Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande statens jemn äg strafik samt angående statens jernvägsbyggnader.
1899-03-10 · 34 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 33 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1899:30, Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande statens jemn äg strafik samt angående statens jernvägsbyggnader.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 30.
1
N:o 30.
Ank. till Riksd. kansli den 10 Mars 1899, kl. 5 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande statens jemn äg strafik
samt angående statens jernvägsbyggnader.
(R. A.)
I.
I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har
Kong]. Maj:t föreslagit Riksdagen
dels att för år 1900 anvisa å riksstatens sjette hufvudtitel, till
utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägstrafik
2,228,600 kronor, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att låta utaf detta
belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna
648,100 kronor;
dels ock att medgifva, ej mindre att till fullbordande af den påbörjade
reparationsverkstaden vid Boden må af uppkommet öfverskott å de
till arbetena å stambanan mellan Vännäs (Nyby) och Öfver-Luleå (Boden)
af Riksdagen beviljade medel användas ett belopp af 53,000 kronor,
än äfven att, till påbörjande af ny lokomotivstallbyggnad vid Boden, må
af det anslag, 1897 års Riksdag anvisat för uppförande af stall för 10
lokomotiv samt nedläggning af vändskifva jemte erforderliga stallspår
å Svartön vid Luleå, användas ett belopp af 23,400 kronor.
Beträffande de särskilda arbeten, för hvilkas bekostande Kongl.
Maj:t nu dels äskat ett anslag af 2,228,600 kronor, dels ock begärt
Bih. till Riksd. Vrot. 1899. 4 Samt. 1 Afd. 19 Häft. (N:o 3OJ. 1
Nya bygg■
nader och anläggningar
vid statens
jernväg ar.
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 30.
Riksdagens medgifvande om förändrad disposition af förut anvisade
belopp å tillsammans 76,400 kronor, inkemtas af det vid statsverkspropositionen
fogade statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 13
januari 1899, att enligt Kongl. Maj:ts på jernvägsstyrelsens framställning
grundade förslag följande byggnader och anläggningar skulle med
användande af ofvanberörda medel komma till utförande.
Vid Alby:
Utvidgning af spårsystemet ..................................................... 6,000 kronor.
Jernvägsstyrelsen har anmält, att anläggning af ett tredje spår
erfordrades med anledning af de vid vattenfallen i Ljunga eif invid
stationen under uppförande varande stora industriella anläggningarne.
Vid Arbrå:
Uppförande af betjeningshus för tre stationskarlar jemte
uthus..................................................................................... 8,100 kronor.
Sedan stationens betjeningspersonal i och med de norrländska
nattågens anordnande ökats med en stationskarl, vore nu tre sådana
derstädes i saknad af boställslägenheter.
Vid Bollnäs:
Tillbyggnad af godsmagasinet ................................................ 5,200 kronor.
I stationens godsmagasin inventerades och omlastades hvarje natt
ankommet styckegods, och den ökade trafiken kräfde ökadt utrymme
härför.
Verkstadstillbyggnad ................................................................. 51,000 kronor.
Sedan flera år tillbaka hade en afdelning af verkstaden i Bollnäs
användts för tillverkning af spårvexlar, hvarigenom statsbanornas förseende
med förbättrade spårvexlar kunnat ske med långt mindre kostnad,
än om för tillverkningen enskilda verkstäder måst anlitas. Emellertid
hade år efter år det härför nödvändiga verkstadsområdet blifvit allt
mera behöflig^ för uppställandet af ökadt antal verktygsmaskiner. Då
den nämnda fabrikationen af spårvexlar ej syntes böra af brytas, vore
eu utvidgning af verkstaden i Bollnäs derför af behofvet i hög grad
påkallad. Denna utvidgning ansåge jernvägsstyrelsen böra ske på. det
sätt, att, om spårvexlingstillverkningen skulle minskas eller i framtiden
anses böra förläggas till annan ort, det ökade området utan nämnvärd
förändring kunde sammanslås med den befintliga verkstaden för reparation
Statsutskottets Utlåtande N:o 30.
3
af godsvagnar, hvars förstorande otvifvelaktigt framdeles blefve erforderligt,
om ock anläggningen i Bollnäs ej borde få öfverskrida gränsen
för en mindre reparationsverkstad.
Vid MysJcje:
Utvidgning af spårsystemet...................................................... 3,000 kronor.
Större spårsystem vid timmeruppfordringsverket vore af nöden
med anledning af den växande timmertrafiken vid denna station.
Vid Sala:
Tillbyggnad och ändring af stationshuset.............................. 6,000 kronor.
Expeditions- och tjenstelokalerna, som länge varit för trånga och
olämpliga, kunde icke längre i sitt nuvarande skick tillgodose den vid
stationen ökade trafiken.
Vid Morgongåfva:
Förlängning af stickspåret ................................................... 1,200 kronor.
En 80 meters förlängning af stationens stickspår vore nödvändig
för erhållande af ökadt utrymme för den trafik, som kunde påräknas
från de nu under inredning varande mekaniska verkstäderna i stationens
närhet.
Vid Upsala:
Utvidgning af spårsystemet .................................................. 6,100 kronor.
Att denna utvidgning vore af behofvet synnerligen påkallad, framginge
af den omständigheten, att stationens trafik under senare år tillväxt
med omkring 15 procent om året.
Vid Roser sberg och Rotebro:
Utvidgning af spårsystemen .................................................. 2,750 kronor.
Förlängning af mötesspåren vore erforderlig för möjliggörande
utan tidsutdrägt af tågmöten.
Vid Tureberg:
Hållplatsens förändring till en mindre trafikstation......... 40,000 kronor.
Det relativt stora afståndet — 12 kilometer — mellan stationerna
Rotebro och Jerfva nödvändiggjorde anläggning på lämplig plats mellan
dem af en tågmötesplats, och borde denna förläggas till Tureberg samt
anordnas som en mindre trafikstation, euär persontrafiken vid den sedan
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 30.
längre tid tillbaka der befintliga hållplatsen vore betydlig. Den omfattade
under år 1897 icke mindre än 11,231 resande.
Vid Jerf va:
Uppförande af betjeningsbostad för två stationskarlar
jemte uthus..................................................................... 5,600 kronor.
Den stegrade lokaltrafiken med Stockholm hade föranlédt ökning
af personalen. Endast en boställslägenhet funnes för de vid stationen
nu tjenstgörande tre stationskarlarne.
Vid Tomteboda:
Utvidgning af spårsystemet ................................................. 40,000 kronor.
Denna utvidgning afsåge anordnandet af behöfliga uppställningsoch
rangeringsspår dels för vagnar, hvilka icke finge rum vid Stockholms
norra station, dels ock för vagnar, som skulle repareras i den
här belägna vagnverkstaden. Enligt hvad departementschefen tillkännagifvit,
skulle dessa arbeten icke blifva onyttiga eller hinderliga, för den
händelse att ett nu under utredning varande förslag om anordnade af
en större rangeringsbangård vid Tomteboda framdeles skulle komma
till utförande.
Vid Värtan:
Vattenledning till lokomotivstallet ...................................... 2,000 kronor.
Ledningen vore afsedd utgöra en tillslutning till Stockholms stads
vattenledning och vore nödvändig, emedan den befintliga brunnen vid
lokomotivstallet vissa tider icke lemnade tillräcklig vattenqvantitet.
Vid Stockholms norra station:
Tillbyggnad af godsmagasinen och deras plattformar 20,500 kronor.
I magasinet för ankommande gods måste godset för närvarande
staplas på ett för dess expedierande synnerligen olämpligt sätt, och i
magasinet för afgående gods rymdes ofta icke de nuvarande godsmängderna,
hvadan tillbyggnaderna, som endast afsåge att under den närmaste
tiden afhjelpa förevarande olägenheter, vore af stort behof påkallade.
Vid Stockholms södra station:
Utvidgning af spårsystemet ..........................................''...... 15,500 kronor.
Vagnar, som från de andra Stockholmsstationerna vore destinerade
söderut, borde här anordnas till tåg utan att vid denna rangering
Statsutslcottets Utlåtande N:o 30.
5
behöfva upptaga sammanbindningsbanans spår, såsom nu till följd af
det ringa spårutrymmet vid stationen skedde.
Vid Tumba:
Utvidgning af spårsystemet.................................................... 10,700 kronor.
Härmed afsåges erhållandet af ett tredje mötesspår, hvilket till
följd af tågantalet å den mycket lifligt trafikerade linien Stockholm—
Saltskog visat sig vara af nöden.
Vid Saltskog:
Ändring och utsträckning af vattenledningen..................... 3,200 kronor.
Arbetet afsåge att möjliggöra för tvenne mötande tåg att samtidigt
kunna taga vatten, hvilket å den trånga, men lifligt trafikerade
stationen vore af nöden.
Vid Skeboqvarn:
Utvidgning af spårsystemet.................................................. 3,300 kronor.
Utläggning af ett spår erfordrades för lastning af trävaror, hvilka
numera i stor mängd tillfördes stationen.
Linien Ange—Stockholm:
Uppläggning af en ny morsetelegrafledning .................... 32,000 kronor.
De tvenne nu befintliga ledningarna mellan dessa båda stationer
vore synnerligen strängt anlitade och blefve icke till fyllest efter Krylbo—
örebrobanans fullbordande.
Vid Par tilled:
Uppförande af nytt stationshus och utvidgning af spårsystemet
............................................................................. 55,500 kronor.
Det gamla stationshuset af korsvirke vore högst otidsenligt och
otillräckligt, särdeles för mötande af den alltmer tilltagande lokaltrafiken
på Göteborg, hvilken fordrade större och bättre väntsalar och öfriga
lokaler. Sedan Partilleds egendom nu börjat styckas i tomter för villor
och fabriksanläggningar, blefve lokaltrafiken ytterligare ökad.
Vid Jönköping:
Tillbyggnad af godsmagasinet ................................................ 15,000 kronor.
Magasinets nuvarande utrymme, särskildt för ankommande gods,
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 30.
vore alldeles otillräckligt, hvadan nu afsåges en utvidgning genom
magasinets ökande på bredden. „
Vid Stenstorp:
Förlängning af omlastningsspåret......................................... 2,600 kronor.
Med detta spårs förlängning afsåges att förekomma dröjsmål med
vagnars omlastning och deraf följande långsam vagnomsättning.
Vid Fagersanna:
Utvidgning af spårsystemet.................................................... 1,850 kronor.
Härmed afsåges erhållandet af ett stickspår för uppställning af
vagnar, som skulle föras till och från en statsbanornas i närheten af
stationen belägen grustägt.
. Vid Laxå:
Utvidgning af stationen åt vester.......................................... 43,000 kronor.
Stationen, som under de senaste 30 åren icke undergått någon
nämnvärd förändring, vore nu i stort behof af att blifva utvidgad och
ombyggd, hvartill början skulle ske genom jordköp, utläggning af spår
till en ny vändskifva å afsedd plats för blifvande ny lokomotivstallbyggnad,
utläggning af tvenne uppställningsspår samt tillbyggnad af godsmagasinet.
Vid Karlstad:
Tillbyggnad af godsmagasinet............................................. 4,000 kronor.
Nuvarande godsmagasinet kunde icke rymma de ankommande
god sqvantiteterna.
Vid Fryksta:
Anordnande af flera och bättre tilläggsplatser för fartyg
samt utvidgning af spårsystemet och uppförande
af varuskjul........................................................................... 40,000 kronor.
Jern vägsstyrelsen har anmält, att den förlängning af hamnbryggan,
hvartill Riksdagen beviljat anslag, 3,100 kronor, för år 1899, befunnits
blifva alldeles otillräcklig, liksom ock spårutrymmet vid hamnen.
Passagerareångbåtar finge oftast lägga till utanför pråmar, som vore
under lastning eller lossning, och dervid upptaga hela nuvarande kajlängden.
Häröfver liksom öfver hamnbryggans alldeles oskyddade läge
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 30. >
för den svåra, nordliga sjögången hade upprepade klagomål försports
från allmänheten, som ansett sig äfven derutinnan hafva, fog för sina
yrkanden, att en omlastningsafgift sedan gammalt vid stationen erlades,
hvilken lemnade öfverskott åt statsverket. Enligt hvad departementschefen
inhemtat, hade detta öfverskott, sedan omlastningskostnaderna
fråndragits, år 1897 uppgått till 14,766 kronor 13 öre. Det föreslagna
varuskjulet vore afsedt till skydd för ömtåligare varor, som transiterades
mellan jernvägen och ångbåtarna.
Vid Kil:
Utläggning af ett stickspår................................................... 1,000 kronor.
Stationen saknade behöflig!, lastspår, der vagnar kunde för .lastning
eller lossning stå utan att rubbas under pågående vexlingar vid godsmagasinet.
Vid Hallsberg:
Tillbyggnad af nya lokomotivstallbyggnaden med rum för sex lokomotiv
.................................................................................. 45,000 kronor.
För att bereda plats åt de extratågs- och -förstärkningslokomotiv,
som måste finnas uppstälda vid denna station och för hvilka stallutrymme
saknades, vore begärda sex stallrum, behöfliga senast vid den
tid, då Krylbo—Örebrobanan öppnades för trafik.
Vid Örebro:
Anläggning; af en centralverkstad för reparation af lokomotiv
................................................................................. 350,000 kronor.
Vid Simonstorp:
Inläggning af en vagnvåg ......................................... 3,000 kronor.
Vagnvåg saknades å stationen, men vore nu behöflig i anledning
af betydligt ökade vagnslastsändningar.
Vid Iiimstad:
Utvidgning af spårsystemet................................................... 10,600 kronor.
Stationen kunde icke så, som sig borde, samtidigt besörja tågmöten
och emottaga ankommande vagnar utan ökadt spårutrymme.
Vid Norsliolm:
Tillbyggnad af godsmagasinet ........................................... 1,000 kronor.
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 30.
Härmed afsåges^en förlängning af 5 meter, behöflig till följd af
ökade godsqvantiteter.
Vid Mjölby:
Tillbyggnad af lokomotivstallet med två stallrum och utvidgning af
kolbåsarne ........................................................................ 12,400 kronor.
Dessa anläggningar vore af nöden för den ökade trafik, som efter
Krylbo-örebrobanans fullbordande komme att tillföras stationen.
Uppförande af nytt pumphus och anordnande af ny rörledning mellan
Svartån och lokomotivstallet ................... .............. 22,400 kronor.
Vattenuppfordringen ombesörjdes nu dels med en mindre ångpump,
dels genom Anledning från dervarande qvarnturbiner, men sedan numera
ett betydligt antal tåg, deraf särskildt alla snälltåg, måste taga
vatten vid stationen, hade denna vattenuppfordring visat sig alldeles
otillräcklig, synnerligen vid de tillfällen, då af klimatiska eller andra
orsaker tillräcklig kraft från qvarnturbinerna icke stått att erhålla.
Äfven med afseende å blifvande ökad trafik efter Krylbo—örebrobanans
fullbordande vore en ändring härutinnan nödvändig, om icke vattenbrist
och tågförseningar allt emellanåt skulle uppstå.
Tillbyggnad af godsmagasinet ............................................ 5,000 kronor.
Den tilltagande trafiken betingade större magasinsutrymme.
Linien Norrköping—Nässjö:
Uppläggning af eu morsetelegrafledning........................... 11,000 kronor.
Telegramvexlingen å denna linie hade under senare åren, särskildt
sedan vestkustbanan tillkommit med sina transiterade telegram, så betydligt
ökats, att en ny morselinie vore af stort behof påkallad.
Vid Nässjö:
Uppsättning af en fristående vattenkran jemte rörledning vid den nya
lokomotivstallbyggnaden ............................................ 1,500 kronor.
Denna anläggning vore nödvändig för att bereda möjlighet för lokomotiven
att utan ingående i stallen taga vatten, hvilket utanför dessa
nu kunde erhållas endast vid stationens vattenposter.
Vid Sandsjö:
Utvidgning af godsmagasinet ............................................... 1,200 kronor.
Arbetet vore nödigt för beredande .af större utrymme.
Statsutskottets Utlåtande N:o 30.
9
Vid Lamhult:
Jordförvärf till upplagsplatser samt inläggning af en
vagnvåg ......................................................................... 3,000 kronor.
Vagnslasttrafikens omfattning tarfvade en vagnvåg; och då vagnar
ej alltid kunde tillhandahållas för omedelbart afsändande af framforslade
trävaror och annat skrymmande gods, måste ökadt utrymme beredas
för uppläggning i spårens närhet.
Vid Vislanda:
Utvidgning af spårsystemet ................................................. 3,600 kronor.
Arbetet vore nödigt för att kunna utan svårighet anordna behöfliga
tågmöten äfvensom för att erhålla ökadt spårutrymme för trafiken i öfrigt.
Vid Elmhult:
Utvidgning af spårsystemet........................ 15,000 kronor.
Förutom de af Sölvesborgsbanans inledande på stationen föranledda
ändringar och utvidgningar af spår m. m., som af denna bana komme
att bekostas, erfordrades åtskilliga för statsbanans egen trafik nödvändiga
utvidgningar, alldenstund stationen vore slutpunkt för lokaltåg och
äfven ofta hade samtidiga möten af flera tåg.
Vid Killeberg:
Utvidgning af spårsystemet ..................................................... 4,000 kronor.
Ett stickspår erfordrades för undansättning af stationsvagnar vid
tillfällen af tågmöten.
Vid Hessleholm:
Inlösen af jord för utvidgning af spårsystemet ............. 54,000 kronor.
Stationen måste inom närmaste tid ombyggas och ansenligt utvidgas.
Då första vilkoret härför vore förvärfvandet af det till inköp
nu ifrågasatta området, borde detta inköp utan dröjsmål ske, på det att
icke, sedan nya anläggningar och byggnader för enskildes behof hunnit
der uppföras, den slutliga kostnaden för jordförvärfvet skulle blifva
ännu högre, än nu kunde antagas.
Uppsättning af ny fristående vattenkran med tillhörande
rörledning......................................................................... 6,300 kronor.
Hih. till llilcsd. Prof. 1809. 4 Sami. 1 Afd. 19 Käft 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 30.
Behöflig för att utan tågförseningar kunna lemna de snabbgående
tågen vatten.
Linien örtofta—Lund:
Anläggning af en trafikstation på gränsen mellan Vallkärra och Stångby
socknar............................................................................. 45,500 kronor.
I ingifna skrifvelser hade ortens befolkning enträget anhållit om
en dylik anläggning, då afståndet mellan Lund och Örtofta vore 10
kilometer och ortens hela lokaltrafik med tillförsel och upphandlingar
för dagligt behof gånge på Lund. På grund af ortens täta befolkningsförhållanden
och bördighet syntes ränta på kostnaden för en mindre
stationsanläggning der böra kunna påräknas. Genom en sådan anläggning
droges visserligen någon trafik från Örtofta och Lunds stationer.
Denna minskning i trafiken vore emellertid, hvad Lunds station beträffade,
för närvarande ett önskemål, enär utrymmet vid denna station vore
i hög grad otillräckligt och icke lämpligen kunde förstoras utan i sammanhang
med stationens fullständiga ombyggnad. Stationsafstånden på
angränsande skånska banor vore alla betydligt kortare. Ingen kostnad
komme att uppstå för förvärf af jord, då sådan tillhandahölles af den
för stationsanläggningen intresserade befolkningen i trakten.
Vid Malmö:
Tillbyggnad af godsmagasinet ........................................... 60,000 kronor.
Tillbyggnaden vore nödvändig till följd af ökningen i trafiken.
Denna hade, sedan nuvarande magasinet 1890 tagits i bruk, tillväxt
med 50 procent, hvarjemte trenne privatbanor, hvilkas trafik vid Malmö
ombestyrdes å statsbanans station, sedan dess tillkommit.
Uppförande af byggnad för ett acetylén- och fettgasverk för vagnbelysning
..................................................................... 25,000 kronor.
För fyllandet af vagnarnes gasbehållare nedfördes för närvarande
gas i särskilda cisternvagnar från Nässjö. Då emellertid numera gaskonsumtionen
högst betydligt stigit, blefve detta till vägagående allt för
dyrbart.
Vid Stäfvie:
Utvidgning af spårsystemet ................................................. 1,500 kronor.
Nuvarande spårsystemet vore otillräckligt, i synnerhet under tiden
för bet-transporterna.
Statsutskottets "Utlåtande N:o 30.
11
Vid Kjeflinge:
Fullbordande af pumphus, vattentorn och tvenne vattenkastare jemte
rörledningar .................................................................. 7,000 kronor.
Detta tillägg till det af 1898 års Riksdag för ändamålet beviljade
anslag, 35,500 kronor, erfordrades i följd dels af stegrade material- och
arbetspris, dels af nödvändigheten att uppföra pumparebostad för att
hafva pumparen i omedelbar närhet af pumpverket.
Vid Svalöf:
Tillbyggnad af stationshuset ................................................... 3,500 kronor.
Härmed afsåges utvidgning af stationens resgodsrum och expeditionslokal,
hvilka i deras nuvarande skick vore otillräckliga.
Vid BöJcetofta:
Tillbyggnad af stationshuset..................................................... 4,000 kronor.
Genom denna tillbyggnad afsåges att erhålla förbättrad boställslägenhet.
Denna bestode nu af allenast tvenne undermåliga rum. Härjemte
skulle genom tillbyggnaden erhållas resgodsrum, hvaraf stationen
nu vore i saknad.
Vid Spannarp:
Uppförande af boställshus jemte uthus för tre stations
karlar.
................................................................................ 14,200 kronor.
Bostäder för de tre stationskarlarne vid denna station funnes icke
i stationens närhet att hyra.
Vid Ekeby:
Utvidgning af spårsystemet ..................................... 11,500 kronor.
Utvidgningen vore nödvändig i anseende till trafikens ökning, särskilt
å bibanan till Skromberga.
Vid Säby:
Uppförande af boställshus jemte uthus .......................... 16,000 kronor.
Bostäder saknades alldeles å platsen och finge nu hyras för stationsmästaren
i Landskrona och för en banbetjent i en lägenhet en kilometer
från stationen.
12
Statsutskottets Utlutande N:o 30.
Vid Helsingborgs ångfärjestation:
Utvidgning af spårsystemet ............................................... 31,000 kronor.
Nuvarande spårutrymmet vore så knappt, att den stora trafiken
endast med yttersta svårighet kunnat ombesörjas med anlitande af sådana
åtgärder som begagnande af hamnens kajspår, anordnande af
vexlingståg till Helsingborgs centralstation och, då utrymme der ej heller
funnits, extratåg uppåt linien, hvilka anordningar naturligen blefve tidsödande
och kostsamma.
Uppförande af afträde med sammanbygdt olje- och lamprum 2,900 kronor.
Dessa anläggningar vore behöfliga, sedan numera vid stationen
blifvit uppfördt ett stationshus.
Uppförande af kolbås ............................................................ 6,000 kronor.
Det kolupplag, som för närvarande tunnes, vore alldeles otillräckligt
såväl för vinterbehofvet i Helsingsborg som för de derstädes levererade
stenkol, som ej omedelbart kunde lastas på jernvägsvagnar.
Uppförande af stall för fem lokomotiv jemte vattenledning 26,600 kronor.
De å Helsingborgs centralstation varande, statens jernvägar tillhöriga
stallen vore ej tillräckliga att inhysa befintliga maskiner, utan
måste fem sådana hvarje natt stå ute.
Nedläggning af ny 15 meters lokomotiv-vändskifva ..... 12,000 kronor.
Denna anläggning vore nödvändig i samband med uppförandet af
förenämnda stallbyggnad.
Uppförande af vagnbod ........................................................... 10,000 kronor.
Denna vagnbod vore behöflig till skyddande af vagnar, som härstädes
skola undergå föreskritven revision.
Samtliga ifrågasatta anordningar vid denna station vore afsedda
att, i likhet med stationshuset, blifva provisoriska. Den alltjemt stigande
trafiken och det i följd häraf allt otillräckligare utrymmet vid såväl
central- som ångfärjestationen medgåfvQ dock icke uppskof med dessa
anläggningar under afvaktan på lösningen af frågan om permanent
stationsanläggning.
Vid Rögle:
Utvidgning af spårsystemet jemte jordförvärf ................. 13,400 kronor.
Stationens trafik hade högst betydligt ökats, särskildt sedan mo
-
/
Statsutskottets Utlåtande N:o SO.
13
derna lastningsanordningar der af traktens industriidkare inrättats, och
kräfde nu ökadt spår utrymme.
Uppförande af boställshus .................................................... 10,000 kronor.
Härmed afsåges erhållande af lägenheter för trö stationskarlar, för
hvilka bostäder icke på tillräckligt nära afstånd från stationen kunde
få hyras.
Vid Engelholm:
Uppförande af stall för sex lokomotiv ........................ 42,000 kronor.
Behofvet af dessa stallrum hade framhållits redan i styrelsens
skrifvelse till Kongl. Maj:t den 17 december 1897; och på grund af
den alltjemt stegrade trafiken gjorde sig detta behof mer och mer
gällande. Då särskildt i Malmö lokomotivstallrummens antal i följd af
bristande byggnadsplats icke kunde ökas, måste allt flera af de i vestkustbanans
trafik använda lokomotiven förläggas till Engelholm, i den
mån stallrum kunde beredas dem der. För närvarande stode i Malmö
6 å 7 lokomotiv hvarje natt ute.
Uppförande af öfverliggningshus ......................................... 18,500 kronor.
Härmed afsåges att erhålla ett fyllnadsbelopp till det af 1897 års
Riksdag beviljade anslag af 72,000 kronor till lokomotivstall, vattentorn
och öfverliggningsrum, hvilket anslag till följd af såväl stegrade
pris å materialier och arbete som ökning i antalet öfverliggande personal
befunnits otillräckligt.
Utvidgning af kolbåsarna......................................................... 15,000 kronor.
Härmed afsåges anordnandet af en kolbrygga för kolens billigare
och lämpligare transport samt anordnande af bås med tak för svenska
stenkol.
Vid Grefvie:
Utvidgning af spårsystemet .................................................. 4,300 kronor.
Den växande rörelsen vid stationen kunde icke vidare tillgodoses
utan ökadt spårutrymme.
Uppförande af boställshus ..................................................... 10,000 kronor.
För denna anläggning förefunnes samma skäl, som här ofvan
anförts för uppförande af boställshus vid Rögle station.
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 30.
Vid Bast ad:
Förlängning af stickspår och ökning af lastplanen ......... 5,700 kronor
Anordningen vore nödvändig för att kunna tillgodose den ökade
vagnslasttrafiken.
Vid Laholm:
Tillbyggnad af godsmagasinet ....................................... 1,800 kronor.
Tillbyggnaden vore af nöden dels för att kunna förvara allt
stationens styckegods under tak, dels för att eg a tillgång till ett
mindre godsexpeditionsrum, hvarom upprepade framställningar gjorts
från allmänheten.
Vid Veinge:
Utvidgning af spårsystemet och tillbyggnad af stationshuset
.............................................................................. 44,000 kronor.
I anledning af ökad trafik och inledandet å stationen af en ny
bana från Markaryd måste stationen ombyggas och utvidgas för en
beräknad kostnad af 90,000 kronor, deraf statsverket skulle jemlikt
Kongl. Maj:ts bestämmelse i bref den 14 oktober 1898 tillhandahålla
ofvan begärda anslagsbelopp.
Vid Geneval och Trönninge:
Utvidgning af spårsystemet................................................... 4,200 kronor.
Den växande trafiken särskildt från de år 1898 anlagda stora
tegelbruken invid dessa stationer fordrade ökade spårutrymmen, beräknade
att kosta 2,800 kronor å förra och 1,400 å senare stället.
Vid Halmstad:
Uvidgning af spårsystemet .....................................................6,000 kronor.
Den utvidgning, som för beviljadt och innevarande år lyftadt
anslag af 8,000 kronor utförts, hade visat sig otillräcklig med anledning
af det stora antal möteståg, som enligt nu gällande tågordningmåste
på en gång å stationen emottagas.
Uppförande af stall för två lokomotiv............................ 13,000 kronor.
Behofvet af dessa stallrum hade redan den 17 december 1897
af jernvägsstyrelsen anmälts hos Kongl. Maj:t. Åtta staten tillhöriga
lokomotivstallrum funnes vid stationen. Tio statens lokomotiv öfvernattade
der.
Statsutskottets Utlåtande N:o 30. 15
Vid Getinge:
Utvidgning af spårsystemet .................................................... 5,300 kronor.
Trafiken från flera nytillkomna industriella anläggningar invid
stationen nödvändiggjorde flera uppställningsspår och stickspår för
vagnar.
Vid Heberg:
r Utvidgning af spårsystemet ........................................... 1,500 kronor.
Vid stationen saknades mötesspår af tillräcklig längd för vanliga
tåg, hvilket vållade svårigheter vid tågdirigeringen och tidtabellernas
uppgörande.
Vid S/crea och Lis:
Uppförande af afträden, godsbodar och lastkajer samt i
sammanhang dermed utvidgning af spårsystemen .. 5,900 kronor.
Dessa förut varande hållplatser, som den 1 oktober 1898 öppnats
för fullständig trafik, saknade nämnda nödvändiga anordningar.. Kostnaderna
vore beräknade till 3,900 kronor å förra och 2,000 kronor å
senare stället.
c
Vid Ask/öster:
Förlängning af stickspår .............................. ............................. 800 kronor.
Anordningen vore nödvändig för uppställning af vagnar, som
eljest blefve hindrade vid tågmöten.
Vid Fjärds:
Utvidgning af spårsystemet ............................................ 2,900 kronor.
Här förelåge samma motiv, som anförts under »Heberg».
Vid Kongsbacka:
Utvidgning af spårsystemet ........................................... 5,500 kronor.
Ett fjerde spår vore nödvändigt för uppställning af stationens
vagnar vid de tillfällen, då, numera dagligen, tre tåg samtidigt emottoges
på stationen.
Vid Anneberg:
Tillbyggnad af godsmagasinet ....................................... 1,500 kronor.
Det nuvarande godsmagasinet vore otillräckligt för att kunna
rymma stationens styckegods.
16 Statsutskottets Utlåtande N:o 30.
Vid Fäs sb er g:
Utvidgning af spårsystemet ..................................................... 4,900 kronor.
För denna utvidgning’ förelåge samma motiv, som anförts under
»Heberg».
Vid Sundsvall:
Tillbyggnad af ilgodsmagasinet.............................................. 3,000 kronor.
Tillbyggnaden vore nödvändig på grund af ökad ilgodsmängd.
Vid Viskan:
Utvidgning af spårsystemet ............................................. 1,300 kronor.
Spårutrymmet vore numera för ringa för den ökade rörelsen.
o
Vid Ange:
Utläggning af ett föreningsspår.............................................. 1,500 kronor.
Behöflig! för underlättande af vexlingsrörelser med persontågen
vid deras möten.
Vid Bräcke:
Tillbyggnad af kolbåsen ........................................................... 3,400 kronor.
Nuvarande bås rymde endast omkring tre fjerdedelar af årsbehofvet,
hvilket visat sig olägligt och kostsamt med afseende å koltransporterna.
Vid Östersund;
Tillbyggnad af verkstaden samt ändring och utvidgning
af spårsystemet ................................................................ 22,300 kronor.
Till följd af det norrländska trafikdistriktets ökning hade antalet
af de lokomotiv, som skulle underhållas af verkstäderna i Östersund
och Bollnäs, ökats så, att behof af ytterligare 6 platser för lokomotivreparationer
förefunnes. Med hänsyn till de nuvarande anläggningarnes
lokala förhållanden kunde dessa platser erhållas billigast genom att
utvidga Östersunds verkstad med 2 och Bodens med 4 platser.
Vid Tång:
Utvidgning af spårsystemet ................................................... 2,000 kronor.
Den ökade vagnslast- och styckegodstrafiken fordrade större spårutrymme.
Statsuisliottets Utlåtande N:o 30.
17
Vid Krokom:
Utvidgning af spårsystemet .................................................. 6,600 kronor.
Utläggning af ett tredje spår vore erforderligt till följd af trafiken
från den i stationens närhet anlagda Hissmoforsens fabrik.
Vid Hjer peri:
Uppförande af ett lokomotivstall af trä................................ 5,300 kronor.
Under vintertrafiken äfvensom då extratåg förekomme hade hittills
ett lokomotiv måst stå ute.
o
Vid Are:
Tillbyggnad af stationshuset ..................................................... 4,000 kronor.
Afsåge erhållandet af större expeditions- och resgodsrum, som
vore af nöden i följd af den sommartiden mycket ökade persontrafiken.
Vid Dufed:
Tillbyggnad af kolbåsen.............................................................. 1,200 kronor.
Nuvarande kolbås inrymde ej de kolmängder, som samtidigt måste
vid stationen uppläggas.
Vid Ge fsjön:
Påbyggnad af stationshuset ...................................................... 5,000 kronor.
Stationsmästarens nuvarande bostad vore ur såväl helso- som ut
rymmessynpunkt
alldeles olämplig, hvarför afsåges att få en bättre
sådan och samtidigt dermed bättre lokaler å nedre botten för trafikbehofvet.
Vid Långsele, Sollefteå och Mellcmsel:
Tillbyggnad af kolbås samt uppförande af ved och koksbodar
..................................................................................... 6,100 kronor.
Nuvarande bås rymde icke de kolmängder, som samtidigt måste
der uppläggas, och bodar för lokomotivstallens koks- och vedförråd
saknades alldeles.
Linien Långsele—Selsjön:
Stationsanläggning.................................................................... 32,000 kronor.
Bih. till Iliksd. Frot. 1809. 4 Sami. 1 Afd. 19 Raft. 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o SO.
Denna stationsanläggning vore afsedd att tillgodose trafiken till
och från det i omedelbar närhet af jern vägen vid nuvarande hållplatsen
österåsen — 7 kilometer från Långsele och 13 kilometer från Selsjön
— under byggnad varande lungsotssanatoriet. Förutom nämnda trafik
och den persontrafik, som redan upptoges vid nämnda hållplats, kunde
vid den blifvande stationen påräknas godstrafik från de i trakten belägna
betydliga byarne inom Eds socken samt från de folkrika socknarna
högre upp utmed Ångermanelfven.
Vid Björna:
Uppförande af kolbås samt ved- och koksbod .................. 2,300 kronor.
Nuvarande kolbås vore provisoriskt och mycket bristfälligt. Vedbodar
saknades.
Vid Svartön:
Uppförande af boställshus för sex stationskarlar ............ 17,100 kronor.
Här tjenstgjorde 32 stationskarlar, af hvilka minst 19 ansåges
böra vara ordinarie; bostäder funnes nu endast för 7 stycken.
Fortsättning af anläggningar för lossning af stenkol och terrassering
af plats för malmupplag................................................ 100,000 kronor.
Sedan jernvägsstyrelsen till Kongl. Maj:t ingifvit sin anmälan om
behofvet af de medel, tillsammans 49,200 kronor, som 1898 års Riksdag
sedermera beviljade till påbörjande af anläggning för lossning af
stenkol samt »terrassering af plats för malmupplag», allt å Svartön vid
Luleå, hade malmtillförseln till denna plats ökats ytterst betydligt, ej
mindre från aktiebolaget Gellivare malmfälts malmtägter vid Malmberget
än äfven från aktiebolaget Frejas malmtägter vid Koskulls kulle,
hvilka senare från början af sommaren 1898 bearbetats. Sålunda hade
under tiden november 1896—oktober 1897 till Svartön nedförts 572,101
ton malm men under tiden november 1897—oktober 1898 ej mindre
än 875,223 ton malm. Gifvetvis hade härigenom behofven af upplagsplatser
å Svartön för malm och stenkol — af hvilka senare för jernvägsdriften
nu måste beräknas en åtgång af omkring 40,000 ton pr år
— ytterligare ökats, och dessa behofs afhjelpande kräfde vidtomfattande
åtgärder derstädes inom de närmaste åren. Genom afplanering af
lämpliga platser i vida större skala, än med förenämnda anvisade medel,
hvilka mestadels redan år 1898 kommit till användning, kunnat ske,
och de dervid bortschaktade jordmassornas utfyllande utmed vestra
19
Statsutskottets Utlåtande N:o 30.
■i -,y( C,''< i \ • ..
Svartöstranden (-skulle för båda de förenämnda bekofven afsedda utrymmea
kunna erhållas och derjemte erforderliga anordningar för de
stora kolmängdernas emottagande kunna utföras. Till fortsättning af
de, enligt hvad ofvan anmälts, påbörjade anläggningarna både jernvägsstyrelsen
nu begärt det belopp, 100,000 kronor, som för äudamålet
kunde under de närmaste två åren komma till användning, nemligen
40,000 kronor för år 1899 och resten för år 1900.
Förlängning af malmsorteringsspår.......................................... 2,150 kronor.
Denna förlängning vore nödvändning med anledning af den
ökade malmtrafiken, särskildt fraktandet af stybbmalm.
Vid Luleå:
Utvidgning af spårsystemet och nedläggning af en
vagnvåg............................................................................... 20,900 kronor.
Nuvarande spårutrymmet vore otillräckligt för trafikbehofvet.
Vagnvågen afsåges för direkt vägning af till Svartön adresserade malmvagnar,
hvarigenom en hel del vexling der komme att inbesparas,
samt skulle tillika utgöra reservvåg, enär nu endast en våg (den å
Svartön) funnes.
Utläggning af lastkajspår.......................................................... 5,800 kronor.
Utläggningen vore behöflig för tillgodoseende af vagnslasttrafiken.
Vid Sunderby:
Uppförande af boställshus för stationsmästaren och en pumpare jemte
uthus .................................................................................... 10,800 kronor.
Utrymmet i stationshuset vore otillräckligt för tjenstelokaler och
bostäder samtidigt. Pumparens familj hade hittills inhysts i vattentornet,
hvilket icke vidare borde förekomma.
Vid Säfvast:
Uppförande af uthus till banmästarestugan ....................... 1,100 kronor.
Till denna banmästarestuga saknades uthus.
Vid Boden:
Nedläggning af en vagnvåg ....................................... 3,500 kronor.
Denna anläggning vore erforderlig, enär dylik våg icke funnes
på liufvudlinien mellan Bräcko och Boden.
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 30.
Lokomotivstallbyggnad för 8 lokomotiv med vändskifva
och spår ........................................................................ 110,400 kronor.
Då Bodens station med hänsyn till dess egenskap af knutpunkt
för banor från fyra olika håll måste blifva en hufvudstation för maskinförvaltningen
vid öfre Norrlands jernvägslinier, erfordrades uppställningsplatser
för lokomotiv till vida större antal, än som för närvarande
funnes. Med hänsyn till den vigtiga maskinstationens framtida utveckling
ansåge jernvägsstyrelsen detta lämpligast ske så, att en ny stallkomplex
med vändskifva, kolbås och ditledande spår anordnades på
den hittills obegagnade nordöstra delen af stationsområdet; och borde
dit förläggas icke allenast de stall, som för den stegrade malmtrafiken
erfordrades, jemte de, som enligt arbetsplanen för banan till YtterMorjärv
skulle vid stationen uppföras, utan jemväl en del af dem, som
ursprungligen i enlighet med 1895 och 1.897 års Riksdagars beslut
varit afsedda att förläggas till Svartön, hvarest, på grund deraf att
malmupplagen med deras uppfarts- och utfartsspår kräfde allt större
utrymme, maskinafdelningens byggnader syntes böra inskränkas till
minsta möjliga omfång. Af de 10 stallrum, till hvilka förstnämnda.
Riksdag anvisat medel 50,000 kronor, vore endast 6 uppförda för en
kostnad, som i följd af betydligt stegrade arbets- och materialpris uppgått
till omkring 38,000 kronor. Af de 10 stallrum, till hvilka sistnämnda
Riksdag anvisat 63,400 kronor, vore ännu intet uppfördt, alldenstund
den afsedda platsen för desamma hittills icke kunnat för
ändamålet disponeras. Möjlighet förefunnes emellertid att under år
1899 börja denna stallanläggning, hvilken dock af ofvan angifna skäl
syntes böra inskränkas till 6 stallrum; och beräknades dessa komma
att kosta 40,000 kronor. De af förstnämnda anslag återstående omkring
12,000 kronor skulle emellertid tillsvidare reserveras, för den
händelse vexlingstjensten å Svartön skulle kräfva ytterligare ett lokomotiv
och rum för sådant. Genom nu omförmälda anordning skulle af
1897 års anslag enligt beräkning ett belopp af 23,400 kronor blifva
disponibelt till annat ändamål; och hade jernvägsstyrelsen derför hemstält,
att detta belopp måtte få användas till påbörjande af den nya
stallanläggningen vid Boden, hvarigenom det ofvan såsom erforderligt
angifna särskilda anslaget härtill skulle kunna nedsättas från 110,400
kronor till 87,000 kronor. Denna styrelsens hemställan har ock blifvit
af departementschefen tillstyrkt.
Uppförande af kolbås jemte kolgifningsbrygga med anordning
af koltransport från Svartön med återgående
tomma malmvagnar ........................................... 30,200 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 30.
21
Anordningen, som afsåge att åstadkomma besparingar såväl med
afseende å arbetslöner som rullande materiel, vore behöflig vid den
stora lokomotivstationen.
Fullbordande af den påbörjade reparationsverkstaden ... 53,000 kronor.
Beträffande fullbordandet af denna reparationsverkstad, hvarigenom,.
på sätt härofvan vid Östersund blifvit antydt, 4 nya platser för lokomotivreparationer
skulle beredas, har departementschefen i stadsrådsprotokollet
anfört följande.
Sedan 1895 års Riksdag, med bifall till Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, medgifvit, att för uppförande afen vagnreparationAverkstad
vid Boden finge af de till arbetena å stambanan mellan Vännäs
(Nyby) och Öfver-Luleå (Boden) af Riksdagen beviljade medel användas
ett belopp af 100,000 kronor, och Kongl. Maj:t genom bref
den 17 maj 1895 tillåtit, att af det till verkstadsbyggnaden afsedda
belopp 100,000 kronor högst 10,559 kronor finge af jernvägsstyrelsen
användas till inlösen af visst till plan derför erforderligt jordområde,
hade jernvägsstyrelsen uti skrifvelse den 24 februari 1898 hos Kongl.
Maj:t anmält, att det för sjelfva byggnadens uppförande sålunda återstående
beloppet, 89,441 kronor, vid arbetets utförande befunnits otillräckligt,
i det nemligen byggnaden kunde beräknas för sitt fullbordande,,
utom kostnaden för jordförvärfvet, kräfva eu summa af 17,441 kronor
utöfver de 100,000 kronor, som för densamma ursprungligen beräknats,
samt att emellertid ytterligare en del arbeten erfordrades, innan verkstaden
kunde tagas i anspråk för begagnande, nemligen uppförande af
särskildt ångpannehus med fristående skorsten samt anordnande a£
värmeledning och elektrisk belysning, för hvilka anläggningar kostnaden
beräknats till sammanlagdt 25,000 kronor.
Med anledning häraf och i anseende till ärendets brådskande
beskaffenhet hade jernvägsstyrelsen hemstält, att Kong!. Maj:t täcktes
medgifva att, utöfver det redan anvisade beloppet, 100,000 kronor,
måtte af öfverskott å medel, anvisade till jernvägsbyggnaden genom
öfre Norrland, hvilket öfverskott vid 1897 års utgång beräknats till
omkring 159,000 kronor, få användas till betäckande af kostnaden för
fullbordandet af verkstadsbyggnaden vid Boden 28,000 kronor, äfvensom
till uppförande af omförmälda ångpannehus med fristående skorsten
samt anordnande af värmeledning och elektrisk belysning i verkstaden
25,000 kronor, eller sålunda tillhopa 53,000 kronor, hvarförutom
jernvägsstyrelsen hemstält om bemyndigande att för vissa uppräknade
förbättrings- och kompletteringsarbeten å bana och bangårdar använda
öfverskottsmedleus återstående belopp, 106,000 kronor.
22
Statsutskottets Utlåtande, N:.o 30.
I sammanhang med bifall till jernvägsstyrelsens hemställan om
användandet af sistnämnda belopp, 106,000 kronor, både Kongl, Maj:t
den 13 maj 1898 förklarat, att Kongl. Maj:t ville framdeles meddela
beslut i fråga om styrelsens framställning, såvidt anginge användningen
af 53,000 kronor af öfverskottsmedlen till fullbordandet af verkstadsbyggnaden
vid Boden och till utförandet af omförmälda i sammanhang
dermed stående anläggningar.
Då ifrågavarande verkstad icke vore uteslutande, afsedd för stambanan
genom öfre Norrland, utan tillika för Gellivarebanaus behof,
borde enligt departementschefens mening Riksdagens samtycke begäras
till användandet för verkstadsbyggnaden af öfverskottpmedel från stambanebyggnaden
genom öfre Norrland.
Vid Ljuså:
Uppförande af boställshus för stationsmästaren och en
pumpare jemte uthus....................................................... 10,800 kronor.
För uppförande af dessa byggnader förelåge samma skäl, som
här ofvan anförts under »Sunderby». Pumparen inhystes för närvarande
i godsmagasinet.
Vid Sandträsk:
Uppförande af boställshus för stationsmästaren och en
pumpare jemte uthus........................................................ 10,900 kronor.
Härför förefunnes samma motiv, som anförts under »Sunderby».
Vid Lakaträsk:
Uppförande af stall för två lokomotiv................................. 17,300 kronor.
De båda lokomotiv, som här vintertiden öfvernattade, kunde i det
provisoriska skjul, der de nu inhystes, hvarken skyddas för frost eller
tillbörligen skötas.
Vid Murjek:
Utvidgning af spårsystemet ...................................................... 6,500 kronor.
Härmed afsåges ett tredje spår för att mellan Boden och Gellivare
hafva en station, der tre tåg kunde mötas och der vid tågrubbningar
instälda tåg kunde uppställas. •
Statsutskottets Utlåtande N:o 30. 23
Vid Polcirkeln:
Uppförande af boställshus för stationsmästaren och en
pumpare jemte uthus......................................................... 10,900 kronor.
För dessa byggnaders uppförande förefunnes samma motiv, som
anförts under »Sunderby».
Vid Nattav ar a:
Uppförande af stall för två lokomotiv................................. 15,800 kronor.
Här förelåge samma motiv, som anförts under »Lakaträsk».
Fullbordande af kolbåsanläggning ......................................... 2,100 kronor.
Anläggningen, som för att motsvara det ökade behofvet måst
tilltagas i större skala, än som afsetts med det för år 1898 beviljade
anslaget, 1,500 kronor, kräfde för sitt fullbordande nu begärda belopp.
Linien Nattavara—Nuortikon:
Anläggning af en tågmötesplats ........................................... 8,000 kronor.
Behofvet af denna mötesplats hade redan i jernvägsstyrelsens
skrifvelse till Kongl. Maj:t den 7 februari 1898 anmälts i sammanhang
med utlåtande rörande ifrågasatta och nu utförda anläggning för statens
räkning af jernväg från Koskulls kulle till Gellivare, och hade styrelsen
nu ånyo gjort framställning härom i enlighet med föreskrift i kongl.
brefvet den 27 maj 1898 angående berörda anläggning.
Vid Gellivare:
Uppförande af boställshus med sex lägenheter jemte
uthus för stationskarlar .................................................. 17,000 kronor.
I Gellivare tjenstgjorde 15 stationskarlar, af hvilka minst 10
borde vara ordinarie. Bostäder funnos nu för fyra. Möjligheten att
i. Norrbotten erhålla dugligt folk berodde till väsentlig del på att kunna
tillhandahålla för det hårda klimatet lämpliga bostäder.
Uppförande af boställshus med sex lägenheter jemte
uthus för maskinpersonal............................................... 17,200 kronor.
En del af maskinpersonalen inhystes för närvarande i provisionella
baracker.
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 30.
Uppförande af en kolutlemningsbrygga med decauville
spår.
......................................................................................... 4,500 kronor.
Anläggningen afsåge att väsentligen inbespara arbetslönerna vid
kolutlemningen.
Vid Malmberget:
Uppförande af boställshus med sex lägenheter jemte
uthus för stationskarlar.................................................. 17,000 kronor.
Här tjenstgjorde 16 stationskarlar, af hvilka mnst 10 borde„vara
ordinarie. Bostäder funnos för fyra. För uppförandet af byggnaderna
förelåge samma motiv, som anförts under »Gellivare».
Uppförande af boställshus med sex lägenheter jemte
uthus för maskinpersonal................................................ 17,000 kronor.
Härför förefunnes samma motiv, som anförts under »Gellivare».
Fullbordande af öfverliggningshus....................................... 7,600 kronor.
Detta hus, som uppfördes med af Kongl. Maj:t anvisade 9,000
kronor af öfverskottsmedel från de till Gellivarebanans kompletterande
beviljade anslag, hade med anledning af den stora bristen på öfverliggningsrum
och bostäder måst tilltagas af samma storlek som det
förut befintliga boställshuset, alltså med sex lägenheter, och kräfde
för sitt fullbordande nu begärda tilläggsanslag.
Vid Laka träsk. Polcirkeln och Nattavara:
Utläggning af kollossningsspår .......................................... 6,700 kronor.
De^a spår, som beräknats kosta, vid Lakaträsk 2,750 kronor, vid
Polcirkeln 2,050 kronor och vid Nattavara 1,900 kronor, vore nödvändiga
med anledning deraf, att lossningen af ankomna kollaster
eljest måste ske från hufvudspåret, der vagnarna endast kortare stunder
kunde qvarstå mellan de många framgående bantågen.
Till fullföljande af anordningar för vexelförreglingsoch
förbättrade signalapparater vid stationer å
bandelar, på hvilka nattåg framgå ........................... 100,000 kronor.
Diverse arbeten:
för vestkustbanan ....................................... 50,000 kronorj 117 7.n t
för öfriga statsbanor ................................. 67,750 » | 1A/>''ÖU *ronm''
Statsutskottets Utlåtande N:o 30.
25
Med hänsyn till jernvägsnätets och trafikens utveckling vore det
nödvändigt att hafva för diverse arbeten erforderliga medel tillgängliga
för tillgodoseendet af sådana behof, hvilka ej kunde under längre
tid t^i förväg förutses, men dock måste utan dröjsmål fyllas.
Summan af dessa nu föreslagna utgiftsposter uppgår till 2,305,000
kronor, deraf för vestkustbanan 362,400 kronor. Då emellertid af
ofvan upptagna poster dels 53,000 kronor till fullbordande af reparationsverkstaden
vid Boden och dels 23,400 kronor för påbörjande af
ny lokomotivstallbyggnad vid samma station skulle enligt Kongl.
Maj:ts förslag utgå af vissa, utaf Riksdagen för andra ändamål förut
beviljade anslag, utgör, såsom ofvan meddelats, den nya anslagssumman,
som af Kongl. Maj:t äskats till utförande af nya byggnader och anläggningar
vid statens jernvägstrafik 2,228,600 kronor. Af denna
summa afses 350,000 kronor för anläggning i Örebro af en centralverkstad
för reparation af lokomotiv. Frågan om denna verkstadsanläggning
anBer sig statsutskottet ännu icke vara beredt upptaga
till behandling, utan kommer utskottet att framdeles under riksdagens
lopp afgifva yttrande öfver Kongl. Maj:ts i sådant afseende väckta
förslag.
Beträffande de öfriga anläggningar, för hvilka Kongl. Maj:t nu
äskat anslag å sammanlagdt 1,878,600 kronor, bar utskottet icke haft
något att erinra och förordar sålunda detta belopps uppförande i riksstaten
för nästkommande år. För vissa af dessa arbetens utförande
eller påbörjande redan under innevarande år bar Kongl. Maj:t begärt
rätt att förskottsvis af tillgängliga medel utanordna 648,100 kronor,
och lärer sådant bemyndigande böra af Riksdagen lemnas.
Utskottet anser jemväl giltiga skäl vara anförda för användning,
på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, af dels 53,000 kronor utaf de medel,
Riksdagen anvisat till arbeten å stambanan mellan Vännäs och öfverLuleå,
och dels 23,400 kronor utaf det för uppförande af ett lokomotivstall
m. m. å Svartön beviljade anslag.
Utskottet hemställer alltså,
a) att i anledning af Kongl. Maj:ts framställning
om anvisande af 2,228,600 kronor till utförande af
Bih. till Riksd. Prof. 1809. 4 Sami. 1 Afd. 19 Häft. 4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 30.
Utläggning af
ytterligare ett
jernvägsspår
mellan Lunds
och Eslöfs
stationer.
nya byggnader och anläggningar vid statens järnvägstrafik,
Riksdagen, som framdeles kommer att fatta
beslut i hvad denna framställning afser anslag för
anläggning i Örebro af en centralverkstad för reparation
af lokomotiv, må till utförande af öfriga nya
byggnader och anläggningar, för hvilka ofvanberörda
anslagssumma blifvit begärd, å riksstatens sjette hufvudtitel
för år 1900 anvisa 1,878,600 kronor, med
rätt för Kongl. Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis
under innevarande år af tillgängliga medel
utanordna 648,100 kronor; samt
b) att Riksdagen må i enlighet med Kongl.
Maj:ts förslag medgifva, ej mindre att, till fullbordande
af den påbörjade reparationsverkstaden vid Boden,
må af uppkommet öfverskott å de till arbetena å
stambanan mellan Vännäs (Nyby) och Öfver-Luleå
(Boden) af Riksdagen beviljade medel användas ett
belopp af 53,000 kronor, än äfven att, till påbörjande
af ny lokomotivstallbyggnad vid Boden, må af det
anslag, 1897 års Riksdag anvisat för uppförande af
stall för 10 lokomotiv samt nedläggning af vändskifva
jemte erforderliga stallspår å Svartön vid Luleå, användas
ett belopp af 23,400 kronor.
II.
Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för år 1900 anvisa å
riksstatens sjette hufvudtitel, för utläggning af ytterligare ett jernvägsspår
mellan Lunds och Eslöfs stationer, ett belopp af 600,000 kronor.
För år 1899 beviljade Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts
förslag, ett belopp åt 385,000 kronor för utläggning af ytterligare ett
jernvägsspår mellan Arlöfs och Lunds stationer samt inläggning af
nya räler å dubbelspåret mellan Malmö och Arlöf m. m.
I anslutning härtill har jernvägsstyrelsen, enligt hvad af statsrådsprotokollet
inhcmtas, uti skrifvelse af den 17 december 1898 hos
Kongl. Maj:t anmält behofvet. af ytterligare ett jernvägsspår mellan
Lunds och Eslöfs stationer samt med afseende härå anfört följande.
Krafvet på regelbundenhet vid jernvägsdriften vore i ständigt
växande och måste med alla till buds stående medel fyllas, för så vidt
träffade aftal med såväl in- som utländska förvaltningar af kommunika
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 30.
27
tionBleder rörande gemensamma anordningar för genomgående trafik
skulle kunna upprätthållas.
Inträffade rubbningar i de genomgående tågens gång blefve naturligen
mest känbara mot slutet af en lång tågväg, då endast enkelspårig
bana förefunnes, och nödvändiggjorde ofta nog tillämpandet der
af nya tillfälliga tidtabeller för återstående färd, bvilka åtgärder åter
i regeln kunde väntas medföra ytterligare förseningar för möten med
tåg, bvilkas regelbundna gång likaledes måst i följd af förberörda tidtabellsförändringar
i större eller mindre mån rubbas — allt olägenheter,
som blefve större i den mån den ifrågavarande bandelen vore lifligt
trafikerad.
Den allt jemt växande trafiken å bandelen Lund—Eslöf toge för
närvarande i anspråk ett tjugutal ordinarie tåg, sammanträngda å tiden
mellan kl. 5,38 f. m. och kl. 10,20 e. m., oaktadt två af de sex å Eslöf
inmynnande banorna vore så nya — Eslöf—Hörby jernväg öppnad i
maj 1897 och Eslöf—Röstånga jernväg vid början af december 1898
— att deras trafik ännu icke kunnat afsevärdt inverka på statsbanetrafiken.
Denna senare trafiks tillväxt under de sista fyra åren framginge
i öfrigt af nedanstående uppgifter, förut meddelade i jernvägsstyrelsens
berättelser för åren 1894 och 1897:
Inkomst för å statsbanan afsänd och anländ trafik:
vid Lunds station år 1894............. 567,200 kronor.
„ d:o „ „ 1897..................................................... 688,775 „
„ Eslöf, „ „ 1894...................................................... 205,091 „
„ d:o „ „ 1897..................................................... 255,037 „
Godstonkilometer per bankilometer å linien:
Lund—Eslöf år 1894............................................................................. 203,194
d:o d:o „ 1897 ............................................................................ 253,900.
Jemväl persontrafiken hade i hög grad ökats.
Den ökade trafikförmågan hos banan mellan Malmö och Lund,
sedan denna bana blifvit under år 1899 förändrad till dubbelbana —
en förändring, som visserligen närmast föranledts af den ökade lokalperBontrafiken
mellan de båda nämnda städerna, men gifvetvis måste
väsentligen komma att underlätta tågdirigeringen i dess helhet —
blefve, då dess längd uppginge till endast 16,4 km., icke af den stora
betydelse för fjerrtrafiken, som om dubbelbana i längre sammanhän
-
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 30.
gande följd stode till förfogande. Betydelsen i berörda hänseende af
en dubbelbana Malmö—Eslöf — 34 kilometer — framginge påtagligast
af den omständigheten, att der skulle tåg efter tåg kunna framföras
med endast omkring 20 minuters mellantid och samtidigt i motsatta
rigtningar.
Af planritning och kostnadsförslag framginge, att det nya spåret
vore afsedt att läggas med räler af stål om 40,5 kilograms vigt per
meter efter samma plan och profil som hufvudspåret.
De beräknade kostnaderna 600,000 kronor, vore fördelade på följande
sätt:
jordområdets anskaffning ................................................. kr. 54 000: _
terrassering ............................................................................. „ 133’,400: —
konstarbeten (förstärkning af broar, ny vägbro, vägportar,
förlängning af afloppstrummor, kulvertar
och vägtrummor) ............................................................ „ 29,200: —
16,150 meter spårläggning m. m................................. ,, 242,250: —
ändring å stationer m. m........................................ '' 66 470: _
diverse kostnader ............................................................... ?? 18,130: _
allmänna omkostnader ....................................................... 53,550:
ökad kostnad i anledning af stationsanläggning vid
Vallkärra torn .................................................................. 3,000:
Summa kronor 600,000: —
Jernvägsstyrelsen hade erinrat, att denna kostnad per kilometer
öppen bana mellan stationerna utgjorde omkring 29,400 kronor, eller
omkring 1,200 kronor mer än motsvarande, år 1897 beräknade kostnad
för bandelen Arlöf—Lund, och hade styrelsen förklarat detta bero
dels på högre pris för jordlösen, än styrelsen år 1897 trott sig böra
beräkna, och dels på en afsevärd höjning i arbets- och materialpriser.
Med hänsyn till den lifliga trafiken å södra stambanan inom södra
Skåne och till behofvet af en noggrann påpassning med tågtiderna
i Malmö, som utgjorde det svenska statsbanesystemets ojemförligt vigtigaste
anknytningspunkt med de internationella kommunikationslederna,
har departementschefen förklarat sig icke tveka att tillstyrka det af
jernvägsstyrelsen framstälda förslaget om utsträckning ända till Eslöf
af den redan beslutade spårfördubblingen till Lund, hvarigenom dubbelspår
skulle erhållas å eu sammanhängande sträcka af 34 kilometer.
Utskottet, som mot denna Kongl. Maj:ts framställning icke haft
något att erinra, hemställer alltså,
Statsutskottets Utlåtande N:o 30.
29
att Riksdagen må, för utläggning af ytterligare
ett jernvägsspår mellan Lunds och Eslöfs stationer,
å riksstatens sjette hufvudtitel för år 1900 anvisa ett
belopp af 600,000 kronor.
III.
Kongl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen
att för år 1900, till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens
redan trafikerade jernvägar, anvisa å riksstaten utom hufvudtitlarne
5.590.000 kronor, med rätt för Kongl. Maj:t att låta utaf detta belopp
förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna
590.000 kronor.
Uti en i Första Kammaren väckt motion (n:o 28) har herr C. F.
Wcern yrkat, att anslaget till ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
jernvägar skulle upptagas å extra ordinarie staten under sjette
hufvudtiteln.
Af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll i
detta ärende inhemtas, att jernvägsstyrelsen beträffande behofvet af
tillökning i den rullande materielen anfört följande.
Det högst betydligt ökade transportarbetet på statens jernvägar
hade äfven under år 1898 dels medfört en betänklig öfveransträngning
af den tillgängliga dragkraften, dels gjort det nödvändigt för styrelsen
att förhyra lokomotiv och i synnerhet godsvagnar.
Det tillskott till den befintliga materielen, som styrelsen ansåge
alldeles nödvändigt, på det att dessa missförhållanden måtte i möjli
-
gaste mån förringas, hade beräknats att utgöra:
10 lokomotiv för snälltåg till en beräknad kostnad af 750,000 kronor.
10 lokomotiv för godståg till eu beräknad kostnad af 750,000 „
10 lokomotiv för lokal- och stationstjenst till eu beräknad
kostnad af ...................................................... 550,000 „
reservdelar till lokomotiv till en beräknad kostnad af 50,000 „
25 II och III klass personbogievagnar till en beräknad
kostnad af .......................................................... 600,000 „
240 täckta godsvagnar till en beräknad kostnad af 1,000,000 „
400 öppna godsvagnar till eu beräknad kostnad af 800,000 „
axlar med hjul, reservbogier, bromsinrättningar m. m.
till en beräknad kostnad af .................................... 500,000 „
Summa 5,000,000 kronor.
Ny rörlig
materiel vid
statens jernvägar.
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 30.
Ifrågavarande materiel vore afsedd att tillverkas vid inhemska
verkstäder och hade genom uppgifter från vederbörande inhemska industribolag
ådagalagts, att — derest beställningar på denna materiel
gjordes i maj eller juni månad år 1899 — densamma kunde vid verkstäderna
tillverkas och levereras under loppet af år 1900.
I afseende å konstruktionerna vore det styrelsens afsigt att till
Kongl. Maj:t inkomma med förslag till vissa ändringar i nu faststälda
konstruktioner och ritningar för lokomotiven, egnade att gifva dessa
större dragkraft. Godsvagnarne hade styrelsen ämnat utföra med de
redan godkända förstärkta underreden samt axlar och hjul, hvilka
möjliggjorde en större bärighet.
Jemlikt kongl. brefvet den 27 maj 1898 angående anläggande
af ett jernvägsspår från Gellivare station till Koskulls kulle, hade styrelsen
haft att uti föreliggande förslag rörande anslag till rullande
materiel jemväl upptaga den kostnad, högst 590,000 kronor, som erfordrades
till inköp af rörlig materiel för besörjande af malmtransporter
från Koskulls kulle redan innevarande eller förra hälften af nästkommande
år och hvilken kostnad styrelsen jemlikt samma kongl. bref
bemyndigats att af trafikmedel förskottera.
Af det erforderliga beloppet 5,590,000 kronor anhölle jernvägsstyrelsen
att till styrelsens förfogande redan under år 1899 måtte ställas
590,000 kronor, motsvarande det belopp jernvägsstyrelsen, på sätt ofvan
omförmälts, genom kongl. brefvet den 27 maj 1898 bemyndigats att af
tillgängliga medel förskottera. Detta förskott hade afsett att bereda
medel för anskaffande af erforderlig rullande materiel, bestående af 4
lokomotiv och 75 vagnar, för transport af malm från Koskulls kulle
till Luleå.
För de vagnar och lokomotiv jernvägsstyrelsen nödgats för trafikens
upprätthållande förhyra, hade styrelsen, enligt hvad i statsrådsprotokollet
vidare meddelas, under 1898 erlagt en hyresafgift af i det
närmaste 300,000 kronor, nemligen inemot 290,000 kronor för vagnar
och omkring 10,000 kronor för lokomotiv.
Då stort intresse syntes böra fästas vid jernvägsstyrelsens uppgift,
att den för år 1900 äskade ovanligt stora nya materielen skulle
kunna tillverkas vid inhemska verkstäder, hade departementschefen härom
inhemtat närmare upplysning från föredraganden för dessa ärenden hos
jernvägsstyrelsen och dervid erfarit, bland annat, att Motala verkstads
nya aktiebolag samt firman Nydqvist & Holm i Trollhättan förbundit
sig att så ordna sina tillverkningar, att de kunde gemensamt leverera
till statens jernvägar 42 lokomotiv under hvart af åren 1900, 1901 och
Statsutskottets Utlåtande N:o 30.
31
1902; att dessa firmor till leverans under år 1899 till statens jernvägar
åtagit sig 36 lokomotiv; att, sedan under år 1898 öppnats tre nya
vagnverkstäder, numera i riket funnes 13 fabriker, som drefve vagntillverkning;
att styrelsen under år 1898 bos inhemska verkstäder
bestält 58 personvagnar och 895 godsvagnar, hvilka med undantag af
20 personvagnar skulle vara färdiga före den ljum 1899; samt att vid
sådant förhållande någon svårighet icke syntes behöfva förväntas att
få inom landet i behörig tid utförda de beställningar, för hvilka anslag
begärdes för år 1900.
Lika med jern vägsstyrelsen har departementschefen funnit det
oerhördt ökade transportarbetet på statens jernvägar medföra nödvändigheten
af att i tillräcklig grad tillgodose behofvet af ökad transportmateriel.
Det stora belopp, som under år 1898 måst utgifvas i hyra
för lokomotiv och i synnerhet vagnar, måste ock mana till sådan tillökning
af den egna materielen, att dylik förhyrning, åtminstone annorledes
än tillfälligtvis, kunde undvikas.
På grund af hvad till stadsrådsprotokollet sålunda blifvit anfördt,
hemställer utskottet,
att Riksdagen må, till anskaffande af ny rörlig
materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, för
år 1900 anvisa 5,590,000 kronor, med rätt för Kongl.
Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis under innevarande
år af tillgängliga medel utanordna 590,000
kronor.
Angående sättet för anskaffande af detta anslag kommer utskottet
att framdeles afgifva yttrande.
IV.
För anläggande af eu statsbana från Boden till Ytter-Morjärv, Anslag tm
hvilken bana beräknats kosta 4,371,000 kronor, har Riksdagen, i en - ^atsTanan^
ligget med Kongl. Maj:ts förslag, å riksstaten utom hufvudtitlarne mellan Boden
• , och Ytter
anvisat:
Morjärv.
för år 1898
för år 1899
1,300,000 kronor
1,300,000 »
eller tillsammans 2,600,000 kronor.
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 30.
Kong!. Maj:t har nu föreslagit Riksdagen att, till fortsättning af
statsbanan mellan Boden och Ytter-Morjärv, för år 1900 bevilja å riksstaten
utom hufvudtitlärne ett anslag af 1,000,000 kronor.
Under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet blifvit i detta
ärende meddeladt, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, till fortsättning af statsbanan
mellan Boden och Ytter-Morjärv, för år 1900 bevilja
ett anslag af 1,000,000 kronor.
Om sättet för anskaffande af detta belopp kommer utskottet att
framdeles afgifva yttrande.
V.
fortsätta dU Med föranledande af Kongl. Maj:ts förslag om anläggande af en
staubanan* statsbana från Gellivare förbi Luossavaara och Kiirunavaara malmfält
från Gellivare till riksgränsen i rigtning mot Ofoten, för hvilken statsbana kostnaden
*1ränteriberäknats till 21,498,000 kronor, bar Riksdagen — under förbehåll att
de i stadsrådsprotokollet öfver civilärenden den 4 februari 1898 angifna
vilkor om kostnadsfri upplåtelse af mark m. m. iakttoges, och under
förutsättning att från norsk sida beslut fattades om anläggande af eu
anslutande jernväg från riksgränsen till Ofoten, samt med vilkor att
vissa ändringar vidtoges i det uti nyssnämnda statsrådsprotokoll intagna
förslag till den öfverenskommelse, som af svenska staten skulle träffas
med Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag — beslutat anläggning af
en statsbana från Gellivare förbi Luossavaara och Kiirunavaara malmfält
till riksgränsen i rigtning mot Ofoten samt till påbörjande af
denna bana för innevarande år anvisat 5,400,000 kronor, med rätt för
Kongl. Maj:t dels att närmare förordna om de orter, jernvägen borde
genomgå, dels ock att låta af det anvisade beloppet förskottsvis under
år 1898 af tillgängliga medel utanordna 750,000 kronor; och bar Riksdagen
anvisat sistnämnda belopp å riksstaten utom bufvudtitlarna,
hvaremot det öfriga beloppet, 4,650,000 kronor, anvisats till utgående
från riksgäldskontoret.
Kongl. Maj:t har nu föreslagit Riksdagen att till fortsättning af
statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen, för år 1900 anvisa 4,000,000
kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 30.
33
Till statsrådsprotokollet öfVer civilärenden den 13 januari 1899
har departementschefen i detta ärende anfört följande.
»Såsom jag den 1 juli 1898 anmälde inför Eders Kongl. Maj:t, har
Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag i utfärdad handling förbundit sig
att såsom för egen skuld ansvara för behöriga fullgörandet af förenämnda
af Riksdagen uppstälda vilkor rörande kostnadsfri upplåtelse af
mark in. in. för ifrågavarande jernväg.
På grund af det mig sistnämnda dag lemnade nådiga bemyndigande
har jag den 2 juli 1898 å svenska statens vägnar med nämnda aktiebolag
afslutat öfverenskommelse rörande anläggning och trafikerande af ifrågavarande
jernväg, uti hvilken öfverenskommelse intagits de af Riksdagen
ifrågasatta ändringar.
Från kongl. norska regeringen har öfverlemnats afskrift af ett
mellan norska staten och omförmälda aktiebolag afslutadt kontrakt i
fråga om anläggande af eu jernväg frän Narvik (Victoriahavn) i Ofoten
till riksgränsen mot Sverige, och har, enligt utfärdade intyg, Luossavaara—Kiirunavaara
aktiebolag fullgjort alla de bestämmelser, som i
kontrakten med båda staterna meddelats för kontraktens trädande i
gällande kraft.
I fråga om denna jernvägsanläggning tillåter jag mig vidare erinra
om följande.
Med föranledande af inkomna framställningar från Jukkasjärvi
och Enontekis socknemän angående jernvägens dragande öster om
Malmberget i syfte, bland annat, att komma närmare Svappavaara
malmfält, uppdrog Eders Kongl. Maj:t den 1 juli 1898 åt jernvägsstyrelsen
att anställa ytterligare erforderliga undersökningar såväl i
den af styrelsen förut föreslagua sträckningen vester om Malmberget
som ock öster derom.
Sedan jernvägsstyrelsen, efter fullbordade undersökningar, förordat
den vestra sträckningen, hufvudsakligen på de grunder, att jernvägen
i den östra linien skulle blifva dyrare att anlägga och svårare
att trafikera samt att anläggningen, om denna linie valdes, icke skulle
hinna fullbordas i förut beräknad, med ofvannämnda bolag aftalad tid,
faststälde Eders Kongl. Maj:t den 9 september 1898 definitiv plan för
jernvägen, dervid sträckningen vester om Malmberget bibehölls; dock
undantogs från fastställelse sträckningen två kilometer närmast riksgränsen,
för hvilken sträckning plan faststäldes den 22 december
1898.
Under år 1898 har inom södra distriktet af denna jernvägsISih.
till Riksd. Prot. 1809. 4 Sami. 1 Afd. 19 lläft. 5
34
Statsutskottets Utlåtande N:o 30.
anläggning, eller mellan Gellivare och Torne träsk, verkstälts definitiv
utstakning å en sträcka af 104 kilometer från Gellivare, dervid en
förkortning af något mer än 5 kilometer åstadkommits. Mellan Gellivare
och kilometer 32 pågingo terrasserings- samt bro- och trummurningsarbeten,
och utlades 26 kilometer 352 meter arbetsspår, hvarjemte
eu del provisoriska byggnader uppfördes.
Inom det norra distriktet, eller utmed Torne träsk och fram till
riksgränsen, verkstäldes definitiv utstakning till en längd af 38,6 kilometer
från riksgränsen. Vid Vassijaure, omkring 2 kilometer från
riksgränsen, liksom vid den till anläggning beslutade 540 meter långa
tunneln, belägen 23,5 kilometer från riksgränsen, uppfördes erforderliga
provisoriska byggnader, hvarjemte eu del förberedande gräfnings- och
sprängningsarbeten företogs.
Enligt den arbetsplan för år 1899, som Eders Kongl. Maj:t faststälde
den 22 december 1898, är afsedt att under detta år dels inom
södra distriktet fortsätta den provisoriska skenläggningen till Luossavaara
för att bereda möjlighet att i god tid uppvakta vid den stora
bangårdsanläggningen derstädes erforderliga effekter och dels inom
norra distriktet hufvudsakligen verkställa jordflyttnings- samt bergoch
tunnelsprängningsarbeten jemte en del bro- och trummurningar.
För fortsättande under år 1900 af arbetena å denna jernväg,
hvilka skulle dels afse komplettering af bandelen Gellivare—Luossavaara,
dels eg a rum å banans fortsättning norrut från sistnämnda plats
samt å sträckan närmare riksgränsen, anser jernvägsstyrelsen ett anslagsbelopp
af 4,000,000 kronor vara erforderligt.»
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må, till fortsättning af statsbanan
mellan Gellivare och riksgränsen, för år 1900 anvisa
4,000,000 kronor.
Angående sättet för anskaffande af detta belopp kommer utskottet
att framdeles afgifva yttrande''.
Stockholm den 10 mars 1899.
På statsutskottets vägnar:
CIIR. LUNDEBERG.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1899.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1899:37 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande statens jernvägstrafik samt angående statens jer s. 17 i texten