Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om utredning dels i fråga om anläggande af nya statsbanor och inköp till staten af vissa privatbanor, dels ock beträffande Göta kanals öfvertagande af statsverket. l:o.

1899-03-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1899:38, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om utredning dels i fråga om anläggande af nya statsbanor och inköp till staten af vissa privatbanor, dels ock beträffande Göta kanals öfvertagande af statsverket. l:o.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

1

H:o 38.

Ank. till Riksd. kansli den 23 mars 1899, kl. 11 f. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om utredning dels i

fråga om anläggande af nya statsbanor och inköp till

staten af vissa privatbanor, dels ock beträffande Göta

kanals öfvertagande af statsverket.

l:o.

(R. A.)

Uti en i Andra Kammaren väckt motion (n:o 211) har herr A. V.

Ljungman hemstält, det Riksdagen måtte dels i skrifvelse till Ivongl. Maj:t

anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta genom sakkunnige män utreda i

hvilken omfattning, för vinnandet af ett så vidt möjligt hela riket tillgodoseende

statsbanesystem, nya jernvägslinier borde såsom statsbanor

anläo-gas och redan befintliga privatbanor i samband dermed till staten

inlösas, dels för sagda ändamål ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett

förslagsanslag, hvars belopp statsutskottet behagade föreslå.

Motionären har redan förut, nemligen vid 1885 och 1897 års riks.

datrar, framstält enahanda förslag, och vid båda dessa tillfällen har för.

* Bill. till Riksd. Prof. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 25 Höft. (N:is 38—40) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

slaget i enlighet med statsutskottets hemställan blifvit af Riksdagens båda

kamrar afslaget. Med afseende härå och då motionären till stöd för sin

förevarande framställning ej anfört något nytt motiv annat än de under

senare åren uppkomna öfverskotten i statskassan, finner sig utskottet, som

ej kan tillmäta sistnämnda omständighet afgörande betydelse för nu förevarande

fråga, icke hafva anledning frångå den ståndpunkt, utskottet intagit

med afseende å motionärens tidigare framställningar i ämnet. I

enlighet härmed kan utskottet icke finna det vara lämpligt, att en omfattande

plan uppgöres rörande statsbanesystemets utvidgande, helst upprättandet

och godkännandet af en sådan plan säkerligen skulle i många

fall öka svårigheterna att hålla statsbanebyggnaderna inom tillbörliga

gränser. Enligt utskottets mening torde det vara ändamålsenligare att,

såsom hittills förfarits, i hvarje särskildt fall med hänsyn till det allmännas

fördel pröfva, så väl om en ny linie skall af staten byggas, som äfven

om enskild jernväg bör upptagas i statsbanenätet.

Utskottet hemställer,

att herr Ljungmans förevarande motion icke må

af Riksdagen bifallas.

2:o.

Uti en i Första Kammaren väckt motion (n:o 21) har herr C. P. af

Buren — jemte hemställan att Riksdagen ville besluta, att nedan omförmälda

jernväg af staten byggdes såsom stambana — föreslagit, att Riksdagen

ville nu bevilja ett förslagsanslag af 25,000 kronor för undersökning

samt uppgörande af ritningar och kostnadsförslag, så fort ske kunde,

genom jernvägsstyrelsens försorg, för jernväg från Norrköping eller trakten

deraf till någon punkt söder om sjön Jernlunden och vidare derifrån till

Emmaboda station å Karlskrona—Vexiö-banan, hvarefter det sålunda uppgjorda

förslaget borde föreläggas nästa Riksdag till vidare pröfning.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en af

herr E. Svensson i Karlskrona inom Andra Kammaren väckt motion (n:o

194), deruti föreslagits, att Riksdagen ville för uppgörande till nästa

lagtima Riksdag af fullständiga ritningar och kostnadsförslag till eu

normalspårig jernväg från Linköping till Emmaboda ställa till jernvägsstyrelsens

förfogande ett förslagsanslag af 20,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

3

Båda motionärerna hafva framhållit behofvet och vigten af att Karlskrona

och andra orter i sydöstra Sverige erhölle en så vidt möjligt direkt

och snabb jernvägsförbindelse med Stockholm samt mellersta och

norra Sverige. En förbindelseled i väsentligen samma rigtning, som af motionärerna

förordats, syntes visserligen kunna under den närmaste tiden komma

till stånd genom enskild företagsamhet, i det att koncession för mer än ett

år sedan meddelats å anläggning af en normalspårig jernväg från Linköping

till Vimmerby samt förberedande åtgärder vidtagits för åvägabringande

af dylik jernväg från Emmaboda å Karlskrona—Yexiö-banan till Mörlunda,

som redan genom normalspårig jernväg stode i förbindelse med förstnämnda

jernvägs slutpunkt i Vimmerby. Då emellertid dessa enskilda

jernvägar hvarken komme att framdragas i så rak linie eller i öfrigt

byggas med den soliditet, som en stambana kräfde, skulle enligt motionärernas

mening det ofvan framhållna behofvet icke derigenom blifva i

tillräcklig grad tillgodosedt, utan syntes detta kunna ske endast om hela

förbindelsesträckan mellan Emmaboda och Linköping, alternativt Norrköping,

anlades af staten, som, enligt hvad motionärerna sökt ådagalägga,

skulle vinna stor fördel genom besittningen af denna jernväg.

Körande betydelsen för staten af en stambana i den af motionärerna

antydda rigtningen tilltror sig utskottet icke att endast på de

uppgifter, som nu föreligga, fälla ett bestämdt omdöme och anser sig

derför ej heller böra tillråda, att Riksdagen i anledning af motionerna

fattar något beslut, som kan synas innebära ett uttalande till förmån för

en dylik banas anläggning för statens räkning. En Riksdagens åtgärd i

sådant syfte torde under alla förhållanden böra grundas på en mera allallsidig

och tillfyllestgörande utredning än den, som kan åstadkommas

genom enskildes försorg; och särskild! vid närvarande tidpunkt, då betydande

statsbanebyggnader pågå i skilda delar af landet och i väsentlig

grad medverka till den allt mera kännbara bristen på arbetskrafter för

jordbrukets och näringarnas behof, synes största varsamhet böra iakttagas

för att så vidt möjligt undgå ett utvidgande af statens verksamhet på

förenämnda område.

På grund häraf får utskottet hemställa,

a) att herr af Burens förevarande motion icke

må vinna Riksdagens bifall; och

b) att ej heller herr Svenssons i ämnet väckta

motion må af Riksdagen bifallas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande 2V:o 38.

3:o.

Herr E. A. Zotterman har uti eu i Andra Kammaren väckt motion

(n:o 104) föreslagit, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla om utredning, huruvida och på hvilka vilkor Göta kanal med

alla dess tillhörigheter och anläggningar må af statsverket öfvertagas,

samt om sådant förslag, hvartill utredningen kan föranleda.

Med förmälan att stora reparations- och utvddgniugsarbeten vore nödvändiga

för att försätta Göta kanal i det stånd, att den blefve lämplig

för nutidens fartyg, har motionären till stöd för sitt förslag, bland annat,

anfört, att det allmänna intresset syntes kräfva, att berörda arbeten företoges

med en hänsyn till ej blott samtida men framtida kraf, som endast

staten kunde i fullt mått besörja. Beträffande behofvet af kanalens ombyggnad

har motionären emellertid icke lemnat någon som helst utredning,

och då ej heller de af motionären i öfrigt anförda omständigheter

synas utskottet gifva grundad anledning att föranstalta en undersökning

samt taga under ompröfning, huruvida statsverket borde inlåta sig på

ett så vidtutseende företag, som kanalens förvärfvande skulle innebära,

hemställer utskottet,

att herr Zottermans ifrågavarande motion ej må

till någon Riksdagens åtgärd föraideda.

Stockholm den 23 mars 1899.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.