Utlåtande, i anledning af väckt motion om anslag till förhöjning af undsättningsfonden m. m.
1899-03-28 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1899:39, Utlåtande, i anledning af väckt motion om anslag till förhöjning af undsättningsfonden m. m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
ÄT:o 39.
Ank. till Riksd. kansli den 23 mars 1899, kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om anslag till förhöjning
af undsättningsfonden m. m.
(R. A.)
Uti en i Andra Kammaren väckt, till statsutskottet remitterad motion
(n:o 35) har herr G. G. Bäckgren föreslagit,
att Riksdagen genom ett anslag af 600,000 kronor höjer undsättningsfonden,
och
att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t uttalar sitt medgifvande,
att Kongl. Maj:t må af fonden och i första hand af dess afkastning lemna
efter noggrann värdering ersättning till dem, som lidit hagelskada, till
halfva det belopp, hvartill skadan blifvit uppskattad.
I motionen, till hvars närmare innehåll utskottet tillåter sig hänvisa,
lemnas redogörelse för ett stort antal af de under senaste årtionden i
skilda delar af vårt land inträffade hageloväder samt deraf förorsakade
förluster å växande gröda in. in., och har motionären framhållit, hurusom
de understöd och lån, som af allmänna medel tilldelats dem, hvilka
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
drabbats af hagelskada, ej på långt när motsvarat de lidna förlusterna.
Enligt motionärens förmenande vore det från undsättningsfondens afkastning,
som Kongl. Maj:t hade att anvisa bidrag i anledning af skada
genom omförmälda naturföreteelser; och då Riksdagen ej under de senaste
trettio åren sörjt för någon tillökning af denna fond, samt de bestämmelser,
under kvilka bidrag från densamma finge meddelas, syntes vara
allt för stränga och strama, har motionären, i syfte att kraftigare understöd
af allmänna medel måtte kunna beredas de af hagelskada nödlidande,
funnit anledning framställa sina ofvan angifna förslag.
Angående undsättningsfondens användning har Riksdagen i skrifvelse
den 12 maj 1868 meddelat bestämmelser. I sammanhang dermed, att
undsättningsfondens dåvarande kontanta behållning jemte vissa andra tillgångar
öfverlemnades till Kongl. Maj:ts disposition för behöfvandes undsättning
vid missväxt eller felslagen skörd, tillkännagaf Riksdagen i nämnda
skrifvelse att Riksdagen beslutat:
att af de sålunda till Kongl. Maj:ts förfogande stälda medel en
summa af 50,000 riksdaler finge årligen begagnas till undsättning utan
återbetalningsskyldighet för sådana behöfvande, hvilka icke vore i tillfälle
att sjelfva förskaffa sig arbete eller i stånd att af egna tillgångar
återgälda de undsättningsanslag, som dem tilldelades; börande dylika understöd
företrädesvis tillgodokomma de kommuner, hvilka förbunde sig
så använda desamma, att för kommunens fattiga och arbetslösa medlemmar
bereddes sysselsättning och möjlighet att genom eget arbete förtjena
sitt uppehälle;
att ifrågavarande tillgångar för öfrigt finge användas endast till räntefria
låneunderstöd med bestämda återbetalningsterminer och mot vederbörande
större eller mindre menigheters gemensamma ansvarighet eller
annan af Kongl. Maj:t godkänd säkerhet;
att, så vidt omständigheterna inedgåfve, tillfällen skulle för de behöfvande
beredas att erhålla sysselsättning och förtjenst vid allmänna
arbetsföretag; samt
att omförmälda, för undsättning vid missväxt eller felslagen skörd
afsedda medel borde, i den mån de icke vore för anvisade utbetalningar
erforderliga, till riksgäldskontoret öfverlemnas emot skyldighet för detta
verk att det sålunda emottagna beloppet vid skeende reqvisition för dermed
åsyftade ändamål Kongl. Maj:t tillhandahålla.
Till dessa föreskrifter har Riksdagen enligt skrifvelse den 6 mars 1889
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
7
gjort tillägg genom medgifvande att undsättningsfondens medel må af
Kongl. Maj:t disponeras för behöfvandes undsättning jemväl i fall, då allmännare
nöd i någon ort uppstått af annan orsak än missväxt eller felslagen
skörd, såsom felslaget fiske, öfversvämning eller större eldsvåda.
Såsom af dessa bestämmelser framgår, utlemnas "af undsättningsfonden
enligt Kongl. Maj:ts bepröfvande dels understöd utan återbetalningsskyldighet
till belopp af högst 50,000 kronor årligen, dels ock räntefria lån.
Fondens medel, Indika, för så vidt de ej blifvit disponerade, innestå i riksgäldskontor
utan ränta, lemna sålunda, i motsats till motionärens antagande,
ej någon afkastning; och genom de anslag utan återbetalningsskyldighet,
som till begränsad! belopp få från fonden utgå, har dess behållning
småningom minskats. Enligt den af Kongl. Maj:t till utskottet
öfverlemnade berättelsen angående undsättningsfonden utgjordes dess till
-
gångar vid 1897 års slut af
utlånta medel............................................................ kr. 45,835: 60
i riksgäldskontor innestående behållning ......... » 900,278: 13
Summa kr. 946,113: 73
Vidare har utskottet inhemtat, att vid slutet af nästlidna år den i
riksgäldskontoret innestående behållningen nedgått till 838,491 kronor 49
öre, och att denna minskning af de disponibla tillgångarne hufvudsakligen
föranledts af de jemförelsevis betydande bidrag, som från fonden anvisats
till nödlidande i följd af hagelskada. Kongl. Maj:t har nemligen i sådant
afseende under år 1898 beviljat dels såsom understöd utan återbetalningsskyldighet
mer än 33,000 kronor och dels såsom räntefria lån 137,000
kronor, af hvilket sistnämnda belopp emellertid ej allt blifvit under
samma år lyftadt. De bidrag, som sålunda från undsättningsfonden lemnats
för det i förevarande motion särskild! afsedda ändamål, synas utskottet
vara ganska beaktansvärda. I enlighet med de grunder, som i nu
gällande bestämmelser för undsättningsfonden stadgats, eger Kongl. Maj:t
att för hvarje särskildt fall afgöra, om och på hvad sätt samt i hvilken
utsträckning dylikt understöd må komma nödlidande till del; och det kan
icke synas utskottet tillrådligt, att härutinnan vidtaga den af motionären
åsyftade förändring, hvarigenom eu hvar, som blifvit utsatt för hagelskada,
skulle hafva att af statens medel påräkna ersättning med hälften af det
belopp, hvartill skadan uppskattats. Enligt utskottets mening bör statens
mellankomst tagas i anspråk endast i de fall, då verkligt behof föreligger,
och icke utsträckas derhän, att den enskilde befrias från omsorgen att
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
sjelf söka hygga sig mot förluster af detta slag. Den utväg, som härför
står till buds genom anlitande af försäkringsföreningar mot hagelskada,
anser utskottet förtjena större beaktande, än motionären synes tillmäta
densamma.
Då utskottet sålunda icke anser sig böra tillstyrka den af motionären
föreslagna förändring i bestämmelserna för undsättningsfondens användning
samt vid sådant förhållande en ökning af fondens tillgångar icke för närvarande
synes vara erforderlig, får utskottet hemställa,
att herr Bäckgrens förevarande motion icke må
vinna Riksdagens bifall.
Stockholm den 28 mars 1899.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.