsgården Noret i Kopparbergs län för utvidgning af Falu stads område.

1899-05-09 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1899:107, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse af mark från förra landshöfdingebostället kungsgården Noret i Kopparbergs län för utvidgning af Falu stads område.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 107,

5T:« 107.

Ank. till Riksd. kansli den 9 maj 1899, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition

angående upplåtelse af mark från förra landshöfdingebostället

kungsgården Noret i Kopparbergs län för utvidgning

af Falu stads område.

(I. A.)

Uti en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 79) af den 24 mars

innevarande år meddelas, hurusom magistraten i Falun med skrifvelse den

9 januari innevarande år till Kongl. Maj:t öfverlemnat och till bifall förordat

en af stadsfullmägtige i Falun gjord ansökning, att staden måtte

få, för stadens utvidgande och förskönande, mot löseskilling, som borde

bestämmas efter de i kongl. förordningen angående jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof den 14 april 1866 stadgade grunder, från

den till förra landshöfdingebostället kungsgården Noret hörande, inom

stadens område belägna mark inlösa ett med litt. B och C å en ansökningen

bilagd, af stadsbyggmästaren G. Skärm öfver en del af kungsgårdens

inom stadens område belägna mark upprättad karta betecknadt

område om tillsammans 24 hektar 85 ar 78 qvadratmeter samt, till utvidgande

af den under anläggning varande stadsparken, likaledes inlösa

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 107.

7

ett område om 13 hektar 12 ar 97 qvadratmeter, å samma karta betecknadt

med litt. A, eller, derest hinder skulle möta för staden att förvärfva

begge dessa områden, att staden måtte få inlösa det område, som

å kartan betecknats med litt. B och C.

Vid ansökningen hade jemte sistberörda karta fogats en af stadsbyggmästaren

Skärm utarbetad och år 1886 utgifven karta öfver Fall!

stad samt en af förste landtmätaren C. O. Widmark år 1898 upprättad

karta öfver alla egorna till kungsgården Noret jemte beskrifning äfvensom

utdrag af stadsfullmägtiges i Falun protokoll den 7 sistlidne januari,

hvaraf inhemtades, att, sedan, med anledning af en inom stadsfullmägtige

väckt motion om vidtagande af lämpliga åtgärder för förvärfvande från

sagda kronodomän af erforderligt jordområde för den nya sydöstra stadsdelens

fortsättning och utsträckning åt söder, stadsfullmägtige uppdragit

åt sitt beredningsutskott, förstärkt med ordförandena i drätselkammaren

och byggnadsnämnden, att utreda, huru stora områden af ifrågavarande

mark vore behöfliga för en ny stadsdel in. m., det sålunda förstärkta beredningsutskottet

i ärendet afgifvit utlåtande af hufvudsakligen följande

innehåll.

Med den tillväxt i folkmängd, staden redan under de senaste åren

företett, vore en utvidgning af dess planlagda område af behofvet påkallad,

hvilket behof blefve rent af trängande inför den hastiga och storartade

tillväxt i folkmängd, staden inom de allra närmaste åren med

största sannolikhet ginge till mötes. Redan innevarande år komme en

fabrik för tillverkning af lokomotiv och jernvägsvagnar att uppföras i

stadens omedelbara närhet och delvis inom dess område, hvilken anläggning

skulle bereda stadens folkmängd en omedelbar tillökning af omkring

3,000 personer, förutom hvad den utveckling af handel och handtverkerier,

som af ej mindre berörda industriella aidäggning än äfven den sannolika

tillkomsten af två nya jernvägslinier, Falun—Vansbro och Falun—

Kilafors, framkallades, kunde medföra med afseende på ökad folkmängd.

Då staden mot söder begränsades af sjön Tisken, mot öster af en betydlig

höjdsträckning, mot norr af en genom sitt sänka läge för byggnadsverksamhet

otjenlig trakt och mot vester af en århundraden igenom af

kopparrök från Falu grufva förbränd och för all vegetation oemottaglig

ödemark, hänvisade det behof af väsentligt ökad tillgång på byggnadstomter,

som redan inom den närmaste tiden komme att på ett känbart

sätt göra sig gällande, staden att för stadsplanens utvidgning söka förvärfva

mark från den sydost om staden belägna kungsgården Noret.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 107.

Det å omförmälda, af stadsbyggmästaren Skärm öfver en del af

kungsgårdens mark upprättade karta med litt. C betecknade område om 19

hektar 95 ar 95 qvadratmeter, utgörande kungsgårdens inom stadens område

belägna åkerjord jemte den del af dess skogsmark, som vid eventuelt

frånskiljande af denna åkerjord från kungsgårdens öfriga mark syntes

böra för vinnande af lämplig egogräns åtfölja åkerjorden, borde i första

rummet åt staden förvärfvas, enär detta område, gränsande intill det

sunda och tilltalande stadsplansområde, som under de sista åren bebyggts

i närheten af den s. k. promenaden, och beläget upp mot den under anläggning

varande stadsparken samt sträckande sig i sydostlig rigtning

efter landsvägen till Korsnäs, skulle medgifva icke blott den sist bebyggda

stadsdelens fortsättning och utvidgning åt sydost, utan jemväl, till stadens

förskönande, anläggning af en esplanad såsom en fortsättning af promenaden

och ledande till stadens nya begrafningsplats, hvarjemte vägen till

Korsnäs komme att såsom hufvudgata sträcka sig rakt genom den nya

stadsdelen. Härigenom skulle icke blott vägens nuvarande tvära krökningar

undvikas, utan äfven begrafningsplatsen komma att befrias från

den störande inverkan af liflig landsvägstrafik, hvarförutom, om ock den

sålunda tilltänkta nya stadsdelen komme att ligga något aflägsen från de

äldre stadsdelarne, den i stället blefve närbelägnare ej mindre södra jernvägsstationen,

der rörelsen vore i ständig ökning och dit de båda ifrågasatta

nya jernvägslinierna skulle inledas, än äfven den blifvande vagnfabriken,

till hvilken en öfvergång af slussen kunde bereda en kort förbindelseled

från det område af kungsgårdens mark, hvarom nu vore fråga.

Då emellertid, det med litt. C betecknade området icke ens för den

närmaste framtiden skulle fylla behofvet af byggnadsplatser, vore det

med litt. B å kartan betecknade området, innehållande 4 hektar 89 ar

88 qvadratmeter, äfven för ändamålet behöfligt, och skulle detta senare

område i följd af sitt högre, utmärkt sunda läge i skogens omedelbara

närhet utan tvifvel blifva synnerligen lämpligt och begärligt till tomtplatser.

Med fästadt afseende å de betydliga uppoffringar, som af samhället och

enskilde under de sista åren gjorts för anläggning af planteringar å skilda

platser inom staden samt af en stadspark, till nytta och trefnad i främsta

rummet för den arbetarebefolkning, som utgjorde största delen af stadens invånareantal,

och hvilken stadspark kunde vinna en välbehöflig utvidgning

genom kungsgårdens derintill gränsande skogsmark, hvarigenom ock den

tilltänkta nya stadsdelen sattes i omedelbar förbindelse med stadsparken,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 107.

9

syntes icke blott de nu nämnda områdena, som vore afsedda för stadsplanens

utvidgning och till bebyggande inom den närmaste framtiden,

utan äfven den inom stadens område liggande del af kungsgårdens skogsmark,

som å kartan betecknades med litt. A och omfattade 13 hektar 12

ar 97 qvadratmeter, böra åt staden förvärfvas.

Efter remiss hade domänstyrelsen den 24 sistlidne februari afgifvit

utlåtande öfver ansökningen; och hade styrelsen dervid öfverlemnat inhemtade

yttranden af domänintendenten och Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länet, af hvilka myndigheter domänintendenten, under anförande

hufvudsakligen, att staden åtminstone för de närmaste femtio

åren knappast syntes vara i behof af det med litt. A å kartan betecknade

området, föreslagit, att Kongl. Maj:t måtte endast i så måtto bifalla ansökningen,

att staden finge inlösa de å kartan med litt. B och C betecknade

egoområdena, och Kongl. Maj:ts befallningshafvande hemstält om bifall

till ansökningen i enlighet med domänintendentens förslag.

För egen del hade domänstyrelsen anfört, att kungsgården Noret

blifvit genom styrelsens kontrakt den 2 mars 1888 utarrenderad under

tolf års tid från den 14 mars 1889 mot ett årligt arrende af 1,100

kronor, deraf 100 kronor för fri disposition öfver skogsafkastningen; att

från egendomen förut exproprierats jord dels för Gefle—Dala jernväg,

dels af Falu stad för begrafningsplats och väg till densamma, så att

egendomens nuvarande område utgjorde 221 hektar 22 ar 95 qvadratmeter,

deruti likväl icke inginge vägar och arealen af ett omtvistadt

mindre område; att styrelsen för Gefle—Dala jern vägsaktiebolag jemväl

anhållit att för utvidgning af Falu jernvägsstation få från egendomens

nuvarande område ytterligare expropriera tillsammans 3 hektar 56 ar

6 qvadratmeter med derå uppförda byggnader; samt att, derest denna,

ansökning vunne bifall och Kongl. Maj:t jemväl bifölle Falu stads nu

ifrågavarande ansökning om expropriation af de å kartan med litt. A, B

och C betecknade områdena, af egendomen kom me att återstå, att för

statsverkets räkning förvaltas, 180 hektar 25 ar 0 qvadratmeter, men,

om, såsom af de lokala myndigheterna föreslagits, stadens ansökning, i

hvad den afsåga expropriation af det med litt. A betecknade området,

icke skulle bifallas, egendomens återstående areal komrne att utgöra 193

hektar 38 ar 57 qvadratmeter, deraf 9 hektar 97 ar 6 qvadratmeter

tomt och åker, 66 ar 3 qvadratmeter äng, 182 hektar 3 ar 27 qvadratmeter

afrösningsjord, hufvudsakligast skogsmark, och 71 ar 8 qvadratmeter

impediment; och hade styrelsen förklarat sig sakna anledning tillit.

till Riksd. Prot. 180.9. 4 Sami. 1 Afd. 63 Iläft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 107.

styrka bifall till ansökningen, i hvad den afsåge rätt till expropriation

af det å kartan med litt. A betecknade området, men, enär ofvannämnda

med litt. B och C betecknade egoområden ostridigt vore för stadens utvidgning

behöfliga, hemstält, att ansökningen om expropriation af dessa

områden måtte bifallas, dervid styrelsen dock, jemte meddelande, att å

det med litt. C betecknade området funnes uppförda följande kronan

tillhöriga åbyggnader, nemligen en dagkarlsstuga med tre rum och förstuga

på nedra botten och två kammare på vinden, ett vedlider med bod,

ett svinhus och en bod, förklarat sig anse, att för rätten att expropriera

detta område borde fästas det vilkor, att staden förklarades skyldig ombesörja

nya byggnaders uppförande i stället för de nu befintliga äfvensom

dermed följande tomtplanering.

På grund af hvad i ärendet förekommit har Ivongl. Maj:t nu föreslagit

Riksdagen att medgifva,

att af förra landshöfdingebostället kungsgården Noret finge till staden

Falun med eganderätt upplåtas de å ofvan omförmälda, af stadsbyggmästaren

Skarin öfver en del af kungsgårdens mark upprättade karta

med litt. B och C betecknade områden, tillsammans omfattande 24 hektar

85 ar 78 qvadratmeter, jemte derå växande skog, mot det att staden till

kronan för nämnda områden erlade lösen, som skulle bestämmas i den

ordning, som i kongl. förordningen den 14 april 1866 vore föreskrifven

i fråga om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, samt under

vilkor i öfrig!,

att områdena finge af staden tillträdas vid nu löpande arrendeperiods

utgång den 14 mars 1901,

att löseskillingen skulle erläggas vid tillträdet och af staden till

Ö Oo

landtränteri i länet inbetalas,

att staden före områdenas tillträdande å den i kronans ego bibehållna

delen af kungsgården å plats, som vid laga syn bestämdes, och enligt

de närmare föreskrifter, som dervid meddelades, ej mindre verkstälde erforderlig

planering af tomter för uppförande af nya byggnader i stället

för de å det med litt. C betecknade området nu befintliga än äfven, så

tidigt, att byggnaderna blefve till insyning färdiga före den 14 mars

1901, uppförde dylika, för egendomens skötsel tillräckliga byggnader, hvarefter

de äldre byggnaderna finge af staden fritt disponeras, samt

att staden uppsatte och för all framtid underhölle stängsel mellan

de upplåtna områdena och kronans angränsande mark;

och har Kongl. Maj:t tillika föreslagit Riksdagen att medgifva, att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 107.

11

löseskillingen för ifrågavarande jordområden finge tilläggas fonden för

anordnande af lokaler för statens embetsverk i hufvudstaden och för sådant

ändamål till statskontoret inlevereras.

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling detta ärende blifvit

hänvisadt, far, efter tagen kännedom af de till ärendet hörande handlingar

och kartor, hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 9 maj 1899.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1899:144 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Majds proposition angående upplåtelse af mark fr åm förra landshöfdingebostället kungsgården Koret i Kopparbergs s. 5 i texten