Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anslag till bestridande af kostnaderna för en expedition till nordöstra Grönland för efterforskande af S. A. Andrée och hans följeslagare.

1899-03-20 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1899:36, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anslag till bestridande af kostnaderna för en expedition till nordöstra Grönland för efterforskande af S. A. Andrée och hans följeslagare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 36.

1

N:o 36.

Ank. till Riksd. kansli den 20 mars 1899, kl. 11 f. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anslag

till bestridande af kostnaderna för en expedition till

nordöstra Grönland för efterforskande af S. A. Andrée

och hans följeslagare.

(2:a U. A.)

Under åberopande af b ila "dt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för den 24 februari 1899 har Kongl. Maj:t i en samma

dag aflåten proposition (n:o 58) föreslagit Riksdagen att, såsom bidrag till

bestridande af kostnaderna för en expedition till nordöstra Grönland för

efterforskande af S. A. Andrée och hans följeslagare, på extra stat för år

1900 anvisa 40,000 kronor.

Enligt åberopade statsrådsprotokollet har departementschefen vid föredragning

af ärendet anmält, hurusom intendenten vid naturhistoriska riksmuseum

professor A. G. Nathorst i en till Kongl. Maj:t ingifven ansökning

af den 22 februaii 1899 gjort framställning om understöd af allmänna

medel till en tillämnad expedition under hans ledning till nordöstra Grönland

för att efterforska S. A. Andrée och hans följeslagare på ballongfärden.

Professor Nathorst hade dervid till en början erinrat, hurusom han

för kort tid sedan utfärdat ett upprop till allmänheten att genom penningbidrag

möjliggöra planens förverkligande. I nämnda upprop hade professor

Nathorst lemnat en redogörelse för sin plan; och både han härom

i uppropet anfört hufvudsakligen följande.

Bih. till Riksd. Prof. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 23 Höft. (N:o 36.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 36.

Mer än halftannat år hade förflutit, sedan Andrée företagit sin djerfva,

af hela den civiliserade verlden med spändt intresse afvaktade ballonguppstigning,

för att på ett dittills opröfvadt sätt söka nå nordpolen. Sedan

dess vore den dufvopost, som meddelat, att ballongen den 13 juli 1897

befunnit sig vid 82" 2'' n. br. och 52° 5’ o. long., den enda underrättelse,

som erhållits från den djerfve forskaren och hans följeslagare. Icke ett

spår efter dem sjelfva eller ballongen hade med säkerhet blifvit observeradt,

icke en enda af de bojar, som det varit Andrées afsigt att tid efter annan

utkasta från ballongen, hade blifvit funnen.

Under det första året både dock icke funnits någon större anledning

till oro, ty på grund af ballongens rörelserigtning vid dufvans utsläppande

måste det ju anses ganska sannolikt, att Andrée skulle nedstigit på eller

i närheten af Franz Josefs land, der såväl öfvervintringshus som proviantdepoter

stått honom till buds. Men de fartyg, som i höstas återkommit

från Franz Josefs land, hade der sökt honom förgäfves, och ej bättre framgång

hade följt de spaningar, som försiggått kring Spetsbergen och i norra

Sibirien.

Under dessa förhållanden hade de med polartrakterna bäst förtrogne

forskarne — bland dem äfven Nansen — samstämmigt utpekat nordöstra

Grönland såsom det område, der Andrée och hans följeslagare till äfventyrs

ännu vore att finna vid lif.

Nansens skrifvelse i denna fråga lydde (i öfversättning) sålunda:

»Jag tror nu emellertid, att om vi skola hafva hopp om att finna

Andrée och hans kamrater i lifvet, då måste vi på samma gång antaga,

att de befinna sig på Grönlands ostkust, såvida de ej skulle vara på nordvestkusten

och der hafva träffat Peary eller Sverdrup.»

»Hvarför jag tror och alltid har trott, att Grönlands ostkust har större

sannolikhet för sig än andra ställen, är för det första dess stora utsträckning

och möjligheten deraf, att ballongen verkligen har drifvit mot vester eller

sydvest, hvarvid den icke kunnat undgå att komma till denna kust. Men

dernäst bör också erinras derom, att om de kommit ned på polarisen inom

den af mig antydda cirkeln*), så skulle isens drift inom en ansenlig del

af detta område föra dem mot Grönlands ostkust, och då, menar jag, är

det sannolikt, att Andrée, som visste detta, såsom en klok och beräknande

man genast uppstält såsom mål att nå denna kust, der han visste, att det

fans enastående förutsättningar för att uppehålla lifvet: säl, hvalross, björn,

ren och myskoxar jemte sjöfågel.»

Professor Nathorst hade i sitt upprop vidare anfört: »Redan för mer

än ett år sedan framhöll i sjelfva verket doktor Ekholm, att om Andrée

*) En cirkel med 10 breddgraders radie kring den punkt, hvarifrån dufvan utsläpptes.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 36.

3

lyckats styra ballongen ut ur vindstillan inom den nya ovädershvirfvel,

som följde strax efter den, hvarunder uppstigningen egde rum, »så

har vinden kring densamma fört honom ganska långt norrut, kanske

till polens närhet». Härifrån kan vinden visserligen hafva drifvit ballongen

vidare mot Grönland, men det är också mycket möjligt, att ballongens

beskaffenhet tvingat Andrée att nedstiga någonstädes på drifven

i området närmast kring polen. Men äfven i så fall är det, såsom

Nansen framhåller, sannolikt, att han på grund af isens drift sökt komma

fram till Grönland. Denna isdrift torde försiggå med en hastighet af i

medeltal åtminstone 5 kilometer om dygnet, hvarför t, ex. en tre månaders

vandring på isen i driftens rigtning skulle öka den tillryggalagda vägsträckan

med icke mindre än 450 kilometer. Äfven om han nedstigit på

isen i polens omedelbara närhet, bör han sålunda på de nära tre månader,

som återstodo, tills solen gick ned, kunnat hinna till Grönlands ostkust vid

80° n. br., och han skulle då haft proviant för ytterligare en månad qvar.

Och väl eu gång der, i det på villebråd rikaste området inom polartrakterna,

böra han och hans följeslagare kunnat uppehålla lifvet icke blott

ett, utan ett par år.

Har Andrée kommit till Grönlands norra del, så har han sedan haft

två vägar att välja på. Han kan hafva sökt sig mot vester och sydvest

till Robeson Channel, der han har utsigt att mötas af Peary eller Sverdrup,

och då är allt godt och väl. Men har han sökt sig söderut långs

den östra kusten, eller har han kommit omedelbart till denna, då skulle

det med de fortskaffningsmedel, som stå honom till buds, säkerligen dröja

några år, innan han kunde hinna till den nordligaste bebodda platsen,

vid Angmagsalik (65° 50'' n. br.), om öfver hufvud taget något framträngande

ända dit vore möjligt.

Det är derför af yttersta vigt, att en expedition rigtas mot Grönlands

ostkust mellan 7.3° och 76° n. br., der en landning är möjlig och äfven vid

flera tillfällen egt rum. Finnas Andrée och hans kamrater på östra Grönland,

så böra de nemligen på sin väg söderut mer än väl hunnit dit, och

skulle de redan passerat denna sträcka, så hafva de helt visst i uppresta

vardar (rosen) nedlagt underrättelser derom. I sistnämnda fall finge undsättningsexpeditionen

följa kusten söderut, för att om möjligt uppsöka

dem der.

Utsigten att de tillfälligtvis skulle påträffas af något fångstfartyg är

icke stor, ty sådana komma blott sällan dit. Det har i tidningarne uppgifvits,

att en dansk man skulle gå med en expedition till dessa trakter

för att söka efter Andrée, men de närmare upplysningar, som derom sedan

erhållits, tyda på att det är osäkert, om detta företag verkligen kommer

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 36.

till utförande. Under sådana förhållanden synes det mig vara en bjudande

pligt, att vi nu af alla krafter anstränga oss för att få till stånd en svensk

undsättningsexpedition till anförda trakter af Grönland. Det går icke an att

utan vidare lemna dessa djerfva forskare åt sitt öde, dessa forskare, hvilka,

om de ännu lefva, redan måst utstå tvenne polarnätters mörker, köld och

umbäranden. Det får icke om oss heta, att vi lemnat desse män utan

hjelp, hvilka, i tron på sitt företag och för att bereda heder och ära åt

sitt fosterland, vågat den största insats någon menniska kan göra, nemligen

sina egna lif. Vi få ej tröttna, förrän vi gjort allt för deras räddning,

och hvad som för oss nu återstår, är att söka dem i östra Grönland.

Men detta måste ske redan stundande sommar; nästa år är det för sent.

önskligt hade visserligen varit, att redan förra sommaren en expedition

afgått dit, men man hoppades ju då, att de skulle finnas på Franz

Josefs land. Ett års ytterligare uppehåll i östra Grönland bör dock icke

nödvändigt hafva medfört deras undergång, ty af det rika djurlifvet i

dessa trakter hafva de ju kunnat hemta både föda och kläder. Om de

verkligen kommit dit, då är det följaktligen också hopp om att de ännu

kunna vara vid lif, och de för sin del hoppas då ännu på undsättning.

En expedition till nordöstra Grönland kan emellertid endast ske på

ett solidt ishafsfartyg, och för att för min del befrämja densamma, skall

jag kostnadsfritt ställa Antarctic till denna expeditions förfogande. Ehuru

expeditionen finge företaga vissa reparationer af fartyget, komme den ändock,

samt emedan en stor del af den vetenskapliga utrustningen från föregående

färd kan användas, att blifva betydligt billigare, än annars vore möjligt.

Under förutsättning, att, inberäknadt chefen, 6 naturforskare medfölja samt

att fartygets befäl och besättning utgöras af sammanlagdt 19 personer,

har jag förslagsvis beräknat kostnaderna på följande sätt.

Reparationer af fartyg och maskin samt komplettering

af inventarier............................................................... kronor 12,000: —

Kol och olja .......................................................................... » 6,000: —

Proviant (för ett år) .................................... » 18,000: —

Aflöningar till befäl och besättning under 4 månader » 12,000: —

Assuranser (af fartyg och instrument) .............................. » 2,500: —

Komplettering af den vetenskapliga utrustningen........... » 1,500: —

Arfvoden åt naturforskare och bidrag till deras utrustning

.......................................... » 6,000: —

Diverse utrustningspersedlar, frakter, oförutsedda utgifter » 12,000: —

Summa kronor 70,000: —

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 36.

5

Till detta kontanta belopp, som med 30,000 ä 40,000 kronor torde

understiga hvad en dylik expedition annars plägar kosta, fordras dessutom,

att några för expeditionen intresserade personer förbinda sig att,

i händelse af fartygets infrysning, låta utbetala besättningens löner, så att

deras anhöriga icke blefve lidande. Som aflöningar vid ofrivillig öfvervintring

endast pläga utgå med lönens halfva belopp, skulle den sålunda

erforderliga garantiförbindelsen komma att röra sig om cirka 12,000 eller

på sin höjd 15,000 kronor. Dock hoppas jag, att någon utbetalning af

denna summa icke skulle behöfva ifrågakomma.

Expeditionen skulle afgå i början af juni, och kosan skulle först,

under hydrografiska och zoologiska arbeten., ställas mot Jan Mayen. När

iskanten påträffas, följes densamma norrut till mellan 73° och 76° n. br.,

der den största utsigten att tränga in mot land plägar förefinnas, men

hvilket sällan kan ega rum förrän i senare hälften af juli. Vid land

kunde man på grund af vinterns tidiga inträdande i dessa trakter troligen

icke uppehålla sig mer än omkring 2 å 3 veckor, hvilket dock för expeditionens

ändamål vore fullt tillräckligt.

Såsom ofvan synes, har jag beräknat, att äfven 6 naturforskare skulle

deltaga i färden. Detta har skett för att expeditionen, äfven om Andrée

och hans följeslagare eller spår efter dem icke skulle anträffas, dock må

kunna återvända med så rika vetenskapliga skördar, att de motsvara de

på expeditionen nedlagda kostnaderna. Här vill jag endast betona, dels

de utmärkta tillfällen till hydrografiska och zoologiska arbeten, som erbjudas

under resan till och från Grönland, dels de sällsynt intressanta

iakttagelser och studier, som kunna göras på land. Der finnes en relativt

rik flora, på hvilken mängder af myskoxar, renar och lemlar lifnära

sig. Just på denna sträcka uppträda också några af de försteningsförandc

geologiska system, som finnas på Spetsbergen. Alla samlingar härifrån —

botaniska, zoologiska och geologiska — skulle vara ytterst värderika. Myskoxen

och densamma åtföljande faunan äro nemligen i våra museer endast

obetydligt representerade, floran likaså, medan det i geologiskt hänseende

vore af stor betydelse att få de mycket litet kända fossilförande geologiska

systemen fullständigt undersökta, särskildt för jemförelse med Spetsbergens.

En på sådant sätt anordnad och utförd expedition skulle följaktligen,

äfven om dess hufvudsyfte — påträffandet af Andrée och hans följeslagare

eller uppdagande af spår efter dem — icke blefve uppnådt, så långt ifrån

hafva arbetat förgäfves, att den tvärtom fullt ut vore värd de kostnader,

som offrats på densamma. Och vi skulle derjemte hafva den tillfredsställelsen

att för samtid och efterverld kunna påvisa, att vi verkligen gjort

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 36.

allt, som kunnat göras, för att skingra det dunkel, i hvilket de djerfva

luftseglarnes öde ännu är inhöljdt.»

I ofvanberörda ansökning af den 22 februari 1899 hade professor

Nathorst anmält, att såsom bidrag till expeditionen tecknats 36,860 kronor,

hvarjemte till hans disposition stälts ytterligare 10,000 kronor af de medel,

som vore öfver af det för Andrées egen expedition anskaffade belopp,

hvadan hela den för ändamålet disponibla summan nu utgjorde 46,860

kronor.

Under hänvisning till en likaledes vid ansökningen fogad karta öfver

polartrakterna hade professor Nathorst vidare anfört, att genom fjolårets

expeditioner vore till fullo ådagalagdt, att ballongen icke nedfallit i närheten

af Spetsbergen eller omgifvande öar — Kung Karls land, Giles

land o. s. v. — och att luftseglare icke funnes på någon af dem. Detsamma

kunde äfven sägas om Franz Josefs land, hvars hela södra kust

förgäfves undersökts, och der Andrées egen, dit transporterade proviantdepot

befunnits orörd. Skulle Andrée emellertid hafva kommit för långt

norr eller öster om Franz Josefs land för att till sistlidne sommar, före

fartygets afgång derifrån, hafva kunnat hinna till dess södra kust, så vore

icke någon anledning till oro, ty då borde han hafva sammanträffat med

Wellmans derstädes nu befintliga expedition. Hade han kommit till Novaja

Semlja, borde han kunnat taga sig fram till den af samojeder bebodda

södra ön. I norra Sibirien hade efterforskningar förgäfves blifvit anstälda,

ehuru det vore beklagligt, att dessa ej blifvit utsträckta till Taimyrhalfön,

der det dock numera enligt professor Nathorsts åsigt funnes föga hopp

att finna ballongfararne vid lif, om de verkligen nedstigit derstädes.

Helt annorlunda vore förhållandet i det villebrådsrika nordöstra Grönland.

Till hvad professor Nathorst härom i uppropet yttrat, ville han nu

endast foga, att det vore Sverdrups afsigt att undersöka kuststräckan norrifrån

till 76° nordlig bredd, under det att dansken Amdrup söderifrån

skulle undersöka sträckan mellan 66° och 70°. Deremot komine sträckan

mellan 70° och 76°, der utsigterna att finna Andrée och hans följeslagare

vore störst, icke att blifva undersökt, så framt ej den af professor Nathorst

planerade expeditionen komme till stånd.

Undersökningen af denna kuststräcka vore för oss en nationel hederssak,

det enda som, enligt professor Nathorsts åsigt, ännu återstode att göra,

för att allt kunde sägas vara gjordt för att uppsöka våra djerfva landsmän.

Han hade derför hos Kongl. Maj:t anhållit, att Kong!. Maj:t täcktes

till innevarande års Riksdag aflåta proposition om beviljande af det belopp,

som för expeditionen vore erforderligt utöfver de medel, som redan stode

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 36.

7

professor Nathorst för ändamålet till buds. De för hela expeditionen

erforderliga kostnaderna hade han ursprungligen beräknat till 70,000 kronor,

men genom det dröjsmål, som förorsakats genom telegrammet från Krasnojarsk,

hade tiden för fartygets iståndsättande blifvit ytterligare inskränkt,

hvilket. naturligtvis föranledde ökade kostnader, när arbetet i alla fall

måste vara färdigt till eu viss tidpunkt, i all synnerhet vid denna tid på

året, då alla varf vore mycket upptagna. Dertill komme, att det vore

önskvärd! att utan allt för stor hänsyn till kostnaderna kunna få fartyget

i så godt stånd som möjligt, ty för att nå den afsedda delen af den ostgrönländska

kusten måste man bana sig väg genom ett 650 å 700 kilometer

bredt bälte af svår is. Det torde derför vara nödvändigt att beräkna

expeditionens kostnader till omkring 85,000 kronor, hvarför den

summa, som af Riksdagen behöfde äskas, skulle utgöra 38,140 kronor eller

i rundt tal 40,000 kronor. Det vore emellertid möjligt, att hela detta belopp

ej behöfde komma till användning, utan att en del deraf kunde till statsverket

återbäras. Utöfver nämnda belopp fordrades visserligen jemväl en

garantiförbindelse på 15,000 kronor, innefattande utfästelse att fartygsbefälets

och besättningens löner skulle blifva utbetalade för den händelse

expeditionen mot förmodan blefve infrusen och nödgades öfvervintra, men

denna hoppades professor Nathorst skulle kunna på enskild väg anskaffas.

Professor Nathorst hade slutligen erinrat, att de samlingar och iakttagelser,

som komme att under ifrågavarande expedition göras, skulle

blifva nationens egendom, och att dessa enligt professor Nathorsts åsigt

väl uppvägde de kostnader, som på expeditionen nedlagts, äfven om dess

hufvudsyfte — att finna Andrée och hans följeslagare — icke blefve uppnådt.

För egen del har departementschefen anfört följande:

Äfven departementschefen ansåge det vara en nationell hederssak för

Sverige att göra allt hvad göras kunde för efterforskande af de svenske

män, som på ett hittills opröfvadt, om beundrandsvärd dristighet vittnande

sätt sökt att nå jordens norra pol. Här kräfdes emellertid icke,

att staten ensam iklädde sig samtliga kostnaderna för den tillämnade und
sättningsexpeditionen.

Mer än hälften af berörda kostnadsbelopp vore

nemligen redan genom enskild offervillighet anskaffadt, hvarförutom expeditionens

ledare i hög grad främjat densamma genom att kostnadsfritt

ställa till dess förfogande ett för ändamålet särskildt lämpadt fartyg.

Härtill komme, att ifrågavarande expedition, som vore ämnad att från

Sverige afgå i början af juni månad detta år, syntes böra blifva så fullständigt

utrustad, att densamma, äfven om dess bufvudsyfte icke vunnes,

skulle kunna fortsätta den rad af vetenskapliga forskningar och geogra
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 36.

fiska upptäckter, som från svensk sida påbegynts och med stor framgång

fullföljts inom polartrakternas område.

Visserligen hade på senaste tiden i tidningspressen förekommit telegrafiska

meddelanden, som skulle synas göra ifrågavarande expedition till

nordöstra Grönland obehöflig, i det att enligt dessa meddelanden man

skulle hafva funnit spår af Andrée och hans följeslagare i Sibirien. Då

emellertid dessa underrättelser ännu icke bekräftats och det icke läte sig

göra att i afbidan härpå längre uppskjuta arbetet med utrustningen af

den föreslagna undsättningsexpeditionen, om densamma skulle kunna afgå

i tid, ansåge departementschefen nödvändigt att icke fördröja vidtagandet

af de åtgärder från statens sida, som möjliggjorde afsändandet af denna

expedition, helst det folie af sig sjelft, att, derest underrättelserna från

Sibirien skulle under vårens lopp visa sig vara sanna, det statsanslag, som

för ändamålet kunde beviljas, icke komme att utbetalas i vidare mån än

de på enskild väg insamlade medlen icke försloge till betäckande af omkostnader

för förberedelserna till expeditionen. Departementschefen hemstälde

derför, det täcktes Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att, såsom bidragtill

bestridande af kostnaderna för omförmälda expedition, på extra stat

för år 1900 anvisa 40,000 kronor.

Vid bifall härtill ansåge departementschefen hinder ej förefinnas för

Kongl. Maj:t. att låta under innevarande år af tillgängliga medel förskottera

ifrågavarande belopp.

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling detta ärende blifvit

hänvisadt, har emot hvad Kongl. Magt i omförmälda hänseende föreslagit

icke haft något att erinra, hvadan utskottet hemställer,

att Riksdagen må, såsom bidrag till bestridande af

kostnaderna för en expedition till nordöstra Grönland

för efterforskande af S. A. Andrée och hans följeslagare,

på extra stat för år 1900 anvisa 40,000 kronor.

Stockholm den 20 mars 1899.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Stockholm, Ivar Hseggatröms boktryckeri, 1899.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1899:45 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anslag till bestridande af kostnaderna för en expedition till nordöstra Grönland för a1 i texten