Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kongl. Majts proposition angående åtgärder till förekommande af slcogsMrjning af insekten nunnan.

1899-02-24 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1899:24, Utlåtande i anledning af Kongl. Majts proposition angående åtgärder till förekommande af slcogsMrjning af insekten nunnan.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

1

JX:o 24.

Ank. till Eiksd. kansli den 3 mars 1899, kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning af Kongl. Majts proposition angående

åtgärder till förekommande af slcogsMrjning af insekten

nunnan. (I, A.)

Under åberopande af bilagdt statsrådsprotokoll öfver finansärenden

den 23 nästlidne januari har Kongl. Maj:t i en samma dag afbiten proposition

(n:o 16) föreslagit Riksdagen medgifva,

att till ersättande af de enligt kongl. bref den 30 september 1898

och den 13 januari innevarande år angående åtgärder till förekommande

af skada af larven till fjärilen nunnan, till domänstyrelsen af statskontoret

utbetalade belopp äfvensom för vidtagande i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med domänstyrelsens och landtbruksstyrelsens förslag af åtgärder

till bekämpande af insekten nunnans härjningar måtte af innevarande

års skogsinedel få användas ett belopp af högst 200,000 kronor.

I åberopade statsrådsprotokollet meddelas att K. Maj:ts befallningshafvande

i Södermanlands län i särskilda, den 17 och den 24 augusti

1898 till statsrådet och chefen för civildepartementet aflåtna skrifvelser

anmält, att under samma års sommar inom Björkviks och Kila socknar

af Jönåkers revir och nämnda län stor förödelse å skog anstalts af den

Bill. till llilcsd. Prot. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 14 Itäft. (N:o 24.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

till fjärilarnas ordning- hörande insekten nunnan (Psilura monacha) och

hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande dervid tillika framhållit önskvärdheten,

att för vinnande af närmare kännedom om denna skadeinsekt, för

hvars utrotande eller oskadliggörande inga verksamma medel ännu syntes

vara kända, dess utveckling och utbredningssätt måtte göras till föremål

för iakttagelser af sakkunniga personer för att derigenom få utrönt, i

hvad mån skydd mot insekten kunde beredas.

I häröfver infordradt utlåtande hade domänstyrelsen och landtbruksstyrelsen

anfört, att domänstyrelsen med anledning af förut erhållen

kännedom om insektens härjningar förordnat dels lektorn vid skogsinstitutet,

filosofie doktorn A. Nilsson att å ort och ställe göra undersökning

om insekthärjningen samt att deröfver afgifva berättelse, dels ock tillförordnade

jägmästaren i Jönåkers revir C. G. Ramstedt att, för vinnande

af fullständig kännedom om insekthärjningen, bestämma gränserna för de

områden, å hvilka skada eller äggläggning af insekten under året skett,

äfvensom å förefintliga kartor så väl angifva dessa gränser som ock beteckna

och särskilja de områden, som vore i olika grad angripna, hvarefter

kopior af kartorna, åtföljda af arealbeskrifningar öfver de särskilda områdena

jemte en sammandragskarta, skulle till domänstyrelsen insändas;

och hade domänsstyrelsen derjemte i cirkulärskrifvelse till jägmästarne i

Stockholms, Jönåkers, Gripsholms, Daga, Finspångs, Ombergs och Kinda

revir föreskrifvit, att af insekten nunnan i öfrigt möjligen äggbelagda områden

inom sagda revir skulle å marken utmärkas och berättelse derom

till domänstyrelsen ingifvas. Innan förenämnda utredningar hunnit afslutas,

ansåge embetsverken sig icke böra framlägga förslag till åtgärder

för insektens bekämpande, men då i hvarje fall det skulle vara till stor

fördel att i de trakter af Preussen, Bayern och Österrike, der härjningar

af insekten nunnan förekommit under de senare åren, inhemta fullständig

praktisk kännedom om utförandet af det till insektens bekämpande nu

brukliga och verksamma åtgärder, hade embetsverken hemstält, att domänstyrelsen

måtte bemyndigas att förordna lämplig skogstjensteman att för

berörda ändamål afresa till nämnda länder, äfvensom att till bestridande

af de med resan förenade utgifter samt till betäckande af kostnaderna

för redan verkstälda och vidare erforderliga undersökningsarbeten angående

insektens utbredningsområde till domänstyrelsens disposition måtte ställas

ett belopp af 7,000 kronor.

Den 30 september 1898 hade Kongl. Maj:t dels bemyndigat domänstyrelsen

att förordna lämplig skogstjensteman att företaga den af ernbets
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

3

verken föreslagna resan, dels oek till bestridande af kostnaderna för densamma

äfvensom för undersökningarna anvisat ett belopp af 7,000 kronor.

Sedan till domänstyrelsen inkommit dels berättelse från lektor Nilsson

om hans undersökningar och iakttagelser rörande insekten nunnans härjningar,

dels en af extra jägmästaren Ramstedt med biträde af extra jägmästaren

H. Fogelberg upprättad sammandragskarta med beskrifning öfver

de af insekten härjade eller infekterade trakterna, dels ock en af extra

jägmästaren C. G. Timberg, som af domänstyrelsen förordnats att företaga

omförmälda studieresa i Tyskland och Österrike, afgifven reseberättelse,

hade domänstyrelsen och landtbruksstyrelsen i skrifvelse till Kongl. Maj:t

den 14 december 1898 afgifvit förslag till åtgärder för bekämpande af

insekten nunnans härjningar.

I denna skrifvelse hade embetsverken till en början redogjort för

hufvudsakliga innehållet i den af extra jägmästaren Timberg afgifna reseberättelse.

I berättelsen hade lemnats en fullständig beskrifning öfver de i Tyskland

och Österrike använda medlen för nunnans bekämpande, men på

samma gång framhållits, att något under alla förhållanden fullt säkert

sådant medel icke vore kändt, ehuru åtskilliga med framgång blifvit använda

för att bekämpa insekten eller för att minska möjligheten till dess

utbredning, och detta med så mycket större^verkan ju tidigare ingripandet

skett. Hade insekten redan lemnats tillfälle att utveckla sig i större

massor, blefve syftet företrädesvis att söka rädda den angripna skogens lif

och att till minsta möjliga grad nedbringa svärmningarne af fjärilar, under

det att insekthärjningens fullkomliga upphörande finge blifva naturens

eget verk.

Efter omförmälande af vissa direlda utrotningsmedél, såsom äggplockning

och larvdödande m. m., Indika medel med fördel kunde användas

endast vid tidigt iakttagen och således obetydligt framskriden massökning,

hade bland de indirekta utrotning smedlen, hvilka lämpade sig för framskriden

härjning, framhållits den s. Jc. limningen af träden såsom ett företrädesvis

verksamt medel, der ej genom utverkning i så stor omfattning

som möjligt, af den starkare infekterade skogen betingelserna för insektens

utveckling och förökning kunde undanrödjas. Limningen verkstäldes på

det sätt, att träden på omkring en meters höjd från marken, efter det

barken delvis borttagits, försåges med en lim- eller s. k. larvring af 2

centimeters bredd och 4 millimeters tjocklek af en för ändamålet särskilt

beredd massa, s. k. larvlim. Der limning af träden skulle verkställas och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

totalafverkning af skogen således ej företagas, måste granunderväxten, om

densamma kunde gifva larverna näring, öfver allt bortskaffas. Inom härjningsområdet

förekommande ungskogar och andra ej äggbelagda bestånd

borde isoleras från de infekterade och i härjningsområdets utkanter anläggas

s. k. demarkationslinier, afsedda att verka spärrande. Isoleringslinierna

borde upphuggas till mindre bredd och i dem anordnas smärre

grafvar eller ock s. k. limsträngar, bestående af längs marken lagda mindre

stammar, hvarå larvlim anbringades. Demarkationslinierna borde erhålla

en bredd af 40 å 50 meter, derå all mindre skog bortskaffades, hvarefter

ris och affall uppbrändes, och borde dessa linier eller bälten jemväl förses

med limsträngar, om sådant ansåges nödvändigt. Limningens verkan berodde

derpå, att återvägen till trädkronorna vore afskuren för de larver,

som af en eller annan anledning kommit nedanför limningen. Detta

larvernas nedgående till marken kunde bero af flera omständigheter, såsom

blåst, hög temperatur o. s. v.

Kostnaderna för limningen hade beräknats till i medeltal för hektar:

barkens rödbleckning 1,3 dagsverke ä 2,50 kronor ............ 3: 25 kronor

limningsarbetet 2,25 )) ä )) » 5: 63 ))

50 kg. lim på arbetsplatsen ...................................................... 8: 12 »

eller tillsammans 17: 00 kronor.

m

Äfven om i Sverige bristande öfning i arbetet skulle föranleda

högre kostnad, minskade dock de svenska skogarnes stamantal per hektar

arbetet, hvarför det angifna medeltalet hade synts Timberg vara till fyllest

äfven för våra förhållanden.

Andra i litteraturen rörande nunnans bekämpande angifna och i

skogen försökta utrotningsmedel, såsom antinonin, kalkmjöl, rökning m. m.,

hade antingen visat sig vara olämpliga på grund af praktiska svårigheter

eller ock utan all verkan. Försök att befordra utvecklingen af

nunnans parasiter eller att på konstlad väg sprida en hos nunnelarverna

förekommande sjukdom, benämnd »Schlaffsucht», eller i dess mest utpreglade

och dödande form »Wipfelsjukan», hade visat sig sakna afsevärd

praktisk betydelse. Äfven om i fråga om denna senare sjukdoms inympande

från sjuka till friska larver laboratorieförsök krönts med framgång,

hade dock gynsamma resultat dermed ej ernåtts i skogen. I

öfrigt försökta medel mot nunnan, såsom dödandet af puppor och fjärilar,

de senare genom anbringandet af elektriska strålkastare jemte infångningsapparater

m. m., hade icke vunnit något större förtroende.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

5

Slutligen hade erinrats, att de till buds stående utrotningsmedlen

borde med all kraft användas å hela härjningsområdet, enär en försummad

trakt lätt kunde blifva en härd för fortsatt härjning, och verkan af

de å öfriga delar af området nedlagda kostnader derigenom betydligt

förminskas.

Beträffande nuvarande området för nunnans härjningar inom landet

hade embetsverken meddelat,

att enligt uppgifter, som till domänstyrelsen inkommit från jägmästarne

i Daga, Gripsholms, Stockholms, Ombergs, Kinda och Finspångs

revir, fjärilens under 1898 års sommar iakttagna massinvandringar icke

förorsakat någon afsevärd äggläggning,

att vid de inom nuvarande härjningsområdet af extra jägmästaren

Ramstedt med biträden verkstälda undersökningar om fjärilens äggläggning

befunnits, att vid senaste svärmningstid 8,909,59 har skogsmark,

deraf 1,848,93 har inom Östergötlands län och 7,060,66 har inom Södermanlands

län, varit infekterade af insekten,

att enligt beskrifningen till förenämnda öfver härjningsområdet upprättade

sammandragskarta inom detta område funnes allmänna skogar

med en areal af 8,170,83 har och enskilda skogar med en ytvidd af

5,738,76 har; samt

att å det för insektens härjningar utsatta området skogen varit

å 325,47 har totalt förstörd,

» 479,16 » till hälften förstörd,

» 1,989,05 j> belagd med öfver 1,500 ägg pr stam,

» 1,701,78 » » » från 500—1,500 ägg pr stam samt

j> 4,414,13 » x> » under 500 » » »

Med stöd af den sålunda vunna utredningen rörande omfånget och

beskaffenheten af nunnans härjningar inom Södermanlands och Östergötlands

län funne embetsverken sig med allt fog kunna uttala den

mening, att en stor fara hotade skogarne och att, efter allt att döma,

en ännu större skogsförödelse än under år 1898 vore att förvänta genom

insektens skadegörelse under 1899 års sommar. Då insektens härjningar

tagit en sådan utsträckning och visat sig pågå med en så stark intensitet,

funnes föga förhoppning att äfven med de mest energiska åtgärder kunna på

en gång stäcka insektens framfart och bringa härjningen att omedelbart

upphöra, i all synnerhet som mera komplicerade utrotningsmedel ej

kunde användas i våra vidsträckta skogar, och insekten i dem städse med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

lätthet funne nya, närmare eller fjärmare belägna områden för sitt förstörelsearbete.

Det oaktadt ansåge embetsverken, att man icke borde underlåta att

med alla till buds stående medel söka bekämpa insekten. Genom anlitande

af dessa medel skulle åtminstone insektens massökning i allt jemt

stegrad progression kunna förekommas och dermed äfven faran för insektens

spridning till andra trakter minskas, allt i afvaktan att genom

naturens egna åtgöranden insekthärjningen komme att upphöra. I sådant

syfte borde samverkande åtgärder vidtagas å så väl de allmänna som

ock de i enskild ego varande skogarne inom hela det infekterade området.

Det kunde dock icke förväntas, att den enskilde skogsegaren,

som i allt fall lede skada och förlust genom insektens angrepp, skulle

vidtaga och bekosta dyrbara utrotningsåtgärder, desto mindre som han

måste använda alla för honom tillgängliga arbetskrafter för att tillgodogöra

sig sina redan till undergång dömda skogstillgångar. Under sådana

förhållanden fordrades statens mellankomst och hjelp, och särskild! syntes

det tillhöra staten att bekosta administrationen vid insekthärjningens bekämpande.

De allmänna skogarne utgjorde omkring 36 procent och de

enskilda skogarne omkring 64 procent af härjningsområdet. Då de allmänna

skogarne till allra största delen utgjordes af häradsallmänningar,

af hvilka kronan icke åtnjöte någon afkomst, borde i fråga om de åtgärder,

som af staten bekostades, för dessa skogar tillämpas samma grund

som för enskildes skogar. A skogen till det inom området befintliga

förra militiebostället Afberga med en areal af 135 har skogsmark tillkomme

det deremot staten att ensamt vidtaga erforderliga åtgärder.

Af åtgärder, som domänstyrelsen och landtbruksstyrelsen funnit i

stort sedt vara för skogsförhållandena i fråga verksamma mot insekthärjningen,

hade i första rummet framhållits en forcerad afverkning af

den mer eller mindre angripna skogen, enär insektlarverna derigenom

beröfvades tillgång på för dem lämpliga födoämnen och i brist på sådana

förginges af svält, innan utvecklingen fortskridit till förpuppning

och fjärilbildning. Men äfven om arbetskrafter funnes att tillgå i sådan

utsträckning, att skogen kunde nedhuggas, skulle dock efter all sannolikhet

en sådan åtgärd för skogsegarne blifva mycket förlustbringande,

enär de betydliga virkesqvantiteter, som härigenom erhölles, till följd af

ortens synnerligen dåliga transportförhållanden hvarken hunne förädlas

eller i rätt tid fraktas till utskeppningsort. Skogsafverkningens hastigare

eller långsammare bedrifvande borde derför helt och hållet lemnas be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

7

roende af den enskilde skogsegarens åtgöranden, för så vidt staten ej skulle

efter frivillig öfverenskommelse inköpa vissa skogstrakter för att omedelbart

och antagligen med stor förlust afverka dessa, en åtgärd, som

embetsverken dock ansåge sig icke böra ifrågasätta.

o

A Jönåkers härads allmänningar äfvensom å förra militiebostället

Alberga hade domänstyrelsen emellertid redan gått i författning om högst

betydliga afverkningar, hvarjemte, enligt hvad kändt vore, de enskilde

skogsegarne inom härjningsområdet anordnat skogens tillgodogörande i

största möjliga mån.

Andra medel, hvilka jeinsides med en forcerad skogsafverkning borde

komma till användning i det skede, hvari härjningen nu befunne sig,

hade domänstyrelsen och landtbruksstyrelsen ansett vara: 1) limning af

stammar i äggbelagda bestånd, 2) anbringandet af demarkationslinier samt 3)

anbringandet af isoleringslinier.

Limning af stammar i äggbelagda bestånd borde verkställas och bekostas

af staten, under vilkor att så väl den enskilde skogsegaren som

ock allmänningsdelegarne å deras markområden sjelfva nedhögge ali sådan

underväxt och småskog, hvarå larverna i annat fall kunde återuppstiga

å de limmade gröfre stammarne, i hvilket fall limningen blefve utan

verkan. Då med limningen afsåges, utom möjligheten att rädda träden

från undergång, att genom att beröfva de å marken nedstigna larverna

tillräcklig föda hindra deras vidare utveckling och således minska en blifvande

svärmning af äggläggande fjärilar, syntes allt arbete med limningen

och dermed nödvändigtvis sammanhängande åtgärder böra bekostas

af staten. Medelkostnaden för dylika arbeten i utlandet hade, med beräkning

af ett dagsverkspris af 2,50 kronor, af Timberg angifvits till

17 kronor för hektar, men af flera skäl borde med hänsyn till våra förhållanden

kostnaden höjas och beräknas till 20 kronor för hektar. Då,

enligt de gjorda undersökningarna om förekomsten af äldre skogsbestånd

inom härjningsområdet, limning kunde ifrågakomma å högst 4,000 har,

skulle således kostnaderna härför komma att uppgå till 80,000 kronor.

I detta belopp vore dock aflöning till förmän och jägmästare ej inberäknad.

J*nor duande l af demarkationslinier till 40 meters bredd i härjningsoinrådets

ytterkanter hade för en sträcka af i rundt tal 30,000 meter

beräknats kosta i allt 8,000 kronor. Dessa liniers eller bältens upprödjning

och skötsel borde helt och hållet ombesörjas och bekostas af sta
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

ten. För deras anordnande å enskildt område måste naturligen medgifvande

erhållas.

Isoleringslinier inom det angripna området afsåge företrädesvis skydd

för ungskogar, hvilka hotades af insektens angrepp genom larvernas öfverförande

från närliggande äldre bestånd. Dessa liniera anordnande borde

derför tillkomma skogsegaren, ehuru med den hjelp från det allmännas

sida, att limsträngarnes utläggning, sedan linierna blifvit upphuggna,

verkstäldes och bekostades af staten. Dervid borde dock fästas det vilkor,

att skogsegaren skulle taga sådan vård om sina beteskreatur, att dessa

ej genom trampning eller på annat sätt skadade de utlagda limsträngarne.

Efter approximativ beräkning erfordrades dylika isoleringslinier å en sträcka

af omkring 80,000 meter. Kostnaderna för limsträngarnes utläggande å

denna sträcka uppginge till i rundt tal 5,000 kronor.

För administration af de sålunda föreslagna åtgärderna äfvensom för

att tillhandagå enskilde skogsegare med råd och anvisningar i fråga om

allt hvad som rörde insekthärjningens bekämpande borde tre yngre skogstjenstemän

af domänstyrelsen förordnas och på orten stationeras för en

tid af nio månader från 1899 års början.

Derjemte erfordrades tio förmän under en tid af nio månader, eller

från och med januari till och med september, och ytterligare tio sådana

under en tid af tre månader, eller från och med april till och med juni.

Aflöningen för den af skogstjenstemännen, hvilken borde förordnas

såsom biträdande jägmästare med skyldighet att ansvara för det helas

gång, kunde ej sättas lägre än 300 kronor för månad, jemte ersättning

för en tjenstehäst med 600 kronor för hela tiden. För de två andra

skogstjenstemännen borde aflöningen utgå med tillhopa 450 kronor för

månad. Förmän, företrädesvis utexaminerade skogslärlingar, kunde erhållas

mot ett månadsarfvode af 105 kronor eller efter 3,50 kronor

för dag.

På grund af hvad sålunda anförts hade embetsverken uppgjort följande

kostnadsberäkning:

Arbetskostnader, materialier m. m.

för limning af 4,000 har skogsbestånd kronor 80,000: — ,

d anordnande af demarkationslinier » 8,000: —

» » » isoleringslinier...... J> 5,000: — kronor 93,000: —

Transport kronor 93,000: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

9

Transport kronor 93,000: —

Administrationskostnader:

till aflönande af

1 biträdande jägmästare under nio

månader.......................................... kronor 2,700: —

2 assistenter under nio månader...... » 4,050: —

10 förmän » » » » 9,450: —

10 d:o » tre » » 3,150: —

ersättning för tjenstehäst åt biträdande

jägmästaren.......................■ » 600: — kronor 19,950, .

tillsammans kronor 112,950: —

Under år 1899 komme emellertid med stor sannolikhet att påfordras

åtgärder för nunnans bekämpande jemväl utom nu angifva område

och således inom nya infektionshärdar, om hvilkas förekomst man först

vid iakttagelser under våren och sommaren kunde erhålla kännedom. Då

det vore af den allra största vigt, att kraftiga åtgärder omedelbart kunde

vidtagas för att söka omintetgöra dessa insektens första angrepp eller

åtminstone förekomma dess ohejdade massökning å de nya härdarne,

borde enligt embetsverkens åsigt nyss angifna kostnadssumma ökas med

ett ganska betydligt belopp. Med afseende härå hade embetsverken ansett,

att ett anslag af 200,000 kronor borde ställas till domänstyrelsens

disposition för åtgärder under år 1899 till nunnehärjningens bekämpande.

För att erforderliga arbeten måtte kunna bringas i verkställighet

redan vid innevarande ars början, borde domänstyrelsen erhålla bemyndigande

att till bestridande af kostnaden för sådana arbeten dels använda

hvad som återstode af de jemlikt kongl. brefvet den 30 september

1898. för undersökningar rörande insekten nunnans utbredning m. m.

beviljade 7,000 kronor, dels ock förskottera af under händer farande

medel ett belopp af högst 25,000 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts hade embetsverken hemstält,

dels att 200,000 kronor, utöfver redan beviljade 7,000 kronor, måtte

anslås till nunnehärjningens bekämpande under år 1899, att ställas till

domänstyrelsens disposition,

dels att domänstyrelsen måtte bemyndigas

o eJ mindre att förordna tre skogstjenstemän att ordna och öfvervaka

åtgärder ° i nyssberörda syfte mot arfvoden och ersättning för årets nio

första månader af sammanlagdt 7,350 kronor,

Dih. till Riksd. Prot. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 14 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

än äfven att i öfverensstämmelse med ofvan angifna grunder låta verkställa

och af anslaget bestrida utgifter för arbeten m. m. till förekommande

af insektens skadegörelse å skog,

dels att domänstyrelsen måtte ega att för dylika arbetens omedelbara

vidtagande ej allenast använda hvad som återstode af de jemlikt

kongl. brefvet den 30 september 1898 för undersökningar rörande nunnehärjnimien

m. m. anvisade 7,000 kronor, utan äfven, för att sedermera

ersättas af ofvan begärda anslag, åt under händer varande medel dertill

förskottera ett belopp af intill 25,000 kronor, o o

dels slutligen att hvad som möjligen kunde af, anslaget återstå vid

1899 års utgång måtte för samma ändamål, om sådant erfordrades, få

användas under näst derpå följande ar.

Den förödelse, insekten nunnan åstadkommit å betydande skogsområden

inom Södermanlands och Östergötlands län, innebure, enligt t. f.

departementschefens förmenande, tvifvelsutan en allvarlig maning att söka

med alla till buds stående medel hämma insektens vidare utbredning.

Redan vid anmälan om insektens första uppträdande inom vårt land hade

Kongl. Maj:t enligt bref den 30 september 1898 meddelat föreskrifter om

vidtagande af sådana åtgärder, som i frågans dåvarande läge funnits vara

af omständigheterna påkallade och hvilka afsett att erhålla fullständig

kännedom om insektens härjningar och medlen för densammas utrotande.

Sedan de utredningar, som med anledning häraf och i öfrigt pa föranstaltande

af domänstyrelsen vidtagits, numera afslutats, funne sig t. .

departementschefen också ega fullgiltig anledning tillstyrka. de direkta

åtgärder till förekommande af insektens massökning och minskande åt

faran för dess spridning, embetsverk^! med ledning af berörda utredningar

funnit vara af beskaffenhet, att med utsigt till framgång kunna och böra

vidtagas. .

Då med dessa åtgärder åsyftades att förekomma en allmän skogs
förödelse

inom vidsträckta områden af vårt land, samt främjande af detta

mål måste anses vara ett statsintresse af icke ringa betydelse, syntes, det

äfven vara i sin ordning, att staten, ehuru de under dess egen disposition

varande skogar hittills endast i ringa mån berörts af insektens härjningar,

trädde emellan och under de vilkor embetsverken föreslagit understödde

de enskilde skogsegarne i kampen mot den fara, som genom insektens

fortsatta utbredning hotade en af vårt lands mest värderika tillgångar,

eller dess skogar. „ .. . ,

Kostnaden för vidtagande af de nu föreslagna åtgärderna för insek
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

11

tens bekämpande inom det redan kända området för densammas härjningar

hade af embetsverken beräknats till 112,950 kronor. Derest

under innevarande års vår eller sommar skulle befinnas, att insekten utbredt

sig utöfver nyssnämnda område, erfordrades emellertid åtgärder för

att söka hämma densammas skadegörelse äfven inom de nya områden,

till hvilka den kunde hafva sträckt sina härjningar. Då kostnaden härför

icke nu kunde beräknas, ansåge t. f. departementschefen, i likhet med

embetsverken, att till bekämpande af insekten nunnans härjningar borde

utöfver förenämnda 112,950 kronor anvisas ytterligare ett ganska betydligt

belopp, hvaraf det, som vid innevarande års slut möjligen kunde

komma att återstå, borde, om så erfordrades, få användas under näst

derpå följande år.

Åberopande hvad han nu anfört och med erinran att Kongl. Maj:t

enligt bref den 13 januari innevarande år dels medgifvit, att hvad som

ännu återstode af det enligt brefvet den 30 september 1898 anvisade

belopp af sjutusen kronor finge af domänstyrelsen användas till bestridande

af kostnader för åtgärders vidtagandelför bekämpande af insekten

nunnans härjningar, dels ock anbefalt statskontoret att för nämnda ändamål

förskottsvis af under händer varande medel till domänstyrelsen utbetala

ett belopp af högst tiotusen kronor, hemstälde t. f. departementschefen,

att Kongl. Maj:t måtte för Riksdagen framlägga det förslag, förevarande

proposition innefattar.

Med anslutning till hvad t. f. departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört, får utskottet uttala den mening, att den skada, insekten

nunnan redan åstadkommit, och den förödelse, dess ohejdade utbredande

otvifvelaktigt skulle komma att föranleda, synas gifva vid handen, att

detta skadedjurs förhärjande uppträdande innebär en för landets skogar i

allmänhet så allvarlig fara, att dess bekämpande måste vara en statens

angelägenhet, den der icke kan utan oberäkneliga följder åsidosättas. Vid

sådant förhållande finner utskottet också, att anslag af allmänna medel

för de till insektens undertryckande och utrotande erforderliga åtgärder

för närvarande icke kan förvägras.

Beträffande det belopp, som nu bör af Riksdagen för ändamålet anvisas,

synes emellertid den kongl. propositionen icke innehålla all önsklig

utredning. För de i ofvannämnda syfte inom redan kändt område föreslagna

åtgärder hafva domänstyrelsen och landtbruksstyrelsen beräknat en

kostnad af 1 12,950 kronor. Men härvid är att märka, att, under det

extra jägmästaren Timberg, som satts i tillfälle att bereda sig särskild

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

förfarenhet i dessa ämnen, angifvit medelkostnaden för den af de föreslagna

åtgärderna, som innebär limning af stammar i äggbelagda bestånd,

till 17 kronor för hektar, denna kostnad blifvit af embetsverken, utan närmare

anförda skäl beräknad till ett förhöjdt belopp af 20 kronor, hvilken

förhöjning för 4,000 hektar ingår i nämnda summa med 12,000 kronor.

Med afseende å sannolikheten af att åtgärder komme att påfordras

för nunnans bekämpande äfven utom det nu härjade området och således

inom nya infektionshärdar, hafva embetsverken ansett, att ofvan angifna

kostnadssumma borde ökas till 200,000 kronor. Sistnämnda belopp har

också nu blifvit af Kongl. Maj:t för ändamålet äskad, dock i sjelfva verket

nedsatt derigenom att i densamma inbegripits ersättning för de jemlikt

kongl. brefvet den 30 september 1898 för undersökningar rörande nunnehärjningen

m. m. anvisade 7,000 kronor. Till stöd för kostnadssummans

höjande från 112,950 kronor till 200,000 kronor har endast anförts, att

ett ganska betydligt belopp synes vara erforderligt för insektens bekämpande

inom nya infektionshärdar; och gifvet är att någon exakt beräkning

i detta afseende icke kan framläggas. Utskottet finner emellertid

ökningen vara väl hög och föreställer sig, att hela anslagssumman lämpligen

bör bestämmas till 150,000 kronor.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet, som icke

haft något att erinra mot anslagets utgående från skogsmedlen, .hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen medgifver, att till

ersättande af de enligt kongl. bref den 30 september

1898 och den 13 januari innevarande år, angående åtgärder

till förekommande af skada af larven till fjärilen

nunnan, till domänstyrelsen af statskontoret utbetalade

belopp äfvensom för vidtagande i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med domänstyrelsens och landtbruksstyrelsens

förslag af åtgärder till bekämpande af insekten

nunnans härjningar må af innevarande års skogsinedel

få användas ett belopp af högst 150,000 kronor.

Stockholm den 24 februari 1899.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

STOCKHOLM, CENTRA L-TRYCKERIET, 189 9.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse

i statsutskottets utlåtande N:o 7.

Sid. 34 råd 4 nedifrån står: 7:o)

läs: 8:o)

Bih, till Rikad. Prof. 1899. 4 Sami. 1 Afd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse.

I statsutskottets utlåtande n:o 10, sid. 35, rad. 19 uppifrån

står: »under nästföregående punkt»

läs: »under punkten 16:o här ofvan»

Bih. till Riksd. Prof. 1899. 4 Sami. 1 Afd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.