Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

1899-02-14 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1899:4, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

1

N:o 4.

Ank. till Riksd. kansli den 14 februari 1899, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

l:o. I afseende å regleringen af utgifterna under denna hufvud- Angående

titel för år 1900 har Kongl. Maj:t, med hänvisning till det vid den kongl.

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof fogade statsråds- [1-9.]

protokollet öfver utrikesdepartementsärenden den 13 januari innevarande år,

föreslagit, att nedannämnda ordinarie anslag måtte af Riksdagen anvisas att

utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras

användande och under enahanda vilkor som hittills, nemligen:

Kabinettskassans utgifter:

[1.] departementschefen, ministern för

utrikes ärendena................................................ kronor

2. ] utrikesdepartementet ..................... »

3. ] ministerstaten ................................. »

4. ] militärattachéer .............................. »

5. ] skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter.................................................................. »

24,000: —

32,365: —

337,941: —

8,471: —

63,523: 466,300: —

Transport kronor 466,300: —

Bill. till Riksd. Vrot. 18!) 9. 4 Sami. 1 Afd. 4 Haft. (N:o 4.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Transport kronor 466,300: —

Konsul skassans utgifter:

[6.] utrikesdepartementet... kronor 8,923: —

[7.] konsulsstaten ............... » 231,198: —

[8.] skrifmaterialier, expenser

och extra utgifter .................. > 15,399: — 255,520: —

eller efter afdrag af hvad som häraf beräknas

kunna bestridas af inflytande konsulat- och

expeditionsafgifter................................................... 95,520: — 160,000:_

summa kronor 626,300: —

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

[9.] svenska kyrkan i Paris.......................................... » 2,950: —

tillsammans kronor 629,250: —

Vid jemförelse mellan denfför år 1899 gällande riksstaten och de af

Kongl. Maj:t nu äskade anslagen framgår, att en ökning i anslagen till

Jcabinettskassans utgifter af 22,500 kronor blifvit föreslagen. Af denna

ökning belöper sig på anslaget till utrikesdepartementet 4,870 kronor och på

anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter 17,630 kronor.

I afseende å anslagen till konsulskassans utgifter har föreslagits en

ökning af 1,540 kronor, men som de inkomster, hvilka inflyta genom konsulatoch

expeditionsafgifter för svenska fartyg i utländska hamnar, och med hvilka

bestridas utgifter å konsulskassan, för år 1900 beräknats till 1,540 kronor

högre än för år 1899, förändras härigenom icke slutsumman af denna kassas

utgifter.

I de utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena, har icke

ifrågasatts någon förändring.

VK ,2''". > ...... . .. to ce) <! ''■.’ ?rii:;

Den af Kongl. Maj:t föreslagna förhöjningen i anslaget till kabinettskassans

utgifter till utrikesdepartementet är beroende på ifrågasatt inrättande

af tre nya tjenstebefattningar i departementet. Till protokollet i sammansatt

statsråd den 9 december 1898 (sid. 9) har ministern för utrikes ärendena i

denna fråga anfört följande:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

3

I den stat för utrikesdepartementet, som vid departementets omorganisation

år 1853 faststäldes, upptogos följande embets- och tjensteman samt vaktbetjente,

nemligen: 1 kabinettssekreterare, 3 afdelningschefer, 1 arkivarie,

1 förste sekreterare, 4 andre sekreterare i högre lönegraden och 3 andre

sekreterare i lägre lönegraden, hvarjemte såsom till utrikesdepartementet

hörande upptogos 1 introduktör för främmande sändebud och 1 skönskrifvare.

Den organisation, som departementet sålunda erhöll, hade alltsedan bibehållits

endast med den skilnaden, att enligt nu gällande stat af den 16 november

1883, jemte det att skönskrifvarebefattningen borttagits, antalet andre sekreterare

i högre lönegraden vore nedsatt till 3.

Under det sålunda utrikesdepartementets personal under de sista 40

åren icke blott icke ökats, utan i stället minskats, hade departementets göromål

under samma tidsperiod flerdubblats. Detta framginge bäst af den ökning,

som egt rum i antalet af de till departementet inkommande och de derifrån

afgående skrifvelserna. Enligt utrikesdepartementets diarier utgjorde dessa

under åren 1858, 1880 och 1897:

1858. 1880. 1897.

inkommande skrivelser............ 1,734 4,478 8,737

afgående » ............ 1,589 3,559 6,615

Under sådana förhållanden vore det naturligt, att behofvet af ökade

arbetskrafter under årens lopp med allt större styrka gjort sig gällande.

I närvarande stund vore detta behofs fyllande oafvisligt, för så vidt utrikesdepartementet

skulle kunna på ett tillfredsställande sätt tillvarataga de störa

och vigtiga intressen af allmän och enskild natur, som vore anförtrodda åt

detsamma. Departementschefen ansåge det derför vara sin pligt att nu för

Kongl. Maj:t framlägga förslag till inrättande af nya tjenstebefattningar i

departementet.

Då de ärenden, hvilka till stor del föranledt ofvannämnda ökning i

antalet af de inkommande och utgående skrifvelserna, vore af juridisk natur,

hade departementschefen helst velat föreslå inrättandet af en ny afdelning

i departementet för handläggning särskildt af dylika ärenden. Bland hithörande

ärenden intoge de talrika arfsmålen, särskildt beträffande utbekommande

för härvarande arfvingars räkning af qvarlåtenskap efter i Amerika

aflidna emigranter, ett framstående rum. Upprättandet af de ofta ganska

invecklade utländska legala handlingar af flera slag, som vid de främmande

domstolarne vore erforderliga för bevakande af de utländska arfvingarnes

rätt, skedde i allmänhet i departementet utan någon som helst särskild kostnad

för sökandena. Härtill komme, att införskaffandet af de för dessa artshandlingars

upprättande nödiga uppgifter förorsakade eu vidlyftig skriftvexling

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o i.

med såväl myndigheter som enskilda, och ensamt handläggningen af de amerikanska

arfsmålen toge i anspråk åtminstone en af departementets tjenstemäns

fulla tid och arbete.

Huru önskvärdt det än sålunda skulle hafva varit, att en särskild afdelning

fått öfvertaga dessa och öfriga ärenden af mera juridisk beskaffenhet,

hade departementschefen emellertid, på grund af den större kostnaden, en dylik

anordning skulle medföra, ansett sig böra afstå derifrån, under förutsättning

att ökadt arbetsbiträde bereddes åt de tre redan befintliga afdelningarna.

Departementschefen föresloge derför, att för detta ändamål i departementet

måtte anställas ytterligare en förste sekreterare och en andre sekreterare.

Lönen för den förre skulle blifva lika med den nuvarande förste sekreterarens,

eller kronor 4,000 med två ålderstillägg, hvardera å kronor 500, att utgå

det första efter 5 års tjenstgöring och det andra efter 10 års tjenstgöring.

Den nye andre sekreteraren ansåge departementschefen böra uppbära

lön i högre lönegraden, eller kronor 3,000. Derigenom skulle antalet

andre sekreterare komma att återföras till det i 1858 års stat uppförda, eller

4 i högre lönegraden och 3 i lägre lönegraden.

De arkivarien i utrikesdepartementet åliggande göromålen, hvilka i § 8

af den för departementet gällande instruktion af den 8 november 1878 funnes

uppräknade under 14 särskilda punkter, vore dels egentliga arkivgöromål,

d. v. s. vårdandet af departementets arkiv jemte dermed i samband stående

åligganden, dels ock registratorsgöromål, bestående i att mottaga de till

departementet inkommande handlingar, hålla anteckningsböcker öfver inkommande

och utgående skrivelser samt upprätta register till dessa böcker etc.

Att det förra slaget af göromål alltjemt ökade sig, läge i sakens natur, då

utrikesdepartementet icke, såsom de andra statsdepartementen, kunde tid efter

annan aflemna sina äldre handlingar till riksarkivet och i sitt eget arkiv

behålla endast akterna för de närmast föregående åren, utan, jemlikt utrikesdepartementets

instruktion, vore förpligtadt att i sitt arkiv fortfarande bibehålla

alla handlingar för tiden från och med 1814. Och hvad anginge de

arkivarien åliggande registratorsgöromålen, så syntes annat bevis för deras

tillväxt icke behöfva anföras än det, som kunde hemtas från ofvannämnda

siffror angående ökningen af numerären af de till departementet inkommande

och de derifrån afgående skrifvelserna. Till följd af denna ökning

af arbetet på arkivet vore af nöden, att arkivarien, för att kunna hålla

arkivet i ett tillfredsställande skick och samtidigt sköta öfriga med befattningen

förenade göromål, erhölle biträde af en i arkivarbeten erfaren person.

För att lemna detta biträde borde i departementet anställas en andre arkivarie,

hvilkens lön lämpligen kunde sättas till samma belopp som den, hvilken

tillkomme andre sekreterare i högre lönegraden eller kronor 3,000.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

5

Derjemte och då önskligt vore, att innehafvare!! af ifrågavarande andra

arkivariebefattning, med afseende å den noggranna kunskap om arkivet, af

hvilken han borde vara i besittning, under längre tid qvarstannade i sin

befattning, ansåge departementschefen, att han borde komma i åtnjutande af

ålderstillägg, som syntes böra bestämmas till samma belopp som de, hvilka

tillkomme departementets arkivarie och förste sekreterare, eller kronor 500

efter 5 års tjenstgöring och ytterligare kronor 500 efter 10 års tjenstgöring.

Den utgift, som inrättandet af andre arkivarietjensten skulle förorsaka, eller

3 å 4,000 kronor om året, blefve dock i sjelfva verket icke så stor, enär

under de sista åren, på grund af omöjligheten för den ordinarie arkivarien

att medhinna de dagliga registratur- och arkivgöromålen, extra biträde årligen

fått anlitas, samt till detta ändamål ur kabinettskassans anslag till

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter enligt särskilda kongl. beslut

årligen anvisats kronor 2,000, en utgift, som genom tillsättandet af en andre

arkivarie skulle komma att upphöra.

Den ökning af staten för utrikesdepartementet, hvilken skulle ega rum

genom inrättandet af de nu föreslagna nya tjensterna, komme sålunda att

utgöra kronor 10,000 och slutsumman af staten att ökas från kronor 56,450 till

kronor 66,450. Denna ökade utgift borde fördelas emellan kabinetts- och

konsulskassorna efter samma proportion, enligt hvilken den nu gällande staten

för utrikesdepartementet blifvit bestämd att från de båda kassorna utgå;

och skulle enligt denna proportion af den nya statens slutsumma kronor 45,850

utgå från kabinettskassan och kronor 20,600 från konsulskassan.

Enligt vedertagen proportion vid fördelning mellan Sverige och Norge

af anslagen till utrikesdepartementet skulle på Sverige belöpa 32,365 kronor

eller i2/v af den från kabinettskassan utgående andelen samt 8,923 kronor

eller 43,3158 procent af det från konsulskassan utgående gemensamma bidraget.

Till protokollet i sammansatt statsråd den 13 januari innevarande år

har ministern för utrikes ärendena meddelat (sid. 36), att Kongl. Norska Regeringens

Departement för det inre i det utlåtande, som läge till grund för nämnda

Regerings den 3 januari 1899 afgifna betänkande öfver förslaget till de Förenade

Rikenas gemensamma utrikesbudget för år 1900 anmärkt, att departementet

funne sig icke böra uttala sig mot ifrågavarande förhöjning, ehuruväl det

icke undgått departementets uppmärksamhet, att behofvet af förökad arbetshjelp

i väsentlig grad vore orsakad af utrikesdepartementets befattning med

svenska arfssaker; tilläggande departementet, att de motsvarande norska ärendena

behandlades — med utgift särskildt för den norska statskassan —

i Departementet för det inre.

Angående den föreslagna förhöjningen i kabinettskassans anslag till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter har ministern för utrikes ärendena

till protokollet i sammansatt statsråd för den 9 december 1898 (sid. 13)

anfört följande:

Till kabinettskassans utgiftsrubrik skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter hade i utrikesbudgetsförslagen alltsedan år 1882 varit upptaget ett

belopp af kronor 75,000 med undantag för åren 1897, 1898 och 1899, då

den på Norge belöpande andelen af det till kronor 14,000 beräknade

anslaget till hemliga utgifter, eller kronor 4,100, icke af Stortinget äskats

och derför slutsumman af ifrågavarande hufvudrubrik utgjort kronor 70,900.

Härtill komme, att Norges anslag till hemliga utgifter jemväl för norska

budgetåren 1893—97 icke utgått, enär det för åren 1893—94 och 1894—95

blifvit af Stortinget vägradt och för åren 1895—96 och 1896—97 beviljats

allenast under vilkor, som icke blifvit uppfyldt. De hemliga utgifterna

hade efter uteblifvandet af Norges anslag inskränkts till ett belopp, ej

öfverskridande - det svenska anslaget till samma utgifter, eller kronor 9,900.

Det till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter beräknade beloppet hade

emellertid sedan länge visat sig otillräckligt. Medeltalet under 5-årsperioden

1893—1897 af de utgifter, till hvilkas bestridande det ifrågavarande anslaget

vore afsedt, hade utgjort cirka kr. 91,000, eller cirka kronor 19,000 mer än

det beräknade beloppet. Det öfverskjutande beloppet hade årligen bestridts

med Sveriges andel i kabinettskassans besparingar och Norges anslag till

tillfälliga och oförutsedda utgifter. De svenska besparingarna hade emellertid

härigenom allt mer och mer nedgått och vore numera så ringa, att de endast

för den närmaste framtiden försloge för betäckande af den på Sverige

belöpande andelen af uppkommande brist på utgiftsrubriken i fråga. Redan

på grund häraf ansåge departementschefen nödvändigt att i budgetsförslaget

för 1900 höja den för samma rubrik beräknade utgiftssumman, och vid det

förhållande, att de utgifter, hvilka borde bestridas med det för den ifrågavarande

utgiftsrubriken upptagna belopp, kunde med säkerhet antagas skola

allt framgent blifva förökade, borde en sådan höjning icke ske med mindre

belopp än kronor 25,000.

Af protokollet i sammansatt statsråd för den 13 nästlidne januari (sid.

39) inhemtas, att den nu af Kongl. Majit ifrågasatta förhöjningen af detta

anslag blifvit, i hvad anginge den på Norge belöpande andelen deraf, tillstyrkt

af Departementet för det inre.

Det för Sverige och Norge gemensamma anslaget till skrifmaterialier,

expenser och extra utgifter, hvilket för år 1899 är upptaget till 70,900

kronor, skulle alltså, enligt Kongl. Maj:ts förslag, för år 1900 komma att

utgå med 95,900 kronor, hvaraf på Sveriges andel skulle komma 1S|17 eller

63,523 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

1

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 161) har herr John Angående en

Olsson föreslagit) att Riksdagen måtte afslå den af Kongl. Maj:t under kammaren

rubriken »skrifmaterialier, expenser och extra utgifter» begärda förhöjningen väckt motion.

å tredje hufvudtiteln, samt att Riksdagen matte besluta att nedsätta det af

Kongl. Maj:t till ministerstaten begärda anslag, 337,941 kronor, med 40,000

kronor.

Med afseende å de till stöd för denna framställning af motionären anförda

skäl tillåter sig utskottet hänvisa till sjelfva motionen.

Vidkommande Kongl. Maj:ts förslag i fråga om de till kahinettskassan

hörande anslag, uti hvilkas nuvarande belopp någon ändring icke hlifvit,

vare sig af Kongl. Maj:t eller af motionären, ifrågasatt, äfvensom beträffande

konsulskassans utgifter och anslaget till svenska kyrkan i Paris finner utskottet

ej anledning till erinran.

Då utskottet funnit ministern för utrikes ärendena hafva förebragt

giltiga skäl för inrättandet af de tre nya tjenstebefattningarna i utrikesdepartementet

och den deraf orsakade förhöjningen i anslaget till nämnda

departement, har utskottet ansett sig böra förorda Kongl. Maj:ts förslag

derutinnan.

Hvad derefter vidkommer anslaget till ministerstaten, hvaruti genom

ofvan omförmälda motion yrkats nedsättning, har utskottet icke lemnat obeaktadt,

att, Såsom motionären nu också erinrat, statsutskottet vid 1896 års

riksdag uti sitt då afgifna utlåtande öfver ett af samma motionär m. fl.

framstäldt förslag om nedsättning med 40,000 kronor i det då för ministerstaten

begärda anslag, anfört, bland annat, följande: »Ehuruväl utskottet

är öfverfygadt, att Riksdagen fortfarande vidhåller sin förut uttalade mening,

att minskning i anslagen under denna hufvudtitel bör kunna åstadkommas,

har utskottet dock, med anledning deraf, att den komité af svenske och norske

män, hvilken nyligen blifvit tillsatt för att utarbeta förslag till förändrade

bestämmelser i afseende å Sveriges och Korges förening, vid sitt uppdrags

utförande måste beröra förhållanden, som inverka på kostnaderna för den

utländska representationen, ansett Riksdagen tills vidare icke böra vidtaga

någon förändring i berörda anslag.» Visserligen har nämnda komité numera

afslutat sina arbeten utan att något resultat i den sålunda antydda rigtningen

åstadkommits, men dä utskottet är förvissadt, att Kongl. Maj:t, med

hänsyn särskildt till hvad som hos Riksdagen i denna fråga tid efter annan

förekommit, i allt fall icke lärer underlåta att, så snart lämpligen ske kan,

låta verkställa utredning i den af 1896 års statsutskott antydda rigtningen,

samt dessutom hänsyn måste tagas dertill, att representationen i utlandet är

gemensam för båda de förenade rikena, anser utskottet, med fasthållande vid

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

det af nämnda statsutskott gjorda uttalande i öfrigt, den ifrågavarande motionen

i hvad den rörer nedsättning i anslaget till ministerstaten icke höra föranleda

till någon särskild Riksdagens åtgärd och för ty samma anslag böra

uti riksstaten för år 1900 upptagas med det af Kongl. Maj:t äskade belopp.

Hvad slutligen vidkommer det under kabinettskassans utgifter upptagna

anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, så har, på sätt ofvan

anförts, Kongl. Maj:t för Sveriges del deruti föreslagit en höjning af 17,630

kronor, under det att i ofvanberörda motion yrkats, att Kongl. Maj:ts förslag

i fråga om denna höjning icke måtte vinna Riksdagens bifall. Utskottet

har visserligen funnit, att kabinettskassans besparingar, hvilka, enligt hvad

i statsrådsprotokollet upplysts, hittills användts till täckande af uppkommen

brist å ifrågavarande anslag, under år 1897 nedgått från 31,723 kronor

28 öre med allenast 9,121 kronor 4 öre, och att det följaktligen kunde

synas, som om den nu föreslagna höjningen uti samma anslag med ej mindre

än 17,630 kronor vore större, än behofvet kräfver, helst som, för den händelse

Kongl. Maj:ts af utskottet biträdda förslag om inrättande af tre nya

ordinarie befattningar inom utrikesdepartementet vinner Riksdagens bifall,

kabinettskassans besparingar icke längre torde behöfva tagas i anspråk för

vissa derifrån hittills bestridda utgifter, utan kunna i ökad grad blifva för nu

ifrågavarande ändamål disponibla. Likväl anser sig utskottet, med afseende

å hvad ministern för utrikes ärendena till stöd för förslaget om anslagshöjningen

anfört, samt i betraktande deraf, att förslaget blifvit jemväl från

Norska Regeringens sida biträdt, icke böra ifrågasätta någon minskning uti

det af Kongl. Maj:t nu äskade beloppet; och anser sig utskottet på grund

deraf böra, under afstyrkande af herr Olssons ofvanberörda motion, i hvad

den afser nu ifrågavarande expensanslag, förorda bifall till Kongl. Maj:ts

förslag beträffande samma anslag.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må, med afslag å herr Olssons ifrågavarande

motion, bifalla hvad Kongl. Maj:t i fråga om

regleringen af de ordinarie utgifterna under tredje hufvudtiteln

föreslagit.

Extra anslag.

Angående

anslag till

»Sverige8

traktater>.

[10.]

2:o. För fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» har Kongl. Maj:t

jemväl för år 1900 äskat ett extra anslag af 4,500 kronor

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Aflåtande N:o 4. 9

Under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 3) innehåller om

arbetets fortgång, hemställer utskottet,

att till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater»

må för år 1900 anvisas ett extra anslag af 4,500 kronor.

3:o. Uti särskild till Riksdagen den 13 januari innevarande år aflåten

proposition (n:o 18) har Kongl. Maj :t föreslagit Riksdagen att medgifva, för.svenska

att af öfverskotten å de från kronans fastighet i Konstantinopel inflytande p

hyresinkomster måtte för svenska kyrkan i Paris få användas dels under fem del af hyresår

från och med år 1900 ett belopp af 1,169 kronor årligen att utgå såsom

lönetillökning för pastor vid nämnda kyrka, dels ock för år 1900 ett belopp fastighet i

af 2,210 kronor för en gång till betäckande af kyrkans skuld samt till be- Ko^ta^tl''

stridande af kostnaden för reparation af kyrkobyggnaden.

Till statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärenden den 13 januari

1899 har herr ministern för utrikes ärendena beträffande denna fråga anfört

följande.

Sedan Kongl. Maj:t till 1894 års riksdag gjort framställning om Riksdagens

medgifvande, att af öfverskotten å de från kronans fastighet i Konstantinopel

inflytande hyresinkomster finge från och med år 1895 och tillsvidare,

så länge Kongl. Maj:t funne sådant behöfligt, för svenska kyrkan i t

Paris användas kronor 864 årligen att utgå såsom lönetillökning för pastor vid

nämnda kyrka, hade Riksdagen i skrifvelse den 2 maj 1894 anmält, att

Riksdagen, som ansett, att frågan om användande på föreslaget sätt af viss

del af nämnda hyresinkomster åter borde efter förloppet af någon tid underställas

Riksdagens pröfning, medgifvit, att åt öfverskotten å de från kronans

fastighet i Konstantinopel inflytande hyresinkomster finge från och med år

1895 tills vidare, så länge Kongl. Maj:t funne anslaget behöfligt, dock under

högst fem år, för svenska kyrkan i Paris användas kronor 864 årligen att

utgå såsom lönetillökning för pastor vid nämnda kyrka.

Då den 5-årsperiod, för hvilken det ifrågavarande anslaget blifvit beviljadt,

utginge med år 1899, hade svenska församlingen i Paris genom dess

kyrkoråd i skrifvelse den 20 september 1898 inkommit med förnyad ansökning

om understöd från förutnämnda hyresmedel, i hvilket afseende kyrkorådet

anhållit, att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta proposition, att

svenska församlingen i Paris måtte för en tid af fem år få åtnjuta ett extra

anslag af francs 1,625, motsvarande kronor 1,169, till pastorslönens höjande,

samt att till betäckande af kyrkans iråkade skuld och en omedelbart förestående

reparation måtte anslås francs 3,070, motsvarande kronor 2,210.

Bih. till liilcsd. Frot. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 4 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Denna ansökning, hvilken insäpdts af Kongl. Maj:ts minister i Paris,

hade ministern beledsagat med sitt varmaste förord, dervid meddelande, att

de utsigter till understöd från privata personer, som kyrkan förut haft, efter

hand minskats, och särskildt framhållande, hurusom kyrkan i numera aflidne

ingeniören Alfred Nobel förlorat ett mägtigt ekonomiskt stöd, hvarpå densamma

hittills kunnat göra räkning.

Jemväl erkebiskopen hade i öfver ansökningen afgifvet utlåtande på

det varmaste tillstyrkt bifall till densamma.

Herr ministern för utrikes ärendena förklarade sig vara för sin egen

del lifligt öfvertygad om den svenska kyrkans i Paris gagnrika verksamhet

samt ansåge församlingens förevarande ansökning om fortsatt samt i viss mån

ökadt statsunderstöd till kyrkan synnerligen beaktandsvärd.

Han tilläte sig påminna om hvad hans företrädare i embetet anfört,

då denna sak förekommit till behandling den 10 februari 1893, nemligen att

betänkligheter syntes desto mindre böra möta mot att bevilja ett dylikt bidrag,

som detsamma icke behöfde belasta statsbudgeten utan med skäl borde

kunna, på sätt som föreslagits i den kongl. propositionen till 1892 års riksdag,

anvisas till utgående från öfverskottet å de från kronans fastighet i Kojistantinopel

inflytande hyresinkomster; att sistberörda fastighet förvärfvats i

ett syfte, som läge mycket nära det ändamål, för hvilket den svenska kyrkoförsamlingen

i Paris blifvit bildad, i det man i båda fallen afsett att å främmande

ort bereda tryggadt tillfälle till luthersk religionsutöfning och religionsvård;

att öfverskotten å hyresafkastningen af fastigheten i Konstantinopel

alltså måste anses erhålla en med det ursprungliga syftet för fastighetsköpet

närmare öfverensstämmande användning, om deraf anvisades medel för den

lutherska kyrkan äfven å andra orter, än om dessa öfverskott skulle tagas

i anspråk för andra statsändamål, samt att afkastningen af fastigheten i

Konstantinopel vore tillräckligt stor för att, äfven med afdrag af det belopp,

som ifrågasattes för kyrkan i Paris, lemna tillgång till anställande af en

svensk prest vid legationen i Konstantinopel, om och när det kunde visa sig

lämpligt och möjligt att ånyo der upprätta en dylik befattning.

Slutligen meddelades till statsrådsprotokollet, att det i Sveriges riksbank

på särskild räkning deponerade öfverskottet å de från kronans fastighet

i Konstantinopel influtna hyresmedel vid utgången af lista halfåret 1898

utgjorde omkring kr. 53,000, placerade i svenska statsobligationer.

Den i statsrådsprotokollet åberopade skrifvelsen från svenska församlingens

i Paris kyrkoråd är af följande lydelse:

»Då den svenska kyrkan i Paris år 1899 för sista gången åtnjuter

det af 1894 års Riksdag för en tid af högst fem år beviljade extra anslaget

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

11

af 1,200 francs = 864 kronor till höjande af pastors lön, ser sig kyrkorådet

i följd af kyrkans brydsamma ekonomiska belägenhet nödsakadt att i och för

kyrkogerningens ostörda fortgång hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet

anhålla, att Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen aflåta nådig proposition,

att församlingen måtte för en tid af fem år få åtnjuta ett extra

anslag af 1,625 francs = kronor 1,169, till pastorslönens höjande, samt att

till betäckande af kyrkans iråkade skuld och en omedelbart förestående reparation

måtte anslås 3,070 francs = kronor 2,210.

Kyrkorådet får härvid först i underdånighet erinra om detta ärendes

senaste historia.

I enlighet med kyrkorådets underdåniga skrifvelse af oktober 1891

täcktes Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen i nådig skrifvelse af 13 januari

1892 aflåta proposition om ett årligt anslag af ytterligare 3,050 kronor till

kyrkan i Paris, i anledning hvaraf Riksdagen beviljade för år 1893 kronor

864 eller deri del af det begärda anslaget, som var afsedd för höjande af

pastorslönén. Samma summa till samma ändamål beviljades af 1893 års

riksdag för år 1894 i1 följd af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om ett årligt

anslag af 2,700 kronor till'' vår kyrka. Och 1894 års riksdag beslutade

samma lönetillökningsmödel i anledning af nådig kongl. proposition, föranledd

af kyrkorådets förnyade underdåniga skrifvelse af 20 november 1893 med

förnyad begäran om'' 2,700 kronor årligen, deraf 864 kronor såsom lönetillägg

åt pastor, till att utgåcså länge Kongl. Maj:t finner nödigt, dock för

en tid af högst fem år. År 1893 inträdde sålunda i följd af 1892 års

riksdags anslag den af behofvet påkallade förhöjningen af pastorslönén till

att jemte de till sjömanspresten i Calais m. fl. nordfranska hamnar utgående

statsmedlen utgöra omkring 10,000 francs, eller utom dessa statsmedel 7,200

francs. Men i följd af afslag å det begärda anslagets öfriga belopp — år

1893 hade dock statsutskottet hemstält om ett anslag af 2,000 kronor, och

den majoritet i Andra Kammaren, som röstade för endast löneförhöjningen

till pastor, var endast med 9 röster öfverlägsen den gentemot vår kyrkas

behof ännu gunstigare stämda minoriteten — och då kyrkogerningens fortgång

icke är betryggad endast derméd, att pastor har tillräckligt att lefva af,

blef kyrkans ekonomi trots uppskjutande af alla utom de mest nödtorftiga

reparationerna å kyrkobyggnaden och trots betydande mellankomst af en

afliden svensk kapitalist samt annan enskild hjelp sådan, att kyrkorådet vid

pastorstjenstens ledigblifvande såg sig nödsakadt att använda medlen till

kyrkans öfriga budget med sänkande af pastorslönén med 2,000 francs från

och med den 1 maj 1894. Under sådana förhållanden ansåg sig kyrkorådet

endast kunna förorda platsens besättande med extra ordinarie innehafvare.

I augusti 1896, då pastorstjensten besattes med ordinarie, höjdes pastors
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

lönen med 1,000 francs, en förhöjning, som redan den, enligt Kongl. Maj:ts

ministers yttrande till protokollet vid kyrkostämman den 23 februari 1896,

kan vidmagthållas endast under förutsättning af det år 1899 för sista gången

utgående anslagets förlängning. Någon ytterligare utredning rörande nödvändigheten

af lönemedlens ytterligare höjande till 10,000 francs, för att

pastor må kunna utan ekonomiska svårigheter och utan att behöfva uppsöka

extra inkomstkällor, ostördt och helt egna sig åt pastorstjenstens många uppgifter

och fylla rättmätiga anspråk, anser sig kyrkorådet icke behöfva lemna,

då det alltsedan lönens nödtvungna sänkande år 1886 från det ursprungliga

beloppet af 12,000 francs flere gånger framhållits vid frågans föregående

behandling såväl af kyrkorådet som af h. h. erkebiskopen och andra sakkunnige,

och då isynnerhet Riksdagen sjelf genom sina beslut åren 1892, 1893,

1894 afsett tryggande af kyrkogerningens fortbestånd genom medels anslående

till det behöfliga lönebeloppets ernående.

Att emellertid i den ställning, kyrkan befinner sig, minst 1,625 francs

årligen, d. v. s. det nu utgående beloppet jemte dertill kommande francs 425,

äro behöfliga för det af Riksdagen afsedda ändamålet, framgår af följande

öfverblick öfver kyrkans budget, sådan den bör te sig med bortseende från

skulder och extra kostnader:

Inkomster.

Statsanslag...........................tres 4,100.

Årsafgifter........................... » 800.

Hyror.................................... » 3,500.

Kollekter.............................. * 250.

fres 8,650.

Begärdt anslag.................. » 1,625.

Summa tres 10,275. I

Utgifter.

Pastors lön...........................tres 7,200.

Orgelnisten........................... » 375.

Kantor................................. » 375.

Kyrkovaktaren .................. » 500.

Orgeltramparen.................. » 75.

Orgelns underhåll............... > 80.

Bränsle och ljus ............... » 425.

Reparationer och underhåll

af egendom..................... * 800.

Brandförsäkring.................. » 80.

Vatten ................................. » 50.

Vin och oblater.................. » 15.

Expeditionskostnader......... > 300.

Summa tres 10,275.

I denna tablå upptagas kyrkans inkomster till högsta möjliga belopp,

i det att kyrkorådet beräknar att utom tomten få alltfort uthyra kyrka och

skolsal åt en fransk reformert församling och åtminstone delvis de trenne

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

13

återstående rummen dels till asyl, dels till möbelmagasin. Någon förhöjning

i detta inkomstbelopp kan ej beräknas förrän år 1905, då tomten enligt

kontrakt skall betinga 300 francs högre hyra, d. v. s. 1,800 i stället för

1,500 francs. Deremot kan väl befaras i följd af kyrkobyggnadens beskaffenhet,

att 800 francs ej skola befinnas tillräckliga för täckande af

löpande reparationskostnader. Sålunda torde framgå med otvetydig klarhet,

att kyrkoverksamheten för sin normala fortgång till och med år 1904, d. v. s.

under fem år, kräfver ett årligt extra understöd af minst 1,625 francs.

Men för att kyrkans budget skall få den jemnvigt, som ofvanstående

tablå uppvisar, måste bot rådas för den skuldsättning, som nu ökas år från

år och redan bragt vår budget i ett bekymmersamt läge. Till belysande af

kyrkans ekonomiska ställning meddelas här dels sammandrag af 1897 års

räkenskaper, dels det af kyrkostämman i november 1897 godkända budgetsförslaget

för innevarande år:

Sammandrag af 1897 års räkenskaper.

Inkomster.

Behållning från år 1896 frcs 1,044,95.

Statsanslag..................... » 5,286,95.

Arsafgifter..................... » 735,oo.

håfvor ........................... » 48,60.

Kollekter........................ » 328,55.

Hyra af franska församlingen

> l,890,oo.

» » herr Remise... » 1,500,oo.

» » U. F................ » 250,oo.

» » herr Norlin...... » 100,oo.

Ersättning för ljus och

bränsle af franska

församlingen............... » 441,50.

Ränta hos bankiren...... » 2,20.

Summa frcs 11,627,75.

Utgifter.

Pastors lön.....................frcs 6,200,00.

Kantor ........................... » 463,00.

Orgelnisten..................... » 3 9 7,00.

Kyrkovaktaren ............ » 580,00.

Orgeltramparen............ » 71,50.

Inventarier och reparationer.

.......................... » 2,286,40.

Bränsle och ljus ......... » 617,20.

Vin och oblater............ » 23,25.

Hos bankiren ränta...... > 39,90.

Expedition m. m.......... » 489,65.

Förbrukningspersedlar » 115,65.

Vatten ........................... » 14,40.

Öfverskott till år 1898 » 309,so.

Summa frcs 11,627,75.

Kyrkostämmans godkända budgetsförslag för år 1898.

Inkomster.

Äldre statsanslaget......... frcs 4,100.

Anslag till pastor ......... » 1,200.

Transport 5,300.

Utgifter.

Brist från år 1897 ...... frcs 175.

Pastors lön ..................... » 6,220.

Transport 6,395

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 4-

Transport frcä

5,300.

Transport

tres

6,395.

Årsafgifter....

.................... »

800.

Orgelnisten .....................

»

375.

Hyresmedel .

»

3,500.

Kantor..............“................

»

375.

Kollekter.......

»

250.

Kvrkovaktare..................

»

500.

Orgeltrampare..................

75.

Orgelns underhåll .........

»

80.

Bränsle och ljus............

i

425.

Underhåll af egendom...

800.

Ny kloakledning............

1,100.

Mitoyenneté.....................

600.

Brandförsäkring ............

»

80.

Vatten..............................

»

50.

Vih och oblater ............

»

15.

Kloakledning ..........

>

75.

Expedition........................

»

300.

Brist.............

»

2,395.

Tomtnivelleringert .........

»

1,000.

Summa tres

12,245.

Summa

tres

12,245.

Innevarande års räkenskaper hafva så till vida fält ett annat utseénde,

som året begyntés med en behållning af francs 309,so i stället för den beramade

bristen af 175 francs. Men å andra sidan hafva de nödvändiga

reparationerna och andra omkostnader för fastigheten icke kunnat hållas

inom det beräknade beloppet af 800 francs, utan uppgå redan till 1,062

francs, hvadan årets slutbalans kommer att någorlunda sammanfalla med den

beräknade, 2,395 francs. Inom församlingen hafva ansträngningar ej sparats

för täckande af bristen, och uppgår resultatet af gjorda insamlingar till francs

1,324,50, hvadan balansen bör beräknas till francs 1,070. Dertill kommer

den ännu efter årets slut qvarstående skulden af 1,000 francs å kostnaderna

för tomtens nivelering år 1890, samt en snart föreståendé förordning från

staden Paris om renovering af kyrkans och murens fasad, beräknad till omkring

1,000 francs. För att kunna möta dessa närmast tryckande extra

utgifter får kyrkorådet i underdånighet anhålla’, att Kolig!. Maj:t täcktes,

utom det äskade årliga anslaget, hos Riksdagen i nåder hemställa om francs

3,070 för gäldande af skulden och eu omedelbart förestående reparation. Så

länge skulden i stället för att betalas ökas hvarje år, minskas årligen den

förhoppning, kyrkorådet icke vill släppa, om en framtid för vår vigtiga

kyrkogerning utan det nedtryckande hinder, som ligger i en allt bekymmersammare

ekonomi.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N;o 4. 15

När kyrkorådet ännu en gång ser sig nödsakadt att vända sig till

Eders^ Kongl. Maj:t med underdånig anhållan om ytterligare ekonomiskt stöd

för vår kyrka af allmänna medel, må ock i korthet påpekas vår församlings

säregna ställning.

l:o. Församlingen, som ej får identifieras med kolonien, består till sitt öfvervägande

antal af fattige handtverkare och tjenstflickor och andra personer

i mycket inskränkta ekonomiska vilkor.

2:o. För sin kyrkas byggnad har den år 1878 vidkänts den ansenliga

utgiften af omkring 120,000 kronor, samlade i Paris, och jemte norrmännen

har den insamlat omkring 55,000 kronor till sina fattiga.

3:o. Utom de ansenliga belopp, som genom den organiserade fattigvården

komma landsmän till godo, anlitas härvarande landsmän i större utsträckning,

än man hemma kan ana, af hjelpsökande personer från hemlandet.

4:o. Så väl kyrkogerningen — icke blott gudstjensterna i kyrkan utan

arbetet i allmänhet — som fattigmedlen komma svenskar tillgodo från

landets alla delar, och en ansenlig del af det kyrkliga arbetet består

i omvårdnad i en eller annan form om de talrika unge män och

qvinnor ur skilda samhällsklasser, som af en eller annan anledningströmma

till Paris från de mest skilda trakter af vårt land för längre

eller kortare tid. Yi påminna härvid om h. h. erkebiskop A. N.

Sundbergs ord i sitt med anledning af h. exc. herr ministerns för

utrikes ärendena remiss af ifrågavarande ärende afgifna utlåtande till

vårt kyrkoråds underdåniga skrifvelse af den 29 november 1892.

Han kallar vår kyrka för »en kyrklig missions^tation, från hvilken

både andlig och lekamlig hjelp kommer de många svenskar, synnerligast

af arbetsklassen, som under längre eller kortare tid uppehålla

sig i den stora hufvudstaden, till godo».

Och vi tillåta oss hänvisa till hosföljande tryckta utdrag ur 1895

och 1896 års embetsberättelse!- från pastor Söderblom.

5:o. Vår kyrka utgör ett ännu verksamt och lefvande minne från en aflägsen

tid, då den svenska kyrkan i Paris utöfvade samma beskydd, som den

svenska stormagten i stort utöfvade till förmån för vår tros bekännare.

6:o. Äfven kan påminnas om med oss i yttre hänseende jemnstälda länders

omsorger om sina kyrkor i Paris. Så erhåller den rumäniska kyrkan

i Paris i årligt statsunderstöd omkring 30,000 francs.

7:o. Äfven bör tagas i betraktande arten af de medel, af hvilka det nu

utgående extra anslaget tages och af hvilka kyrkorådet nu måste underdånigt

hemställa om förhöjdt ärligt extra anslag af 1,625 francs under

fem är, det vill säga till och med år 1904, och hjelp af francs 3,070,

till gäldande af skulden och omedelbart förestående reparation. H. h.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

erkebiskopen yttrar derom i sitt redan nämnda utlåtande, att »det

ifrågavarande svenska ministerhotellet i Konstantinopel blifvit uppfördt

för medel, som på 1760-talet insamlades genom kyrkokollekter och

andra frivilliga bidrag ej blott i Sverige utan i hela det protestantiska

Europa, hvilka medel uppgingo till så stort belopp, att de förslogo

både till det ursprungliga ändamålet eller uppförandet af en svensk

kyrka såsom ett slags skyddshem för alla protestanter under dåvarande

muhammedanska förföljelser och till ett hotell såsom bostad åt den

svenska beskickningen.»

Och vågar kyrkorådet härtill foga den i kyrkorådets underdåniga

skrifvelse af den 20 november 1893 uttalade meningen, att den svenska

pariserkyrkans understödjande är ett syfte, som ligger nära det ändamål,

för hvilket dessa medel ursprungligen gåfvos.

Men första och sista skälet är vår dubbla erfarenhet af kyrkogerningens

betydelsefulla uppgift å ena sidan och vår kyrkas hämmande

ekonomiska betryck å andra sidan. Hoppet om en i det andra och

dermed ock i förra afseendet bekymmerfriare och lyckligare framtid

knyta vi vid den underdåniga anhållan, vi härmed förtröstansfullt frambära

till Eders Kongl. Maj:t.»

Det nu ifrågasatta bidraget för lönetillökning åt pastorn vid svenska

kyrkan i Paris af 1,169 kronor årligen under fem år öfverstiger med 305

kronor det bidrag, som under hvart och ett af åren 1893—1899 utgått för

samma ändamål. Af den utredning, som innehålles i kyrkorådets skrifvelse,

finner utskottet, som inhemtat, att nämnde pastor icke åtnjuter förmånen af

fri bostad, det vara till fullo ådagalagt att, i betraktande af den svenska

kyrkoförsamlingens i Paris jemförelsevis begränsade egna tillgångar, det nu

föreslagna beloppet lärer vara oundgängligen erforderligt för att en efter pastorns

embetsställning och magtpåliggande verksamhet samt de särskilda förhållandena

i Paris afpassad aflöning må kunna honom beredas. Då jemväl det

synnerligen önskvärda snara gäldandet af den på församlingen hvilande skuld

och dess inom den närmaste framtiden påräkneliga större utgifter svårligen

synas kunna ske utan statens mellankomst, finner utskottet, som icke haft

något att erinra emot Kongl. Maj:ts förslag beträffande omförmälda hyresmedels

användande till ifrågavarande ändamål, sig böra tillstyrka bifall till

Kongl. Maj:ts nu förevarande framställning och hemställer alltså,

att Riksdagen må medgifva, att af öfverskotten å de

från kronans fastighet i Konstantinopel inflytande hyresinkomster

må för svenska kyrkan i Paris få användas

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

17

dels under fem år från och med år 1900 ett belopp af

1,169 kronor årligen att utgå såsom lönetillökning för pastorn

vid nämnda kyrka, dels ock för år 1900 ett belopp af

2,210 kronor för en gång till betäckande af kyrkans skuld

samt till bestridande af kostnaden för reparation af kyrkobyggnaden.

4:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 13) har herr Angående en

E. Wavrinsky yrkat, att Riksdagen måtte till understöd af den organiserade kammaren

fredsverksamheten lemna bidrag för år 1900 med dels 750 kronor till den vackt motion.

internationella fredsbyrån i Bern och dels 500 kronor till den interparlamentariska

byrån dersammastädes.

Beträffande de upplysningar motionären lemnat angående berörda två

byråer samt de skäl han anfört till stöd för sin framställning om understöd

åt dem, tillåter sig utskottet hänvisa till sjelfva motionen.

Vid 1898 års riksdag väcktes af samme motionär förslag om ett

anslag för samma år af 750 kronor till den internationella fredsbyrån i

Bern. Statsutskottet yttrade i sitt deröfver afgifna utlåtande, att motionen

berörde ett ämne, som enligt utskottets mening vore synnerligen behjertansvärdt,

nemligen sträfvandet för att fredssaken måtte vinna allt mera tillslutning

och tränga sig in i folkens så väl som den enskildes åskådningssätt,

ett mål väl värdt att understödja; men att detta mål skulle befordras genom

anslag till ifrågavarande fredsbyrå, hvilken vore af ganska ungt datum och,

efter hvad utskottet af de motionen bifogade handlingar inhemtat, icke genom

sin dittills utöfvade verksamhet kunnat anses förebringa tillräckligt skäl för

dylikt understöd, vågade utskottet betvifla. Då dessutom af de tre länder,

motionären uppgifvit hafva lemnat bidrag till fredsbyrån, Danmark gifvit sitt

en gång för alla och Schweiz sannolikt ej obetydligt påverkats deraf, att

byrån der hade sitt säte, syntes en så allmän anslutning från de europeiska

staterna saknas, att deruti skulle ligga ett skäl för Sverige att lemna bidrag.

På grund häraf hemstälde utskottet, att motionen icke måtte af Riksdagen

bifallas.

Emot detta utlåtande afgafs af tio af utskottets ledamöter en reservation,

åsyftande bifall till motionen, dock att bidraget skulle utgå först under

år 1899. Andra Kammaren biföll reservationen, hvaremot i gemensam votering

utskottets hemställan vann majoritet.

Af den framställning angående dessa byråers verksamhet, som dels af

motionären lemnats och dels innehållas uti åtskilliga motionen bifogade och ''

till utskottet öfverlemnade handlingar, har utskottet visserligen ej funnit anBih.

till Biksd. Prof. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 4 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

ledning att frångå sin år 1898 uttalade uppfattning. Motionärens dåvarande

förslag afsåg bidrag allenast till den s. k. internationella fredsbyrån, under

det att sådant bidrag nu föreslagits jemväl till den s. k. interpariamentariska

byrån. Utskottet kan emellertid ej finna annat än att dessa båda organisationer

äro hvarandra skäligen lika och arbeta för samma mål med endast en

jemförelsevis ringa skiljaktighet i arbetssättet. Af samma skäl som år

1898 kunde utskottet alltså äfven nu ställa sig afvisande mot motionen.

Men då allmänna uppmärksamheten för närvarande är mer än vanligt fästad vid

frågan om verldsfredens tryggande, har det synts utskottet, som om Riksdagen

under sådana förhållanden nu icke borde undandraga sig att bevilja begärdt

understöd till en verksamhet, hvilken, om ock till sin utveckling föga känd,

dock har till syfte arbete för fredssaken. Utskottet anser emellertid, att då,

såsom ofvan nämnts, de båda byråernas verksamhet är ganska likartad,

bidraget lämpligen bör begränsas till det af motionären år 1898 till den s. k.

fredsbyrån föreslagna och af Andra Kammaren då medgifna belopp 750 kronor,

och hemställer derför,

att Riksdagen må, med anledning af herr Wavrinskys

förevarande motion, å extra stat för år 1900 till den internationella

fredsbyrån i Bern bevilja ett bidrag af 750

kronor; samt

att det i samma motion framstälda förslag om bidrag

till den interpariamentariska byrån i Bern icke må af Riksdagen

bifallas.

Angående en 5:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 108) har herr

kammaren me(* Aere föreslagit, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl.

Ä=.Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t behagade snarast inleda förhandlingar angående

aftal mellan Sverige, Norge och Danmark om en samfäld deklaration

till öfriga magter, hvarigenom de tre skandinaviska länderna förklarade sig

för principielt och permanent neutrala, äfvensom att Riksdagen ville för ändamålet

ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag å 10,000 kronor.

Beträffande nu omförmälda motion kommer utskottet att framdeles

afgifva särskildt utlåtande, hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

Stockholm den 14 februari 1899.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERU.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

19

Reservation:

vid punkt 4:o (angående anslag till internationella fredsbyrån i Bern):

af herrar Chr. Lundeberg, friherre J. T. Gripenstedt, A. G. L.

Buding, K. Bohnstedt, 1. Wijk, grefve Ph. Rlingspor, E. Fränekel, H. P. P.

Tamm, N. Fosser och G. D. B. Tornerhjelm, hvilka ansett, att utskottet

bort hemställa, '' :

att herr Wawrinskys ifrågavarande motion icke måtte

af Riksdagen bifallas.

Det skulle här antecknas, att herr F. E. Pettersson icke deltagit i

förestående hufvudtitels slutbehandling inom utskottet.

- ......i/ ''<:> : .ii; Iiöi irrji*:ui.n U '' :XXUC

:..... . . i ] — ........*1 “ n

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Bil. Litt. A.

Tabell öfver ordinarie anslagen under riksstatens

Tredje hufvudtitel.

1899 års

riksstat

anslår:

Anvisning

i kontant.

Kronor.

ö.

24,000

_

27,495

—

337,941

—

8,471

—

45,893

—

443,800

—

7,594

230,960

—

15,426

—

253,980

—

efter afdrag

af etc.

93,980

—

160,000

—

2,950

606,750

—

S:gr

S:gr

S:a

Förslag till

blifvande

riksstat :

Utrikesdepartementet.

Kabinettskassans utgifter.

Departementschefen, ministern för utrikes ärendena......

Utrikesdepartementet.........................................................

Ministerstaten.....................................................................

Militärattachéer..................................................................

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter..................

S:gr

Konsulskassans utgifter.

Utrikesdepartementet.................. 8,923: —

Konsulsstaten.............................. 231,198: —

Skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter ..................... 15,399: —

" 255,520: —

efter afdrag af hvad som häraf beräknas

kunna bestridas af inflytande konsulatoch

expeditionsafgifter........................... 95,520: —

S:gr

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket

allena.

Svenska kyrkan i Paris ,

Summa

Anvisning

i kontant.

Kronor

24,000

32,365

337,941

8,471

63,523

466,300

160,000

2,950

629,250

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

21

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslag under riksstatens

Tredje liufvudtitel.

------—........

Kronor.

ö.

Utrikesdepartementet.

Till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater»......................................

4,500

—

Bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern....................................

750

—

Summa

5,250

—

<

Bill. till lliksd. Prof. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 4 Häft.

4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Bil. Litt. C.

Uppgift öfver de från kabinettskassan och konsulskassan för

närvarande utgående expektanslöner och pensioner.

Från Kabinettskassan.

Jeml. nådigt

beslut af den

Expektanslriner:

12 Juli 1895 Envoyén H. Åkerman

Kronor

6,000

Pensioner:

10 Juli 1884 F. d. Envoyén Herr O. M. Björnstjerna........................ 6,000

21 Juni 1889 » » F. T. Lindstrand....................................... 6,000

6 Sept. 1895 » Ministern C. Burenstam .......................................... 5,000

15 April 1869 » Ministerresidenten Frih. L. Wrede........................ 4,000

Summa kronor 27,000

Från Konsulskassan.

Jeml. nådigt T1

beslut af den Pensioner: Kronor

30 Dec. 1898 F. d. Generalkonsuln 0. Jublin-Dannfelt ........................ 4,000

24 April 1885 Generalkonsuln G. Hegardts enka .................................... 800

16 Okt. 1898 » 0. Falsens enka....................................... 800

9 Juli 1896 Konsuln A. Kirseboms enka................................................ 700

29 Maj 1874 Yicekonsuln Hambros enka................................................ 400

9 Juli 1896 » J. J. G. ''Nicolaysens enka........................... 400

6 Juli 1825 Aflidne Konsulatsekreteraren Frumeries dotter Anna

Carolina ............................................................................. 225

Summa kronor 7,325

Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1899.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.