Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning af viss del af förra militiebostället 1 mantal örby n:o 2 Bossgård i Elfsborgs län jemte kronans andel i fallet och vattnet i Viskaån utanför samma område m. m.

1899-05-09 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1899:110, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning af viss del af förra militiebostället 1 mantal örby n:o 2 Bossgård i Elfsborgs län jemte kronans andel i fallet och vattnet i Viskaån utanför samma område m. m.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 110.

10

iV:o no.

Ank. till Riksd. kansli den 9 maj 1899, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning

af viss del af förra militiebostället 1 mantal

örby n:o 2 Bossgård i Elfsborgs län jemte kronans andel

i fallet och vattnet i Viskaån utanför samma område

m. m.

(I. A.)

Uti en till Riksdagen aflåten, till statsutskottets förberedande behandling

remitterad proposition (n:o 82) af den 7 april innevarande år

meddelas, hurusom ingeniören A. E. Håkansson i en den 4 februari

1896 till Kongl. Maj:t ingifven skrift anfört, att han hade för afsigt

att, i enlighet med ett af chefen för södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet,

majoren W. Gagner uppgjordt förslag, i det så kallade

Kongsfors vattenfall i Viskaån uppföra en dambyggnad för tillgodogörande

af vattenkraften derstädes i och för en tillämnad fabriksanläggning.

För detta ändamål hade sökanden anhållit, att Kongl. Maj:t

och kronan måtte för förra förste majorsbostället 1 mantal örby n:o 2

Bossgård i Örby socken och Marks härad af Elfsborgs län med sökanden

deltaga i dambyggnaden, som skulle hafva fäste å ena sidan vid

den sökanden tillhöriga frälselägenheten Grenneqvarn och å andra sidan

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o Ilo.

11

vid inloppet till qvarnrännan å den nämnda kronoegendomen tillhörande

så kallade Kongsfors qvarn, eller, derest denna framställning

icke beviljades, att sökanden, som i sådant fall hade för afsigt att ensam

utföra dambyggnaden, måtte medgifvas rätt till damfäste å kronoegendomens

mark samt att, jemlikt stadgandena i §§ 3 och 4 i kongl.

förordningen den 30 december 1880 om jordegares rätt öfver vattnet

å hans grund, få nyttja den kronoegendomen tillkommande lotten i

vattnet, i den mån densamma icke toges i anspråk för den vid örby

befintliga qvarnen, intill dess för Kongl. Maj:ts och kronans räkning

rätten till nyttjandet af denna del af vattnet i laga ordning komme att

göras gällande.

Med anledning af denna ansökning hade Kongl. Maj:t genom

bref den 13 juni 1896 förklarat, att kronan icke skulle för nämnda

boställes räkning deltaga i den föreslagna dambyggnaden samt att

Kongl. Maj:t funnit framställningen i öfrig! icke föranleda till annat

yttrande, än att sökanden hänvisades att vid vederbörlig domstol utföra

den talan angående ifrågavarande dambyggnad, hvartill han kunde

finna sig befogad.

Efter häraf erhållen del hade sökanden, jemlikt § 10 i ofvan omförmälda

kongl. förordning om jordegares rätt öfver vattnet å hans

grund, hos domareembetet i Marks härad anmält sin afsigt vara att i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med förenämnda, af majoren Gagner

uppgjorda förslag uppföra ifrågavarande dambyggnad samt uttagit stämning

å Kongl. Maj:t och kronan samt arrendatorn af hemmanet Örby

n:o 2 Bossgård, med yrkande, att det måtte tillåtas sökanden dels att

utan någon ersättning å hemmanets grund erhålla nödigt damfäste och

utföra de öfriga anläggningar, som erfordrades för den tillämnade dambyggnaden,

och dels att få nyttja den hemmanet tillkommande lotten

i vattnet, i den mån densamma icke toges i anspråk för den derå befintliga

qvarnen, intill dess för Kongl. Maj:ts och kronans räkning

rätten till nyttjandet af denna del af vattnet i laga ordning kunde

komma att göras gällande.

Genom den 28 juni 1897 meddeladt utslag, som numera vunnit

laga kraft, hade Marks härads synerätt förklarat sökanden berättigad

att under vissa vilkor uppföra ifrågavarande dambyggnad och att utan

afgift använda icke blott nödigt damfäste å kronans grund, utan äfven,

intill dess kronan gjorde sin rätt i laga ordning gällande, den del i

kronans hälft af vattnet, som ej vid Kongsfors qvarn förbrukades.

Nu hade emellertid sökanden i en den 25 juni 1898 till Kongl.

Maj:t ingifven skrift anfört, att sökanden hade för afsigt att använda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 110.

den vattenkraft, som vunnes genom omförmälda dambyggnad, till en

elektrisk kraftstation, hvarifrån kraften skulle öfverföras till eu större

fabrik för tillverkning af bomullsgarn, samt att det vore ett oundgängligt

vilkor för att denna fabrik skulle kunna drifvas med någon fördel,

att äfven den kronan tillhöriga andelen af vattnet i Kongsfors vattenfall

kunde för ändamålet användas; och hade sökanden för den skull

anhållit om vederbörligt tillstånd att af kronan inköpa det å en ansökningen

bilagd, af kommissionslandtmätaren G. G. Skärman upprättad

karta upptagna område af förenämnda kronoegendom, utgörande 1 har

76 ar 70 qvadratmeter, jemte hela den kronan tillhöriga andelen af fallet

och vattnet i Viskaån utanför samma område äfvensom derå befiutliga

qvarn- och andra byggnader.

Till stöd för ansökningen hade sökanden ytterligare anfört, att, då

strömfallet vid Kongsfors vore så beskaffad!, att för dess tillgodogörande

strandegarne å ömse sidor hade af nöden dambyggnad hvar

å den andres grund, något sjelfständigt tillgodogörande af fallet från

kronans sida aldrig kunde ifrågakomma och att, då sökanden enligt

synerättens åberopade utslag erhållit laga tillstånd att bygga dam

tvärs öfver vattendraget samt använda kronans hälft af vattnet deri

med undantag af den obetydliga del, som förbrukades för Kongsfors

qvarn, för kronans räkning ej heller något användande af vattnet i

vidsträcktare mån kunde eg a rum utan under de vilkor och mot utbetalande

af den ersättning, som stadgades i § 3 i förut nämnda kongl.

förordning, hvarjemte sökanden förklarat sig villig att för omförmälda

jordområde med kronans andel af fallet och vattnet derutanför samt

den å området befintliga qvarnen och öfriga byggnader erlägga en

köpeskilling af 15,000 kronor, motsvarande derför af förbemälde Gagner

enligt ett handlingarna bilagdt värderingsinstrument åsatt värde.

Sedermera hade till Kongl. Maj:t ingifvits ett protokoll, hållet vid

extra bolagsstämma med Kongsfors spinneriaktiebolag den 30 september

1898 och utvisande, att sökanden till nämnda bolag försålt lägenheten

Grenneqvarn samt att bolaget förbundit sig att, derest nu ifrågavarande

ansökning vunne Kongl. Maj:ts bifall, af sökanden inköpa förenämnda

jordområde, andel i fall och vatten samt qvarn- och öfriga byggnader.

Efter remiss hade domänstyrelsen den 17 sistlidne mars afgifvit

utlåtande och dervid tillika öfverlemnat yttranden i ämnet från arrendatorn

af kronoogendomen i fråga, vederbörande kronofogde och domänintendent

samt Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet.

Af de sålunda hörde hade domänintendenten meddelat, att vid en

den 31 juli 1893 å egendomen förrättad arrendevärdering ett belopp af

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 110.

13

600 kronor af domänintendenten föreslagits skola afgå såsom afdrag å

årliga arrendesumman, för den händelse arrendatorn skulle åläggas att

afstå qvarn med fall och dertill hörande torp äfvensom mark, erforderlig

för en industriel anläggning, hvarjemte domänintendenten, under förutsättning

att arrendatorn möjligen skulle fordra ersättning, utöfver

hvad han af sökanden bekomme för afstående af i ansökningen omnämnda

lägenhet, till högre belopp än det ofvan angifna, liemstält,

huruvida icke lämpligast vore, att med försäljningen finge anstå, intill

dess nuvarande arrendeperiod gått till ända.

Kronofogden hade hemstält om bifall till ansökningen.

Arrendatorn hade förklarat, att, då sökanden förbundit sig, att,

derest han finge af kronan inköpa ifrågavarande vattenfall och område

med byggnader, sökanden eller det bolag, till hvilket det försålda kunde

komma att öfverlåtas, skulle hålla arrendatorn fullt skadeslös för den

minskning i inkomster från den arrenderade egendomen, som genom

den ifrågasatta försäljningen kunde för honom eller hans rättsinnehafvare

uppkomma, arrendatorn för sin del ej hade något som helst att

invända mot ansökningen eller något anspråk att framställa mot Kongl.

Maj:t och kronan, ifall ansökningen bifölles.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade, enär ifrågavarande vattenfall

under nuvarande förhållanden ej syntes kunna användas med samma

fördel, som om hela vattenfallet vore i en mans ego, och då någon

förlust för kronan genom vattenfallets försäljning ej uppkomme, men

omkringliggande ort syntes få stor fördel, om en försäljning komme till

stånd, tillstyrkt bifall till ansökningen, dock under förklarande, att dermed

ej afgifvits något yttrande om vattenfallets värde, hvilket Kongl.

Maj:ts befallningshafvande ej tilltrodde sig kunna bedöma.

För egen del hade domänstyrelsen till eu början meddelat, att

förra första majorsbostället 1 mantal örby n:o 2 Bossgård med 1 mantal

Kongsfors n:o 1 i Örby socken genom styrelsens kontrakt den 31 maj

1895 utarrenderats under tjugu års tid från den 14 mars 1896 mot ett

årligt arrende af 1,800 kronor och för närvarande innehades af Albert

Börjesson; att under arrendet vore inbegripna Kongsfors qvarn och

qvarnlägenhet, hvarå funnes följande kronan tillhöriga åbyggnader, nemligen

ett qvarnhus af timmer, 7 meter långt, 7 meter bredt och 5 meter

högt, brädfodradt och inrättadt för två par stenar; eu mjölnarstuga af

timmer, brädfodrad och rödfärgad, 7,5 meter lång, 3,25 meter bred och

3,26 meter hög, innehållande ett boningsrum, kök och förstuga; eu

länga, innehållande svinhus och hållstall af resvirke, 3,75 meter bred,

6,80 meter lång och 2 meter hög, samt en ladugård, 12,8 meter lång,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o Ilo.

5,80 meter bred och 2,25 meter hög, indelad till fähus af timmer, foderlada,

loge och sädeslada med ränne af resvirke och bräder; samt att

vid den å hemmanet senast verkstälda arrendeuppskattning arrendevärdet

af qvarn med torp beräknats till 550 kronor.

Vidare hade styrelsen anfört, att, då, så vidt för styrelsen kändt

vore, ifrågavarande jordområde med kronans andel af fallet och vattnet

derutanför samt den å området befintliga qvarnen och andra byggnader

icke kunde för något kronans omedelbara behof användas samt för

hufvudgårdens skötsel desamma kunde utan olägenhet undvaras, men

deremot genom deras försäljning för nu uppgifna ändamål ett industrielt

behof tillgodosåges, styrelsen ej hade något att erinra mot bifall

till ansökningen om deras försäljning, förutsatt att kronan i köpeskilling

tillförsäkrades ett belopp, som fullt motsvarade deras verkliga värde.

Så syntes det styrelsen emellertid ej blifva förhållandet, derest den af

sökanden erbjudna köpeskillingen, 15,000 kronor, skulle godkännas, enär,

enligt hvad af majoren Gagners förutnämnda värderingsinstrument inhemtades,

detta belopp endast utgjode värdet af de omkring 30 effektiva

hästkrafter, som för närvarande användes för qvarnens drift.

Styrelsen ansåge derför, att, på det kronans fördel icke måtte förbises,

köpeskillingen för jordområdet med mera borde bestämmas i den

ordning, som stadgas i kongl. förordningen angående jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof den 14 april 1866, och att såsom

vilkor i öfrigt borde stadgas enahanda bestämmelser, som funnes intagna

i kongl. brefvet den 28 maj 1897 angående rätt för Fridafors

fabriksaktiebolag att tillösa sig ett jordområde med angränsande vatten

i Mörrumsån från förra häradshöfdingebostället 1 mantal Karsahult

n:o 1 i Kronobergs län.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit har Kongl. Maj:t nu

föreslagit Riksdagen att medgifva,

dels att det å förenämnda, af kommissionslandtmätaren Skårman

upprättade karta angifna området, utgörande 1 har 76 ar 70 qvadratmeter,

jemte hela den kronan tillhöriga andelen af fallet och vattnet i

Viskaån utanför samma område äfvensom derå befintliga qvarn- och

andra byggnader finge till sökanden eller hans rättsinnehafvare med

eganderätt upplåtas mot köpeskilling, som på sökandens eller hans

rättinnehafvares bekostnad bestämdes i den ordning, som i kongl förordningen

den 14 april 1866 funnes föreskrifven i fråga om jords eller

lägenhets afstående för allmänt behof, men icke finge sättas till lägre

belopp än 15,000 kronor, och under vilkor i öfrigt,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 110.

15

att köpeskillingen skulle till landtränteri i länet inbetalas, innan

jordområdet med fall och byggnader finge af sökanden eller hans rättsinnehafvare

tagas i besittning,

att området med tillhörigheter finge af sökanden eller hans rättsinnehafvare

tagas i besittning vid utgången af nu löpande arrendeperiod

för egendomen den 14 mars 1916 eller dessförinnan å tid, hvarom

sökanden eller hans rättsinnehafvare kunde med egendomens nuvarande

arrendator öfverenskomma,

att, derest sådan öfverenskommelse träffades, sökanden eller hans

rättsinnehafvare skulle, utan något som helst bidrag från kronan, till

arrendator!! årligen erlägga den godtgörelse, som borde tillkomma arrendatorn

för mistning af jordområdet med qvarn och fall med mera, samt

att sökanden eller hans rättsinnehafvare skulle vara skyldig att,

om så påfordrades, uppsätta och för all framtid underhålla stängsel i

jordområdets gräns mot kronans mark;

dels ock att köpeskillingen finge, på samma sätt som köpeskillingarne

för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp

för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

Utskottet, som emot förevararande framställning icke haft något

att erinra} hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition må

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 9 maj 1899.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1899:147 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning af viss del af förra militiebostättet 1 mantal Örby n:o 2 Bossgård i Elf s. 11 i texten